Svensk författningssamling



Relevanta dokument
Bilaga 4: Skollagen 5 kap. Trygghet och studiero

Ordningsregler för Prästavångsskolan

Som Elev är jag medveten om skolans ordningsregler. Roslagen Education AB Carl Wahren Gymnasium Uppdaterad

Nolskolans Värdegrund

Handlingsplan vid misstanke om elevs påverkan och/eller missbruk av alkohol/droger 1

Disciplinära åtgärder får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

Skollagen kap 6. Melleruds Kommun

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Melleruds Kommun. Skollagen kap 4. Kvalité och inflytande

Likabehandlingsplan för Vuxenutbildningen i Härryda kommun och Yrkeshögskolan i Mölnlycke

Svensk författningssamling

Förskolechefen och rektorn

Svensk författningssamling

Utbildningskontoret. Riktlinjer för en trygg skolmiljö med studiero

Föräldraråd

Nationella styrdokument

Svensk författningssamling

Skolfrågor Dammsdal SKOLLAGEN

ORDNINGSREGLER PÅ HAGANÄSSKOLAN

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Riktlinjer för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

SKN Ej delegerade beslut

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Mål- och resultatorienterade styrsystemet står fast. - på något område tendenser till ökad statlig kontroll

Revidering av Riktlinjer för en trygg skolmiljö med studiero

Svensk författningssamling

Delegationsordning - Skolfrågor Dammsdal

Handlingsplan - Elevhälsa

Trygghet och studiero

Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö

SKN Samlad fil

Stödmaterial Skoljuridik

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Skoljuridik för friskolor

Riktlinje och rutin för avstängning av elev

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester

Riktlinje och rutin för avstängning av elev

Den nya skollagen. Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25)

1 (5) Rektorn och lärarna ska vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller förskoleklassen och grundskolans lägre åldrar.

Fritidshemmets uppdrag

Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag?

BESLUT SOM FATTAS MED STÖD AV DELEGATION FRÅN NÄMNDEN MED VIDAREDELEGATON FRÅN STADSDELSDIREKTÖREN

Handlingsplan vid misstanke om drogmissbruk

Svensk författningssamling

Några av de mer omfattande förändringarna jämfört med dagens lagstiftning är:

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

Entreprenad och samverkan

Vilhelmina kommun. Malgomajskolans likabehandlingsplan

DE LA GARDIEGYMNASIET. handlingsplan vid misstanke om drogmissbruk. Antagen av Skolledning

Beslut för grundsärskola

Allmänt om tillsyn och insyn

TYRESÖ KOMMUN Delegationsordning gällande Dnr 2013/BUN Barn- och utbildningsnämnden från och med den 1 april Allmänt.

SKOLLAGEN. Delegationsordning rörande skollag och gymnasieförordning inom Öknaskolans verksamhetsområde. 1 kap Inledande bestämmelser

Beslut för grundskola

VUXENUTBILDNINGENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Systematiskt Kvalitetsarbete

Barnkonventionen och den nya skollagen (2010:800)

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Grundsärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (5)

Svensk författningssamling

Skollag (2010:800) 20 kap kommunal vuxenutbildning, 21 kap särvux

Beslut för grundsärskola

Svensk författningssamling

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Svensk författningssamling

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen

Beslut för grundsärskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

Ny skollag och ny läroplan vad innebär det? Föräldramöte år september

Den nya skollagen 2010:800

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Beslut för grundsärskola

Elevhälsan. Informationsblad

Svensk författningssamling

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Ordningsregler för gemensam trygghet och trivsel för Bergundaskolan Bergundaskolans vision:

Beslut för grundsärskola

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

Beslut för grundsärskola

Regeringens proposition 2007/08:50

Beslut för grundsärskola

Handläggare Katarina Häggmark Linden katarina.hag g mark-linden@~odeitalje.se

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Svensk författningssamling

Villkor för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem* och annan pedagogisk verksamhet

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

(5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

Tillsyn av huvudman. Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (5)

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Transkript:

Svensk författningssamling Skollag; utfärdad den 23 juni 2010. SFS 2010:800 Utkom från trycket den 6 juli 2010 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Skolväsendet 1 Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2 6. Skolväsendet omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, och utbildning i svenska för invandrare. I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer. Vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet 2 I denna lag finns även bestämmelser om vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet. För sådan verksamhet gäller gemensamma bestämmelser i denna lag endast om det anges särskilt. Definitioner 3 I denna lag avses med elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan, 1 Prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370. 1

SFS 2010:800 fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 andra stycket, fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola, fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolväsendet i form av förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 första stycket, förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad, skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad, undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Utformningen av utbildningen 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 2 6 Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.

7 Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. SFS 2010:800 Lika tillgång till utbildning 8 Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Likvärdig utbildning 9 Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. Särskild hänsyn till barnets bästa 10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Läroplan 11 För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i denna lag. Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om läroplaner. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för en viss skolform eller för fritidshemmet meddela föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än genom en läroplan. Lagens innehåll 12 Lagen innehåller 29 kapitel. Dessa är inledande bestämmelser (1 kap.), 3

SFS 2010:800 huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.), barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.), kvalitet och inflytande (4 kap.), trygghet och studiero (5 kap.), åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.), skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.), förskolan (8 kap.), förskoleklassen (9 kap.), grundskolan (10 kap.), grundsärskolan (11 kap.), specialskolan (12 kap.), sameskolan (13 kap.), fritidshemmet (14 kap.), gymnasieskolan (15 17 kap.), gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.), kommunal vuxenutbildning (20 kap.), särskild utbildning för vuxna (21 kap.), utbildning i svenska för invandrare (22 kap.), entreprenad och samverkan (23 kap.), särskilda utbildningsformer (24 kap.), annan pedagogisk verksamhet (25 kap.), tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.), Skolväsendets överklagandenämnd (27 kap.), överklagande (28 kap.), och övriga bestämmelser (29 kap.). 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om huvudmän inom skolväsendet (2 8 ), ledningen av utbildningen (9 12 ), lärare och förskollärare (13 24 ), elevhälsa (25 28 ), studie- och yrkesvägledning (29 och 30 ), registerkontroll av personal (31 33 ), kompetensutveckling (34 ), och lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35 och 36 ). 4 Huvudmän inom skolväsendet Kommuner 2 Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och fritidshem, om inte annat följer av 4. I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs

av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna. För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). SFS 2010:800 Landsting 3 Ett landsting får vara huvudman för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna i den utsträckning som anges i denna lag. I ett landsting som är huvudman för sådana skolformer som anges i första stycket ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra landstingets uppgifter enligt denna lag. För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). Staten 4 Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. Enskilda 5 Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet. 6 För att ett bolag eller en förening, där en kommun eller ett landsting äger aktier eller andelar eller på annat sätt har ett rättsligt inflytande över verksamheten, ska godkännas som huvudman enligt 5 gäller utöver vad som föreskrivs där att 1. bestämmanderätten inte tillkommer enbart en eller flera kommuner eller landsting eller juridiska personer där en kommun eller ett landsting genom ägande eller på annat sätt har ett rättsligt bestämmande inflytande, 2. samverkan mellan en kommun eller ett landsting och en enskild är nödvändig för att verksamheten ska komma till stånd, och 3. det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 5

SFS 2010:800 7 Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas. Huvudmannens ansvar för utbildningen 8 Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Ledningen av utbildningen Rektor och förskolechef 9 Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef. En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef. 10 Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges. Behörighetskrav för rektor och förskolechef 11 Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Befattningsutbildning för rektorer 6 12 Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Ut-

bildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen. Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som tidigare gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning, genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller den 15 mars 2010 är verksamma som rektorer. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket. SFS 2010:800 Lärare och förskollärare Vilka som huvudmännen får använda för undervisning i skolväsendet 13 Huvudmännen ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utbildning som krävs för att få bedriva viss undervisning i skolväsendet. 14 Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas. 15 Den som har en utländsk lärar- eller förskollärarutbildning kan få ett behörighetsbevis av Högskoleverket. Ett sådant bevis ger den behörighet att undervisa i skolväsendet som framgår av beviset. Behörighetsbevis ska utfärdas om den utländska utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar sådan utbildning som avses i 13. Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska kan få ett behörighetsbevis endast om han eller hon har de kunskaper i svenska som behövs. 16 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om villkoren för ett sådant behörighetsbevis som avses i 15. 17 Huvudmän som anordnar annan undervisning än språkundervisning på ett främmande språk får trots 13 första stycket för denna undervisning använda en lärare som inte har utbildning som avses i 13 eller behörighetsbevis enligt 15. Detta gäller bara om han eller hon 1. har en utländsk lärarutbildning som motsvarar svensk lärarexamen, och 2. har kompetens att undervisa på det främmande språket. 7

SFS 2010:800 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilka språk som avses. 18 Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som har den utbildning som krävs enligt 13 eller ett behörighetsbevis enligt 15 eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får huvudmannen använda en annan person för att bedriva undervisningen. En sådan person ska 1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och 2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som krävs för undervisningen. En person som avses i första stycket får användas för att bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser 1. modersmål, eller 2. yrkesämne i gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. 19 Om en person som avses i 18 ska användas för att bedriva undervisning under längre tid än sex månader, ska huvudmannen först fatta beslut om detta. Anställning av lärare och förskollärare 20 Endast den som uppfyller följande kriterier får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning: 1. har någon typ av lärarexamen eller förskollärarexamen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av högskolelagen (1992:1434) eller motsvarande äldre utbildning, eller 2. har fått ett behörighetsbevis enligt 15. Den som inte uppfyller kraven i första stycket får dock anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i modersmål eller i ett yrkesämne i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Detta gäller bara, om 1. det saknas sökande som har utbildning som är avsedd för undervisning i modersmålet eller yrkesämnet, 2. den sökande har tillräcklig kompetens i modersmålet eller yrkesämnet, och 3. det finns skäl att anta att den sökande är lämpad att bedriva undervisningen. Även den som ska bedriva undervisning enligt 17 och som inte uppfyller kraven i första stycket får anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. 21 I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare eller förskollärare i skolväsendet gäller utöver bestämmelserna i lagen (1982:80) om 8

anställningsskydd att den som ska användas för att bedriva undervisning enligt 18 får anställas för högst ett år i sänder. SFS 2010:800 22 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från 20 första stycket för anställning vid fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning. 23 Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning. Lektor 24 En lärare ska i skolväsendet benämnas lektor om han eller hon har 1. avlagt minst licentiatexamen inom ett ämne som helt eller i huvudsak motsvarar ett undervisningsämne eller som avser ämnesdidaktik eller har avlagt motsvarande utländsk examen, och 2. under minst fyra års tjänstgöring som lärare har visat pedagogisk skicklighet. En förskollärare ska i skolväsendet benämnas lektor om han eller hon har 1. avlagt minst licentiatexamen inom ett område som omfattas av förskolans uppdrag eller har avlagt motsvarande utländsk examen, och 2. under minst fyra års tjänstgöring som förskollärare har visat pedagogisk skicklighet. Benämningen lektor ska förbehållas lärare som avses i första stycket och förskollärare som avses i andra stycket. Elevhälsa Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 26 En huvudman för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25. Hälsobesök 27 Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna häl- 9

SFS 2010:800 sokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Enkla sjukvårdsinsatser 28 Elever som avses i 27 får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Studie- och yrkesvägledning Tillgång 29 Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Behörighet 30 För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studieoch yrkesvägledning för högst ett år i sänder. 10 Registerkontroll av personal Skyldighet att lämna registerutdrag 31 Den som erbjuds en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan samt inom annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska till den som erbjuder anställningen lämna ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som inte har lämnat registerutdrag får inte anställas. Regeringen meddelar föreskrifter om innehållet i registerutdraget. Registerutdrag som avses i första stycket ska lämnas även av den som 1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet, 2. under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller

3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket. Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket lämnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten. SFS 2010:800 Undantag från skyldigheten att lämna registerutdrag 32 Den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare eller en förnyad möjlighet att på ett sådant sätt som avses i 31 andra stycket delta i verksamheten får anställas, anlitas eller tas emot utan att han eller hon lämnat ett registerutdrag. Återlämnande av registerutdrag 33 På begäran av den som har lämnat ett registerutdrag ska det återlämnas i original. Kompetensutveckling 34 Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. Lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek 35 För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om tillämpningsområde (2 ), barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (3 ), information om barnets och elevens utveckling (4 5 ), särskilt stöd (6 12 ), och allmänna bestämmelser om betyg (13 21 ). 11

SFS 2010:800 Tillämpningsområde 2 Om inte något annat anges gäller bestämmelserna i detta kapitel samtliga skolformer och fritidshemmet. Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Information om barnets och elevens utveckling 4 Eleven och elevens vårdnadshavare och vårdnadshavare för ett barn i förskolan ska fortlöpande informeras om elevens eller barnets utveckling. 5 Bestämmelsen i 4 om information gäller inte i kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Särskilt stöd 6 Bestämmelserna om särskilt stöd i 7 12 gäller inte i förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 7 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. 12 Åtgärdsprogram 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och

hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. SFS 2010:800 Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 11 Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Anpassad studiegång 12 Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Allmänna bestämmelser om betyg Skolformer där betyg ges 13 I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska betyg sättas i den utsträckning och form som följer av denna lag eller annan författning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning. 13

SFS 2010:800 Rektorns ansvar 14 Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar. Information om grunderna för betygssättningen 15 Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Beslut om betyg 16 Betyg ska beslutas av den eller de lärare som ansvarar för undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Information om skälen för betyget 17 Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. Utfärdande av betyg 18 Betyg ska utfärdas skriftligt. Rättelse av skrivfel och liknande förbiseende 19 Ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av ett skrivfel eller liknande förbiseende får rättas av rektorn. Innan rättelse görs ska rektorn ge eleven och elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt. Vid rättelse ska ett nytt skriftligt betyg utfärdas och den oriktiga betygshandlingen om möjligt förstöras. Ändring av uppenbart oriktiga betyg 20 Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks. Ändring enligt första stycket ska göras av rektorn om 1. den som har fattat det ursprungliga beslutet inte längre är anställd av huvudmannen eller är förhindrad på grund av något annat liknande skäl, 2. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och någon eller några av dem inte längre är anställda av huvudmannen eller är förhindrade på grund av något annat liknande skäl, eller 3. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan enas. 14

Prövning för betyg 21 För den som vill genomgå prövning för betyg finns särskilda bestämmelser i denna lag. Regeringen får trots bestämmelser i denna lag om avgiftsfrihet meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå prövning för betyg att betala en avgift som tillfaller huvudmannen. SFS 2010:800 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete (2 8 ), och inflytande och samråd (9 17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. 15

SFS 2010:800 Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Inflytande och samråd Allmänt om barnens och elevernas inflytande 9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. I 6 kap. 17 och 18 arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om elevskyddsombud. Elevernas arbete med frågor av gemensamt intresse 10 Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse. Ledighet och kompensation för elevföreträdare 11 Av 6 kap. 18 arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som har utsetts till elevskyddsombud ska få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Detsamma ska gälla en elev som har utsetts till elevrådsrepresentant eller som har annat uppdrag att företräda andra elever i frågor om utbildningen. Elevskyddsombud, elevrådsrepresentant och andra elevföreträdare ska erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om på grund av uppdraget. Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet 12 Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. 16

Forum för samråd 13 Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs. SFS 2010:800 Planering och information 14 Den närmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med den planering av verksamheten som föreskrivs i 4. Barnen, eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. De ska också informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Rektorn eller förskolechefen ansvarar för att sådan information lämnas. Lokala styrelser 15 En kommun eller ett landsting får inrätta lokala styrelser inom den del av skolväsendet som kommunen eller landstinget är huvudman för enligt bestämmelserna om självförvaltningsorgan i 7 kap. 18 22 kommunallagen (1991:900) om inte annat följer av denna lag. 16 I en lokal styrelse för en förskoleenhet eller en skolenhet med grundskola eller grundsärskola ska företrädare för barnens eller elevernas vårdnadshavare och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. I en lokal styrelse för en skolenhet med gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare ska företrädare för eleverna och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. Företrädarna för eleverna eller vårdnadshavarna får inte vara fler än övriga ledamöter. 17 Rektorn eller förskolechefen får uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rektorn eller förskolechefen enligt 2 kap. 10 får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare att besluta i. Rektorn eller förskolechefen får dock inte uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rör enskilda barn eller elever. 17

SFS 2010:800 5 kap. Trygghet och studiero Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om tillämpningsområde (2 ), arbetsmiljö (3 och 4 ), ordningsregler (5 ), disciplinära och andra särskilda åtgärder (6 23 ), och dokumentation (24 ). Tillämpningsområde 2 Om inte annat anges i respektive paragraf gäller bestämmelserna i detta kapitel alla skolformer utom förskolan. Bestämmelserna i 1 6 och 22 24 gäller också för fritidshemmet. Arbetsmiljö 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 4 I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö. I vissa frågor som rör arbetsmiljön finns bestämmelser även i denna lag. Ordningsregler 5 Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler. Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Disciplinära och andra särskilda åtgärder Allmänna befogenheter för rektor och lärare 6 Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Enligt de förutsättningar som följer av 7 23 får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. 18

Utvisning ur undervisningslokalen 7 I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en lärare visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om 1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och 2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren. SFS 2010:800 Kvarsittning 8 Under samma förutsättningar som i 7 får en lärare eller rektor i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. Utredning 9 Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. 10 Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt 9 första stycket ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende. Skriftlig varning 11 Efter en utredning enligt 9 första stycket får rektorn besluta att tilldela eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Tillfällig omplacering 12 I förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. 19

SFS 2010:800 Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Tillfällig placering vid en annan skolenhet 13 Om åtgärder enligt 12 inte är tillräckligt ingripande eller på grund av andra omständigheter inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skolenhet. Beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen genomförs. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Avstängning i vissa obligatoriska skolformer 14 I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om 1. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero, 2. syftet med åtgärder enligt 7, 8 och 11 inte uppnåtts eller det finns andra särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och 3. eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat beslutas. Avstängningstid i vissa obligatoriska skolformer 15 Ett beslut enligt 14 får innebära avstängning endast under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas. En elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår. Inhämtande av yttrande och information till berörda 16 Innan rektorn beslutar om avstängning enligt 14 ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut om avstängning. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet. 20