Bolmens recipientkontrollprogram Rapport 2009 2010-10-20 RAPPORT UTFÄRDAD AV ACKREDITERAT LABORATORIUM REPORT ISSUED BY AN ACKREDITED LABORATORY Laboratorier ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackred iterad e verksamheten vid laborator i- erna uppfyller kraven i SS-EN ISO/ IEC 17 025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laborator ium i förväg skriftligen godkänt annat. Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 90743 Umeå, Sweden Telefon 090-702170 (+46 90 702170) Fax 090 702179 (+46 90 7021 79) Organisationsnummer 556643-3917 E-post info@pelagia.se, www.pelagia.se Eurofins Environment Sweden AB, Box 905, 531 19 Lidköping
Ansvarig utgivare: Torbjörn Johnson, Pelagia Miljökonsult AB. Författare: Kenneth Karlsson, Pelagia Miljökonsult AB. Omslagsbild: Lars Holmberg 2/44
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Inledning... 6 1.1 Provtagning och rapportsammanställning... 6 1.2 Avrinningsområde... 6 2 Material och metoder... 7 2.1 Vattenföring, lufttemperatur och nederbörd... 8 2.2 Vattenkemi... 8 3 Resultat och diskussion... 9 3.1 Lufttemperatur, nederbörd och vattenföring... 9 3.2 Vattenkemi... 10 3.2.1 Syre... 10 3.2.2 Syretärande ämnen, COD Mn / TOC... 10 3.2.3 Turbiditet (grumlighet) och vattenfärg... 12 3.2.5 ph och alkalinitet... 13 3.2.6 Kväve... 15 3.2.7 Fosfor... 15 3.2.9 Metaller (Skeen, 14)... 16 3.2.10 Transporter... 17 3.2.11 Arealspecifika förluster... 18 3.3 Växtplankton... 19 3.4 Träspecifika ämnen... 19 Referenser... 21 Bilaga 1: Vattenföring... 23 Bilaga 2: Transport och arealspecifik förlust... 25 Bilaga 3: Vattenkemi 2009... 27 Bilaga 4: Beskrivning av provpunkter... 37 Bilaga 5: Klassificering av analysparametrar... 39 3/44
Sammanfattning Eurofins Environment Sweden AB har för Sydvatten AB fått i uppdrag att utföra recipientkontrollen i Bolmen år 2009. Vattenundersökningar i och kring Bolmen har pågått sedan 1966 med varierande omfattning. Programmet omfattar vattenkemi, växtplankton och träspecifika ämnen. Pelagia Miljökonsult AB har som underkonsult till Eurofins Environment Sweden AB fått i uppdrag att genomföra sammanställning av material och skriva årsrapporten för 2009 års recipientkontroll. Nederbörden över Ljungby översteg kraftigt långtidsmedelvärdet under sommarmånaderna maj till juli samt i november. Exempelvis var nederbörden i juni cirka 2,5 gånger högre än normalt. Temperaturmässigt var några månader kallare än normalt (feb, juni, okt, och dec) medan april var varmare än normalt. Syretillståndet var överlag bra förutom i Bolmens bottenvatten där syretillståndet var svagt (klass 3). TOC-halterna var generellt relativt höga och de var mycket höga i Storån och Murån. Vattnen klassificerades allmänt som måttligt till betydligt grumliga, undantaget var Murån där vattnet klassificerades som starkt grumligt (Klass 5). I fyra av provpunkterna var vattnet starkt färgat med det högsta värdet i Murån. I S. Bolmen och Skeen var vattnet betydligt färgat. Ledningsförmågan (konduktivitet) var likvärdig inom hela området och låg omkring 6,5 ms/m. Något högre värden uppmättes i Murån och Storån. Buffertförmågan (alkalinitet) var generellt god inom området, endast i Murån var den något sämre. Däremot har buffertförmågan ökat i Murån sedan 2004 och årets värde var det högsta sedan 2002. Halterna av totalkväve var höga (klass 3) eller måttligt höga (klass 2) vid samtliga provpunkter. Högst värden uppmättes liksom i fjol i Murån och Storån. Halterna av totalfosfor var generellt måttligt höga till höga. I Unnen och S.Bolmen uppmättes värden strax över gränsen till höga halter (klass 4). Den totala transporten av fosfor och kväve under 2009 halverades i jämförelse med 2008 års undersökning. Totalt under 2009 transporterades 5,8 ton fosfor och 243 ton kväve från Bolmen. 4/44
De arealspecifika förlusterna av kväve var låga (klass 2) till måttligt höga (klass 3) under 2009. Förlusten av fosfor klassificerades som mycket låga (klass 1) i Skeen till måttligt höga (klass 3) i Unnen och Murån. Även vid årets undersökning ligger halterna av träspecifika ämnen betydligt högre i förhållande till de halter som har detekterats i Lagans vattenvårdsområde från 2006. Till skillnad från fjolåret kunde inga lignaner noteras och dessutom uppmättes inte så höga halter vid septemberprovtagningen vid Skeen som i fjol. Högst halter vid båda provtagningspunkterna uppmättes i oktober Sammanvägt index för växtplankton visade att lokal 14 vid Skeen uppnådde god status vid samtliga provtagningar år 2009. Dominerande grupp bland växtplankton var kiselalger vid samtliga provtagningar medan dominerande taxa varierade mellan provtagningarna. 5/44
1. Inledning Eurofins Environment Sweden AB har på uppdrag av Sydvatten AB fått i uppdrag att utföra recipientkontrollen i Bolmen 2009. Samordnad recipientkontroll har utförts sedan 1966 med varierande omfattning. Programmet omfattar vattenkemi, växtplankton och träspecifika ämnen. Pelagia Miljökonsult AB har som underkonsult till Eurofins Environment Sweden AB fått i uppdrag att genomföra sammanställning av material och skriva årsrapporten för år 2009. 1.1 Provtagning och rapportsammanställning Provtagning och analys av vattenkemi har utförts av Eurofins Environment Sweden AB samt Lagans VVF. Resultat- och rapportsammanställning samt analys av växtplankton har utförts av Pelagia Miljökonsult AB. Pelagia Miljökonsult AB är ackrediterat för växtplanktonanalys enligt SS-EN 15204:2006, ackrediteringsnummer 1846. 1.2 Avrinningsområde Bolmen är Sveriges tionde största sjö med en yta på ca 184 km 2. Avrinningsområdet är ca 1650 km 2 och domineras av skogsmark. Bolmens största tillflöde utgörs av Storån och avflödet sker till Bolmån som vidare mynnar i Lagan. Sydvatten AB har använt vatten från Bolmen sedan 1987. Företaget har rätt till ett vattenuttag på 6000 l/s, och tar ut ca 1000 l/s. Vattnet leds genom Bolmentunneln och renas i Ringsjöverket innan det distribueras till dricksvattenkonsumenter i sydvästra Skåne. Vattenundersökningarna i och kring Bolmen har pågått sedan 1966 med varierande omfattning. Under år 2009 har undersökningarna omfattat 6 st provtagningspunkter, varav 4 st är vattendrag och två i sjön Bolmen. 6/44
2 Material och metoder Uppdraget omfattade 6 lokaler som undersöktes under 2009. Dessa lokaler är Unnen (208), Murån (212), Storån (550), N Bolmen(530), S Bolmen(510) och Skeen (14). Provpunkterna 510, 530 och 550 provtas av Lagans VVF. Undersökningsområdet med provtagningspunkter presenteras i Figur 1. I Tabell 1 redovisas koordinaterna för de av Eurofins provtagna lokalerna. I Bilaga 4 redovisas en kort beskrivning av samtliga provpunkter i kontrollprogrammet. Storån 550 N Bolmen 530 Unnen 208 S Bolmen 510 Murån 212 Skeen 14 Figur 1: Översikt av provpunkterna vid sjön Bolmen 2009. 7/44
Tabell 1: Vattendragens provpunkter och dess koordinater provtagna av Eurofins år 2009. Provnummer Lokal Koordinater 14 Skeen 1354582 6474466 208 Unnens avflöde 1363194 6309620 212 Murån 1366775 6296673 2.1 Vattenföring, lufttemperatur och nederbörd De parametrar som inte direkt ingår i kontrollprogrammet såsom lufttemperatur, månadsnederbörd och vattenföringsdata, som krävs vid utvärdering, har inhämtats från SMHI. Lufttemperatur och nederbörd gäller SMHI:s meteorologiska station i Ljungby. Vattenföring från SMHI enligt HYPE-modellen har använts för, Murån, Unnen och Storån. För Bolmån är vattenföringen den tappning som sker vid kraftverket vid Skeen och levereras av Statkraft. Det bör observeras att HYPE-modellen skiljer sig från tidigare använda PULSmodellen vilket gör att jämförelser med värden bakåt i tiden kan bli något felaktiga. 2.2 Vattenkemi och växtplankton Provtagningarna i undersökningsområdet utfördes i enlighet med kontrollprogrammet och enligt Naturvårdsverkets metodanvisningar för recipientkontroll vatten (SNV 3108) och vattenkemi (BIN SR 11). Undersökningarna år 2009 utfördes vid totalt 6 provtagningsstationer, fördelat på 4 vattendrag samt Bolmen (Figur 1). Vissa parametrar (temperatur och syrgashalt) uppmättes direkt i fält. Bedömningarna av tillståndet följer i möjligaste mån Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999) (Bilaga 5) och är skrivna med kursiv stil i rapporten. För att undersöka eventuella trender i materialet över tiden användes linjär regression. Värden under rapporteringsgräns behandlas i denna rapport som om de vore lika stora som nivån för rapporteringsgräns. Det är därför troligt att det sanna värdet i dessa fall är lägre än det som redovisats. Denna skenbara förhöjning av halterna som detta förfarande medför saknar dock betydelse för bedömningen av vattenkvaliteten, eftersom rapporteringsgränserna är satta till nivåer avsevärt lägre än de som finns angivna i bedömningsgrunderna. 8/44
Den kvantitativa analysen av växtplankton har gjorts i omvänt mikroskop. Använda räknekammare har volymen 25 ml. Utvärdering av analyserna har gjorts enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 2007). 3 Resultat och diskussion Nedan redovisas resultaten från den samordnade recipientprovtagningen i Bolmen för år 2009. De redovisade parametrarna ger tillsammans en uppfattning om tillståndet i det undersökta området. 3.1 Lufttemperatur, nederbörd och vattenföring Liksom för väderåret 2008 orsakades inga mer omfattande och långvariga störningar i samhällsfunktionerna under 2009. Däremot drabbades stora områden från Vänerområdet upp till mellersta Norrland i juli av mycket kraftiga regn med ett flertal nya rekordnoteringar (SMHI 2009). Detta kunde även noteras i Ljungby där nederbörden i juni var cirka 2,5 gånger högre än långtidsmedelvärdet (Figur 2). De månader i Ljungby där nederbörden kraftigt översteg långtidsmedelvärdet var maj, juni, juli och november. Den torraste månaden var april då endast nio mm regn föll, övriga torrare månader var januari och december. Temperaturmässigt började året med rejält kallt väder i hela landet och i Ljungby låg temperaturen under långtidsmedelvärdet i februari och mars medan april blev varmare än normalt (Figur 3). Det blev rejält kallare i slutet av året då oktober och december uppvisade de största avvikelserna från långtidsmedelvärdet. Månaderna juni till september samt november följer i stort sett långtidsmedelvärdet. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 mm Månadsnederbörd 2009 1971-2000 J F M A M J J A S O N D o C Månadsmedeltemperatur 2009 20 15 10 5 0-5 1971-2000 J F M A M J J A S O N D Figur 2 och 3: Figurerna visar månadsnederbörd och månadsmedeltemperatur för SMHI:s mätstation i Ljungby 2009. Normalvärden för perioden 1971 2000 har illustrerats med linje i diagrammen. 9/44
Månadsmedelvattenföringsdata från Bolmån vid Skeen 2009 visar på en normal vattenföring för ett reglerat vatten. Den högsta vattenföringen uppmäts under de kalla årstiderna då energiförbrukningen är högre och de lägsta under sommarmånaderna (Figur 4, Bilaga 1). De stora regnmängderna under maj till juli samt november fångades till största del upp av magasinet. Månadsmedelvattenföring i Bolmån 2009 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 4: Månadsmedelvattenföring för Bolmån (Skeen) 2009. 3.2 Vattenkemi Nedan presenteras resultaten från vattenkemiundersökningarna år 2009. Samtliga analysresultat redovisas i Bilaga 3. Klassificeringar följer Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999). 3.2.1 Syre Vid 2009 års provtagning uppmättes de lägsta syrehalterna i Bolmens bottenvatten, 4,1 mg/l i södra delen och 4,4 mg/l i norra delen vilket motsvarar ett svagt syretillstånd (klass 3). I Murån var tillståndet måttligt syrerikt (klass 2) och i övriga vattendrag var tillståndet syrerikt (klass 1). 3.2.2 Syretärande ämnen, COD Mn / TOC Under perioden 2002 2007 har mätning av COD Mn utförts och använts i beräkningar och för klassificering medan för åren 2008 och 2009 har TOC- halter använts. Det bör observeras att sambandet mellan TOC och COD Mn kan variera både naturligt och som till följd av avloppsvatteninblandning beroende på de organiska ämnenas sammansättning. 10/44
Halterna av totalt organiskt kol (TOC) vid 2009 års undersökning klassificerades som måttligt höga till mycket höga (Figur 5). Högst halt uppmättes i Murån följt av Storån. De högsta halterna av COD Mn/ TOC har under hela mätperioden uppmätts i Murån som också uppvisar den största mellanårsvariationen, övriga stationer visar på något mindre mellanårsvariation. Storåns värde ligger i nivå med 2007 års mätning som var den högsta under mätperioden (Figur 6). Från den norra delen (Storån) till den södra delen (S Bolmen och Skeen) kan det ses en minskning av TOChalten vilket visar att en förbrukning och sedimentation sker i Bolmen (Figur 5). De lägre syrehalterna i Bolmens bottenvatten visar också att så är fallet. mg/l 32 28 24 20 16 12 8 4 0 TOC Mycket hög halt Hög halt Måttligt hög halt Låg halt Mycket låg halt TOC Figur 5: TOC-halter i Bolmens undersökningsområde år 2009. Punkterna anger medelvärden för maj - oktober. Aktuella klassgränser anges med färgsättningen i diagrammet. mg/l 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 COD Mn 2002-2007 TOC 2008 och 2009 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Skeen Murån Unnen S Bolmen N Bolmen Storån Figur 6: COD Mn och TOC-halter i Bolmens undersökningsområde under perioden 2002-2009. 11/44
3.2.3 Turbiditet (grumlighet) och vattenfärg Vattnet i Bolmens avrinningsområde för år 2009 var måttligt till starkt grumligt (Figur 7). Muråns vatten var starkt grumligt medan Storåns och N Bolmens vatten var betydligt grumligt, övriga vatten var måttligt grumliga. Grumligheten stämmer väl överens med TOC-halterna i samtliga punkter med en minskande grumlighet från norr till söder (förutom Murån). FNU 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Grumlighet Starkt grumligt Betydligt grumligt Måttligt grumligt Svagt grumligt Obetydligt grumligt Grumlighet Figur 7: Grumlighet i Bolmens undersökningsområde år 2009. Punkterna anger medelvärden för året. Aktuella klassgränser anges med färgsättningen i diagrammet. Vid 2009 års undersökning var vattnet starkt färgat i samtliga provpunkter förutom i S Bolmen och Skeen där vattnet var betydligt färgat (Figur 8). Det högsta färgtalet uppmättes i Murån i augusti till 720 mgpt/l. Liksom för grumligheten är skillnaderna mellan provpunkterna i huvudsak orsakade av olika stor mängd humusämnen i vattnet, vilket även återspeglas av TOC-halterna. 12/44
mg Pt/l 500 Vattenfärg 400 300 200 100 0 Starkt färgat Betydligt färgat Måttligt färgat Svagt färgat Obetydligt färgat Vattenfärg Figur 8: Vattenfärg i Bolmens undersökningsområde år 2009. Punkterna anger medelvärden för året. Aktuella klassgränser anges med färgsättningen i diagrammet. 3.2.4 Konduktivitet Konduktiviteten (ledningsförmågan) inom Bolmens undersökningsområde var högst i Murån (7,8 ms/m) följt av Storån med 7,3 ms/m. I övriga provpunkter låg konduktiviteten omkring 6,5 ms/m. Ledningsförmåga beskriver mängden lösta joner i vatten vilket innebär att havsvatten har högre ledningsförmåga än insjöar och att näringsrika vatten har bättre ledningsförmåga än näringsfattiga vatten. Normalvärden för Svenska insjöar ligger mellan 5-40 ms/m. 3.2.5 ph och alkalinitet Mätningarna av ph visade genomgående på goda värden i de flesta provpunkterna även för år 2009. Klassificering av ph-värdet visar på nära neutralt (klass 1) i provpunkterna Skeen, Unnen, N Bolmen och S Bolmen. Murån klassificerades som måttligt surt (klass 3) och Storån som svagt surt (klass 2). Alkaliniteten för år 2009 i Bolmens undersökningsområde klassificerades generellt som god, endast Murån visade på svag buffertkapacitet (Figur 9). Sett till perioden 2002-2009 har buffertförmåga varierat mellan åren men sedan 2008 års undersökning har den ökat något i samtliga provpunkter (Figur 10). I Murån har buffertförmågan ökat sedan 2004 och vid 2009 års undersökning uppmättes det högsta värdet sedan 2002 (Figur 10). 13/44
mekv/l 0,3 Alkalinitet 0,2 0,1 0 Mycket god God Svag Mycket svag Obetydlig Alkalinitet Figur 9: Alkalinitet i Bolmens undersökningsområde år 2009. Punkterna anger medianvärden för året. Aktuella klassgränser anges med färgsättningen i diagrammet. mekv/l Alkalinitet 2002-2009 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Skeen Murån Unnen S Bolmen N Bolmen Storån Figur 10: Alkalinitet i Bolmens undersökningsområde under perioden 2002-2009. 14/44
3.2.6 Kväve Halterna av totalkväve under perioden maj-oktober 2009 var måttligt höga till höga (Figur 11). Högst halt uppmättes i Storån (962 µg/l) vilket motsvarar hög halt (klass 3) följd av Murån på 683 µg/l (klass 3), i övriga punkter uppmättes värden mellan 450 600 µg/l vilket motsvarar måttligt hög halt (klass 2). Sedan 2008 års mätning har totalkvävehalterna sjunkit förutom i Storån som uppvisar ungefärligt en 30 procentig ökning. I Unnen har totalkvävehalterna nästan halverats sedan 2008. ug/l 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Totalkväve Mycket höga halter Höga halter Måttligt höga halter Låga halter Ntot Figur 11: Totalkväve i Bolmens undersökningsområde år 2009. Punkterna anger medelvärden för maj - oktober. Aktuella klassgränser anges med färgsättningen i diagrammet. 3.2.7 Fosfor Vid 2009 års undersökning av totalfosforhalterna under perioden maj-oktober klassificerades dessa till måttligt höga till höga (Figur 12). I Unnen och S Bolmen uppmättes höga halter (klass 3) medan totalfosforhalterna i övriga punkter klassificerades som måttligt höga (klass 2). I jämförelse med fjolåret så har halterna sjunkit i Skeen, Unnen och N Bolmen medan de ökat i Murån och S Bolmen, i Storån var halterna helt jämförbara mellan 2008 och 2009. I Unnen har halterna i princip halverats medan halterna i S Bolmen tredubblats. 15/44
ug/l Totalfosfor 50 40 30 20 10 0 Mycket höga halter Höga halter Måttligt höga halter Låga halter Ptot Figur 12: Totalfosfor i Bolmens undersökningsområde år 2009. Punkterna anger medelvärden för maj - oktober. Aktuella klassgränser anges med färgsättningen i diagrammet. 3.2.8 Kväve-fosforkvot Primärproduktionen i Bolmenområdet är i likhet med de flesta andra sötvatten i landet begränsad av mängden fosfor. Vid klassificering av 2009 års kvävefosforkvot visade Unnen, Murån och N Bolmen på kväve-fosforbalans (klass 2) medan Storån, S Bolmen och Skeen visade på kväveöverskott (klass 1) 3.2.9 Metaller (Skeen, 14) Årets undersökning av metaller i vatten vid lokalen Skeen klassificerades exakt likadant som vid fjolårets undersökning (Tabell 2). Samtliga metaller klassificerades som mycket låga halter (klass 1) eller låga halter (klass 2). Vid klass 1 finns inga eller mycket små risker för biologiska effekter. Halterna representerar en uppskattning av halter i opåverkat vatten. Vid klass 2 finns små risker för biologiska effekter. Oftast beror de förhöjda halterna av utsläpp från punktkällor eller långtidsspridning. I bilaga 3 presenteras samtliga metallanalyser för provtagningsåret 2009. Tabell 2: Metallhalter vid lokalen Skeen år 2009. Färgerna anger klassificering enligt naturvårdsverket bedömningsgrunder Sjöar och vattendrag (1999). SKEEN Bly Pb Kadmium Cd Koppar Cu Krom Cr Nickel Ni Zink Zn 14 ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l MEDEL 0,387 0,029 1,333 0,207 1,026 2,583 KLASS 2 2 2 1 2 1 16/44
3.2.10 Transporter Den totala transporten av fosfor (5,8 ton) år 2009 var nästan halverad i jämförelse med 2008 års undersökning, vilket har sin förklaring i ett lägre flöde under året. Den högsta transporten av fosfor (1,2 ton) 2009 uppmättes under december då även det högsta flödet för året uppmättes (Figur 13 och Bilaga 2). Transporten av kväve (243 ton) från Bolmen år 2009 var mer än halverad sedan 2008 års undersökning. Den högsta transporten av kväve (41, 2 ton) uppmättes under januari men december månad visade på nästan lika hög transport (Figur 14). ton 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Fosfortransport 2009 J F M A M J J A S O N D m3/s 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Fosfor Flöde Figur 13: Transport av fosfor från Bolmen via Bolmån år 2009. ton 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Kvävetransport 2009 J F M A M J J A S O N D m3/s 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Kväve Flöde Figur 14: Transport av kväve från Bolmen via Bolmån år 2009. 17/44
3.2.11 Arealspecifika förluster Vid årets undersökning var de arealspecifika förlusterna av kväve låga till måttligt höga. Förlusterna klassificerades som låga (klass 2) vid Skeen och måttligt höga (klass 3) vid övriga stationer (Figur 15). Fosforförlusterna klassificerades som mycket låga (klass 1)) vid Skeen, till låga vid Storån och till måttligt höga (klass 3) vid Unnen och Murån (Figur 16). Förlusterna av både kväve och fosfor har minskat från föregående års mätning, minskningen beror till största del på att flödet minskat. Det måste även tas i beaktande att en annan modell för vattenföringsberäkningar använts detta år när det gäller Unnen, Murån och Storån. Men även vid Skeen där tappningen vid kraftverket använts för beräkningarna har förlusterna minskat. Kg/ha*år 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Arealspecifik förlust av totalkväve 2009 Höga förl. Måttligt höga förl. Låga förl. Mycket låga förl. Ntot Figur 15: Tillståndsklassning för arealspecifik förlust av kväve på fyra stationer i Bolmens undersökningsområde 2009. Klassificeringen följer bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999). Kg/ha*år 0,28 Arealspecifik förlust av totalfosfor 2009 0,24 0,2 0,16 0,12 0,08 0,04 Höga förl. Måttligt höga förl. Låga förl. Mycket låga förl. Ptot 0 Figur 16: Tillståndsklassning av arealspecifik förlust av fosfor på fyra stationer i Bolmens undersökningsområde 2009. Klassificeringen följer bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999). 18/44
3.3 Växtplankton Det bör noteras att vid nämnda utvärdering är det endast provet från 2009-07-30 som faller inom den tidsmässiga ramen enligt bedömningsgrunderna. Utvärderingen skall baseras på tre års medelvärden men i detta fall har endast årets värden kunnat tas i beaktande. Sammanvägt index visade att lokalen uppnådde god status vid samtliga provtagningar år 2009 (Tabell 3). Dominerande grupp bland växtplankton var kiselalger vid samtliga provtagningar medan dominerande taxa varierade mellan provtagningarna (Bilaga 3). Tabell 3: Statusbedömning av växtplankton vid lokalen 14 (Skeen) år 2009. Klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, Sjöar och vattendrag (2007). Provpunkt Datum Tot. Biomassa (mg/l) God status 14 2009-06-17 (1,77) God status 14 2009-07-30 (1,06) God status 14 2009-10-29 (0,80) Andel cyanobakt% Hög status (0,7) Hög status (7,7) God status (17,3) TPI-index Måttlig status (1,18) Måttlig status (1,32) God status (0,35) Sammanvägt Antal index taxa God status (3,66) 49 God status (3,37) 59 God status (3,57) 41 3.4 Träspecifika ämnen Två lokaler har undersökts, Skeen (14) och Murån (212). Provtagningar har utförts vid 12 respektive 5 tidpunkter under året, Murån provtogs ej i december 2009. Anledningen till undersökningen är de timmerupplag som är upplagda intill vattendragen efter stormen Gudrun. Även vid årets undersökning ligger halterna av träspecifika ämnen betydligt högre i förhållande till de halter som har detekterats i Lagans vattenvårdsområde från 2006 (Se Recipientkontrollen för Lagan 2006). Till skillnad från fjolåret kunde inga lignaner noteras och dessutom uppmättes inte så höga halter vid septemberprovtagningen vid Skeen som i fjol. Högst halter vid båda provtagningspunkterna uppmättes i oktober (Tabell 4). 19/44
Tabell 4: Resultat från analys av träspecifika ämnen vid Skeen (14) och Murån (212) år 2009. PUNKT DATUM Fettsyror Hartssyror Lignaner Steroler Sterylestrar Triglycerider TOTALT mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 14 2009-01-19 0,096 0,002 nd 0,026 0,032 nd 0,156 14 2009-02-17 0,072 0,001 nd 0,001 0,019 nd 0,093 14 2009-03-16 0,061 nd nd 0,008 0,026 nd 0,095 14 2009-04-30 0,100 nd nd 0,009 nd nd 0,109 14 2009-05-20 0,111 nd nd 0,005 0,047 0,080 0,243 14 2009-06-17 0,036 0,001 nd 0,002 nd nd 0,039 14 2009-07-30 0,049 0,002 nd 0,002 nd nd 0,053 14 2009-08-26 0,123 0,004 nd 0,006 nd nd 0,133 14 2009-09-14 0,055 0,001 nd 0,003 nd nd 0,059 14 2009-10-29 0,263 0,018 nd 0,013 nd nd 0,294 14 2009-11-16 0,216 0,005 nd 0,006 nd nd 0,227 14 2009-12-17 0,165 0,001 nd nd nd nd 0,166 212 2009-02-17 0,115 0,004 nd 0,006 0,015 0,060 0,200 212 2009-04-30 0,073 0,000 nd 0,004 nd nd 0,077 212 2009-06-17 0,088 0,003 nd 0,002 nd nd 0,092 212 2009-08-26 0,080 0,007 nd nd nd nd 0,087 212 2009-10-29 0,158 0,004 nd 0,021 nd nd 0,183 212 2009-12-17 nd = not detecded 20/44
Referenser Lagan recipientkontroll 2002, Ekologigruppen i Landskrona AB Lagan recipientkontroll 2003, Ekologigruppen i Landskrona AB Lagan recipientkontroll 2004, Ekologigruppen i Landskrona AB Lagan recipientkontroll 2005, Ekologigruppen i Landskrona AB Lagan recipientkontroll 2006, Ekologigruppen i Landskrona AB Recipientkontroll i Bolmen 2006, Naturingenjörerna AB Recipientkontroll i Bolmen 2007, Naturingenjörerna AB Lagans Vattenvårdsförening 2006: Recipientkontrollen i Lagan, Medins Biologi AB SMHI 2009: Väder och vatten. Årsskrift 2009. Naturvårdsverket 1999: Bedömningsgrunder för Miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 2007: Bedömningsgrunder för Sjöar och vattendrag. Bilaga A till Handbok 2007:4. 21/44
22/44
Bilaga 1: Vattenföring 23/44
Månadsmedelvattenföring 2009 (m3/s) Datum **Skeen 14 *Unnen 208 *Murån 212 *Storån 550 Jan 33,61 4,91 0,741 17,5 Feb 46,14 7,03 0,687 20,2 Mar 47,96 7,52 0,763 16,5 Apr 34,01 6,18 0,476 12,0 Maj 7,47 3,52 0,110 4,19 Jun 5,17 1,90 0,058 2,12 Jul 5,51 1,41 0,067 2,92 Aug 13,05 1,55 0,166 9,08 Sep 30,36 2,08 0,265 8,96 Okt 21,85 3,03 0,566 14,8 Nov 19,21 5,62 0,699 17,8 Dec 44,25 6,05 0,476 14,6 *(SMHI, HYPE-Data 2009) (**Statkraft, vid kraftverket i Skeen) 24/44
Bilaga 2: Transport och arealspecifik förlust 25/44
Transport (ton/månad) 2009 Fosfor Kväve 14 Skeen 208 Unnen 212 Murån 550 Storån 14 Skeen 208 Unnen 212 Murån 550 Storån Jan 0,553 0,149 0,027 0,450 41,163 7,883 0,814 19,000 Feb 0,461 0,093 0,033 0,300 26,465 5,913 0,671 17,000 Mar 0,285 0,117 0,040 0,680 19,548 5,756 0,873 23,000 Apr 0,351 0,104 0,011 0,360 19,708 3,800 0,308 12,000 Maj 0,395 0,066 0,005 0,240 17,703 2,254 0,187 8,300 Jun 0,253 0,037 0,004 0,170 10,137 1,405 0,155 5,200 Jul 0,342 0,043 0,007 0,250 10,504 1,015 0,205 6,400 Aug 0,560 0,057 0,005 0,090 15,925 0,859 0,139 4,600 Sep 0,408 0,057 0,005 0,070 13,920 0,761 0,137 3,700 Okt 0,531 0,109 0,014 0,340 14,373 1,448 0,382 12,000 Nov 0,529 0,287 0,036 1,200 15,570 3,823 0,969 34,000 Dec 1,167 0,597 0,026 0,700 37,771 7,954 0,696 28,000 Arealspecifik förlust (Kg/ha*år) Kväve 2009 Tillståndsklass. (2009) 14 Skeen 1,4714387 Klass 2, Låg 208 Unnen 2,1795162 Klass 3, Måttligt hög 212 Murån 2,6407517 Klass 3, Måttligt hög 550 Storån 2,5478645 Klass 3, Måttligt hög Fosfor 2009 Tillståndsklass. (2009) 14 Skeen 0,0353638 Klass 1, Mycket låg 208 Unnen 0,0873045 Klass 3, Måttligt hög 212 Murån 0,10165 Klass 3, Måttligt hög 550 Storån 0,0706922 Klass 2, Låg 26/44
Bilaga 3: Vattenkemi och växtplankton 2009 27/44
Lokal Station Provtagning Journalnr Temp ph Kond. Alk Färgtal TOC P- tot Nitrat-nitrogen N- tot Turb. O2 Winklertitrering O2 Datum C ms/m mekv/l mgpt/l mg/l mg/l mg/l mg/l FNU mg/l % Skeen 14 2009-01-19 VR000137-09 0,8 6,6 6,4 0,1 100 11 0,0079 0,22 0,68 0,7 12,9 91 Skeen 14 2009-02-17 VR001180-09 0,1 7 6,4 0,12 70 12 0,01 0,25 0,52 0,45 12 82 Skeen 14 2009-03-16 VR002536-09 4,7 6,8 6,2 0,1 80 11 0,007 0,24 0,55 0,53 12,6 98 Skeen 14 2009-04-30 VR004663-09 14,8 7 6,2 0,12 100 11 0,01 0,22 0,48 1,3 10 99 Skeen 14 2009-05-20 VR005805-09 14,1 7,1 6,2 0,12 90 11 0,012 0,18 0,53 0,78 9,6 93 Skeen 14 2009-06-17 VR007136-09 17,2 7,1 6,4 0,1 100 12 0,011 0,12 0,44 1,3 9,1 95 Skeen 14 2009-07-30 VR008005-09 19 7,1 6,4 0,11 120 12 0,02 0,1 0,58 3,1 8,8 95 Skeen 14 2009-08-26 VR009488-09 18 7,2 6,5 0,13 75 11 0,013 0,11 0,36 2,7 8,7 92 Skeen 14 2009-09-14 VR010494-09 15 7,2 6,5 0,13 90 12 0,013 <0,1 0,48 2,6 9,5 94 Skeen 14 2009-10-29 VR012875-09 6,6 7,1 6,6 0,13 80 9,7 0,013 0,11 0,31 1,6 11,1 91 Skeen 14 2009-11-16 VR013540-09 5,5 7,1 6,5 0,14 90 9,4 0,01 0,11 0,31 1,5 12,2 97 Skeen 14 2009-12-17 VR015147-09 0,9 7,1 6 0,12 90 9,5 0,012 0,14 0,39 0,98 13 91 Unnens avflöde 208 2009-02-17 VR001178-09 1,3 6,9 6,2 0,084 140 14 0,01 0,32 0,68 0,73 12 84 Unnens avflöde 208 2009-04-30 VR004661-09 18,2 6,8 6 0,09 140 12 0,018 0,24 0,57 1,4 9,8 104 Unnens avflöde 208 2009-06-17 VR007134-09 18,8 7,1 6,2 0,1 110 12 0,012 0,14 0,51 1,4 8,4 90 Unnens avflöde 208 2009-08-26 VR009486-09 19,2 7 6,3 0,12 100 11 0,031 0,19 0,41 2,2 7,9 86 Unnens avflöde 208 2009-10-29 VR012873-09 6,7 6,8 6,7 0,1 120 12 0,036 0,24 0,48 1,6 10,6 87 Lokal Station Provtagning Journalnr Temp ph Kond. Alk Färgtal TOC P- tot Nitrat-nitrogen N- tot Turb. O2 Winklertitrering O2 Datum C ms/m mekv/l mgpt/l mg/l mg/l mg/l mg/l FNU mg/l % Murån 212 2009-02-17 VR001179-09 0,4 6,6 7,9 0,093 240 14 0,05 0,29 0,95 22 10 69 Murån 212 2009-04-30 VR004662-09 14 6,6 8,6 0,13 200 12 0,017 0,2 0,63 10 9,1 88 Murån 212 2009-06-17 VR007135-09 13,1 6,4 7,7 0,04 420 27 0,021 <0,1 0,76 7,3 7,6 72 Murån 212 2009-08-26 VR009487-09 17,4 6,2 7,6 0,07 720 40 0,03 <0,1 0,78 16 6,5 68 Murån 212 2009-10-29 VR012874-09 5,4 5,6 7,1 <0,03 360 24 0,019 <0,1 0,51 3,1 8,9 70 S Bolmen 510 2009-08-25 Lagan VVF 18,1 7,1 6,56 0,14 70 11 0,013 0,13 0,56 1,6 8,9 95 N Bolmen 530 2009-08-25 Lagan VVF 18,4 7,1 6,7 0,17 140 14 0,02 0,1 0,6 2,9 8,9 96 Storån 550 2009-01-12 Lagan VVF 0,5 6,6 7,4 0,22 200 16 0,017 0,19 0,73 3,6 11,4 80 Storån 550 2009-02-18 Lagan VVF 0,1 6,8 8,9 0,29 120 14 0,015 0,29 0,85 4,5 12,7 88 Storån 550 2009-03-18 Lagan VVF 2,8 6,7 7,5 0,14 180 14 0,024 0,25 0,81 5,2 12,1 90 Storån 550 2009-04-21 Lagan VVF 8,8 7,0 6,7 0,19 120 11 0,021 0,19 0,70 4,8 10,3 90 Storån 550 2009-05-13 Lagan VVF 11,5 6,6 7,0 0,15 220 17 0,027 0,26 0,93 5,6 9,2 86 Storån 550 2009-06-16 Lagan VVF 13,9 6,8 8,2 0,21 120 22 0,032 0,27 0,96 6,2 7,6 75 Storån 550 2009-07-07 Lagan VVF 18,9 6,3 7,8 0,14 400 33 0,047 0,31 1,2 8,8 4,4 48 Storån 550 2009-08-20 Lagan VVF 16,3 6,8 6,8 0,19 400 25 0,021 0,18 1,10 6,5 7,3 75 Storån 550 2009-09-21 Lagan VVF 12,4 7,0 8,5 0,33 180 13 0,015 0,22 0,81 5,4 8,7 83 Storån 550 2009-10-28 Lagan VVF 6,5 6,6 6,5 0,15 250 21 0,022 0,17 0,77 4,5 10,3 85 Storån 550 2009-11-18 Lagan VVF 5,7 6,5 6,1 0,13 220 22 0,025 0,17 0,71 3,6 11,9 96 Storån 550 2009-12-14 Lagan VVF 2,0 6,7 5,9 0,14 150 17 0,016 0,15 0,63 2,8 12,8 94 28/44
Metallhalter i Skeen år 2009 Provpunkt Stationsnr Provtagnings Bly Pb Kadmium Cd Koppar Cu Krom Cr Nickel Ni Zink Zn Datum mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Skeen 14 2009-01-19 0,00026 0,00001 0,00110 0,00020 0,00096 0,00240 Skeen 14 2009-02-17 0,00026 0,00002 0,00100 0,00027 0,00110 0,00170 Skeen 14 2009-03-16 0,0003 0,00001 0,00100 0,00021 0,00098 0,00250 Skeen 14 2009-04-30 0,00035 0,00001 0,00110 0,00041 0,00110 0,00280 Skeen 14 2009-05-20 0,00027 0,00001 0,00110 0,00021 0,00096 0,00210 Skeen 14 2009-06-17 0,00037 0,00002 0,00120 0,00020 0,00095 0,00230 Skeen 14 2009-07-30 0,00076 0,00003 0,00300 0,00015 0,00120 0,00530 Skeen 14 2009-08-26 0,00035 0,00001 0,00130 0,00018 0,00110 0,00190 Skeen 14 2009-09-14 0,00043 0,00017 0,00190 0,00016 0,00110 0,00400 Skeen 14 2009-10-29 0,00031 0,00001 0,00110 0,00015 0,00097 0,00160 Skeen 14 2009-11-16 0,00039 0,00002 0,00110 0,00018 0,00095 0,00170 Skeen 14 2009-12-17 0,00059 0,00001 0,00110 0,00016 0,00094 0,00270 29/44
Juni Den totala biomassan vid provpunkt 14 var 1,77 mg/l, vilket innebär en God status. Andelen cyanobakterier var 0,7 %, vilket ger en Hög status. Det trofiska plantonindexet (TPI) var 1,18, som ger en Måttlig status. Det sammanvägda indexet, som innefattar totala biomassan, andelen cyanobakterier och TPI-indexet, fick värdet 3,66, vilket innebär en God status i provpunkten. Antalet taxa är 49 st, som är fördelade enligt följande: cyanobakterier 8 st, rekylalger 3 st, dinoflagellater 4 st, guldlager 2 st, kiselalger 17 st, gulgröna alger 1 st, ögondjur 2 st och grönalger 12 st. Dominerande grupp bland växtplankton är kiselalger (79,7 %) och dominerande taxa är kiselalgen Asterionella formosa (43,8 %) och subdominant är kiselalgen Aulacoseira ambigua (15,7 %). Juli Den totala biomassan är 1,06 mg/l, vilket innebär God status. Andelen cyanobakterier är 7,7 %, som ger en Hög status. Det trofiska planktonindexet (TPI) är 1,32 vilket innebär en Måttlig status. Det sammanvägda indexet är 3,37, vilket betyder att det är en God status vid provpunkten. Antalet taxa är 59 st. De är fördelade så att det är 9 st cyanobakterier, 3 st rekylalger, 2 st dinoflagellater, 3 st guldalger, 21 st kiselalger, 1 st gulgröna alger, 1 st ögondjur och 19 st grönalger. Dominerande grupp bland växtplankton är kiselalger (83,5 %). Dominerande taxa är kiselalgen Aulacoseira ambigua (27,0 %), därefter följer kiselalgerna Tabellaria flocculosa (21,4 %) och Aulacoseira granulata (14,8 %). Oktober Den totala biomassan är 0,80 mg/l, som ger en God status. Andelen cyanobakterier är 17,3 %, som också ger en God status. Det trofiska planktonindexet (TPI) är 0,35, som innebär en God status. Det sammanvägda indexet är 3,57, vilket innebär en God status i provpunkten. Antalet taxa är 41 st. Fördelningen av dessa är 8 st cyanobakterier, 3 st rekylalger, 1 st dinoflagellater, 1 st guldalger, 18 st kiselalger och 10 st grönalger. Dominerande växtplanktongrupp är kiselalger (59,5 %). Dominerande taxa är grönalgen Chlamydocapsa planctonica 17,0 %, kiselalgen Tabellaria flocculosa 15,3 % och cyanobakterien Anabaena sp. (nystan) 14,3 %. 30/44
Bolmen punkt 14 Skeen, 2009-06-17 Art celler kolonier längd biovolym biovolymandel st/l st/l m/l mm 3 /l % CYANOPHYCEAE-blågröna bakterier Anabaena sp. nystan 7 895 81 0,06 0,001417 0,1 Anabaena sp. rak 3 190 41 0,03 0,001669 0,1 Aphanocapsa sp. 15 603 81 0,00022 0,01 Aphanothece sp. 62 414 366 0,003397 0,2 Merismopedia punctata 3 901 122 0,000088 0,005 Planktothrix sp. 20 505 244 0,13 0,002616 0,1 Snowella lacustris 63 796 1 196 0,000901 0,05 Woronichinia naegeliana 33 807 325 0,001301 0,1 Summa 0,011609 0,7 CRYPTOPHYCEAE-rekylalger Cryptomonas spp. mindre än 40 µm 48 843 0,017254 1 Cryptomonas spp. större än 40 µm 7 974 0,027349 1,5 Rhodomonas lacustris 34 888 0,003659 0,2 Summa 0,048262 2,7 DINOPHYCEAE-dinoflagellater Ceratium furcoides 163 0,00462 0,3 Ceratium hirundinella 284 0,012794 0,7 Peridinium sp. 997 0,00339 0,2 Peridinium umbonatum 1 994 0,001437 0,1 Summa 0,022241 1,3 CHRYSOPHYCEAE-guldalger Dinobryon bavaricum 139 952 14 354 0,113948 6,4 Dinobryon divergens 177 432 11 563 0,148546 8,4 Summa 0,262494 14,8 BACILLARIOPHYCEAE-kiselalger Asterionella formosa 575 752 114 034 0,775826 43,8 Aulacoseira ambigua 398 724 37 879 0,278882 15,7 Aulacoseira granulata 27 911 3 190 0,041629 2,3 Aulacoseira italica 43 062 0,023189 1,3 Cyclotella spp. mindre än 10 µm 18 939 0,009894 0,6 Cyclotella spp. större än 10 µm 9 968 0,077009 4,3 Fragilaria crotonensis 11 962 797 0,006594 0,4 Fragilaria sp. 5 981 0,00358 0,2 Fragilaria ulna v. acus 797 0,000448 0,03 Fragilaria ulna v. angustissima 81 0,000321 0,02 Gyrosigma sp. 41 0,00063 0,04 Melosira varians 2 276 650 0,008576 0,5 31/44
Nitzschia sp. 797 0,000727 0,04 Pinnularia sp. 81 0,001925 0,1 Rhizosolenia longiseta 1 994 0,006762 0,4 Surirella spp. 122 0,005737 0,3 Tabellaria flocculosa 16 348 4 386 0,171196 9,7 Summa 1,412925 79,7 XANTHOPHYCEAE-gulgröna alger Pseudostaurastrum sp. 81 0,000502 0,03 EUGLENOPHYCEAE-ögondjur Phacus pleuronectes 81 0,00018 0,01 Trachelomonas planctonica 399 0,010577 0,6 Summa 0,010757 0,6 CHLOROPHYCEAE-grönalger Closterium acutum v. variabile 1 463 0,000231 0,01 Closterium macilentum 41 0,000135 0,01 Monoraphidium contortum 4 785 0,000227 0,01 Monoraphidium griffithii 399 0,000028 0,002 Oocystis borgei 163 41 0,000144 0,008 Pediastrum duplex 1 300 41 0,000341 0,02 Scenedesmus quadricauda 163 41 0,000036 0,002 Scenedesmus quadrispina 163 41 0,000043 0,002 Scenedesmus spp. 488 122 0,000068 0,004 Selenastrum bibraianum 2 601 81 0,00138 0,1 Staurastrum anatinum 163 0,000521 0,03 Staurastrum anatinum f. vestitum 41 0,000023 0,001 Summa 0,003177 0,2 Summa 1 750 805 189 676 0,22 1,77 32/44
Bolmen punkt 14 Skeen, 2009-07-30 Art celler kolonier längd biovolym biovolymandel st/l st/l m/l mm 3 /l % CYANOPHYCEAE-blågröna bakterier Anabaena sp. nystan 63 157 447 0,44 0,011337 1,1 Aphanocapsa sp. 20 805 163 0,000294 0,03 Aphanothece sp. 41 609 447 0,002265 0,2 Microcystis aeruginosa 31 207 163 0,001806 0,2 Microcystis wesenbergii 11 703 163 0,001682 0,2 Planktothrix sp. 495 645 4 785 3,22 0,063224 5,9 Snowella lacustris 26 006 325 0,000367 0,03 Woronichinia compacta 15 603 81 0,000255 0,02 Woronichinia naegeliana 15 603 81 0,0006 0,06 Summa 0,08183 7,7 CRYPTOPHYCEAE-rekylalger Cryptomonas spp. mindre än 40 µm 38 875 0,013733 1,3 Cryptomonas spp. större ä'n 40 µm 10 965 0,037607 3,5 Rhodomonas lacustris 21 930 0,0023 0,2 Summa 0,05364 5 DINOPHYCEAE-dinoflagellater Peridinium sp. 1 994 0,002293 0,2 Peridinium umbonatum 2 990 0,000379 0,04 Summa 0,002672 0,3 CHRYSOPHYCEAE-guldlager Dinobryon bavaricum 2 844 325 0,002316 0,2 Dinobryon divergens 2 154 244 0,001803 0,2 Dinobryon sociale v. americanum 5 183 399 0,004779 0,4 Summa 0,008898 0,8 BACILLARIOPHYCEAE-kiselalger Asterionella formosa 13 955 4 785 0,017095 1,6 Aulacoseira ambigua 410 686 36 284 0,287248 27 Aulacoseira granulata 105 263 15 550 0,157 14,8 Aulacoseira islandica 244 41 0,00083 0,1 Aulacoseira italica 10 367 1 196 0,005583 0,5 Cyclotella sp. mindre än 10 µm 8 971 0,004687 0,4 Cyclotella sp. större än 10 µm 7 974 0,061604 5,8 Cymbella sp. 41 0,002325 0,2 Diatoma tenuis 2 844 284 0,001934 0,2 Fragilaria crotonensis 2 966 122 0,001479 0,1 Fragilaria sp. 49 840 0,039716 3,7 Fragilaria ulna v. acus 163 0,000071 0,007 33/44
Fragilaria ulna v. angustissima 41 0,000118 0,01 Gyrosigma sp. 41 0,001867 0,2 Melosira varians 5 445 1 707 0,020517 1,9 Navicula sp. 41 0,000649 0,06 Nitzschia spp. 2 393 0,003672 0,3 Pinnularia spp. 81 0,022832 2,1 Rhizosolenia longiseta 1 994 0,006762 0,6 Surirella spp. 203 0,024618 2,3 Tabellaria flocculosa 17 145 5 183 0,227137 21,4 Summa 0,887744 83,5 XANTHOPHYCEAE-gulgröna alger Pseudostaurastrum sp. 399 0,002472 0,2 EUGLENOPHYCEAE-ögondjur Euglena acus 81 0,001383 0,1 CHLOROPHYCEAE-grönalger Ankistrodesmus fusiformis 1 595 399 0,000108 0,01 Closterium acutum v. variabile 26 316 0,004158 0,4 Closterium macilentum 81 0,000465 4 Coelastrum microporum 650 41 0,000292 0,03 Crucigenia quadrata 3 987 997 0,000363 0,03 Dichtyosphaerium pulchellum 2 601 41 0,000574 0,05 Monoraphidium contortum 4 984 0,000236 0,02 Monoraphidium griffithii 1 994 0,00014 0,01 Mougeotia sp. 1 341 41 0,012666 1,2 Pediastrum boryanum 1 300 41 0,000584 0,05 Pediastrum duplex 650 41 0,000357 0,03 Scenedesmus quadrispina 1 595 399 0,000421 0,04 Scenedesmus sp. 5 981 2 990 0,00124 0,1 Sphaerocystis schroeterii 2 601 41 0,000992 0,1 Spondylosium planum 163 41 0,000234 0,02 Staurastrum anatinum 488 0,001561 0,1 Staurastrum cingulum v. obesum 81 0,000789 0,1 Staurastrum pingue 406 0,000708 0,07 Staurodesmus mamillatus 81 0,000033 0,003 Summa 0,025139 2,4 Summa 1506346 77 847 3,66 1,06 34/44
Bolmen punkt 14 Skeen, 2009-10-29 Art celler kolonier längd biovolym biovolymandel st/l st/l m/l mm 3 /l % CYANOPHYCEAE-blågröna bakterier Anabaena sp. nystan 637 959 7 974 4,47 0,114514 14,3 Aphanocapsa sp. 7 802 81 0,00011 0,01 Aphanothece sp. 306 220 1 196 0,016668 2,1 Microcystis aeruginosa 15 603 81 0,000903 0,1 Microcystis wesenbergii 2 601 41 0,000374 0,05 Planktothrix sp. 34 508 366 0,22 0,004402 0,5 Woronichinia compacta 23 405 203 0,000383 0,05 Woronichinia naegeliana 31 207 122 0,001201 0,1 Summa 0,138555 17,3 CRYPTOPHYCEAE-rekylalger Cryptomonas spp. mindre än 40 µm, 30 901 0,010916 1,4 Cryptomonas spp. större än 40 µm 5 582 0,019145 2,4 Rhodomonas lacustris 8 971 0,000941 0,1 Summa 0,031002 3,9 DINOPHYCEAE-dinoflagellater Peridinium sp. 797 0,002049 0,3 CHRYSOPHYCEAE-guldalger Dinobryon bavaricum 406 41 0,000331 0,04 BACILLARIOPHYCEAE-kiselalger Asterionella formosa 27 511 3 987 0,037071 4,6 Aulacoseira ambigua 114 035 11 962 0,07976 9,9 Aulacoseira granulata 6 380 797 0,009516 1,2 Aulacoseira islandica 4 429 447 0,015072 1,9 Aulacoseira italica 32 695 1 994 0,017607 2,2 Aulacoseira italica v. tenuissima 610 163 0,000123 0,02 Cyclotella spp. mindre än 10 µm 5 981 0,003125 0,4 Cyclotella spp. större än 10 µm 5 981 0,046207 5,8 Fragilaria crotonensis 30 702 2 791 0,015044 1,9 Fragilaria sp. 6 978 0,005373 0,7 Fragilaria ulna 41 0,000266 0,03 Fragilaria ulna v. acus 1 595 0,001794 0,2 Fragilaria ulna v. angustissima 81 0,000301 0,04 Melosira varians 11 563 1 196 0,043569 5,4 Navicula spp. 81 0,001256 0,2 Rhizosolenia longiseta 20 734 0,070313 8,8 Surirella spp. 1 038 0,009157 1,1 Tabellaria flocculosa 13 955 3 987 0,122455 15,3 35/44
Summa 0,478009 59,5 CHLOROPHYCEAE-grönalger Ankistrodesmus fusiformis 650 81 0,000044 0,005 Chlamydocapsa planctonica 44 657 1 994 0,136297 17 Closterium acutum v. variabile 4 386 0,000693 0,1 Closterium macilentum 122 0,001197 0,1 Monoraphidium contortum 15 949 0,000756 0,1 Monoraphidium griffithii 3 987 0,00028 0,03 Mougeotia sp. 1 869 122 0,008876 1,1 Pediastrum duplex v. gracillimum 2 601 81 0,004616 0,6 Staurastrum pingue 41 0,000071 0,01 Staurodesmus mamillatus 81 0,000033 0,004 Summa 0,152863 19 Summa 1464695 39 707 4,69 0,8 36/44
Bilaga 4: Beskrivning av provpunkter 37/44
Bolmens provtagningslokaler Sydvatten AB s undersökningsprogram Punkt 510 Bolmen S. (6326180, 1374200) Längst,längst ut på udden vid Björkenäs. Kör mot Björkenäs och genom byn. Ta in på enskild väg (fordonstrafik förbjuden har OK från markägarna). Kör ca 2 km, eller så långt det går, gå sen längst ut på udden. Punkt 14 Skeen (1354582, 6474466) Provet tas uppströms vid dammen vid Skeens kraftverket. Punkt 550 Storån ( Under bron där vägen korsar Storåns södra lopp. Från söder (väster om Bolmen) kör höger mot Dammnäs vid Tallberga köpcentrum. OBS först korsas Lillån sen Storån. Punkt 208 Unnen (1363194, 6309620) Vid Önnekvarn mellan Unnen och Bolmen. Provet tas uppströms vid dammen vid kraftverket, ca 10m från vägen. Punkt 212 Murån (1366775, 6296673) Tas i ån ute i skogen. Kör 25:an, vid Byholma sväng ned mot Torarp. Efter ca 200m sväng höger igen mot Sundranäs. Kör runt det gigantiska virkeslagret på baksidan och sen tillbaka. (vänster ut mot Sundranäs) och sen höger upp mot Byholma flygplats. Kör tills det är stopp och ställ bilen. Gå till vänster ut i skogen. Håll dig längs höjdkurvan rätt in i skogen. Håll hela tiden lite höger och följ traktorspår i höjdkurvan. Kan vara ca 3-400 m till Murån. Punkt 530 Bolmen N. (6326180, 1374200) Beskrivning saknas. 38/44
Bilaga 5: Klassificering av analysparametrar Klassificering av analysparametrar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder: Rapport 4913 Rapport 4920 39/44
I denna bilaga presenteras ett flertal av de olika analysparametrarnas innebörd och klassindelningarna av uppmätta halter som i rapporten utförs enligt Bedömningsgrunder sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999). Kort sammanfattning av analyserade parametrar Temperatur Vattentemperaturen påverkar lösligheten av syre i vattnet, den mikrobiella omsättningshastigheten samt även vattnets densitet. Vid lägre temperatur minskar den mikrobiella aktiviteten och syrets löslighet ökar. Vattentemperaturen mäts alltid i fält. Siktdjup Mätning av siktdjup kan uppskatta en ökad produktion av växtplankton orsakad av ökade mängder näringsämnen. Siktdjupet påverkas även av annan grumling som t.ex. humus och suspenderat slam. Salinitet Vattnets innehåll av löst salt påverkar tillgången på syre i vattnet. Vatten med hög salthalt är tyngre varför bottenvattnet generellt har högre salthalt. Om omblandningen är liten, dvs. syrerikt ytvatten inte blandas med bottenvattnet, ökar risken för syrefattiga bottnar. Grumlighet Grumlighet är ett mått på vattnets innehåll av organiska och oorganiska partiklar, och påverkar siktdjupet. Grumligheten är normalt låg i marin miljö men kan öka i samband med höga flöden. Syre Syrehalten anger mängden löst syre i vattnet. Bottenvattnet tillförs syre främst genom omblandning med syrerikt ytvatten. En hög produktion i vattenmassan ger en stor mängd organiskt material som sedimenterar. När det organiska materialet bryts ned åtgår stora mängder syre. I kombination med dålig cirkulation kan därför syrebrist uppstå vid botten. Syreförhållandena varierar och oftast är det lägst syrehalt i bottenvattnet. Låga syrgashalter kan dock uppträda under korta perioder och det är därför lätt att de årslägsta halterna inte upptäcks. TOC, COD Mn TOC, den totala mängden organiskt kol, är ett mått på mängden löst och partikulärt organiskt material i vattnet. När organiskt material bryts ned förbrukas syre varför höga halter TOC indikerar risk för syrebrist i vattnet. Kväve Kväve finns i vattnet både i löst form och uppbundet i partiklar och biomassa. 40/44
I löst form (ammonium-kväve, nitrat/nitritkväve) har näringsämnena en tydlig årscykel där halterna sjunker under sommaren då näringsämnet binds till biomassan i vattnet. Under vintern ökar halterna p.g.a. den låga produktionen och under den tiden fungerar kväve i löst form som indikator på tillgången av närsalter och graden av eutrofiering. Fosfor Fosfor förekommer, liksom kväve, i vattnet både i löst form och uppbundet i partiklar och biomassa. I löst form (fosfat-fosfor) har näringsämnena en tydlig årscykel där halterna sjunker under sommaren då näringsämnet binds till biomassan i vattnet. Under vintern ökar halterna på grund av den låga produktionen varvid fosfor i löst form, liksom kväve, fungerar som indikator på tillgången av närsalter och graden av eutrofiering. Arealspecifik förlust av kväve och fosfor I rinnande vatten beräknas den arealspecifika förlusten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal. Denna beskriver tillförsel av näringsämnen från avrinningsområdet till sjöar och hav. För att bedöma arealspecifik förlust krävs resultat från mätningar 12 ggr/år under 3 år samt uppmätt eller beräknad dygnsvattenföring. Klorofyll Halten klorofyll ger ett indirekt mått på mängden växtplanktonbiomassa. Variationen är stor beroende på ljusförhållanden, temperatur och tillgång av närsalter. Därför utförs grundligare bedömningar av klorofyllhalten under en så stabil period som möjligt (augusti). Surhet/försurning Vattnets surhet har stor betydelse för vattenlevande organismer och påverkar balansen mellan organismernas inre miljö och omgivning. Indirekt påverkar även surheten i vilken kemisk form exempelvis metaller uppträder i vattenmiljön. Detta gäller främst förekomsten av löst aluminium som under sura förhållanden förekommer i toxisk form. Surhetstillståndet kan bedömas utifrån alkalinitet och/eller ph-värde. Alkaliniteten utgör främst ett mått på försurningskänslighet medan ph-värdet anger den faktiska surheten. Under året uppvisar ph-värdet betydligt större skiftningar än alkaliniteten. Om bedömningen av ett vattendrag baseras på enstaka provtagningar är därför alkaliniteten att föredra framför ph-värdet vid tillståndsklassificering. Metaller Metaller förekommer naturligt i låga halter i sötvatten. I sediment och i organismer är halterna högre på grund av naturlig anrikning. Halterna av metaller varierar även naturligt i systemen beroende av berggrund och jordart inom avrinningsområdet. Förekomsten av organiskt material och vattnets ph med mera, påverkar även metallhalterna. Ett flertal av de förekommande metallerna påverkas t.ex. av ett lågt ph- 41/44
värde. Vid låga ph-värden kommer en större andel att bli kvar i löst form istället för att fällas ut och sedimentera. Exempel på metaller som uppvisar stark korrelation med låga ph-värden är zink (Zn), kadmium (Cd) och bly (Pb). Genom antropogen påverkan (gruvverksamhet, utsläpp till luft, vatten m m) har halterna av metaller generellt ökat i naturen. Direkta utsläpp till vatten har ökat halterna till direkt skadliga nivåer i många vattensystem. Vid måttligt förhöjda halter uppträder skador främst på organismer långt ned i näringskedjan, som t.ex. växtoch djurplankton. Även reproduktion och yngelutveckling hos fisk påverkas av relativt små förhöjda metallhalter. Den högre faunan påverkas direkt genom högre halter eller indirekt genom anrikning av metaller i näringskedjan. För bedömning av metallhalter används halter i vatten, sediment och vattenmossa. Halter av metaller i vatten ger den bästa möjligheten att bedöma om det finns risk för biologiska störningar. Sjöar och vattendrag Nedan presenteras gränsvärden för tillståndsklassning och avvikelseklassning i sjöar och vattendrag. Närsalter Tillståndet vad gäller närsalter bedöms utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet Sjöar och vattendrag (1999). När det gäller sjöar bedöms kväve och fosfor utifrån totalhalter. I vattendrag bedöms tillståndet utifrån arealspecifik förlust. Tillståndsbedömningen för kväve och fosfor utförs enligt Tabell 7-9. Tabell 7. Tillståndsbedömning av totalhalterna ( g/l) av kväve (N) och fosfor (P) i sjöar. Sjöar Klass Benämning Tot P (maj-okt.) Tot P (aug) Tot N (maj-okt.) 1 2 3 4 5 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter < 12,5 12,5-25 25-50 50-100 >100 < 12,5 12,5-23 23-45 45-96 Ej def. < 300 300-625 625-1250 1250-5000 >5000 42/44
Tabell 8. Tillstånd, arealspecifik förlust av totalkväve och totalfosfor i vattendrag (kg/ha och år). Klass Bedömning Totalkväve Totalfosfor 1 Mycket låga förluster 1,0 0,04 2 Låga förluster 1,0-2,0 0,04-0,08 3 Måttligt höga förluster 2,0-4,0 0,08-0,16 4 Höga förluster 4,0-16 0,16-0,32 5 Mycket höga förluster >16 >0,32 Tabell 9. Avvikelse från jämförvärde, arealspecifik förlust av totalkväve och totalfosfor i vattendrag (kg/ha och år). Klass Bedömning - Totalkväve Totalfosfor 1 Ingen eller obetydlig avvikelse 2,5 1,5 2 Tydlig avvikelse 2,5-5 1,5-3 3 Stor avvikelse 5-20 3-6 4 Mycket stor avvikelse 20-60 6-12 5 Extrem avvikelse >60 >12 Surhet/försurning Vattendragets tillstånd utifrån alkalinitet och ph-värde bedöms enligt Tabell 10 och 11. Som jämförvärde för alkalinitet utnyttjas en beräknad alkalinitet för förindustriell tid (Tabell 12). Denna beräkning kan även med relativt god noggrannhet översättas till en ph-differens (skillnad mellan nutida och förindustriellt ph-värde). Tabell 10. Tillståndsklassificering av alkalinitet (mekv/l). Klass Benämning Alkalinitet 1 Mycket god buffertkapacitet >0,20 2 God buffertkapacitet 0,10-0,20 3 Svag buffertkapacitet 0,05-0,10 4 Mycket svag buffertkapacitet 0,02-0,05 5 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet <0,02 43/44