Välkommen till Försäkringsextra,

försäkringsextra En bilaga från Fredag 5 oktober 2012 www.arbetet.se medlemsförsäkringar avtalsförsäkringar socialförsäkringar Allt om ersättningarna du har rätt till Vi människor fungerar som bekant inte prickfritt hela livet. Mycket kan hända vi får barn, blir sjuka, blir av med jobbet, råkar ut för olyckor och sen blir vi gamla och till slut dör vi. Arbetet berättar om alla försäkringar som träder in i olika faser av livet. Vi berättar vad du har rätt till som boende i Sverige, som arbetande på en arbetsplats med kollektivavtal och som medlem i ett fackförbund. 6-15 Lars-Åke kan pusta ut Funderar du på att bli»försäkringsinformatör? Det är inte så svårt. Jenny Jansson, IF Metall, berättar om jobbet som kräver envishet och engagemang. 3 Facket hjälpte till med livräntan ARBETSSKADA I 35 år höll Lars-Åke Eriksson den tunga färg - s prutan i högerhanden. I dag värker hela armen och han klarar inga tunga lyft. Att skadan beror på jobbet är uppenbart för alla men Lars-Åke kunde mycket väl ha blivit utan ersättning. 4-5»Svenska folket vill ha en bättre a-kassa«2 Medlemslån för dig som är medlem i facket! Låg ränta och inga avgifter* Inget krav på säkerhet Liv- och Betalskydd ingår utan extra kostnad Förverkliga dina önskningar och känn dig samtidigt trygg genom det unika Liv- och Betalskydd som ingår i Medlemslånet. Villkoren för lånet gäller lika för alla och du kan låna upp till 250 000 kr. Återbetalning sker genom månadsvisa uttag från ditt lönekonto i banken. Livskyddet innebär att lånet löses om låntagaren avlider, Betalskyddet betalar en del av lånekostnaden om låntagaren blir sjuk eller arbetslös. Läs mer på swedbank.se/medlemslan * Effektiv ränta 6,33% (september 2012), beräknad med en kreditränta på 6,15%, kreditbelopp 100 000 kr och återbetalningstid på 5 år.

2 Försäkringsextra Försäkringar Trygghet ger mod Välkommen till Försäkringsextra, Arbetets bilaga om vilket stöd du kan få när du blir sjuk, skadad i jobbet, arbetslös eller gammal. Sjukpenningen från Försäkringskassan och dagpenningen från a-kassan känner du förstås till. Mindre känt är hur de allmänna försäkringarna kompletteras av försäkringar som facket och arbetsgivarna har slutit avtal om. Därför beskrivs de så kallade avtalsförsäkringarna särskilt utförligt i den här bilagan. I takt med att de allmänna försäkringarna har stramats åt har de blivit allt viktigare. Försäkringsskyddet är ett starkt argument för att vara med i facket, och för att du ska förvissa dig om att kollektivavtal gäller på din arbetsplats. Att köpa motsvarande skydd på egen hand kan kosta tusenlappar varje månad. Men försäkringar är inte bara en fråga om pengar. Vet du att du är försäkrad blir det lite lättare att låna pengar till huset, pröva ett nytt arbete eller kräva bättre arbetsmiljö. Trygghet är bra för civilkuraget. Mårten Martos Nilsson Beställ! Det är gratis. Hör av dig till Inga-Britt Sillén, tel 08-796 27 00, eller inga-britt.sillen@arbetet.se. Ange namn, adress och hur många exemplar av Försäkringsextra du behöver. WEBBTIPS Varje år missar LO-medlemmar försäkringsersättning därför att de inte vet i vilket försäkringsskydd de har. Här är några länkar. facketforsakrar.se LO:s hemsida om försäkringar, som också nås från lo.se. Här kan du boka en så kallad försäkringskvart, då du får personlig information. Och läsa om avtalsförsäkringar och medlemsförsäkringar i ditt förbund. afaforsakring.se Afa Försäkring administrerar avtalsförsäkringarna som ger ersättning vid sjukdom, arbetsskada, uppsägning och dödsfall. Hemsidan ger information för både anställda och arbetsgivare. För skyddsombud har Afa Försäkring statistik om olyckor och arbetssjukdomar. forsakringskassan.se Under Privatperson hittar du broschyrer om allt från sjukpenning till bilstöd för funktionshindrade. arbetet.se Klicka på boxen Försäkringar på förstasidan. En moderat politiker sa till mig att a-kassan är inne i en dödsspiral, säger Irene Wennemo. Att 90 procent av alla anställda slår i taket betyder att det är för lågt men också att det är dyrt att höja det, eftersom nästan alla berörs. Och att varje förbättring, om man tänker som Anders Borg gör, påverkar sysselsättningen negativt. Foto: robin haldert A-kassan är svagaste punkten i systemet Svenska folket vill ha en bra försäkring vid arbetslöshet, och är berett att betala skatt för den. Ändå fortsätter a-kassan att förfalla, säger Irene Wennemo, huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Irene Wennemo tvekar inte om vad som är det allvarligaste problemet i de svenska trygghetssystemen. Skyddet vid arbetslöshet fungerar inte åtminstone inte för dem som bäst behöver det. Risken att bli arbetslös är extremt ojämnt fördelad, säger Irene Wennemo. De som är etablerade på arbetsmarknaden blir väldigt sällan arbetslösa. När det händer får de som regel kompletterande ersättning från avtalsförsäkringar som gör att de klarar sig rätt bra. De som blir arbetslösa är i stället ungdomar och invandrare. För dem är skyddet obefintligt. Problemet är inte det låga inkomsttaket i a-kassan, som LO har fokuserat på. Utan arbetsvillkoret, som gör att de som verkligen behöver försäkringen inte kan kvalificera sig för någon ersättning alls. Resultatet har blivit en tudelning av de försäkrade som hotar att dra isär hela samhället. Gruppen med stark förankring på arbetsmarknaden kan lätt bryta sig ur det gemensamma systemet och försäkra sig på egen hand, befarar Irene Wennemo. Samtidigt hänvisas ungdomar och invandrare till svartjobb och socialbidrag. De kan inte flytta hemifrån och inte skaffa bil, som ju är en förutsättning för jobb i en stor del av Sve rige. I förlängningen riskerar hela arbetsmarknadspolitiken att haverera, säger Irene Wennemo. När vi diskuterade ungdomsarbetslösheten på 1990-talet handlade det om krav, piska och morot. I dag kan vi inte ens föra den diskussionen. De unga står ju helt utan ersättning och har inget att förlora. Partierna i utredningen har vitt skilda uppfattningar om vad som bör göras, från Moderaterna, som försvarar den nuvarande ordningen, till Miljöpartiet, som vill slå samman a-kassan med sjukförsäkringen. För att hejda a-kassans sönderfall måste något eller några partier ändra sig. Irene Wennemo är kritisk till att hennes eget parti, Socialdemokraterna, inte öppnar sig för nya lösningar. För det är politiskt omöjligt att backa till den tidigare a-kassan. Undersökningar visar att svenska folket vill ha en bra försäkring och är berett att betala skatt för den. Men vänstern är så rädd för att stämplas som bidragsparti att den inte gör politik av detta. Om det råder dödläge kring a- kassan är möjligheterna desto större att utredningen ska enas om förbättringar i arbetsskadeförsäkringen. Partierna är ense om att den fungerar dåligt. Det är inte rimligt att kvinnors arbetssjukdomar nästan aldrig erkänns som arbetsskador. I utredningen förs en bra diskussion där alla partier deltar. Dels om vad vi kan göra på kort sikt, före valet där lade Arbetsskadekommissionen bra förslag som vi ska ta tillvara. Dels om försäkringens struktur på lång sikt. En långsiktig reform skulle kunna betyda att ansvaret för försäkringen, som i dag delas mellan staten och arbetsmarknadens parter, samlas hos parterna. Därför får den ta tid. Parterna måste vara med på noterna. Fack och arbetsgivare kan också spela en viktig roll på ett annat område: återgång till arbete. Socialförsäkringsutredarna väntar spänt på vad trepartssamtalen om en jobbpakt ska leda till. Förhoppningsvis landar de i ett nytt omställningsavtal för tjänstemännen i PTK, möjligen också för LO. I förra avtalsrörelsen krävde LO att arbetsgivarnas ansvar för sjuka anställda ska regleras i avtal, och Irene Wennemo ser gärna att LO gör ett nytt försök i vinter. Lagstiftning är ett alldeles för trubbigt instrument för att reglera hur långt arbetsgivarna måste gå för att anpassa arbetet eller hitta nya arbetsuppgifter. I dag gör seriösa företag hur mycket som helst, det finns ingen gräns. Andra gör ingenting, och slipper undan. I avtal kan man göra en bra avvägning som tar hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. LO:s krav i förra avtalsrörelsen passade oss i utredningen perfekt, det var som om jag hade skrivit dem själv. Mårten Martos Nilsson utredning Socialförsäkringarna ses över sedan 2010 Våren 2010 tillsatte regeringen en kommitté med representanter för samtliga riksdagspartier som ska se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. I direktiven betonar regeringen att försäkringarna ska stödja arbetslinjen och bidra till ökad sysselsättning. Utredningen ska bygga vidare på de reformer regeringen redan gjort, med skarpa tidsgränser för hur länge man får ersättning. Riksdagsledamoten Gunnar Axén (M) är ordförande. Huvudsekreterare är Irene Wennemo, som tidigare varit utredare och enhetschef vid LO. Läs mer på www.psfu.se.

Försäkringsinformatör Det är inte så svårt som du tror 3 Jenny Jansson Envishet Som försäkringsinformatör gäller det att inte ge upp inför motståndet. Jenny Jansson är IF Metalls försäkringsinformatör på Samhall i Säter. Hon fick själv ersättning från fackets fritids- och olycksfallsförsäkring när hon bröt fotleden i en ridolycka. Belöning? Det är den uppskattning man får efter att ha hjälpt någon med ett problem. Efter ett par månaders slit har jag och min kollega just sett till att en medlem får ut ersättning från Afa för en skada. Han fick 60 000 kronor! Afa hade av någon anledning slutat ge honom hans månadsbelopp så han fick ut det retroaktivt. En försäkringsinformatör behöver vara engagerad, motiverad, lyhörd och envis. På vår arbetsplats är vi två som delar på uppgifterna. Vi är engagerade inom olika områden efter eget intresse men kan hjälpligt klara den andres. Under flera månader har vi försökt hjälpa en annan av våra medlemmar att få ut ett månadsbelopp. Vi har stött på problem då Afa anser att hon inte når upp till kvalifikationstiden (som är 90 dagar). Då är det bara att försöka få fram uppgifter som saknas genom allehanda vägar och instanser. Vi vet till exempel att hon har jobbat för en annan arbetsgivare vid det tillfälle som det saknas dagar för. Vi ringer till Skattemyndigheten, Fora, AMF och Pensionsmyndigheten... Det tycks vara stora svårigheter med att få hjälp från diverse myndigheter. Så det gäller att inte ge upp för det motstånd man möter när det gäller uppgifter som är äldre än fem år. Fortsättning följer. Själv blev jag intresserad av försäkringar när jag gick en medlemsutbildning. Insåg att det fanns mycket intressant att lära sig. Efter ett par år fick jag uppdraget i min klubb, och nu har jag varit försäkringsinformatör i närmare fyra år. Försäkringsinformatörer träffar många medlemmar. Här är det Ethel Åkerblom Abrahamsson på Transport som träffar åkeriarbetare i Västerås. Foto: per groth Tidigare i år fick vi en ny kollega Jan Bollnäs Hansson och han blev nyfiken när jag berättade om mitt uppdrag. Så nu jobbar vi ihop, och har ett nära samarbete med både vår arbetsgivare och skyddsombuden när det gäller försäkringsärenden. Vi informerar om försäkringarna i grupp eller enskilda samtal, det som kallas försäkringskvarten. Många medlemmar har fått upp ögonen för sitt försäkringsskydd och hur man går till väga för att söka ersättning som man är berättigad till. Hur man gör för att få ut sin pension är också av stort intresse, har vi märkt. På våra egna informationsträffar får vi besked om nya regler för nästa år och byter samtidigt erfarenheter med andra informatörer. Det är bra att få veta hur de lägger upp sitt jobb. Funderar du på att bli försäkringsinformatör? Det är inte så svårt. Man behöver inte kunna allt men däremot bygga upp en bra kontakt med Folksam och bilda nätverk med andra informatörer. LÖNEFÖRHANDLING, ARBETSMILJÖ OCH AVTALSRÖRELSE REDAN TILL FRUKOST. Ja, tack, jag vill prenumerera på Arbetet i ett år (42 nr) för endast 695 kr. NAMN Jag är medlem i ett LO-förbund och betalar bara 200 kr. ADRESS Arbetet c/o LO-Tidningen AB FÖRETAG E-POST POSTADRESS FACKFÖRBUND (fylls i om den andra rutan ovan är ikryssad) Beställ på www.arbetet.se/prenumerera eller posta talongen. Priset gäller nya prenumeranter inom Sverige. För utlandet tillkommer porto. Alla kundinformation såsom namn- och adressuppgifter behandlas och lagras hos Pressdata AB och används för behandling av din prenumeration samt erbjudanden från Arbetet och dess samarbetspartners. SVARSPOST 20272396 110 01 Stockholm

4 Kanske kan jag inte ha kvar huset. Ogräs ska rensas, äppel träd ska beskäras, saker ska lagas och jag kan inte anlita hjälp till allt. Jag är i valet och kvalet, säger Lars-Åke Eriksson. Det finns för lite forskning om bela Så fungerar arbetsskadeersättningen Detta säger lagen Grunden är att arbetsskada ersätts som vilken sjukdom eller skada som helst, alltså i första hand med sjukpenning. Men om den skadade får ink omstbortfall som kan förmodas bestå under minst ett år kan lagen ge livränta som ska ge full ersättning för inkomstför luster. Detta ger TFA olycksfall ger Trygg hetsförsäkringen (TFA) full ersättning för in komstför lusten från första dagen. Inträffade olyckan för den 1 april 2012 förutsätter detta dock att du varit sjukskriven i minst 15 dagar. l Vid arbetssjukdom, som i Lars-Åkes fall, är det svårare. Men om skadan kvarstår i över l Vid 180 dagar och Försäkringskas san förklarar den som arbets skada ger TFA ersättning för merkostnader (läkarbesök, medicin mer mera). Kan du visa att arbetsgivaren vållat skadan kan du få ersättning för sveda och värk. l Framtida inkomstförluster som inte täcks av livränta enligt lag kan ge ersättning i form av engångsbelopp eller livränta. Försäkringskassan lyssnar på läkarna när de säger nej, men inte när de säger ja. Det säger Ulf Rådesjö, ombudsmannen vid IF Metall som hjälpte LarsÅke Eriksson att få livränta. Ulf Rådesjö blev inte förvånad när Försäkringskassan, och senare länsrätten, tvivlade på att Lars-Åke Erikssons axelskada hade samband med hans 35 år som sprutmålare. Försäkringskassan kräver stöd i forskningen för att ett visst arbete kan leda till den aktuella skadan. Men kring många typer av Ulf Rådesjö belastningsskador saknas helt enkelt forskning. Kravet på vetenskapligt stöd är för hårt, man borde lyssna mer på vad bilaga i Arbetet nr 31 5 oktober 2012

5 Sprutmålaren Lars-Åke fick slåss mot Försäkringskassan Facket hjälpte i kampen för livränta Utan facket hade det aldrig gått. När du har så ont att du inte vet vart du ska ta vägen orkar du inte kämpa mot Försäkringskassan, inte ensam, säger Lars-Åke Eriksson. Hans högerarm fungerar inte längre efter alla år med tungt arbete. B ara vänster hand håller i ratten när Lars-Åke Eriksson kör genom Karlskoga. Höger arm ligger orörlig över låret. Högerarmen hänger också overksam när han parkerar utanför villan på Smältarevägen. Den gör ingenting när han dukar fram kaffe på altanen. Och den vilar stilla i knät medan Lars-Åke Eriksson berättar om hur smärtan satte stopp för ett 35 år långt arbetsliv. Jag hade provat att måla redan när jag gick i åttan, säger Lars-Åke Eriksson. 1972, direkt efter nian, började jag som billackerare. Sedan dess har han målat allt från bilar och lastbilar till stridsvagnar och ilsket gula bergborrmaskiner. Först på billackeringsfirman, sedan på Bofors, och slutligen på ett mindre måleriföretag, Karlskoga ytbehandling. Tre och ett halvt årtionde har han tillbringat i andningsmask, huva och handskar, med fläktarna susande och sprutan tjutande intill örat. Vare sig du arbetar med slipmaskin eller spruta gör du i princip allt med högerarmen, säger Lars-Åke Eriksson. Och sprutan väger några kilo. Foto: petter koubek stningsskador de behandlande läkarna säger. I dag far många som drabbats av belastningsskador väldigt illa. Ulf Rådesjö beskriver hur Försäkringskassan satte press på att Lars-Åke Eriksson skulle opereras, trots att han själv var tveksam. Med facit i hand vet vi att två operationer i armen gjordes i onödan. mårten martos nilsson bilaga i Arbetet nr 31 5 oktober 2012 Ett så ensidigt arbete, ofta med högerarmen ovanför axelhöjd, måste förr eller senare ta ut sin rätt. Till och från hade Lars-Åke Eriksson känt hur jobbet slet på axeln. Ofta diskuterade han och arbetskamraterna arbetsmiljön. Många klagade på de 38 kilo tunga kofångarna, som måste lyftas och vändas för hand. Ändå kom slutet som en överraskning. I början av 2006 gick det plötsligt inte längre. Lars-Åke Eriksson nickar in mot vardagsrummet, där han vankade omkring dag och natt då smärtan inte gav någon ro: Det gjorde så ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Med kortisonsprutor höll jag ut några månader till. Sedan tog det stopp. Utanför Lars-Åke Erikssons altan lyser äpplena så röda och gräset så Och det lyckades. I september 2008 slog kammarrätten fast att skadan berodde på arbetet, och att Lars-Åke Eriksson hade rätt till livränta. Pengarna kom retroaktivt för tiden sedan 2006. Den ekonomiska stressen minskade. Ännu en lättnad kom i somras, då Lars-Åke Eriksson fick permanent sjukersättning. grönt att det gör ont i ögonen. På villatomterna ligger plastleksaker i grälla färger utströdda. Området är öde, barnen är i skolan och de vuxna på sina jobb. Medan LarsÅke Eriksson går in i huset för att hämta pärmarna med papper om skadan blir allt tyst, bara vinden rycker i altanväggarna. Alla jag känner arbetar ju, säger Lars-Åke Eriksson när han kommer tillbaka. Jag hör till dem som kan göra saker själv, som att gå och se Karlskoga HC:s hockeyträningar på eftermiddagarna. Men det sociala det försvann med arbetet. Lars-Åke Erikssons kamp med Försäkringskassan åren efter skadan säger mycket om vad som hänt med tryggheten i Sverige. Oro för hälsan räcker liksom inte. Den ska spädas på av ovissheten om försörjningen, med utförsäkring och en meningslös period hos Arbetsförmedlingen som extra börda. Sparpengarna tog slut. Jag blev ensam med huset i den vevan, och grubblade på hur länge jag skulle kunna bo kvar. För både läkarna och Lars-Åke Eriksson själv har det hela tiden varit uppenbart att skadan beror på arbetet. Höger axel sitter åtta centimeter lägre än vänster, som om färgsprutan fortfarande tyngde ner den. På ett foto som läkaren tagit bakifrån syns snedheten i axelpartiet skärande tydligt. När Försäkringskassan sa nej till livränta blev jag förundrad. Men det är väl deras jobb. De måste alltid försöka. Det kunde ha tagit slut där, Försäkringskassan kunde ha fått sista ordet. Själv skulle Lars-Åke Eriksson ha givit upp, sålt huset och böjt sig för olyckan. Men Ulf Rådesjö, ombudsman på IF Metalls avdelning i östra Värmland, hjälpte honom att samla in läkarintyg och formulera överklagan. När länsrätten fastställde Försäkringskassans beslut fick Ulf Rådesjö honom att gå vidare till Kammarrätten i Jönköping. Just tiden före kammarrättens avgörande minns Lars-Åke Eriks- De försäkringar som Lars-Åke Eriksson har haft genom kollektivavtal har hjälpt honom att hålla huvudet över ytan. Förutom tillägg till ersättningen från Försäkringskassan kommer han att få pengar till en snöslunga och en självgående gräsklippare, och till arbetskostnaden för att måla om huset och renovera ett badrum. Sådant klarade jag själv förr. Nu måste jag anlita någon för att byta däck, vaxa bilen, måla Allt har blivit mycket dyrare. Alla papper som»skulle samlas in. Alla läkarintyg som måste förnyas. Och ännu en gång skulle Försäkringskassans läkare sitta där i rätten och tala om hur frisk jag var, utan att ha sett mig. son som den allra svåraste. Alla papper som skulle samlas in. Alla läkarintyg som måste förnyas. Och ännu en gång skulle Försäkringskassans läkare sitta där i rätten och tala om hur frisk jag var, fortfarande utan att ha sett mig. Ulf Rådesjö gjorde pappersarbetet, Lars-Åke Eriksson orkade inte. Ett försiktig hopp kände han ändå: LO-TCO Rättsskydd, fackets juridiska byrå, trodde att det fanns chanser att vinna målet. Hela sitt vuxna liv har Lars-Åke Eriksson ägnat sig åt flugfiske. Han har knutit sina flugor själv och fiskat från Klarälven till Kiruna. Tillsammans med en granne har han tagit helikopter ut i vildmarken och fångat harr, öring och röding. På morgnarna har det hänt att renarna stirrat på honom när han krupit ut ur tältet. Det får han inte vara med om längre, skadan gör det omöjligt. Lars-Åke Eriksson kan inte dansa bugg mer, och inte åka längdskidor. Han ser ut över sin tomt och säger: Kanske kan jag inte heller ha kvar huset. Ogräs ska rensas, äppelträd ska beskäras, saker ska lagas, och jag kan inte anlita hjälp för allt. Jag är i valet och kvalet. Livräntan och försäkringarna han hade genom jobbet har betytt mycket, tycker Lars-Åke Eriksson. När han till slut fick ersättning tog han tillbaka mycket av kontrollen över tillvaron. Men försäkringarna ersätter inte allt. Kvar finns alltid själva skadan. En axel som aldrig mer kan bli som förr. En arm som aldrig mer kan kasta ut fluglinan över vattnet. Mårten Martos Nilsson

6 Socialförsäkringar allt om försäkringar Medlemsförsäkringar Avtalsförsäkringar Socialförsäkringar Socialförsäkringar är försäkringar du har enligt lag. De omfattar alla. Samhällets grundläggande skydd Sjukdom SJuklön & sjukpenning Den första dagen du är sjuk är en karensdag, då får du ingen ersättning. Fast skulle du bli sjuk på nytt inom fem dagar efter att du börjat arbeta slipper du karensdagen och får ersättning redan från första dagen. För sjukdagarna 2 till 14 betalar arbetsgivaren sjuklön som motsvarar 80 procent av lönen. För sjuklönen finns inget inkomsttak. Och sjuklönens omfattning är steglös du kan till exempel få en tiondels sjuklön, eller nio tiondelar. Efter 7:e sjukdagen måste du alltid ha ett läkarintyg. Enligt lag kan arbetsgivaren kräva läkarintyg redan från första dagen om det finns särskilda skäl, till exempel misstanke om alkohol- eller drogmissbruk. Från den 15:e sjukdagen får du i stället sjukpenning från Försäkringskassan. Din arbetsgivare anmäler dig till Försäkringskassan, som skickar hem en blankett där du ansöker om sjukpenning. Alternativt kan du ansöka på Försäkringskassans hemsida (det kräver e-legitimation). Hel sjukpenning uppgår till 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) upp till en viss gräns. Gränsen är 7,5 prisbasbelopp per år (330 000 kronor 2012 och 333 750 kronor 2013). I praktiken blir sjukpenningen lägre än 80 procent av lönen (noga räknat 77,6 procent) eftersom SGI är 97 procent av lönen. Du kan få en fjärdedels, halv, tre fjärdedelars eller hel sjukpenning. Det är Försäkringskassan som bedömer din arbetsförmåga (läkarintyget är bara ett underlag), och kassan kan besluta att du kan jobba helt eller delvis trots din sjukdom. Om du fortfarande är sjuk efter 90 dagar prövar Försäkringskassan om du kan klara något annat jobb hos din arbetsgivare än ditt gamla. Kan du det, så har du inte rätt till sjukpenning. Efter 180 dagar prövar Försäkringskassan din arbetsförmåga även mot arbete utanför din gamla arbetsplats. Sedan 1 juli 2012 görs prövningen mot normalt förekommande arbete, vilket är tänkt att innebära en något generösare prövning än den tidigare formuleringen, arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Prövningen efter 180 dagar kan skjutas upp om det finns särskilda skäl, i praktiken att du med stor sannolikhet snart kan börja på ditt gamla jobb igen, till exempel efter en operation. Sjukpenning med 80 procent av inkomsten betalas i högst tolv månader. Är arbetsförmågan fortfarande nedsatt kan sjukpenning med 75 procents ersättning beviljas, som längst i 18 månader. Den kallas sjukpenning på fortsättningsnivå (före 2011 hette den förlängd sjukpenning ). Totalt kan man alltså ha sjukpenning i två och ett halvt år (914 dagar). Sedan är det slut, även om man fortfarande är sjuk. Undantag från den bortre gränsen i sjukförsäkringen kan göras i några fall, som när personen vårdas på sjukhus, eller på grund av sjukdom har förlorat verklighetsuppfattningen. Sedan den 1 januari 2012 finns också en mer generell säkerhetsventil: Försäkringskassan kan ge fler sjukpenningdagar om det skulle framstå som oskäligt att inte göra det. Utförsäkrad När du nått den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, normalt alltså efter två och ett halvt år, får du inte längre ersättning från sjukförsäkringen, utan hänvisas till Arbetsförmedlingen. Som utförsäkrad erbjuds du att delta i Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion, som varar i längst tre månader. Deltagarna där kan få aktivitetsstöd. För dem som är berättigade till arbetslöshetsersättning är aktivitetsstödet lika stort som om de hade fått a-kasseersättning (lägst 320 och högst 680 kronor per dag). För oförsäkrade är aktivitetsstödet 223 kronor per dag. Efter arbetslivsintroduktionen kan du fortsätta i någon av Arbetsförmedlingens ordinarie insatser, och i princip kvalificera dig för ersättning från a-kassan. Är du sjuk, så kan du i stället ansöka om sjukpenning på nytt (förutsättningen är att det har gått tre månader från det att din tidigare ersättning från sjukförsäkringen tog slut). En del personer som har haft tidsbegränsad sjukersättning, utförsäkrats, och efter tre månader ansöker om sjukpenning på nytt saknar sjukpenninggrundande inkomst. Hur sjuka de än är har de varit utestängda från sjukförsäkringen och hänvisats till socialbi- Sjukpenningens tidsgränser (i normalfallet) Sjuklön 14 dagar 80 % av lön, 1 karensdag Sjukpenning 80 % av SGI Sjukpenning 75 % av SGI Ingen sjukpenning dag 15-90 dag 91-180 dag 181-364 dag 365-914 Dag 1-90 Efter 90 dagars sjukdom kan sjukpenningen dras in om arbets tagaren kan omplaceras på arbetsplatsen. Efter totalt 180 dagars sjukdom: Arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden, även i andra yrken. Efter totalt 364 dagars sjukdom: Sjukpenning kan beviljas i ytterligare 550 dagar, men ersättningen är lägre. Efter dessa 550 dagar (totalt 914 dagars sjukdom) åker man ut ur sjukförsäkringen. Efter 90 dagar kan man åter söka sjukpenning.

7 Foto: mats andersson SGI inte samma sak som din lön Den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, ligger till grund när Försäkringskassan beräknar din sjukpenning, föräldrapenning och andra förmåner. Är du anställd, så ser Försäkringskassan till den årsinkomst du antas få om du fortsätter att arbeta. Detta vill regering och riksdag ändra på, så att i stället dina faktiska inkomster bakåt i tiden ligger till grund. Den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen har lämnat förslagt till sådant inkomstbegrepp. Men det kommer att dröja innan det kan genomföras. Politikerna har föregripit reformen. Redan nu ska Försäkringskassan nämligen räkna ner din kommande lön något genom att multiplicera den med 0,97 när din SGI fastställs. Värdet av traktamenten, fri bil och andra förmåner ingår inte i den sjukpenninggrundande inkomsten. Foto: leif ra jansson Foto: bertil ericson drag. För den här gruppen finns sedan 1 januari 2012 en ny ersättning, sjukpenning i särskilda fall. Den är på högst 160 kronor om dagen före skatt, sju dagar i veckan. De kan dessutom få ett särskilt boendetillägg. Från och med 1 januari 2013 kommer även unga som haft aktivitetsersättning men blivit för gamla för det (det vill säga fyllt 30 år) att kunna få sjukpenning i särskilda fall och boendetillägg. Sjuk- och aktivitetsersättning Om din arbetsförmåga är nedsatt mer bestående kan du få sjukersättning (förtidspension och sjukbidrag finns inte längre som begrepp). Sjukersättning förutsätter att din arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel och nedsättningen kan anses stadigvarande. Försäkringskassan måste också bedöma att ytterligare rehabilitering inte hjälper. Kassan ska inte ta hänsyn till din ålder, bostadsort, utbildning, yrke och liknande när arbetsförmågan bedöms. När de här villkoren infördes 1 juli 2008 var det en drastisk skärpning jämfört med tidigare. En vägledande dom i Högsta förvaltningsdomstolen hösten 2011 visar dock att stadigvarande inte betyder att arbetsförmågan måste vara nedsatt livet ut. Trots att sjukersättning bara ges ut om arbetsförmågan bedöms vara nedsatt stadigvarande ska den omprövas senast vart tredje år. Så kallad tidsbegränsad sjukersättning är på väg att avskaffas. De sista tidsbegränsade sjukersättningarna löper ut i slutet av 2012. För dem som är 19 29 år finns aktivitetsersättning i stället för sjukersättning. Aktivitetsersättning kan ges om din arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel och nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Ersättningen är begränsad till maximalt tre år och ska därefter alltid omprövas. Vid aktivitetsersättning har Försäkringskassan också skyldighet att undersöka behovet av en aktivitetsplan, och i så fall också upprätta en aktivitetsplan. Regeringen ser de allt fler aktivitetsersättningarna som ett prioriterat problem. Inför 2013 föreslår socialdepartementet nya regler som innebär att aktivitetsersättningen ska kunna vila i upp till två år medan personen prövar att arbeta eller studera. Sjukersättning och aktivitetsersättning betalas ut med ett fjärdedels, ett halvt, tre fjärdedelars eller helt belopp beroende på hur mycket den sjuka kan arbeta. Hel sjukersättning eller aktivitetsersättning ska motsvara 64 procent av den årsinkomst som den sjuka haft tidigare. Beräkningen baseras på genomsnittsinkomsten under de tre bäst betalda av de senaste årens inkomster. För dem som inte har börjat jobba finns en garantiersättning. Garantiersättningen för hel sjukersättning är 2,4 prisbasbelopp per år (105 600 kronor år 2012, 106 800 kronor år 2013). Garantiersättningen för hel aktivitetsersättning varierar mellan 2,1 och 2,35 basbelopp per år beroende på ålder (92 400 103 400 kronor år 2012, 93 450 104 575 kronor år 2013). rehabilitering Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön, och för att anpassa arbetet så att sjuka och skadade anställda kan komma tillbaka. Det gäller fortfarande, även om Försäkringskassan ska utreda behovet av rehabilitering och (om rehabilitering behövs) göra upp en plan för den. Men de tidsgränser som infördes i sjukförsäkringen 1 juli 2008, den så kallade rehabiliteringskedjan, gör att det är bråttom. De första 90 dagarna syftar rehabiliteringen till att du ska kunna komma tillbaka till ditt gamla jobb, och fram till dag 180 till att du ska klara något annat jobb hos arbetsgivaren. Från dag 181 ändras inriktningen: Målet för rehabiliteringen är att du ska kunna ta ett jobb på arbetsmarknaden över huvud taget. Därmed har arbetsgivaren gjort sitt, och Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tar över.!dagarna i olika sjukperioder läggs ihop om du har arbetat kortare tid än 90 dagar mellan dem. Det spelar ingen roll att du kanske har haft olika diagnoser vid olika sjuktillfällen. Sammanläggningen gör att du kan nå dag 181 i rehabiliteringskedjan snabbare än du tror. Därmed prövas din arbetsförmåga, och vilken rehabilitering du behöver, inte längre i förhållande till din gamla arbetsplats, utan mot jobb på hela arbetsmarknaden. sjukvård Varje landsting beslutar själv om patientavgifterna, och variationerna är stora. Besök hos läkare i öppen vård (husläkare) kostar mellan 100 och 220 kronor (högsta avgiften finns i Skåne). För besök hos specialistläkare varierar avgifterna mellan 250 och 350 kronor (här finns högsta avgiften i Stockholm). Söker du läkarhjälp på jourtid är avgiften 200 400 kronor (Stockholm och Gotland är dyrast). Högkostnadsskydd finns enligt lag och det innebär att du behöver betala högst 1 100 kronor per tolvmånadersperiod. Har du flera barn under 18 år läggs avgifterna samman, så att du betalar högst 1 100 kronor för barnen. I de flesta landsting kan barn och ungdomar få gratis sjukvård upp till sin 20-årsdag, men det finns flera undantag. Region Skåne tar ut full avgift från tolv års ålder för de flesta, Gotland tar ut halv avgift för barn under 18 år, och Stockholm tar ut avgift från och med 18-årsdagen. På liknande sätt varierar avgifterna för p-piller och influensavaccin mellan landstingen. Att ligga på sjukhus kostar normalt 80 kronor per dag för alla över 20 år. Vissa landsting har sänkt priset för studenter, pensionärer och för dem som har sjukoch aktivitetsersättning. Tiden på sjukhuset kan spela in, och en del landsting tar olika avgift beroende på patientens inkomst. tandvård För barn och ungdomar är all tandvård gratis till och med det år de fyller 19 år. Året därefter inträder två system: tandvårdsbidrag och högkostnadsskydd (tandvårdsersättning). Tandvårdsbidraget ska uppmuntra oss att gå till tandläkaren regelbundet genom att göra det billigare. Det är på 150 kronor per år för personer i åldrarna 30 till 74 år och 300 kronor per år för 20 till 29 år samt 75 år och äldre. Bidraget kan sparas ett år (går du bara vartannat år har du som är 30 74 år alltså 300 kronor att utnyttja). Högkostnadsskyddet ska ersätta en del av dyra åtgärder. En del dyr tandvård täcks dock inte. Från och med januari 2013 kommer fler åtgärder att vara ersättningsberättigade (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bestämmer vilka). När högkostnadsskyddet gäller får du ersättning för 50 procent av kostnaden mellan 3 000 och 15 000 kronor. För den del av kostnaden som hamnar över 15 000 kronor ersätts 85 procent. De här beloppsgränserna gäller åtminstone fram till 1 januari 2013, men en översyn är på gång. Ersättningsperioden för högkostnadsskyddet räknas tolv månader från den dagen då den första åtgärden blir klar.!staten har bestämt ett referenspris för varje åtgärd som ingår i högkostnadsskyddet. Men tandläkaren kan ta ut ett högre pris än referenspriset. Då får du betala mellanskillnaden själv. Tandläkaren måste kunna visa dig en prislista med både sitt eget pris och referenspriset. läkemedel Läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet kostar dig maximalt 2 200 kronor under en tolvmånadersperiod. Har du flera barn under 18 år räknas kostnaderna för deras läkemedel ihop till ett enda högkostnadsbelopp. handikappersättning Du kan få ersättning enligt lag om du blir invalidiserad eller har en kronisk sjukdom. Handikappersättningens storlek beror vilket behov av hjälp och vilka extra kostnader funktionsnedsättningen medför. Som högst är ersättningen 69 procent av ett prisbasbelopp per år (30 360 kronor år 2012 och 30 705 kronor 2013). Funktionshindrade kan också ansöka hos Försäkringskassan om assistansersättning (personlig assistent) och bilstöd.

8 Socialförsäkringar Tidsgränser för arbetslöshetsersättning Inkomstbortfallsersättning 80% av lön, dock max 680 kr/dag, 5 dagar i veckan Dag 8-200 Dag 201-300 Dag 301-450 Sju dagars karens Inkomstbortfallsersättning 70% av lön, dock max 680 kr/dag, 5 dagar i veckan Ytterligare inkomstbortfallsersättning, 70% av lön, max 680 kr/dag, endast för dem med barn under 18 år Prisbasbelopp Prisbasbeloppet är en grund för att bestämma sjukpenningens, föräldrapenningens och garantipensionens storlek. Prisbasbelopp 2012: 44000 kr. Prisbasbelopp 2013: 44500 kr. Inkomstbasbelopp Inkomstbasbeloppet är en grund för att bestämma hur stor inkomst som ger rätt till allmän pension. Inkomstbasbelopp 2012: 54 600 kr. Inkomstbasbelopp 2013: 56 600 kr. Arbetslöshet Arbetslöshetsförsäkringen har en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. grundförsäkring För att få ersättning från grundförsäkringen ska två villkor vara uppfyllda: l Grundvillkoret du ska vara inskriven vid Arbetsförmedlingen, söka jobb aktivt och vara oförhindrad att arbeta minst tre timmar per arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. l Arbetsvillkoret du ska ha arbetat minst 80 timmar i veckan i minst sex månader under de tolv månaderna närmast före arbetslösheten. Alternativt kan du ha arbetat i minst 480 timmar under sex sammanhängande kalendermånader, och då minst 50 timmar under var och en av de sex månaderna. Grundförsäkringen ger 320 kronor per dag. Tidigare gick det att få ersättning om man hade studerat i stället för arbetat före arbetslösheten, men den möjligheten togs bort 2007. inkomstbortfallsförsäkring För att få ersättning från inkomstbortfallsförsäkringen måste du uppfylla tre villkor: Grundvillkoret Arbetsvillkoret Medlemsvillkoret du ska ha varit medlem i en a-kassa i minst tolv månader. Tidigare fanns också krav på att du måste jobba en viss tid inom ett yrke för att få bli medlem i en a-kassa, men sedan 2009 kan även sjuka, arbetslösa och föräldralediga att gå med i en a-kassa. Arbetsskada Arbetsskadeförsäkringen gäller från första dagen för alla som förvärvsarbetar: anställda, egna företagare, arbetslösa i arbetsmarknadsutbildning, praoelever och sjukskrivna som deltar i arbetsträning. All ohälsa som beror på arbetet ska kunna godtas som arbetsskada. Alltså inte bara olycksfall, utan också arbetssjukdomar som beror på en längre tids påfrestning, till exempel tungt eller ensidigt arbete, vibrationer, buller, lösningsmedel och psykisk stress. Även olycksfall på väg till eller från arbetet är arbetsskador, om du inte har avvikit från den normala färdvägen för att göra privata ärenden. Att du lämnar barn på dagis på väg till jobbet sätter dock inte försäkringen ur spel. Arbetsgivaren är skyldig att omedelbart anmäla en arbetsskada till Försäkringskassan. Men för att du ska kunna få ersättning måste du själv ansöka om det. När en arbetsskada gör att du inte kan arbeta som vanligt ersätts du i första hand med sjuklön och Inkomstbortfallsersättningen ger dig 80 procent av den lön som faller bort dock maximalt 680 kronor per dag under de 200 första dagarnas arbetslöshet. Därefter sänks ersättningen till 70 procent av den tidigare lönen dock maximalt 680 kronor per dag under ytterligare 100 dagar. Dagar med olika typer av aktivitetsstöd räknas in i ersättningsperioden. Har du barn under 18 år kan du få ersättning på 70-procentsnivån i ytterligare 150 dagar. Om du blir sjuk under arbetslösheten kan du aldrig få högre sjukpenning än a-kasseersättning. Ersättning betalas inte ut under de första sju dagarnas arbetslöshet, de är karensdagar. Lägg märke till att lördag och söndag inte räknas: I arbetslöshetsförsäkringen gäller femdagarsvecka. Rätten att få a-kassa vid deltidsarbetslöshet är begränsad till 75 dagar. Om du förlorar ditt heltidsjobb men hittar ett jobb två dagar i veckan, så kan du alltså stämpla de tre övriga dagarna tills 75 dagar är förbrukade. I det här exemplet tar det 25 veckor. Arbetslöshetsersättningen betalas ut av arbetslöshetskassorna som är knutna till fackförbunden och företagarorganisationer. Alla som arbetar inom en a-kassas yrkesområde kan bli medlemmar där. För övriga finns den kompletterande Alfakassan. Medlemsavgiften till a-kassan speglar hur hög arbetslösheten är i den bransch som den omfattar. Det gör att anställda i branscher med högre arbetslöshet får betala en högre a-kasseavgift. Spannet är stort, från 90 kronor i månaden för akademiker till 444 kronor för musiker. Du kan jämföra avgifterna på www.iaf.se. sjukpenning som för vilken sjukdom eller skada som helst. Men Arbetsskadeförsäkringen kan ge tillägg därutöver. Dels kan du få speciell ersättning för tandskador, för särskilda hjälpmedel eller om skadan har uppkommit utomlands. Men framför allt kan arbetsskadeförsäkringen ge ersättning i form av livränta. Livräntan är skillnaden mellan den inkomst du skulle ha haft om du inte hade blivit skadad och den inkomst du beräknas kunna få trots skadan. En förutsättning för livränta är att arbetsförmågan bedöms vara nedsatt varaktigt eller i minst ett år. Inkomstminskningen per år måste vara minst en femtondel av den tidigare inkomsten, och minst 0,25 prisbasbelopp (11 000 kronor år 2012, 11 125 kronor 2013). Livräntan täcker inkomster upp till 7,5 prisbasbelopp (330 000 kronor år 2012, 333 750 kronor under 2013). Normalt kan du bara få livränta till och med månaden innan du fyller 65 år. Livräntan skrivs upp varje år med ett indextal som ska spegla halva inkomstförändringen. Om du får livränta, så får du jobb- och utvecklingsgaranti När tiden med arbetslöshetsersättning är slut (normalt alltså 300 ersättningsdagar) ska du i stället beredas plats i jobb- och utvecklingsgarantin. Du får då aktivitetsstöd från Försäkringskassan. Detta aktivitetsstöd är på mellan 320 och 680 kronor per dag för heltid, men om du inte uppfyller villkoren för ersättning från a-kassan är aktivitetsstödet 223 kronor per dag. I jobb- och utvecklingsgarantin ska du få hjälp med att söka jobb och få arbetspraktik och arbetsträning hos de arbetsgivare som knyts till projekten.!du kan alltså skrapa ihop timmarna i arbetsvillkoret under en ramtid på tolv månader. Men om du har varit sjukskriven, föräldraledig eller gått en heltidsutbildning efter att du fyllt 25 år, så är det överhoppningsbar tid, och den totala ramtiden förlängs. Normalt är högst fem år överhoppningsbara. Men under 1 januari 2010 31 januari 2013 gäller ett undantag för dem som utförsäkrats ur sjukförsäkringen. De får räkna upp till tio år som överhoppningsbar tid för att lättare kunna uppfylla arbetsvillkoret.! Om du har börjat ta ut pension före 65 års ålder samtidigt som du fortsätter att arbeta, så kan du inte få mer än högst 65 procent av inkomsten i arbetslöshetsersättning ifall du skulle bli arbetslös. Det hjälper inte att du slutar ta ut pensionen. automatiskt kompensation för två karensdagar. Har du haft fler karensdagar än så kan du ansöka om ersättning även för dem. Om arbetsskadan leder till dödsfall kan dina efterlevande få ekonomisk hjälp. Notera att Pensionsmyndigheten hanterar den (inte Försäkringskassan). 30 procent av ett basbelopp går att få i begravningsersättning (13 200 kronor år 2012, 13 350 kronor år 2013). Efterlevande barn kan också få ersättning i form av barnlivränta till dess de fyller 18 år och i vissa fall upp till 20 år. Barnlivräntans storlek beror på antal barn och är sammanlagt för alla barnen 40 till 100 procent av den avlidna förälderns arbetsinkomst. Efterlevande make har rätt till så kallad omställningslivränta i tolv månader. Om det finns barn under 18 år i hemmet har maken rätt till ytterligare tolv månaders omställningspension, eller längre tid beroende på barnets ålder. Omställningslivräntan är 20 procent av den avlidnes arbetsinkomst om det finns efterlevande barn som får barnlivränta. I annat fall är den 45 procent. Pension När du arbetar betalas 18,5 procent av din lön in till den allmänna pensionen. Dina sammanlagda inkomster under livet ligger till grund för pensionen. Förutom lön är sjukpenning, sjukersättning, föräldrapenning och a-kassa pensionsgrundande. Även studier och tid då du är hemma med småbarn ger pensionsrätt, liksom värnpliktstjänstgöring mellan åren 1995 och 2010 (då den allmänna värnplikten försvann). Det finns ingen åldersgräns även en sommarjobbande 15-åring tjänar in till pensionen. Förutsättningen är att inkomsten överstiger 0,423 prisbasbelopp per år (18 612 kronor år 2012, 18 824 kronor 2013). Du tjänar in allmän pension på inkomster upp till ett tak som år 2012 är 409 500 kronor. Huvuddelen av pensionen är för de flesta den så kallade inkomstpensionen. Till den går det mesta av avgiften, 16 av de 18,5 procenten. Pengarna samlas på ett fiktivt konto. Hur stor inkomstpensionen blir beror dels på hur mycket du har tjänat in under arbetslivet, dels på räntan på kontot, som speglar inkomstutvecklingen för alla som arbetar. De resterande 2,5 procenten går till premiepensionen, ett slags sparande. Du kan själv välja fonder att spara i. Gör du inget val förvaltar statliga Sjunde APfonden dina pengar. Både inkomstpension och premiepension kan tidigast tas ut från 61 års ålder. Men att börja ta ut pensionen tidigt betyder lägre månatlig pension. Dels har du inte hunnit tjäna in så stort pensionskapital, dels ska pengarna spridas över fler år som pensionär. Omvänt belönas de som orkar jobba högt upp i åldrarna med högre pension. Dödsfall Omställningspension Om du är under 65 år och din make eller maka dör kan du få omställningspension. Förutsättningen är att ni har bott tillsammans utan avbrott de senaste fem åren, eller att du bott tillsammans med barn under 18 år som du, din make/maka eller båda hade vårdnaden om. Också sambor kan få omställningspension. Omställningspensionen beräknas på den avlidnes allmänna pension, och betalas i tolv månader. Om du har barn under 18 år kan du därefter få förlängd omställningspension. Barnpension Barn under 18 år som har en avliden förälder kan få barnpension. Om barnet går i grundskolan eller Den som haft låg inkomst, eller ingen alls, får garantipension. Den bekostas av skattemedel och betalas från 65 års ålder. Garantipensionen räknas av mot inkomstpensionen, och upphör helt när inkomstpensionen kommer över en viss nivå. Personer som är födda 1938 1953 får en del av sin pension från det nya pensionssystemet, som beskrivs ovan och en del som kallas tilläggspension. Den består enkelt uttryckt av pension som tjänats in i det pensionssystem som gällde tidigare (ATP och folkpension). Är du född 1937 eller tidigare får du hela din pension från det gamla pensionssystemet.! Det har blivit populärt att ta ut en liten del av pensionen före 65 års ålder, till exempel 25 procent av premiepensionen, och samtidigt fortsätta arbeta. Det kan straffa sig om du skulle bli arbetslös. Har du väl börjat ta ut pension kan du aldrig få mer än 65 procent av inkomsten i arbetslöshetsersättningen. Det hjälper inte att du stoppar uttaget av pension.! De flesta kan höja sin allmänna pension genom att fortsätta arbeta högre upp i åldrarna. Men har du tjänat in väldigt lite pension kan det vara en dålig affär att fortsätta jobba efter 65 år. Har du haft låga inkomster under livet består nämligen en stor del av pensionen av garantipension. Den får tas ut från 65 års ålder och garantipension som du inte tar ut från 65 år står inte kvar på ditt pensionskonto. Den går helt enkelt förlorad. Detta till skillnad från inkomstpension och premiepension, som finns kvar på kontot om du inte tar ut dem. Hur stor del av din pension som är garantipension framgår av ditt orange kuvert från Pensionsmyndigheten. gymnasiet betalas barnpensionen så länge studierna pågår, men längst till juni det år barnet fyller 20. Beloppet beror på antalet syskon och den avlidnas rätt till pension. Skulle barnpensionen bli låg fylls den ut av ett efterlevandestöd, så att ersättningen sammanlagt blir minst 1 467 kronor i månaden. Barnpension hanteras av Pensionsmyndigheten. änkepension Änkepension avskaffades 1990, men lever kvar genom övergångsbestämmelser. Bara kvinnor kan få änkepension det finns ingen motsvarande ersättning för män. Ett grundkrav för änkepension är att paret gifte sig före 1990. Som grund för änkepension räknas främst mannens pensionspoäng, men hur gammal änkan är spelar också in.

Avtalsförsäkringar 9 Foto: mats andersson Avtalsförsäkringar gäller för alla som omfattas av kollektivavtal Avtalen mellan LO och Svenskt Näringsliv Privat anställda arbetare Sjukdom AGS Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) kompletterar sjukpenning och sjukersättning från den allmänna sjukförsäkringen. De första 14 sjukdagarna får du bara sjuklön från arbetsgivaren, men är du sjuk längre än så ger AGS så kallad dagersättning. Den betalas alltså från och med 15:e sjukdagen (då du börjat få sjukpenning från Försäkringskassan), och är på 12,5 procent av sjukpenningen. Sjukpenning plus dagersättning ger därmed knappt 90 procent av lönen, upp till en årslön på 7,5 prisbasbelopp (330 000 kronor 2012, 333 750 kronor 2013). Sedan regeringen införde en ytterligare sjukpenningnivå på 75 procent av sjukpenninggrundande inkomst (efter ett års sjukskrivning, så kallad sjukpenning på fortsättningsnivå) har även AGS fått en ny ersättningsnivå. Den är på 13,3 procent och fyller därmed ut den sammanlagda ersättningen till knappt 85 procent av lönen. AGS dagersättning ges till och med den 360:e sjukdagen. Men det är relativt lätt att börja om på en ny 360-dagarsperiod: Det räcker att du är frisk i fem dagar för att kvalificera dig till 360 nya dagar med dagersättning. Jämför gärna med den allmänna sjukpenningen. Där slås ju olika sjuktillfällen inom en ramtid på 450 dagar samman till en enda sjukperiod, vilket gör att sjukpenningdagarna lättare tar slut. Om du får sjukersättning eller aktivitetsersättning ger AGS i stället en månadsersättning. Full månadsersättning motsvarar oftast cirka 15 procent av din sjukpenninggrundande inkomst. Exakt hur hög ersättningen är framgår av en tabell som LO och Svenskt Näringsliv förhandlat fram. Tabellen sträcker sig upp till årsinkomster på 321 000 kronor (vid den inkomsten blir månadsersättningen 4 013 kronor i månaden). Nytt från och med 1 januari 2012 är att privatanställda arbetare får månadsersättning också för inkomst ovanför 7,5 prisbasbelopp per år. På inkomst mellan 7,5 och 20 prisbasbelopp (27 500 73 333 kronor i månaden 2012) är månadsersättningen 65 procent av inkomsten, och på inkomst mellan 20 och 30 basbelopp (73 333 110 000 kronor i månaden 2012) är månadsersättningen 32,5 procent av inkomsten. Månadsersättning på inkomster över 7,5 basbelopp får de som beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning från och med den 1 januari 2012. Också om du hade en pågående sjukskrivning den 1 januari 2012, som sedan övergår i sjukersättning eller aktivitetsersättning, får du del av förbättringen. Villkor för AGS Du måste ha varit anställd under minst 90 dagar för att omfattas av AGS. Rätten till AGS upphör den månad du fyller 65 år. Du är försäkrad genom AGS även i 720 dagar efter att du slutat din anställning (så kallat efterskydd). En förutsättning är att du har en fastställd sjukpenninggrundande inkomst. Blir du sjuk under efterskyddstiden förlängs efterskyddet med lika många dagar som du har varit sjuk. Efterskyddet upphör om du inte står till arbetsmarknadens förfogande, eller om du tar ett jobb längre än 180 dagar hos en arbetsgivare som inte har något avtal om AGS. Observera att AGS inte ger något komplement till den nya sjukpenning i särskilda fall. Arbetsskada TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) kompletterar den lagstadgade sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. TFA skiljer på den akuta sjukdomstiden och den tid då läkningen av skadan är avslutad och ingen ytterligare förbättring är att vänta. Möjligheterna till ersättning från TFA beror också på typ av skada. l Olycksfall i arbetet Vid olycksfall i arbetet som gör att du inte kan jobba som vanligt kan du få full ersättning för inkomstförlusten, inklusive karensdagen. Om olyckan inträffat före den 1 april 2012 krävs dock att den medfört sjukskrivning i minst 15 dagar för att TFA ska ge ersättning för inkomstförlust. I sådana fall träder TFA in och kompletterar den allmänna sjukförsäkringen, så att du får 100 procent av inkomsten. Om olyckan inträffat den 1 april 2012 eller senare krävs inte 15 dagars sjukskrivning, TFA ser till att du får ersättning för 100 procent av inkomstförlusten ändå. På inkomstförlust upp till taket i sjukförsäkringen (330 000 kronor om året 2012, 333 750 kronor om året 2013) fungerar alltså er-

10 Avtalsförsäkringar sättningen från TFA som en utfyllnad till den vanliga sjuklönen eller sjukpenningen. Inkomstförluster ovanför taket ersätts till 100 procent från TFA. Du får ersättning för kostnader på grund av skadan, till exempel läkar- och sjukvårdskostnader, hjälp i hemmet och skadade kläder. Vid arbetsolyckor som gjort att du måste uppsöka läkare får du ersättning för skadade glasögon, hörapparater, proteser och liknande. För olyckor som inträffade före 1 april 2012 gäller en självrisk på 500 kronor. Dessutom ersätts du inte för kostnader under 100 kronor, vilket gör att självrisken i praktiken kan bli 599 kronor. För olyckor som inträffat 1 april 2012 eller senare är självrisken avskaffad. Blir du borta från jobbet i minst 31 dagar kan du dessutom få ersättning för sveda och värk, alltså extra ersättning för det lidande och det obehag som olyckan förde med sig under den akuta sjuktiden. Ersättningen betalas ut som en klumpsumma i efterskott. Olycksfall under tjänsteresa räknas som olycksfall i arbetet. l Färdolycksfall För färdolycksfall till och från arbetet kan man bara få ersättning för sjukvårdskostnader och för sveda och värk. TFA ger alltså inte ersättning för inkomstförlust som beror på färdolycksfall, utan du får lita till vanlig sjuklön och sjukpenning samt ersättning från AGS. Om du har skadat dig i en trafikolycka till eller från arbetet där ett trafikförsäkrat fordon varit inblandat (alltså inte om två cyklar har krockat) gäller inte TFA, men däremot trafikskadelagen. Den som orsakat olyckan får ersätta dig genom sitt försäkringsbolag. l Arbetssjukdom För att en arbetssjukdom ska ge ersättning från TFA måste den finnas kvar under minst 180 dagar efter det att man först upptäckte den. Den måste också ha bedömts som en arbetssjukdom av Försäkringskassan. Från det villkoret finns dock undantag: Afa Försäkring, det partssammansatta bolag som administrerar avtalsförsäkringar, bedömer själv vissa hörselskador, vibrationsskador, kemikalieskador, sjukdomar i andningsorganen och andra sjukdomar som finns upptagna på en lista till en konvention från FN:s arbetslivsorgan ILO. Om din skada godkänns som arbetssjukdom och inte har läkt ut efter 180 dagar kan du få ersättning från TFA för de utlägg du haft för läkarbesök, sjukvård, hemhjälp med mera och det ända från sjukdomens början. Om du kan visa att arbetsgivaren har vållat din arbetssjukdom (till exempel genom att försumma arbetsmiljön) kan du också få ersättning för inkomstförlust, sveda och värk. För sveda och värk kan du då få ersättning från första sjukskrivningsdagen. En särskild nämnd, Vållandenämnden, avgör om det är arbetsgivaren som av oaktsamhet har vållat arbetssjukdomen. Ett undantag från vållandeprövning infördes den 1 juli 2008. Det gäller arbetssjukdom med diagnosen mesoteliom, en Här är ett meddelande om pengar du inte känner till, tack vare en försäkring du inte vet att du har, från ett försäkringsbolag du aldrig hört talas om. Sverige är fantastiskt. Det har du nog mest hört från turister. Som hade turen att komma hit den dag på året solen visade sig. Det finns emellertid en annan bild av Sverige än vacker fjällnatur och rödvita stugor. En bild som är minst lika fantastisk. Den svenska modellen är i grunden en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare som vi har i det här landet. Det betyder bland annat att du som är anställd hos en arbetsgivare med kollektivavtal är försäkrad via jobbet. Då har du en extra försäkring som kan ge dig ersättning vid sjukskrivning, arbetsskada, uppsägning, anhörigs dödsfall och föräldraledighet. Helt utan hälsoprövning eller ansökningshandlingar. svår cancerform som orsakas av asbest. Ställs denna diagnos har du rätt till ersättning för sveda och värk enligt TFA utan någon vållandeprövning. l Rehabilitering vid arbetsskada Om arbetsskadan leder till bestående problem kan du få ersättning för rehabilitering, till exempel för resor och kurslitteratur när du skolar om dig till ett annat yrke. l Invaliditet vid arbetsskada Om arbetsskadan leder till invaliditet kompenseras du normalt genom livränta från Försäkringskassan, men i vissa inkomstlägen kan du få ersättning för inkomstförlust som den lagstadgade livräntan inte täcker. Du kan också få ersättning för det fysiska och psykiska lidande som blir bestående, liksom för framtida kostnader och skador som påverkat ditt utseende. l Dödsfall vid arbetsskada Om arbetsskadan leder till döden kan efterlevande få ersättning från TFA för normala begravningskostnader (begravningsmåltid, gravsten och liknande) i den mån de inte täcks av begravningshjälpen från den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen och tjänstegrupplivförsäkringen (TGL). TFA kan också ge de efterlevande ersättning för förlust av underhåll. Närstående kan dessutom få ersättning för den psykiska chocken vid dödsfallet. För vem gäller TFA? TFA gäller från första arbetsdagen och så länge du är anställd. För Totalt är det hela fyra miljoner människor som omfattas av kollektivavtalade försäkringar. Den grundtrygga bilden av svenskt arbetsliv kan ha glömts bort litegrann. Trots att den är fantastisk. Men du måste säga till oss när det är dags att betala ut pengarna. Till exempel när du är föräldraledig. Pengarna som din arbetsgivare betalar in till din pension tar nämligen en paus medan du är hemma med ditt barn. Om du är anställd arbetare, på ett företag som har kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och LO, så betalar vi in pengarna till din pension i stället. För du ska ha de pengar du har rätt till. Anmäl föräldraledighet idag så betalar vi in pengar till din pension: afaforsakring.se FÖRSÄKRING Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor sjukdomar som visar sig först efter att du har avslutat din anställning finns ett efterskydd. Normalt sträcker det sig till dess du fyllt 65 år, men i vissa fall av cancer (orsakad av asbest) är gränsen 75 år. Ansökan om ersättning måste göras inom tio år från olycksfallet eller från den dag då arbetssjukdomen konstaterades. Arbetslöshet De avtalade förmånerna vid arbetslöshet gäller bara om du har blivit uppsagd från en tillsvidareanställning på grund av arbetsbrist. Förmånerna är dels ett omställningsstöd, dels en försäkring om avgångsbidrag (AGB). Omställningsstöd Du som blir uppsagd har möjlighet att få individuellt anpassat stöd för att söka nytt jobb eller starta eget. Omställningsstödet får kosta högst 20 000 kronor per uppsagd arbetare. Vanligtvis är det arbetsgivaren och det lokala facket som ansöker om omställningsstöd. Stödet betalas ut till arbetsgivaren via Trygghetsfonden TSL, den organisation som LO och Svenskt Näringsliv tillsammans skapade när avtalet om omställningsstöd skrevs under 2004. För att få omställningsstöd måste du under minst ett år ha haft en genomsnittlig arbetstid på minst 16 timmar per vecka. AGB Försäkringen om avgångsbidrag (AGB) ger engångsersättning när någon sägs upp på grund av arbets brist. Den fungerar som ett tillfälligt stöd tills man hittat nytt jobb och är alltså inte tänkt som ett långsiktigt stöd. För att få AGB-ersättning måste man vara minst 40 år och ha arbetat i minst 50 månader under en sammanhängande femårsperiod hos AGB-anslutna arbetsgivare. De anställda får lägga ihop anställningstider hos flera AGBanslutna arbetsgivare för att komma upp i dessa 50 månader under fem år. Även visstidsanställningar räknas in. Den sista anställningen måste dock vara en tillsvidareanställning. Helt AGB är ett engångsbelopp som 2012 är mellan 27 900 kronor (för uppsagda i åldrarna 40 49 år) och 41 100 kronor (för uppsagda i åldrarna 60 64 år). För dig som är deltidsanställd blir beloppet lägre. Bidraget är skattepliktig inkomst. Du kan bara få ett helt AGBbelopp under en femårsperiod. Du har inte rätt till AGB om du får nytt jobb inom samma koncern inom tre månader, om du erbjuds följa med till nya ägare av företaget eller om du får sjukersättning från Försäkringskassan när anställningen upphör. (Om du erbjuds att fortsätta hos samma arbetsgivare på deltid kan du dock få en del av ett avgångsbidrag.) Ifall du tackat nej till att följa med när verksamhet överlåts till en ny arbetsgivare kan den partssammansatta AGB-nämnden pröva om du har haft särskilda skäl för det, och trots allt har rätt till AGB. Pension Avtalspension är ett viktigt komplement till den statliga pensionen. Avtalspension har du om det finns kollektivavtal på din arbetsplats. Den betalas av din arbetsgivare. Det finns två lösningar för privatanställda arbetares avtalspension. Födda 1968 eller senare följer helt Avtalspension SAF-LO. Födda före 1968 har en kombination av Avtalspension SAF-LO och det tidigare systemet, STP, förutsatt att de hunnit tjäna in STP-pension 1995 eller tidigare. Pensionen regleras då enligt särskilda övergångsregler. STP-systemet var förmånsbestämt och gav vid full STP omkring tio procent av den anställdes bruttolön de sista åren före pensioneringen. Avtalspension SAF-LO Avtalspension SAF-LO är ett avgiftsbestämt pensionssystem. Det betyder att avgiften till pensionen pensionspremien är bestämd på förhand. Pensionen blir sedan så hög som pengarna räcker till. Pensionspremierna till Avtalspension SAF-LO har höjts stegvis sedan 2008, så att de från och med 2012 är lika höga som tjänstemännens pensionspremier. På lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp (409 500 kronor år 2012) betalar arbetsgivaren in en avgift motsvarande 4,5 procent av lönen till pensionen. På den del av lönen som ligger ovanför taket är avgiften i stället 30 procent. Premien betalas in av din arbetsgivare från det att du fyller 25 år. Du får själv välja förvaltare, det vill säga vilket försäkringsbolag som ska ta hand om dina pengar tills du går i pension. Du får också välja om du vill att pengarna ska placeras i en traditionell pensionsförsäkring eller i en fondförsäkring, och i så fall i vilka fonder du vill att pengarna ska placeras i. Den enda begränsningen är att du måste välja försäkringsbolag från den lista som parterna har kommit överens om. Du kan alltid göra ett nytt val och låta dina framtida pensionspengar gå in i ett annat försäkringsbolag. Du kan också flytta redan insatta pensionspengar från en förvaltare till en annan. Det kostar dock en mindre avgift att få sina pengar flyttade, och i många fall kräver förvaltarna att du fyller i en hälsodeklaration. Hur stor pensionen i slutänden blir beror på hur mycket premier som har betalats in för dig och hur väl pengarna har förvaltats. Avtalspension SAF-LO betalas normalt ut från 65 års ålder, men du kan välja att ta ut den senare eller tidigare, dock tidigast från 55 års ålder. Tar du ut pensionen tidigare blir summan du får ut varje månad lägre och om du tar ut pensionen senare blir månadssumman högre. Pensionen är normalt livsvarig, men du kan också välja att ta ut hela summan under fem eller tio år. Tilläggsval till Avtalspension SAF-LO l Återbetalningsskydd Det innebär att pensionen betalas ut till dina efterlevande om du skulle dö innan du går i pension. Hela den intjänade pensionen

11 Foto: pontus lundahl checklista Missa inte pengarna! Varje år går fackets medlemmar miste om många miljoner på grund av att de inte känner till sina försäkringar. Här är en kort checklista över de vanligaste fallen där alla som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal kan få pengar. Kontakta ditt lokala fack om du tror att du kan få ut försäkringspengar. Har du hört talas om någon som... Då kan det finnas pengar att hämta...... varit sjuk i mer än 14 dagar?... fått sjukersättning? (tidigare förtidspension, sjukbidrag)... varit föräldraledig eller haft graviditetspenning?... från AGS (Avtalsgruppsjukförsäkring) eller premiebefrielseförsäkringen Foto: leif ra jansson Foto: pernilla wahlman... har avlidit?... vars make eller maka som jobbade på en arbetsplats utan kollektivavtal avlidit?... gått i pension, även om han eller hon gått lite i förtid?... från TGL (Tjänstegrupplivförsäkring)... från Avtalspensionen... råkat ut för ett olycksfall på jobbet?... fått en sjukdom eller förslitningsskada på jobbet?... råkat ut för en olycka på väg till eller från arbetet?... från TFA (Trygghetsförsäkring arbetsskada)... blivit ofrivilligt arbetslös?... riskerar att bli arbetslös efter ett varsel?... från AGB (Avgångsbidragsförsäkring) eller från fackets omställningsavtal Källa: IF Metall medlemsmagasin Göteborg betalas då normalt ut under fem års tid, men har du redan börjat ta ut din pension tillfaller pensionen i stället dina efterlevande under den tid som återstår (dock högst 20 år sammanlagt). Det här ger en extra trygghet för anhöriga, men i gengäld blir din egen pension lägre. l Familjeskydd Det är ett försäkringsskydd för dina närstående om du dör innan du har fyllt 65 år och inte har hunnit få ut något från din avtalspension. Du kan välja på antingen ett, två, tre eller fyra prisbasbelopp per år som betalas ut till dina efterlevande under 5, 10, 15 eller 20 år, dock längst fram till dess du själv skulle ha fyllt 70 år. Årspremien varierar från 290 till 9 432 kronor, beroende på hur gammal du är när du tecknar familjeskyddet, hur många prisbasbelopp du väljer och hur lång utbetalningstid du vill ha.! Avgiften för familjeskydd dras varje år från den pensionspremie som arbetsgivaren betalar in till din pension. Därmed blir den slutliga pensionen lägre än utan familjeskydd. Fundera på om familjeskyddet behövs, och jämför vad det kostar med kostnaden för andra livförsäkringar. Byter du till ett jobb inom ett annat avtalsområde upphör familjeskyddet att gälla, eftersom det inte kommer in några premier som kostnaden för familjeskyddet kan dras ifrån. l Premiebefrielseförsäkring Om du blir sjuk längre än 14 dagar och alltså varken har lön eller sjuklön som pensionspremien för avtalspensionen kan grundas på så betalas premien i stället genom en premiebefrielseförsäkring. Denna försäkring träder också in och betalar pensionspremierna när du har arbetsskadelivränta, när du är föräldraledig (under maximalt 13 månader per barn) och när du är hemma med graviditetspenning. Det sistnämnda är en nyhet från och med 2012. Det finns också ett efterskydd för sjukdom som innebär att premien fortsätter att betalas om du blir sjuk inom 90 dagar efter att du har slutat på ett jobb och alltså inte hunnit få en ny inkomst som premien kan grundas på.! Observera att du själv måste ansöka hos AFA Försäkring för att få ersättning från premiebefrielseförsäkringen vid föräldraledighet och graviditetsledighet. Dödsfall TGL Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) ger ersättning till din familj om du dör i yrkesverksam ålder. Ersättningen från TGL består av olika engångsbelopp, som är skattefria. Det finns tre slags ersättning: l Grundbelopp Kan variera mellan 22 000 kronor och 264 000 kronor (år 2012) beroende på den avlidnas ålder, arbetstid per vecka och vilka som är efterlevande. Förmånstagare till grundbelopp är make/maka eller sambo och/eller barn. Det högsta beloppet, 264 000 kronor, betalas ut om den avlidna var under 55 år. Om det finns barn hemma som är under 17 år utgår högsta beloppet även vid dödsfall över 55 års ålder, dock högst 65 års ålder. l Barnbelopp Betalas till den avlidnas barn (som inte fyllt 21 år) och varierar från 22 000 till 88 000 kronor beroende på barnets ålder och den avlidnas arbetstid per vecka. Högsta beloppet gäller barn som inte fyllt 17 år. l Begravningshjälp Går till den avlidnas dödsbo och är på 22 000 kronor. l Makeförsäkring Om din make/maka eller sambo dör och inte har egen TGL-försäkring, så kan du få ut begravningshjälp på 21 400 kronor från din försäkring. Finns det hemmaboende barn under 17 år betalas dessutom ett barnbelopp till dem. Villkor för TGL Du måste jobba minst 16 timmar i veckan för att dina efterlevande ska få helt grundbelopp och helt barnbelopp. Om din anställning omfattar 8 till 15 timmar per vecka halveras grundbeloppet och barnbeloppet. Om du inte har någon make/ maka eller sambo, utan som närmast anhörig efterlämnar barn som fyllt 21 år, ges bara hälften av grundbeloppet, dock lägst 22 000 kronor. Om din anställning omfattar mindre än 8 timmar per vecka ger försäkringen bara begravningshjälp, och det bara om dödsfallet inträffar under en dag då du arbetar. Försäkringen gäller från den dag du börjar jobba och i 180 dagar efter att du slutat din anställning på villkor att du jobbat i minst sex månader (180 dagar). För kortare anställningar gäller efterskyddet lika länge som anställningen varat. Om du blir arbetslös eller är föräldraledig gäller efterskyddet i maximalt två år. Tio LO-förbund har en kompletterande TGL-försäkring inbakad i medlemsförsäkringarna. Denna förlänger efterskyddet till dess man fyllt 65 år. Dessa förbund är Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, GS, IF Metall, Kommunal, Livs, Målarna, Pappers och Seko. Om du är medlem i något annat förbund kan du i stället själv förlänga efterskyddet med en extra försäkring där premien är 255 kronor för 2012.! Om du dör går grundbeloppet från TGL i första hand till din make eller maka, i andra hand till sambo, i tredje hand till annan ogift person som du har bott ihop med stadigvarande under förhållanden som liknar äktenskap, och i fjärde hand till dina arvsberättigade barn. Du kanske vill ändra på den här ordningen, till exempel för att en tidigare sambo inte ska stå kvar som förmånstagare trots att du har en ny. Det går att ändra förmånstagare genom att skriva till AFA Försäkring, som har en blankett för ändamålet.

12 Avtalsförsäkringar Foto: christine olsson Avtalen i kommuner, kommunala bolag, landsting och kyrka Anställda i kommuner och landsting Sjukdom Kommunalt anställda har något förmånligare villkor vid sjukdom än privat anställda. Den första sjukdagen är karensdag, och dag 2 14 i sjukperioden betalar arbetsgivaren sjuklön på 80 procent av inkomsten, utan inkomsttak. Det är lika för alla. Men från dag 15 till dag 90 fortsätter de kommunala arbetsgivarna att betala sjuklön, enligt kollektivavtalets allmänna bestämmelser. Sjuklönen, som kompletterar sjukpenningen från Försäkringskassan, är tio procent av lönen under 7,5 prisbasbelopp per år och cirka 90 procent av lönedelar ovanför det taket. Först från 91:a dagen upphör sjuklönen, och Avtalsgruppsjukförsäkringen för kommun- och landstingsanställda (AGS-KL) träder in. AGS-KL är uppbyggd som de privatanställdas AGS, men ger en något högre dagersättning. Under sjukdag 91 360 fyller den ut den vanliga sjukpenningen upp till 90 procent av lönen, och den förlängda sjukpenningen upp till knappt 85 procent av lönen. Dessutom får de sjuka omkring 80 procent av lönen ovanför taket. Jämför med de privatanställda arbetarna med en årsinkomst som överstiger 7,5 basbelopp: De får ingen ersättning för lön ovanför taket dag 15 360. För den som får sjuk- eller aktivitetsersättning ( förtidspension ) ger AGS-KL en månadsersättning. Den är lika stor som den månadsersättning privat anställda får. För inkomster upp till 7,5 basbelopp slås månadsersättningen fast i en tabell. På inkomst som ligger ovanför 7,5 basbelopp om året ger AGS-KL månadsersättning med 65 procent mellan 7,5 och 20 basbelopp, och med 32,5 procent mellan 20 och 30 basbelopp en förmån som kommunalt anställda haft länge, men som privatanställda arbetare har bara om de fått sin sjukersättning beviljad efter 1 januari 2012.!För dig som är kommun- eller landstingsanställd finns en reservmöjlighet om Försäkringskassan drar in din sjukpenning, med motiveringen att du bedöms klara ett annat arbete på arbetsmarknaden än ditt gamla. Arbetsgivaren kan då besluta att ge dig sjuklön i upp till 180 dagar. Möjligheten framgår av kollektivavtalets allmänna bestämmelser, och har blivit särskilt viktig sedan den allmänna sjukförsäkringen stramades åt 1 juli 2008. Den förlängda sjuklönen är dock ingen absolut rättighet. Tala med Kommunal om du får din sjukpenning indragen. Privatanställda kommunalare Många av de privat anställda följer avtalsgruppsjukförsäkringen AGS vid sjukdom, till exempel anställda på före detta Lantarbetareförbundets områden, sotare och anställda i trafikbolag. Ersättningen betalas ut från dag 15 till dag 360 i sjukperioden och fyller ut sjukpenning och förlängd sjukpenning upp till knappt 90 respektive knappt 85 procent av sjukpenninggrundande inkomst. Andra i denna grupp, till exempel anställda inom privat vård, följer i stället tjänstemännens ITP-avtal där det ingår en motsvarande sjukpension som fyller ut sjukpenningen med 10 procent av lönen till och med dag 360. Ersättning utgår också till den som fått sjukersättning. Den är lika stor som månadsersättningen i AGS-KL, se ovan. Arbetsskada tfa-kl Arbetsskadeförsäkringen TFA- KL fungerar som för privatanställda LO-medlemmar. En skillnad är att vissa typer av smitta också omfattas av TFA-KL. Även brandmän som skadar sig under utryckning kan få extra ersättning. För olycksfall i arbetet som inträffade före den 1 april 2012 kan du bara få full ersättning för din inkomstförlust om du varit sjukskriven i minst 15 dagar; respektive åtta dagar vid sjukskrivning på grund av hot och våld i arbetet. Men för olyckor efter det datumet räcker det att din arbetsförmåga varit nedsatt en del av första dagen eller mer. Från och med 1 april 2012 finns inte heller någon självrisk när du begär ersättning för merkostnader på grund av arbetsskadan, till exempel läkar- och sjukvårdskostnader. Arbetslöshet anställda i kommuner och landsting Den 1 januari 2012 började det nya omställningsavtalet KOM- KL att gälla för anställda i kommuner och landsting. Det ersatte ett tidigare avtal om avgångsförmåner, AGF-KL (som dock fortfarande gäller en del personer enligt övergångsregler). För att KOM-KL ska gälla krävs att du varit tillsvidareanställd i minst ett år med minst 40 procents sysselsättning, och att du sägs upp på grund av arbetsbrist. Medan AGF-KL enbart gav ekonomisk ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist siktar KOM-KL på aktiv omställning: rådgivning, hjälp med cv-skrivande och jobbsökande, praktik och utbildning för att hitta ett nytt jobb. Tanken är att det här stödet, som administreras av Omställningsfonden, ska sättas in redan under uppsägningstiden. Men också den nya försäkringen ger pengar. Det sker i två former. 1. Särskild omställningsersättning en ersättning som ges då du deltar i aktivt omställningsarbete och inte får dagpenning från a-kassan, därför att kassan bedömer att du inte står till arbetsmarknadens förfogande när du är upptagen av kurser och annat inom ramen för KOM-KL. Ersättningen motsvarar 80 procent av lönen och kan betalas under högst 43 ersättningsdagar, inom en ramtid av sex månader efter att anställningen upphörde. 2. Kompletterande omställningsersättning ett tillägg till den vanliga arbetslöshetsersättningen, så att du får ersättning även för inkomst ovanför a-kassans inkomsttak på 18 700 kronor i månaden. På så sätt kan du få 80 procent av hela din inkomst de första 200 ersättningsdagarna och 70 procent i ytterligare 100 dagar. För att få kompletterande omställningsersättning måste du ha varit anställd i minst fem år. äldre anställda I en separat överenskommelse vid sidan av KOM-KL finns en särskild ersättning för äldre anställda i kommuner och landsting. Den gäller personer som fyllt 61 år och har varit anställda i minst tio år när de sägs upp på grund av arbetsbrist. Efter att 300 ersättningsdagar från arbetslöshetsförsäkringen är förbrukad kan de få motsvarande 60 procent av sin lön tolv månader före uppsägningen. Det här beloppet betalas ända fram tills de fyller 65 år. privat anställda För en del av Kommunals medlemmar de som omfattas av Avtalspension SAF-LO gäller i

13 stället de privatanställdas omställningsförsäkring. De som berörs av ITP-avtalet får hjälp av trygghetsråden TRR och TRS. kyrkligt anställda För kyrkligt anställda gäller ett särskilt omställningsavtal, som administreras av Kyrkans trygghetsråd. Liksom övriga omställningsavtal syftar det i första hand till att hjälpa dem som sägs upp på grund av arbetsbrist att hitta andra jobb, till exempel genom studiestöd. Får du ett nytt jobb med lägre lön kan du få löneutfyllnad upp till den gamla lönen under ett år. Om omställningen inte lyckas kan du ansöka om avgångsersättning. Den kompletterar a-kassan genom att ge ersättning ovanför a-kassans inkomsttak på 18 700 kronor i månaden. Pension KAP-KL Det finns flera pensionsavtal för Kommunals medlemmar. Det största heter KAP-KL och är från 2006. Pensionsrätt som du tjänat in i tidigare pensionsavtal som till exempel PFA och PA-KL finns kvar. KAP-KL gäller för dig som är anställd i en kommun, ett landsting, en region eller ett företag som är med i arbetsgivarorganisationen Pacta. Också en del kommunägda bolag följer KAP-KL. Pensionen består av flera delar. 1. Avgiftsbestämd pension. Avgiften är 4,5 procent på alla inkomster upp till 30 inkomstbasbelopp per år (motsvarar en månadsinkomst på 141 500 kronor 2013). Du tjänar in pensionsavgifter från 21 års ålder på hela lönen, även OB-tillägg, jourersättning och liknande. Är du sjuk eller hemma med barn betalar arbetsgivaren in pensionsavgifter på sjuklönen, sjukpenningen, sjukersättningen eller föräldrapenningen. Du väljer själv hur pengarna ska förvaltas. Från och med 2012 väljer du bland ett antal alternativ som fack och arbetsgivare har skrivit avtal med förvaltarna om för att minska spararnas kostnad. Från 2014 sänks kostnaderna även för pensionskapital som tjänats in före 2012, och du får rätt att flytta gammalt sparande från ett bolag till ett annat. 2. Förmånsbestämd pension. Den får du för lön ovanför 7,5 inkomstbasbelopp (34 125 kronor i månaden 2012, 35 375 kronor i månaden 2013), som ju inte ger rätt till allmän pension. Du tjänar in förmånsbestämd pension först från 28 års ålder. Att tjäna in maximal förmånsbestämd pension tar 30 år. Den är 55 procent av lönen mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp per år, och 27,5 procent av lönen mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp per år. Pensionen beräknas inte på slutlönen, utan på inkomsten de 3 9 åren närmast före pensioneringen. 3. Särskild avtalspension, alltså pension före 65 års ålder. Anställda inom räddningstjänsten har rätt till särskild avtalspension enligt avtal. Efter 30 års anställning, varav minst 25 i utryckningsstyrka, får brandmän med flera pensionera sig vid 58 års ålder. Övriga kommunalt anställda kan få särskild avtalspension genom individuell uppgörelse med arbetsgivaren, men det är ingen rättighet. 4. Efterlevandepension. Om du dör när du fortfarande är i yrkesverksam ålder får efterlevande vuxen 15 procent av ditt pensionsunderlag (som ungefär motsvarar din lön) i fem år. Har du ett barn får det 10 procent av pensionsunderlaget per år, till dess barnet fyller 18 år. Har du två barn får de dela på 14 procent av pensionsunderlaget, tre delar på 16 procent och så vidare enligt en tabell. KAP-KL Svenska kyrkan Kyrkligt anställda följer pensionsavtalet KAP-KL Svenska kyrkan. Avtalet är i huvudsak detsamma som kommunalt anställdas pensionsavtal KAP-KL. Den största skillnaden är att premien placeras av Kyrkans pensionskassa du bestämmer alltså inte själv var pengarna ska förvaltas. PA-KFS Anställda i kommunala bolag och landstingsägda (dock ej bolag inom arbetsgivarorganisationen Pacta): Är din arbetsgivare med i arbetsgivarorganisationen KFS gäller pensionsavtalet PA-KFS, som finns i en gammal och en ny version. Det nya avtalet, PA-KFS 09, är från 2009 och gäller om du är född 1954 eller senare. Det liknar andra pensionsavtal med avgiftsbestämd pension. En pensionspremie på 4,5 procent av lönen betalas in från 25 års ålder. 30 procent betalas in för löneandelar som överstiger en månadslön på 7,5 inkomstbasbelopp (34 125 kronor i månaden 2012, 35 375 kronor i månaden 2013). Den anställda väljer själv bland de upphandlade alternativen hos vilken förvaltare pensionspremien ska placeras. Pensionen betalas ut tidigast från 55 års ålder och kan tas ut antingen livsvarigt eller under kortare tid, dock minst fem år. Vid dödsfall finns ett efterlevandeskydd. Födda före 1954 följer det gamla PA-KFS-avtalet. Det är ett förmånsbestämt system, rätt likt tjänstemännens gamla ITP-avtal. PA-KFS ger 10 procent av tidigare lön. Därutöver avsätts 1,5 procent av den enskildas lön i kompletterande pension. Varje försäkrad får själv välja förvaltare bland de upphandlade alternativen för denna del. För födda mellan 1954 och 1980 gäller övergångsregler mellan de två systemen. Enkelt uttryckt betalar arbetsgivaren in högre pensionsavgift ju tidigare du är född. Dödsfall tgl-kl Tjänstegrupplivförsäkringen TGL- KL följer nästan helt den försäkring, TGL, som gäller för privat anställda. TGL-KL gäller dock till 67 år för kommunalt anställda mot normalt 65 år för privat anställda. www.kommunal.se Avtalsförsäkringar för Kommunals medlemmar förklaras, bland annat med fråga-svar-sidor. Klicka på Medlem och därefter Försäkringar. Foto: fredrik sandberg Avtalen med arbetsgivarföreningen KFO Kooperativt anställda De flesta arbetare inom Coop, OK Q8 och andra kooperativa företag omfattas av avtalen mellan LO och Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO). Det gäller också många anställda inom ideella organisationer och folkrörelser. Så här ser det kollektivavtalade försäkringsskyddet ut: Sjukdom och arbetsskada Avtalen om sjukförsäkring (AGS) och arbetsskada (TFA) är de samma som för privatanställda. Arbetslöshet agb Avtalet om avgångsbidrag (AGB) är detsamma som för privat anställda. omställningsavtal Därutöver finns två omställningsavtal. Det ena, kallat omställningsstöd, gäller för grupper utanför KFO-Handels avtalsområde. Det ger individuellt stöd för att hitta nya jobb, starta eget eller liknande. Trygghetsfonden TSL administrerar omställningsstödet. Det andra, KFO-Handels Trygghetsfond, gäller för butiksbiträden, lagerarbetare och frisörer som omfattas av kollektivavtal mellan Handels och KFO. Det här trygghetsavtalet administreras av Folksam. Du kan bland annat få bidrag för utbildningskostnader och bidrag motsvarande a-kasseersättning under studier i upp till ett år. I båda avtalen är villkoret för att få hjälp att du sägs upp på grund av arbetsbrist efter att du har varit anställd i minst ett år och arbetat minst 16 timmar i veckan. Pension KAP Avtalspensionen, som kallas KAP, är mycket lik den privata sidans Avtalspension SAF-LO. De premier som avsätts för pensionen är exakt lika stora. Från och med 2012 är de med andra ord 4,5 procent av lönen upp till ett visst tak, 7,5 inkomstbasbelopp, och 30 procent på lön ovanför taket. Du börjar tjäna in avtalspension från 25 års ålder. Även de kooperativt anställda väljer sparform och förvaltare för sina avtalspensioner. Om du inte gör något val placeras pengarna i en traditionell försäkring som förvaltas av Folksam Liv. På samma sätt som för de privatanställda finns också för kooperationen ett äldre pensionssystem (STPK-systemet) som håller på att avvecklas. Helt avvecklat är det först när de som är födda 1968 går i pension. KAP-Familjeskydd I avtalspensionen KAP ingår ett efterlevandeskydd, som kallas KAP-Familjeskydd. Till skillnad från vad som gäller för andra anställda dras inte kostnaden för de kooperativt anställdas familjeskydd från pensionspremien det täcks av en särskild fond. Skyddet är på två förhöjda prisbasbelopp (89 800 kronor år 2012) per år och betalas ut till efterlevande månadsvis i högst fem år. Villkoret för att omfattas av KAP-Familjeskydd är att du är anställd för att arbeta minst tre kalendermånader. Utöver KAP- Familjeskydd kan du välja till återbetalningsskydd för avtalspensionen, men det gör att din egen pension blir lägre. Premiebefrielseförsäkring Om du är barnledig eller sjuk längre tid än 14 dagar kan du få din pensionspremie till KAP betalad enligt samma regler som för privat anställda. Nytt från och med 2012 är att försäkringen betalar in till din pension också när du är graviditetsledig. För kooperativt anställda gäller dessutom att även anställda som sägs upp på grund av arbetsbrist kan få sin premie betalad för en viss tid genom en engångssumma. Den förmånen är de kooperativt anställda ensamma om. Villkoret är att du har tjänat in pensionsrätt i KAP i minst 36 månader under de fem åren närmast före uppsägningen. En särskild nämnd, KFF-nämnden med representanter från LO och KFO, bestämmer varje år hur många månadspremier som engångssumman ska täcka. Dödsfall De kooperativt anställda har samma skydd som de privatanställdas grupplivförsäkring TGL (även om den kallas AGL inom kooperationen). Som kooperativt anställd har du dessutom ett extra efterlevandeskydd kopplat till avtalspensionen för dödsfall före 65 år. Det kallas KAP-Familjeskydd (se ovan.)

14 Avtalsförsäkringar Foto: mats andersson Foto: christine olsson Avtal för statligt anställda och övriga Seko-anslutna Seko-medlemmarnas försäkringar För Sekos medlemmar finns en mängd olika försäkringar och avtal. En del liknar dem för privat eller kommunalt anställda arbetare, andra är specifika för en viss arbetsgivare. Fram till början av 1990-talet, då Seko hette Statsanställdas förbund, hade de flesta medlemmar det statliga pensions- och försäkringssystemet. Men privatiseringar och bolagiseringar av statlig verksamhet har splittrat medlemmarna på olika försäkringslösningar. På www.skyddsnet.se finns en detaljerad översikt av vilka avtal olika grupper har (klicka på fliken Mer om försäkringar och pension och därefter Avtalstillhörighet ). Här förenklar vi och delar in Sekomedlemmarna i fyra grupper. Grupp 1 har samma avtalsförsäkringar som privat anställda. Här finns anställda inom sjöfarten, städentreprenad, vägentreprenad, bemanningsföretag, Karlskronavarvet, Samhall, Göta kanal och Dalslands kanal. Grupp 2 har statliga försäkringar och avtal. Här finns de anställda vid statliga myndigheter, inom försvaret, kriminalvården, Trafikverket, Svevia, Infranord, Sjöfartsverket, Luftfartsverket och vissa högskolor och universitet. Grupp 3 har av historiska skäl en kombination av statliga försäkringar och försäkringar för privatanställda tjänstemän. Här finns anställda inom Vattenfallkoncernen, Posten, Bring City Mail, TeliaSonera och andra teleföretag samt SJ, Green Cargo, Veolia, ISS Trafficare med flera inom spårtrafiken. Grupp 4 har avtalsförsäkringar som liknar Kommunals. Här finns Sekomedlemmar vid kommunala energibolag och kommunägda flygplatser. Sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och dödsfall Grupp 1 Följer helt avtalsvillkoren för privat anställda, läs på sidorna 9 11. Grupp 2 Avtalen liknar de privatanställdas, men med viktiga skillnader. Ersättningarna är som helhet något mer förmånliga. Sjuklönen regleras i de allmänna villkoren i avtalet med Arbetsgivarverket. Den betalas i hela 364 dagar (inte bara de 14 första dagarna som sjuklönelagen kräver). Från och med 15:e till och med 364:e sjukdagen får du sjukpenning från Försäkringskassan plus tio procent av inkomsten i form av sjuklön från din arbetsgivare. På den del av lönen som ligger ovanför taket på 7,5 prisbasbelopp får du 90 procent i sjuklön. Dag 365 914 betalar arbetsgivaren sjuklön motsvarande 72,75 procent av inkomsten ovanför taket (däremot ingenting på inkomsten under taket). Också vid sjukersättning är villkoren något generösare än för privat och kommunalt anställda. Här kommer komplementet till den allmänna försäkringen från de statsanställdas pensionsavtal, PA 03. För inkomst under taket får du sjukpension på 15 procent som komplement till sjukersättningen, mellan 7,5 och 20 basbelopp får du 75 procent av inkomsten, och mellan 20 och 30 basbelopp får du 37,5 procent. För aktivitets- eller sjukersättning som beviljats före den 1 januari 2008 gäller högre ersättningsnivåer. Vid arbetsskada gäller Personskadeavtalet (PSA), som fyller på den lagstadgade sjukersättningen upp till hela den sjukpenninggrundande inkomsten (både under och över taket för den statliga sjukpenningen). Jämfört med motsvarande försäkring för privat anställda (TFA) ger PSA starkare skydd vid hot, våld och psykiska skador. Om du har kostnader i samband med arbetsskadan gäller en självrisk på 100 kronor. PSA har ingen åldersgräns för när en arbetsskada måste upptäckas. Du kan vara ålderspensionär sedan många år och ändå få ersättning. Vid arbetslöshet gäller ett trygghetsavtal där den uppsagda genom Trygghetsstiftelsen kan få utbildning och stöd för att hitta nytt jobb. Vid dödsfall kan ersättning utgå från försäkringen TGL-S, både som begravningshjälp på 0,5 prisbasbelopp (22 000 kronor år 2012, 22 250 kronor 2013) och som ett grundbelopp på mellan 0,5 och 6 prisbasbelopp beroende på ålder, arbetstid och i vissa åldrar beroende på om det finns efterlevande barn. TGL-S kan också ge ett barnbelopp vid dödsfall på maximalt 2 prisbasbelopp (88 000 kronor år 2012, 89 000 kronor 2013). Grupp 3 Detta är den mest svåröverskådliga gruppen med många olika försäkringslösningar, ofta till följd av att statlig verksamhet har privatiserats. Vid sjukdom motsvarar villkoren dem för statligt anställda eller för privat anställda tjänstemän eller en kombination av dessa två. Men exempelvis Vattenfalls anställda har ett eget, förmånligt avtal som ger 21 procent av inkomsten som komplement till sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan (mot 15 procent i avtalen för de flesta grupper). Vid arbetsskada, arbetslöshet och dödsfall gäller i huvudsak samma försäkringar som för privatanställda tjänstemän. Grupp 4 har trygghets- och omställningsförsäkringar som oftast är bättre än för de privatanställda och snarlika dem för Kommunals medlemmar. Pension Grupp 1 Följer Avtalspension SAF-LO. Grupp 2 Pensionsavtalet för statligt anställda arbetare och tjänstemän heter PA 03. Det ger två slags pension: 1. Från det att du fyllt 23 år betalar arbetsgivaren in premier motsvarande 4,5 procent av din lön (upp till 30 basbelopp per år, 136 500 kronor i månaden 2012) till så kallad avgiftsbestämd pension. Med avgiftsbestämd menas att premierna placeras i någon form av sparande sedan bestäms pensionens storlek av hur mycket pengar som satts in och hur hög avkastningen blivit. Av de 4,5 procenten får du placera 2,5 procent själv, medan 2 procent alltid hamnar i en traditionell försäkring. 2. På lön ovanför taket vid 7,5 inkomstbasbelopp (32 562 kronor i månaden 2011) får du också förmånsbestämd pension pension som är en på förhand bestämd andel av slutlönen. Den är 60 procent av lönen mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp (34 125 91 000 kronor i månaden år 2012) och 30 procent av lönen mellan 20 och 30 basbelopp (91 000 136 500 kronor år 2012). Full förmånsbestämd pension förutsätter 30 års arbete, och du börjar tjäna in förmånsbestämd pension då du fyllt 28 år. Har du jobbat mindre än 30 år minskas pensionen med en 360- del för varje månad som saknas. För personer födda 1943 1972 gäller övergångsregler. De får viss förmånsbestämd pension även för lön under 34 125 kronor i månaden. PA 03 ger också ersättning vid sjukersättning, se ovan. Efterlevandepension ingår i PA 03. Den är alltså inget som den anställde behöver välja till, och kostnaden för den dras inte från pensionspremien. Efterlevandepensionen är tidsbegränsad och kan gå till make, maka, registrerad partner eller sambo. Den utbetalas med 1,2 prisbasbelopp per år under sex år, dock längst tills den avlidna skulle ha fyllt 75 år. Överstiger pensionsunderlaget (alltså den avlidnas lön de sista fem åren) 7,5 inkomstbasbelopp blir summan högre: 45 procent av lönen upp till 20 inkomstbasbelopp första året och 30 procent år 2 6. Efterlevandepension till barn betalas till och med den månad barnet fyller 20 år och beräknas i procent av pensionsunderlaget. Vid pensionsunderlag upp till 7,5 inkomstbasbelopp är efterlevandepensionen 10 procent. Överstiger pensionsunderlaget 7,5 inkomstbasbelopp blir procentsatsen högre (25 procent av lönen mellan 7,5 och 20 basbelopp). Premien till ålderspensionen och efterlevandepensionen betalas in även vid sjukdom, delpension och vid föräldraledighet upp till 18 månader. För statligt anställda finns även ett delpensionsavtal som ger möjlighet att gå ned i arbetstid efter det att man fyllt 61 år. Delpension är ingen rättighet arbetsgivaren måste ge sitt godkännande men många Sekomedlemmar har haft nytta av avtalet sedan det kom till 2003. Ett villkor är att du har tjänat in pension i minst 120 månader. Delpension betyder att arbetstiden minskas med upp till hälften av en heltid och ersättningen motsvarar 60 procent av inkomstbortfallet. Delpensionen upphör vid 65 års ålder. Grupp 3 Här finns flera olika varianter av pensionsavtal där många är snarlika tjänstemännens ITP-plan. Är du född 1978 eller tidigare får du avtalspension enligt det som numera kallas ITP 2. Pensionsavtalet ger dig då dels ett förmånsbaserat belopp på 10 procent av din pensionsgrundande lön och 65 procent för årslön över 7,5 prisbasbelopp (27 500 kronor per månad år 2012), dels en avgiftsbaserad kompletterande del dit avgifter motsvarande 2 procent av lönen betalas in. I pensionsavtalen ingår också en sjukpension som kan se lite olika ut beroende på avtal. Är du född 1979 eller senare får du avtalspension enligt ITP 1. En premie på 4,5 procent av lönesumman (30 procent på belopp över 7,5 basbelopp) avsätts till pensionen. Arbetsgivaren betalar in premien från det år du fyller 25 år. Den anställda väljer själv förvaltare av den intjänade pensionen. Ett efterlevandeskydd ingår också i de olika avtalen. Grupp 4 Medlemmar i den här gruppen kan omfattas av pensionsavtalet för kommunala bolag (PA- KFS), som liknar tjänstemännens ITP-plan eller det kommunala pensionsavtalet KAP-KL. Läs mer under rubriken Anställda inom kommuner och landsting på sidan 12-13 i den här bilagan. www.skyddsnet.se Sekos hemsida om försäkringar, pension och arbetsmiljö. Fyller samma funktion för försäkringsrådgivarna inom Seko som LO:s Grundbok för försäkringsrådgivare gör i andra förbund.

Medlemsförsäkringar 15 Förbundsförsäkringar Medlemsförsäkringar i LO-förbunden LO-paketet Övriga förbundsförsäkringar LO-FÖRBUND Hemförsäkring Medlemsolycksfall Barngruppliv (hjälp Efterlevandeskydd Gruppliv- Inkomstförsäkring Ansvarsförsäkring Noter fritid till begravning) Tjänstegruppliv TGL försäkringar Byggnads 1) Musikerförbundet har Olycksfallsförsäkring i Förenade Elektrikerna Liv. Övriga förbund Fastighets har försäkringen i GS Folksam. 2) Varje avdelning Handels tecknar försäkringen Hotell- och separat och väljer restaurang ersättningsnivå. IF Metall Kommunal Livs Musikerna 1 Målarna Pappers 2 Seko Transport Medlemsförsäkringar gäller där fackförbund, avdelningar eller klubbar har slutit egna försäkringsavtal för sina medlemmar. Förmåner för medlemmar i facket Kolla vilka försäkringar som ingår i ditt fackmedlemskap, så att du inte tecknar egna försäkringar i onödan! Medlemsförsäkringar gäller alla som är medlemmar i ett fackförbund och bara dem. Detta till skillnad från avtalsförsäkringarna, som även omfattar ickemedlemmar om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Att facket tecknar försäkringar för samtliga medlemmar har flera fördelar. Det blir billigare än om var och en ska försäkra sig själv, och även den som är äldre och skröplig kan få en livförsäkring. Därför har LO:s kongress beslutat att alla LO-förbund på sikt ska teckna fyra medlemsförsäkringar: hemförsäkring, medlemsolycksfall fritid, barngruppliv och kompletterings-tjänstegruppliv. Dessa fyra brukar kallas LO-paketet. Hittills har sju förbund tecknat LO-paketet (samtliga hos Folksam). Det blir kanske inte fler de närmaste åren. I de förbund där hemförsäkring inte ingår i medlemskapet Byggnads, IF Metall och Seko finns många medlemmar som redan har en hemförsäkring och inte vill betala för en till. Samtidigt har faktiskt många medlemmar i de här tre förbunden en hemförsäkring via facket redan. Inom IF Metall har till exempel gruvarbetarna hemförsäkringen inbakad i medlemsavgiften, inom Seko gäller samma sak sjömännen, och inom Byggnads har medlemmarna från gamla Bleck- och plåtslagareförbundet facklig hemförsäkring. I de fall där hemförsäkring, barngrupplivförsäkring och kompletterings-tjänstegruppliv ingår i medlemskapet, så är de likadana oavsett vilket förbund du är med i. Barngrupplivförsäkringen ger helt enkelt 25 000 kronor om ett barn under 18 år dör. Kompletterings-tjänstegruppliv ger ersättning till anhöriga när medlemmen dör utöver vad den kollektivavtalade livförsäkringen (TGL) ger. Om grupplivförsäkring ingår i ditt medlemskap betalas en klumpsumma ut vid dödsfall. Medlemsolycksfall fritid skiljer sig åt mellan förbunden. Gemensamt är att försäkringen ger ersättning för skador på fritiden och bland annat kan täcka kostnader för sjukhusvistelse, tandskador, ärr, krisbearbetning med mera. Men IF Metall, Seko och Handels har valt ett lägre maxbelopp vid medicinsk invaliditet, 200 000 kronor jämfört med en miljon kronor i övriga förbund. Nytt sedan 1 juli 2012 är att försäkringen ersätter för partiell hälseneruptur, en ganska vanlig idrottsskada. Inkomstförsäkringen fyller ut a-kassan, så att du får ungefär 80 procent av inkomsten om du blir arbetslös även på inkomst ovanför taket i a-kassan, 18 700 kronor i månaden. I en del förbund betalas ersättningen i 100 dagar, i andra 200. Det här är en kontroversiell försäkring: De förbund som har högst arbetslöshet, och alltså störst behov av försäkringen, kan inte teckna den, eftersom de får betala mest för den. På senare år har Byggnads och Målarna tagit bort inkomstförsäkringen. Pappers har en egen lösning vid sjukdom, som inte framgår av tabellen. En diagnosförsäkring (som ger ersättning om du får vissa diagnoser, som stroke och akut hjärtinfarkt) ingår i medlemskapet. Varje avdelning kompletterar denna med sjuk- och efterlevandeskydd; avdelningarna väljer själva med vilka belopp. Mårten Martos Nilsson Foto: LEIF R JANSSON Försäkringar du kan teckna själv genom facket Förutom de försäkringar som ingår i fackmedlemskapet erbjuder LO-förbunden sina medlemmar att teckna ytterligare försäkringar själva. Den viktigaste av dessa är sjukoch efterlevandeförsäkringen, som medlemmar i alla förbund utom Byggnads kan teckna. Den ger ersättning vid en rad sjukdomsdiagnoser, där olika cancersjukdomar, stroke och hjärtinfarkt är de dominerande. Från den 1 januari 2012 utvidgades försäkringen till att omfatta även diabetes av typ 2, alzheimer och hjärtstillestånd. Ersättningen ges som en klumpsumma på 30000 kronor. Dessutom ger försäkringen ett månadsbelopp vid lång sjukskrivning, och pengar till efterlevande vid dödsfall. Beloppens storlek varierar mellan LO-förbunden. Andra frivilliga försäkringar är hemförsäkring (i de förbund den inte ingår i medlemskapet) och barnförsäkring, som ger ersättning när medlemmens barn drabbas av olycksfall eller sjukdom. Barnförsäkringen har förändrats 2012, bland annat genom en rabatt för barn upp till sju år och möjlighet att teckna betydligt högre belopp vid invaliditet än det normala, som är på 20 prisbasbelopp (880 000 kronor). Förutom rimligt pris har de här försäkringarna (som samtliga tecknas hos Folksam) andra fördelar. Ditt fackförbund har insyn i försäkringens ekonomi och kan se till att Folksam inte tar mer betalt än nödvändigt. Får du avslag när du begär ersättning kan facket också hjälpa dig att få beslutet prövat i en kommitté som är gemensam för LO-förbunden och Folksam. Mårten Martos Nilsson

En bilaga från Fredag 5 oktober 2012 www.arbetet.se bantorget FÖRSÄKRINGSEXtrA Ung och smart! Lite billigare Lite enklare Lite smartare Kryssar du Folksam- Dina pengar placeras Vårt mål är att ditt LO Pension får du låga individuellt efter din sparande placeras avgifter som blir lägre ålder. När du är ung i företag som respekte- ju äldre du blir. ligger fokus på aktie- rar fackliga rättigheter fonder. Därefter ökar och tar ansvar för miljö andelen räntefonder och och klimat. du får en lägre risknivå för de pengar du ska leva på som pensionär. Kolla mer här. Ett riktigt bra val! Ladda hem app Besök vår Ring eller hemsida bli uppringd folksamlopension.se 020-414 414