RVF Utveckling 2005:05

Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning Plockanalys av hushållens säck- och kärlavfall i sju svenska kommuner RVF Utveckling 2005:05 ISSN 1103-4092

RVF Utveckling2005:05 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2005 Upplaga: 1000 ex

Förord Denna rapport ingår i en serie redovisningar med avsikten att studera hur avfallets sammansättning förändras med tiden. Syftet är också att analysera hur olika åtgärder som stimulerar sortering påverkar insamlade mängder och kvalitet på de utsorterade fraktionerna. De två tidigare rapporterna har finansierats och publicerats av Stiftelsen Reforsk (FoU 145 resp. FoU 155). Projektet har genomförts av NSR under ledning av Sanita Vukicevic, Per Möller och Lotta Retzner (projektledare). Malmö i mars 2005 Håkan Rylander Ordf. RVF:s Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD RVF

Författarnas förord Denna rapport redovisar projektet Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning som utförts under perioden december 2003 till december 2004. Projektet har finansierats av RVF Utveckling och Materialbolag: Metallkretsen, Svensk Glasåtervinning och Svensk Kartongåtervinning och utförts av Nordvästra Skånes Renhållnings AB. NSR vill särskilt tacka de personer som hjälpt till att planera och organisera arbetet ute i de deltagande kommunerna. Utan deras insats hade projektet varit svårt att genomföra. Helsingborg, i januari 2005 Lotta Retzner, NSR Sanita Vukicevic, NSR Projektansvarig Projektledare 2

Sammanfattning Projektet Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning är en uppföljning av två tidigare projekt (Ohlsson & Retzner, 1998 och Vukicevic et al., 2001). Syftet med undersökningen var att inhämta data om sammansättning på hushållens säck- och kärlavfall samt utsorterade materialfraktioner. Informationen användes till att jämföra sammansättning med tidigare undersökningar, samt bestämma förhållandet mellan utsorterade mängder producentansvarsmaterial och mängden i säck- och kärlavfallet. Avfallet i samma kommuner som undersöktes i de två tidigare Reforsk rapporterna, undersöktes även i detta projekt. Anledningen till att välja samma kommuner är att man får en jämförbar studie så att man kan se om sammansättningen förändrats sedan föregående undersökning. De deltagande kommunerna var Kalmar, Tidaholm, Kristinehamn, Eskilstuna, Skellefteå, Tomelilla och Helsingborg. Projektet delades upp i två faser. Under den första fasen bestämdes sammansättningen på hushållens säck- och kärlavfall och under den andra fasen gjordes försök att bestämma återvinningsgraden i hushållen. Sammansättningen på hushållens säck- och kärlavfall bestämdes genom att plocka isär sammanlagt 5 551 kg säck- och kärlavfall från sju kommuner. Plockanalys av avfall har utförts på respektive kommuns avfalls- och återvinningsanläggning. Ett stickprov på ca 400 kg sorterades från flerfamiljshus- respektive villaområde i de deltagande kommunerna. Avfallet sorterades i 20 olika fraktioner. Resultatet av plockanalyserna visade att ett genomsnittligt villahushåll genererar 11,3 kg säck- och kärlavfall per vecka, 2,2 kg mer avfall än man hade 1997 och lika mycket avfall som år 2000. Motsvarande mängd för ett hushåll i flerfamiljshus var 6,8 kg vilket är 1,2 kg mer än 1997 och 0,5 kg mindre än år 2000. Samtidigt slängde ett hushåll i flerfamiljshus 0,4 kg mindre tidningar och förpackningar i restavfallet per vecka än det gjorde år 2000. Mängden tidningar och förpackningar som fanns kvar i restavfallet från villor var nästan oförändrad sedan år 2000. Skillnaden mellan villor och flerfamiljshus förklaras med att det bor fler personer i ett villahushåll än i hushåll i flerfamiljshus. En person i ett genomsnittligt hushåll genererar 4,5 kg avfall per vecka. Av detta är 1,4 kg producentansvarsmaterial, 1,9 kg matavfall och 1,2 kg resterande avfall som består mest av blöjor, trädgårdsavfall och övrigt. Om man överför sorteringsresultatet till att omfatta hela riket innebär det att det genereras ca 2 miljoner ton säck- och kärlavfall i Sverige per år varav ca 634 000 ton producentansvarsmaterial. Plockanalysen visade att 32 % av säck- och kärlavfallets vikt bestod av material som lämpar sig för materialåtervinning, 49 % av säck- och kärlavfallets vikt kunde komposteras och 13 % lämpade sig för termisk behandling. En del av vikten, 5 %, var inert material som inte kan behandlas biologisk eller ge något positivt energitillskott vid förbränning. Material som klassas som farligt avfall och elektriska och elektroniska produkter svarade tillsammans för 0,8 % av avfallets vikt. Detta räknas som avfall som skulle kunna gå till slutbehandling/återvinning. Under den andra fasen av projektet bestämdes hushållens återvinningsgrad genom att säckoch kärlavfallet och samtliga återvinningsfraktioner från samma hushåll sorterades och väg- 3

des. I alla de sju aktuella kommunerna fanns det områden med flerfamiljshus som har gemensamt soprum med utsortering av samtliga återvinningsfraktioner. Totalt sorterades 4 488 kg utsorterat producentansvarsmaterial och restavfall från fjorton källsorteringsrum under den andra fasen av projektet. Resultat från undersökningen av de fjorton källsorteringsrummen visar att av 3,3 kg producentansvarsmaterial som hanteras i ett hushåll under en vecka går 2,6 kg till återvinning och sålunda 0,7 kg producentansvarsmaterial läggs i restavfallet. Det mesta av tidningar och glasförpackningar går till återvinning, bara en liten del slängs i avfallet. Drygt tre fjärdedelar av alla förbrukade pappersförpackningar går till återvinning. Mer än hälften av metallförpackningarna samlas in för återvinning. Den här undersökningen visar att av 9 kg mjukplastförpackningar som använts i ett hushåll per år, samlas 2 kg in för återvinning. Om hela Sveriges befolkning har samma möjligheter till källsortering som i de utvalda områdena i de sju kommunerna då kan man sortera ut 78 % av alla producentansvarsmaterial som hanteras totalt i hushållet. Detta motsvarar ca 0,5 miljon ton producentansvarsmaterial enbart från hushåll per år. 4

FÖRORD 2 SAMMANFATTNING 3 1 BAKGRUND 7 2 KUNSKAPSLÄGE 7 3 SYFTE 8 4 DELTAGANDE KOMMUNER 9 4.1 Val av kommuner 9 4.2 Beskrivning av deltagande kommuner 9 4.3 Avfallshantering i deltagande kommuner 9 5 GENOMFÖRANDE 15 5.1 Plockanalys 15 5.2 Fas 1 - Sammansättning på säck- och kärlavfall 15 5.2.1 Plockanalys av säck- och kärlavfallet 15 5.2.2 Fraktioner 17 5.2.3 Sorterade mängder 20 5.3 Fas 2 - Plockanalys av utsorterat producentansvarsmaterial och restavfallet från källsorteringsrum 21 5.3.1 Fraktioner 23 5.3.2 Sorterade mängder 24 5.4 Statistisk bearbetning av resultatet 24 6 RESULTAT FAS 1 25 6.1 Avfallsmängder 25 6.1.2 Villor 25 6.1.3 Flerfamiljshus 25 6.2 Avfallssammansättning 26 6.2.1 Beräkning av det samlade säck- och kärlavfallet från deltagande kommuner 26 6.2.2 Grupperingar 26 6.2.3 Sammansättning på säck- och kärlavfallet från deltagande kommuner 27 6.2.4 Säck- och kärlavfallets behandlingsbarhet 31 6.2.5 Mängden behandlingsbart säck- och kärlavfall i Sverige 33 6.2.6 Säck- och kärlavfallets behandlingsbarhet när allt producentansvarsmaterial sorterats bort 34 6.2.7 Skillnader i sammansättning mellan flerfamiljshus och villor 35 5

6.3 Tidningar och förpackningar i säck- och kärl avfallet 36 6.3.1 Mängden producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet 36 6.3.2 Fördelning mellan olika producentansvarsmaterial 37 6.3.3 Mängden producentansvarsmaterial i säck- och kärlavfallet i Sverige 43 7 RESULTAT FAS 2 46 7.1 Bestämning av återvinningsgraden i hushållen 46 7.2 Mängden producentansvarsmaterial och restavfall 46 7.3 Mängden producentansvarsmaterial från hushållen i Sverige 48 8 TRENDER OCH VARIATIONER I AVFALLSSAMMANSÄTTNINGEN 50 REFERENSER 53 BILAGA 1 54 Resultat - Fas 1 54 BILAGA 2 69 Resultat - Fas 2 69 BILAGA 3 72 Elektriska, elektroniska produkter och farligt avfall 72 6

1 Bakgrund Med den nya kretsloppspropositionen Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (prop 2002/03:17) bibehålls gällande återvinningsmål för förpackningar och tidningar. Insamlingssystem ska anpassas till lokala förutsättningar i första hand genom fastighetsnära insamling där så är lämpligt. De återvinningsnivåer som Förpackningsinsamlingen redovisar varje år speglar den totala återvinningsnivån där både återvunna mängder från hushåll och verksamheter redovisas tillsammans. I vår andra undersökning från år 2000 gjordes ett försök med att redovisa vad som verkligen sorteras ut från hushållen och vad som slängs i avfallet. Allt källsorterat material och restavfall från fem soprum i fem kommuner sorterades och vägdes. Resultatet varierade dock mycket. Antalet rum som ingick i denna undersökning anses vara för litet och undersökningen borde genomföras under en längre tidsperiod. På senare tid har det blivit allt vanligare med hushållsnära insamling av restavfall och producentansvarsmaterial. Detta medför att det blir möjligt att genomföra en bredare undersökning på avfall från flera källsorteringsrum och i alla deltagande kommuner. Syftet med den första undersökningen som gjordes av Ohlsson & Retzner (1998) på uppdrag av Reforsk, var att uppdatera kunskaperna om hur säck- och kärlavfallets sammansättning påverkats av olika åtgärder såsom införandet av producentansvar, hemkompostering, glesare hämtningsfrekvens etc. Sex kommuner valdes ut för att representera hela landet både storleksmässigt och geografiskt. Ett kriterium för att delta i undersökningen var att man hade ett fungerande insamlingssystem för samtliga producentansvarsmaterial i kommunen. De deltagande kommunerna var Kalmar, Tidaholm, Kristinehamn, Eskilstuna, Skellefteå och Tomelilla. Vukicevic et al. (2000) gjorde den andra undersökningen i samma kommuner som deltog i undersökningen från 1997. Syftet var att jämföra förändringar i avfallets sammansättning och generering efter en treårsperiod. Som komplement till dessa kommuner har även avfallet från Helsingborg undersökts. Helsingborg valdes för att undersöka avfallssammansättning från en kommun med väl utbyggd insamling med hushållsnära hämtning av producentansvarsmaterial. Efter att den andra undersökningen avslutades har även förbud mot deponering av utsorterat brännbart avfall (2002) trätt i kraft och deponeringsförbud mot organiskt avfall kommer att träda ikraft den 1 januari 2005. Alla olika styrmedel och åtgärder som införs avspeglar sig i sammansättning och mängd hos säck- och kärlavfallet, vilket kan undersökas genom plockanalys. Genom att plockanalysera avfall vid olika tillfälle från samma kommuner kan förändringar visas. 2 Kunskapsläge Under de senaste 25 åren har flera mer eller mindre omfattande plockanalyser genomförts i Sverige. Beroende på vad syftet med analyserna har varit, har tillvägagångssättet varierat. Analyser har utvärderats genom att sätta upp en multivariat modell av avfallets sammansättning (Ohlsson, 1998). Modellen som skapades var dock något svag eftersom variationerna mellan olika undersökningarna var stora. Man kunde se att tillvägagångssättet vid plockanalyser påverkade sorteringsresultatet. De faktorer som varierar mellan de olika plockanalyserna 7

är framförallt provtagningsmetod, sorterad mängd samt vilka kategorier som avfallet sorteras i. Alla plockanalyser som gjordes av NSR utfördes dock av samma personer med samma provtagnings- och sorteringsmetodik. Detta ger möjligheter till att jämföra resultat mellan de olika undersökningarna mot ett antal variabler. 3 Syfte Syftet med undersökningen är att inhämta data om sammansättning på hushållens utsorterade materialfraktioner samt säck- och kärlavfallet. Målet med projektet är att visa hur avfallets sammansättning förändras med tiden och hur olika åtgärder som stimulerar sortering påverkar insamlade mängder och kvalité på de utsorterade fraktionerna. Projektet riktar sig till kommuner, behandlare och forskare inom avfallsbranschen. Olika materialbolag, entreprenörer och andra branschorganisationer kan ha nytta av resultatet. 8

4 Deltagande kommuner 4.1 Val av kommuner Avfallet i samma kommuner som undersöktes i de två tidigare Reforsk rapporterna, (Ohlsson & Retzner, 1998 och Vukicevic et al., 2001) undersöktes även i detta projekt. Anledningen till att välja samma kommuner är att man får en jämförbar studie om hur sammansättningen förändrats sedan föregående undersökning. Kommunerna som deltog i projektet var från början speciellt utvalda av materialbolagen och RVF. Ett kriterium för att vara med i undersökningen var att man i kommunen 1997 hade områden med utbyggt system för insamling av samtliga producentansvarsmaterial (tidningar och förpackningar). De deltagande kommunerna är Kalmar, Tidaholm, Kristinehamn, Eskilstuna, Skellefteå, Tomelilla och Helsingborg. 4.2 Beskrivning av deltagande kommuner Kommunerna är geografiskt väl spridda över hela Sverige. Kommunernas invånarantal varierade mellan 12 578 och 120 792, det finns ingen storstadskommun med i undersökningen. Tabell 4.1 Befolkningsunderlag och fördelning av boendeform i deltagande kommuner Kommun Yta (km 2 ) Antal invånare Invånare per km 2 Antal hushåll Andel hushåll i villor (%) Kalmar 955 60 299 63 29 918 43 Tidaholm 521 12 579 24 6 128 62 Kristinehamn 747 24 040 32 12 486 48 Eskilstuna 1 104 90 851 82 44 833 35 Skellefteå 6 859 71 921 10 36 255 56 Tomelilla 400 12 578 31 6 057 75 Helsingborg 346 120 792 349 59 435 34 Källa: Statistiska Centralbyrån, (2004). www.scb.se 4.3 Avfallshantering i deltagande kommuner Kalmar Kalmar Vatten och Renhållning AB (KV&R) tar hand om avfall från ca 30 000 hushåll och industrier i Kalmar kommun. År 2003 skickades ca 25 000 ton hushållsavfall till förbränning och ca 10 000 ton hushållens restavfall deponerades på avfallsanläggning vid Moskogen i Kalmar. Hushållens restavfall hämtas varannan vecka från villor och varje vecka från flerfamiljshus. KV&R hyr ut trädgårdskärl som töms varannan vecka under växtsäsongen. Stena Scanpapper AB och KV&R sköter, på uppdrag av Förpackningsinsamlingen, insamlingen av producentansvarsmaterial i kommunen. Kalmar var tidig med att införa insamling av producentansvarsmaterial vid återvinningsstationer, samma år som producentansvaret lag- 9

stadgades. De första fastighetsnära hämtplatserna för producentansvarsmaterial byggdes samma år. Stor vikt lades vid information inför införandet av det nya systemet. Hushållen informerades genom att skriftlig information skickades ut och genom informationskampanger i lokala dagstidningar. Den fastighetsnära insamlingen har sedan dess ökat kraftigt, 1997 fanns ca 100 platser för hushållsnära hämtning och 2000 fanns 230 fullt utbyggda hämtplatser. Idag har 85 % av alla flerfamiljshus hushållsnära hämtningen av tidningar och förpackningar. För att få insamlingen att fungera på bästa sätt besöker en avfallsrådgivare fastigheten och diskuterar utformning med fastighetsägaren. KV&R motiverar hushållen att sortera sitt avfall genom att bl a dela ut en broschyr Sorteringsguide till samtliga hushåll i kommunen. För de som vill veta mer finns KV&R s hemsida, där finns också en sorteringslista och mycket annat. KV&R tar emot omkring 170-180 studiebesök årligen på sina anläggningar. Man jobbar även aktivt att informera skolorna och olika fastighetsbolag. I Kalmar finns även 40 återvinningsstationer för insamling av tidningar, förpackningar, kläder och småbatterier. Hälften av dem finns i tätorten. Dessutom finns det 7 återvinningscentraler där man kan lämna tidningar, förpackningar, annat återvinningsbart material, farligt avfall, elektronik, mm. År 1997 fanns 45 återvinningsstationer. Tidaholm Den traditionella avfallshanteringen har successivt förändrats i Tidaholm efter införande av producentansvar för uttjänta förpackningar år 1994. Avfall som kan återvinnas, återanvändas eller förbrännas samlas till eller via återvinningscentral som ägs av Ragn-Sells AB i Tidaholm. Där vägs och omlastas hushållsavfall sedan år 2000 för transport till Lidköpings värmeverk. År 2003 skickades 2450 ton avfall till förbränning i Linköping efter omlastning. Samtidigt samlades 3650 ton återvinningsmaterial från hushållen inklusive el- och elektronik. Under 2003 skickades en ny skrift Källsortering av hushållens avfall samt renhållningstaxa till hushållen för att öka insikten och förståelse om avfallshantering i Tidaholms kommun. Målet är att avfallstaxan skall premiera de fastighetsägare som komposterar eller källsorterar och därigenom får minskade avfallsmängder. Hämtning av avfall från villor sker var 14:e dag samt vid kompostering av matavfall ingår sex valfria tömningar per år. Flerfamiljshus har hämtning var 14:de dag med möjlighet till tömning varje vecka. Trädgårdsavfall tas om hand inom den egna fastigheten eller lämnas vid Siggestorps avfallsanläggning. Kompostering av trädgårdsavfall på Siggestorp pågår på försök och jorden används idag inom gatu- och parkenheten. En utveckling av komposteringen pågår, så att kompostjord även kan bli en tillgång för allmänheten. Flera fastighetsägare erbjuder sina hyresgäster sortering vid fastigheten. Insamling av tidningar i tätorten utförs fastighetsnära av en idrottsförening och på landsbygden via bringsystem (återvinningsstationerna). Vid 12 återvinningsstationer varav fem finns i tätorten, samlades 1665 ton tidningar och förpackningar för återvinning. Statistiken visar att de insamlade mängderna av tidningar och förpackningar ökar varje år. 10

Kristinehamn Hushållsavfallet från Kristinehamns kommun går till förbränning i Karlskoga värmeverk. Dit skickas ca 6000 ton avfall från Kristinehamns kommun varje år. I Kristinehamn har man veckohämtning från samtliga hushåll i kommunen. Abonnenter i villaområde, med egen kompostering, hämtas varannan vecka. Idag komposterar ca 800 hushåll sitt organiska avfall i kommunen och hushållen uppmuntras till kompostering genom reducerat taxa med ca 38 % av årskostnaden för ett villa abonnemang. I ca 85 flerbostadshus finns utbyggda soprum med behållare för samtliga producentansvars material utom för mjukplast. Några är även utrustade med trumkomposter för organiskt avfall. I kommunen finns en bemannad återvinningscentral och 29 återvinningsstationer med behållare för samtliga slag av producentansvarsmaterial utom mjukplast. Detta innebär att det finns en återvinningsstation på 846 invånare i Kristinehamn. Eftersom hushållsavfallet förs till förbränningsanläggning har man informerat hushållen om att de skall lägga mjukplasten i säckoch kärlavfallet. Farligt avfall kan lämnas på återvinningscentralen vid avfallsanläggningen eller på någon av de 10 miljöstationer som i huvudsak är lokaliserade till försäljningsställen för färg, bensin eller andra kemiska produkter. Eskilstuna I Eskilstuna har man 14-dagarshämtning för samtliga villahushåll i kommunen och veckohämtning för flerfamiljshusområden. Idag komposterar ca 2 800 villahushåll sitt organiska avfall i kommunen. Hushållsavfallet från Eskilstuna kommun skickas till förbränning i Linköpings värmeverk. Under 2003 skickades 21 220 ton hushållsavfall till förbränningen. Fastighetsnära insamling av källsorterat material startades 1999 i flerfamiljshus och sedan dess har antal flerfamiljshus med hushållsnära hämtningen ständigt ökat. Idag finns det ca 10 000 hushåll som har möjlighet till hämtning av samtliga producentansvarsmaterial vid källan. Vid införandet av hushållsnära hämtning av källsorterat material togs det fram ett speciellt utformat blad om källsorteringen som delas ut till fastighetsägare. Lägenhetsinnehavare får en broschyr som heter Sorteringsbok som är en alfabetisk sorteringsguide. En gång om året får alla hushåll i Eskilstuna en broschyr till som innehåller information om hushållsavfall för hela året med öppettider, sorteringsguide, miljöbilens turlista, linkar mm. Det finns också en hemsida där man hittar t ex all information om källsortering i Eskilstuna kommun och placering av den närmaste återvinningsstationen.. Eskilstuna har 47 st återvinningsstationer i kommunen varav 32 placerade i tätorten. Återvinningsstationerna är enhetliga och det finns möjlighet att sortera samtliga producentansvarsmaterial, kläder och batterier. I Eskilstuna kommun får man inte lägga farligt avfall, elektronikskrot, grovavfall och trädgårdsavfall bland hushållens restavfall. Grovavfall samlas in kampanjvis under vår och höst i både villaområden och flerfamiljshusområden. Det finns också möjlighet att beställa hämtning av grovavfall mot en avgift. Träd- 11

gårdsavfall kan lämnas gratis vid den återvinningscentral som finns vid Lilla Nybys avfallsanläggningen. Farligt avfall från hushållen samlas in utan kostnad i Miljöbilen som besöker ett antal olika hållplatser fem gånger om året. Skellefteå I Skellefteå har man veckohämtning i kärl för samtliga hushåll i kommunen. Årligen levereras 17 850 ton hushållsavfall från Skellefteå kommun till förbränning i Dovamyrans värmeverk i Umeå. Hushållsnära hämtning av returpapper finns i ca 70 % av lägenheterna. Hushållsnära hämtning av allt producentansvarsmaterial påbörjades i ett område med 300 lägenheter och tre soprum från år 2000. Därefter infördes källsortering i två områden till med 750 lägenheter. Elektronikskrot hämtas 4 ggr per år från dessa områden. IL Recycling Service AB har gått ut och informerat hushållen före införandet av systemet och haft träffar med bostadsrättsföreningar i respektive området. Alla hushåll har fått broschyren Källsortering för hushåll. Ansvariga för insamlingen av tidningar och alla förpackningar utom glas, är IL Recycling Service AB med Tekniska kontoret som underleverantör. För insamling av glasförpackningar ansvarar Ragn-Sells AB. En ny renhållningstaxa kom till i mars 2004 för att uppmuntra hushållen att källsortera sitt avfall. Hittills kostade det mer att hämta 660 l kärl med tidningar än 660 l kärl fullt med restavfall. Hushållen uppmuntras även till källsortering genom att Avfallskalendern delas ut till samtliga hushåll i kommun. Den innehåller sorteringsguide med information om avfallshantering och sophämtning. Det finns också en hemsida där man kan hitta all information om avfall och källsortering i kommunen. Idag finns det sex återvinningscentraler och 29 st kompletta återvinningsstationer i kommunen. Vid bemannade återvinningscentraler får hushållen kostnadsfritt lämna sorterat avfall. Vid återvinningsstationer kan hushållen lämna returpapper, samtliga producentansvarsmaterial, batterier och kläder. I Skellefteå tätort finns det 12 st återvinningsstationer och en återvinningscentral vid Degemyra avfallsanläggning. Det är inte tillåtet att lägga trädgårdsavfall bland säck- och kärlavfallet. Trädgårdsavfallet kan lämnas gratis vid återvinningscentralen, alternativt kan man beställa hämtning vid fastigheten. Det finns även möjligheten till grannkompostering av trädgårdsavfall. Man måste ansöka hos tekniska kontorets avfallssektion. Hämtning av grovavfallet ingår i abonnemanget för villahushåll och hämtas två gånger om året vid varje fastighet. Hushåll i flerfamiljshus har i regel utrymmen för grovavfall som hämtas varje vecka. De som saknar utrymmen för grovavfall får lämna det till återvinningscentralen. Vid varje återvinningscentral finns det miljöstationer där farligt avfall kan lämnas. Tekniska kontoret anordnar årliga insamlingar av farligt avfall från hushållen. Man skickar informationen till alla hushåll innan bilen för insamling av farligt avfall kommer vid bestämda platser i kommunen. 12

Tomelilla I Tomelilla har man 14-dagars hämtning för villahushållen och veckohämtning för hushållen i flerfamiljshus. Mängden hushållsavfall från Tomelilla som skickades till deponering 2003 var 436 ton och 2 296 ton skickades till förbränning i SYSAV s värmeverk i Malmö. Ca 60 % av hushållen i flerfamiljshus har hushållsnära hämtning av producentansvarsmaterial. Hushållen sorterar sina tidningar och förpackningar vid soprum på gården. Kommunen genom ÖKRAB s (Österlens Kommunala Renhållnings AB) och dess entreprenörs omsorg utför hämtningen av dessa fraktioner genom sk återvinningsabonnemang. Det nya systemet infördes under år 2003 och innan dess har man gått ut med informationen till alla hushåll. Varje år skickas Miljönyheterna på Österlen till alla hushåll med information om avfallshanteringen. Mer information finns på ÖKRAB s hemsida. Tomelilla har 10 stycken återvinningsstationer i kommunen, av dessa ligger tre i tätorten. Detta innebär att det finns en återvinningsstation på 1 254 invånare. Alla återvinningsstationerna har insamling av samtliga producentansvarsmaterial. Fyra av återvinningsstationerna har insamling av kläder. Små batterier kan lämnas på alla återvinningsstationer. Bilbatterier kan endast lämna på återvinningscentralen i Tomelilla. För farligt avfall finns tre insamlingsplatser i kommunen. Trädgårdsavfallet kan lämnas gratis vid återvinningscentralen om man inte har tecknat abonnemang för hämtning vid fastigheten. För grovsopor kan man också teckna ett abonnemang för hämtning vid fastigheten. Helsingborg I Helsingborg har man 14-dagars hämtning för samtliga villahushåll i kommunen och veckohämtning för flerfamiljshusområden. Restavfallet från hushållen skickas till Filborna avfallsoch återvinningsanläggning för vidare behandling i biocellsreaktor. År 2003 behandlades ca 34 000 ton hushållens restavfall. I Helsingborgs stad har man valt en modell med fastighetsnära hämtning av producentansvarsmaterial sedan 1996. Renhållningsverket erbjuder en frivillig service att få producentansvarsmaterial hämtat vid grind mot en serviceavgift. Detta gäller både flerfamiljsfastigheter och villor. I Helsingborg har ca 85 % av alla villor valt att deras producentansvarsmaterial såsom tidningar, pappersförpackningar, ofärgat glas, färgat glas, metallförpackningar, hårdplastförpackningar och batterier blir hämtade vid fastigheten. 203 villor vill inte ha grindhämtning. Resten är villor i t ex områden med förbjuden trafik där inte är möjligt med hushållsnära hämtning som saknar grindhämtning. Idag pågår införande av fastighetsnära insamling av 10 källsorterade fraktioner i hela kommunen. Det nuvarande systemet har utökats med hämtningen av källsorterat organiskt och mjukplastförpackningar. Av flerfamiljshus är det 55 % som har full källsortering med hämtning av samtliga producentansvarsfraktioner vid fastigheten. 25 % har sortering och hämtning av vissa fraktioner vid fastigheten och resten har ingen hämtning av producentansvarsmaterial vid fastigheten. För de som inte vill ha grindhämtning finns idag en bemannad återvinningsgård och 19 återvinningsstationer utplacerade. Där kan man lämna sina tidningar och förpackningar samt 13

småbatterier och kläder. Från början fanns det 25 st återvinningsstationer och några av dem har dragits in i och med att fastighetsnära insamling av producentansvarsmaterial infördes år 1996. Trädgårdsavfall kan mot en extra avgift hämtas vid fastigheten var fjortonde dag. Förutom detta genomförs vår och höst insamling av trädgårdsavfall vid särskilda dagar och platser. I ett villaabonnemang ingår att få grovsopor hämtade var fjortonde dag samt batterihämtning. I flerfamiljshus hämtas grovsoporna enligt schema eller minuthämtning efter särskild beställning. Hushållen kan lämna sitt farliga avfall kostnadsfritt en gång om året vid de fyra miljöbodar som finns utställda vid olika bensinstationer samt vid särskilda insamlingskampanjer. Farligt avfall kan även lämnas vid Filborna återvinningsgård. 14

5 Genomförande 5.1 Plockanalys För att undersöka sammansättningen på olika materialströmmar används plockanalys. Metoden innebär att man sorterar material i olika kategorier. En procentuell viktfördelning kan sedan beräknas. Beroende på vilken typ av material som sorteras delas det upp i olika fraktioner. Genom att avfall som kommer från samma kommuner analyseras vid flera olika tillfällen, kan en rik informationsdatabas om avfallets sammansättning skapas och användas till: Kunskap om avfallets sammansättning och förändring i tiden Kontroll av renhet på återvinningsmaterial Kontroll av effekt av olika styrmedel och åtgärder Planering av insamling och transport Dimensionering av behandlingsanläggningar Arbetet ska visa om man med hjälp av ett rikt statistiskt material från plockanalyser som är utförda i samma kommuner vid tre olika tillfällen, kan urskilja några tydliga trender om hur avfallets sammansättning förändrats genom åren. Databasen kan även användas för att jämföra olika insamlingssystem, sammansättning på avfall eller genereringstakt från olika boendeformer under en längre period i dessa kommuner. 5.2 Fas 1 - Sammansättning på säck- och kärlavfall För att få kunskap om vad införandet av producentansvar på förpackningar verkligen inneburit för sammansättningen på de olika materialflödena i hushållen, krävs det att man undersöker avfallet så nära källan som möjligt. Detta görs genom att plockanalysera materialet. 5.2.1 Plockanalys av säck- och kärlavfallet För att få en representativ bild av hur sammansättningen ser ut i respektive kommun har ett stort samlingsprov samlats in från respektive boendeform. Provtagning och karakterisering av avfallet sker enligt NSR:s metod för karakterisering av avfall som baseras på Nordtest metod (Nordtest, 1995). Plockanalys av avfall har utförts på respektive kommuns avfalls- och återvinningsanläggning. Plockanalyser har utförts enligt följande beskrivning: Provtagning 1. Ett stort samlingsprov samlas in från respektive boendeform (flerfamiljshus och villor) i en kommun. 2. Provet töms på en hårdgjord yta och blandas, utan att avfallet krossas, med hjullastare. 3. Provet delas i fjärdedelar, av vilka två slumpvis kastas. Detta upprepas tills rätt provmängd återstår. 4. Sopborste används så att alla smådelar kommer med. 15

Figur 5.1 Ett stickprov på avfall som skall sorteras tas med hjälp av hjullastare Sorteringsarbete Sorteringen sker på ett portabelt sorteringsbord, ca 1 x 2 m med fyra hål där det blöta avfallet kan föras ned. Runt bordet finns uppställt säckar (160 l) och kärl för fast avfall. Figur 5.2 Uppställning av utrustning för sortering 16

Arbetet utförs av 3 personer enligt följande: 1. En person lastar upp avfallet på sorteringsbordet, skär sönder påsar och sprider ut avfallet. 2. Avfallet sorteras i 20 fraktioner, enligt Förteckning över avfallsfraktioner, tabell 4.1. 3. Allt sorterat material vägs på en mobil balkvåg med en noggrannhet på 0,1 kg. 4. Alla data noteras i sorteringsprotokollet. 5. En procentuell viktsammansättning beräknas för det sorterade materialet. Sorteringsarbetet utfördes av två personer från NSR och en person som kommunerna ställde upp med. Samma våg användes vid alla sju sorteringarna. I samtliga fall ställdes sorteringsbordet upp i någon typ av kallgarage eller tält som fanns på anläggningen. 5.2.2 Fraktioner Syftet med undersökningen var att bestämma sammansättningen på säck- och kärlavfallet samt att se hur mycket producentansvarsmaterial som fanns kvar. Syftet var också att jämföra sammansättningen på avfall med de tidigare undersökningarna från 1997 och 2000. För att uppnå syftet sorterades avfallet i 20 fraktioner enligt tabell 5.1. Figur 5.3 Avfall sorterades i 20 olika fraktioner 17

Tabell 5.1 Förteckning över avfallsfraktioner Tidningar och förpackningar: Tidningar (returpapper) Tidningar, broschyrer, kataloger mm Mindre papperslappar som t.ex. kvitton och foton sorteras som övrig brännbart Well Lådor, ark, omslag Mjukplastförpackningar Plastkassar, folie, påsar Chipspåsar är plast. De flesta kaffepaket är plast. Kännetecken: kan enkelt kramas ihop. Frigolit Hårdplastförpackningar Pappersförpackningar Skumplast Saftflaskor, burkar, tråg, engångsbestick, lock Mjölkpaket, papperspåsar, kuvert, äggkartong, sockerpaket, engångsservis Kännetecken: kan bockas eller knäckas. Består till minst 50 % av papper. Glasförpackningar Flaskor och burkar Ofärgat och färgat. Ej speglar, fönsterglas och dricksglas. Metallförpackningar Burkar, flaskor, folie, tråg, formar, tuber, kapsyler, lock, färgburkar, värmeljus Resterande avfall: Matavfall Blöjor Trädgårdsavfall Övrigt glas Övrig plast Övrig metall Överbliven mat och beredningsrester som skal, blast och blad. Kaffesump och teblad. Äggskal, bröd, frukt, hushållspapper Barn och vuxenblöjor, tamponger, bindor Växtdelar, jord, snitt-blommor, krukväxter Dricksglas, spegelglas, fönsterglas, prydnadssaker Leksaker, tandborstar, bruksföremål Skruv, spik, verktyg, bestick, stekpannor, grytor Glödlampor, rakapparat, radio, hårtork Kläder, trasor Både stål och aluminium. Kännetecken: Metall kan vikas varaktigt till skillnad mot plast som strävar att återgå till ursprunglig form. Frukt och grönsaker som är köpt i affär. Frukt, blommor, grönsaker som är hemma odlat. Ej keramik och porslin. Elektriska och elektroniska produkter Allt som drivs med batteri eller har sladd. Textil Trä Föremål tillverkat av trä Såväl behandlat som obehandlat. Övrig brännbart Skor, städsopor, kökstrasor, tapeter, biljetter, foton Övrigt Kattsand, porslin, keramik Allt som inte passar enligt Farligt avfall Lysrör, lågenergi lampor, medicin, nagellack, färg, bekämpningsmedel, batterier ovan. 18

I samråd med materialbolag Svensk Glasåtervinning och Metallkretsen delades grupper glasförpackningar och metallförpackningar i ytterligare fyra undergrupper beroende på användningsområden för förpackningar. Glasförpackningar sorterades i följande undergrupper: Dryckesförpackningar, ofärgat Dryckesförpackningar, färgat Övrigt, ofärgat Övrigt, färgat Metallförpackningar sorterades också i fyra undergrupper enligt följande: Dryckesförpackningar, aluminium Dryckesförpackningar, tennplåt Övrigt, aluminium Övrigt, tennplåt För att få ett jämförbart resultat är det viktigt att sorteringen utförs på samma sätt. Svårigheten med plockanalyser är att olika personer gör helt olika bedömning av vilka produkter som skall sorteras i respektive fraktion. Därför var det viktigt att två personer från NSR alltid var med och sorterade avfallet enligt de sorteringsrutiner som tagits fram av NSR Research enligt följande: 1. Avfallet skall sorteras i olika fraktioner enligt tabell 5.1, Förteckning över avfallsfraktioner. Det är viktigt att alla följer förteckningen vid sorteringen och att alla gör på samma sätt. 2. Matrester och liknande skall tas bort från förpackningarna så att de är rena innan de läggs i fraktionerna för förpackningar. 3. Förpackningar av blandmaterial skall tas isär och läggas i respektive materialfraktion. Ta bort t ex. kapsyler och korkar från glasburkar och flaskor. 4. Fulla oöppnade förpackningar klassas som matrester. Om det inte är möjligt att öppna t ex full tomatburk ska den klassas som matavfall. 5. Alla småbitar måste med. Även små bitar som fimpar, godispapper, topps, gem, kapsyler och liknande skall pillas fram och sorteras. 6. Upphittat farligt avfall skall efter vägning tas om hand och lämnas till närmaste miljöbod eller motsvarande. 19

Figur 5.4 Vägning av olika fraktioner på en mobil balkvåg 5.2.3 Sorterade mängder Avfallsmängder från ett hushåll från varje boendeform under en vecka kunde man bestämma med hjälp av den kända totalvikten, hämtningsfrekvens och antalet hushåll som lämnade sitt avfall. Antalet hushåll har uppskattats av kontaktpersonen i respektive kommun. Där det var inte möjligt att ta fram antal hushåll som fanns i flerfamiljshus har man ringt fastighetsägare eller följt med sopbil vid hämtningen för att räkna antal hushåll. En enhet definieras som avfallsmängd från ett hushåll under en vecka. Man har undvikit att göra plockanalyser efter högtider eftersom det kan påverka avfallssammansättning och därmed resultat. Totalt sorterades 5 551 kg säck- och kärlavfall fördelat mellan kommunerna enligt tabell 5.2. Tabell 5.2 Sorterade mängder säck- och kärlavfall i deltagande kommuner. Sorterad mängd Kommun (kg) Kalmar 871 Tidaholm 750 Kristinehamn 888 Eskilstuna 807 Skellefteå 752 Tomelilla 731 Helsingborg 752 Summa 5551 20

5.3 Fas 2 - Plockanalys av utsorterat producentansvarsmaterial och restavfallet från källsorteringsrum För att bestämma återvinningsgraden sorterades och vägdes säck- och kärlavfallet och samtliga återvinningsfraktioner från samma hushåll. I dagsläget är det relativt få kommuner som har hushållsnära hämtning för samtliga hushåll och fraktioner. I de aktuella kommunerna finns det däremot områden med flerfamiljshus som har gemensamt soprum med utsortering av samtliga återvinningsfraktioner. Figur 5.5 Källsorteringsplats vid flerfamiljshus i Tidaholm Anledningen till att även återvinningsfraktionerna sorterades var att man inte kunde utgå från att allt material som sorterats var rätt sorterat. Allt återvinningsmaterial från hushållen vägs och sorteras. Hela mängden säck- och kärlavfall samlas in och vägs, men endast en delmängd sorteras. När båda fraktionerna sorterats kan man dels bestämma återvinningsgraden för hushållen men även visa hur stor mängd förpackningar som hanteras totalt i hushållen. Provtagning Allt producentansvarsmaterial och restavfall från 14 olika källsorteringsrum i sju kommuner sorterades och vägdes. Vid val av provtagningsområden har man varit noga med att veta exakt antal hushåll som lämnar sitt säckavfall och utsorterade producentansvarsmaterial till respektive källsorteringsrum. I de flesta kommunerna sorterades materialet från två fristående sophus som låg vid fastigheten. I de fall hade kontaktpersonen i respektive kommun uppskattat hur många som lämnade sitt avfall till detta sophus. Endast i Eskilstuna låg källsorteringsrummet i fastigheten. Här var det tydligt hur många hushåll som använde kärlen. I denna uppskattning föreligger det en viss osäkerhet eftersom det inte alltid är helt klart vilket sophus som varje hushåll använder. För att minska osäkerheten har man valt sophus som låg i avskilda områden och bara hyresgäster hade nyckeln till rummet. Där var mängden avfall som kommer från utanför liggande områden minimal. 21

Provtagning har i regel skett den dagen när ordinarie hämtning av restavfallet sker och när det fanns det mesta av producentansvarsmaterial i behållarna. Olika material hämtas olika dagar och därför var det viktigt att utsorterade material har samlats i minst en vecka vid sorteringstillfället. Sorteringsarbete Alla utsorterade materialfraktioner sorterades och vägdes. Därefter vägdes allt kärlavfall som fanns i behållarna för restavfallet. Kärlavfall sorterades vid avfallsanläggning och producentansvarsmaterial sorterades på plats i respektive soprum. Figur 4.6 Sortering av pappersförpackningar i källsorteringsrum i Kalmar För vägningen användes samma våg som vid den övriga sorteringen. Arbetet utfördes av samma personer med samma rutiner som används vid plockanalyser av säck- och kärlavfallet. 22

Figur 5.7 Vägning av utsorterade återvinningsfraktioner i Eskilstuna 5.3.1 Fraktioner Målet med denna undersökning var att bestämma hur mycket producentansvarsmaterial som hanteras totalt i hushållen i Sverige under ett år. Därför var det viktigt att förutom utsorterade material även sortera restavfallet från samma hushåll för att bestämma mängden producentansvarsmaterial som slängts i avfallet. Restavfallet har sorterats i fraktioner enligt tabell 5.3. Tabell 5.3 Fraktioner som restavfallet från källsorteringsrum sorterades i. Fraktioner Tidningar Mjukplastförpackningar Hårdplastförpackningar Pappersförpackningar Glasförpackningar Metallförpackningar Övrigt 23

5.3.2 Sorterade mängder Sorterade mängder under den andra fasen av projektet omfattar mängden utsorterat producentansvarsmaterial och mängd restavfall från en behållare i källsorteringsrummet. Mängden varierar beroende på antalet hushåll som slängt sitt avfall i källsorteringsrummet som undersöktes. Tabell 5.4 Sorterade mängder utsorterat producentansvarsmaterial och restavfallet från källsorteringsrum i deltagande kommun Sorterad mängd Kommun (kg) Kalmar 950 Tidaholm 670 Kristinehamn 894 Eskilstuna 713 Skellefteå 459 Tomelilla 413 Helsingborg 390 Summa 4488 Största mängd material sorterades i Kalmar. Det var 308 lägenheter som slängde sitt avfall i två källsorteringsrum. 5.4 Statistisk bearbetning av resultatet För att insamlade data från en plockanalys skall kunna bearbetas statistiskt måste urvalet av delpopulationer ske på ett slumpmässigt sätt. Kommunerna i denna rapport är inte slumpmässigt valda vilket är en brist vid uppräkning av sorteringsresultatet till riksnivå. De områden som ingår i undersökningen väljs däremot slumpmässigt inom varje kommun. Det går, trots det icke slumpmässiga urvalet, att göra uppräkningar till både kommunal och risknivåer, men man bör då påpeka bristerna i urvalet. Hur stor osäkerheten i de uppräknade talen eller andelarna är i förhållande till det okända, men sanna värdet för landet eller kommunerna, går inte att beskriva på grund av att slumpen är åsidosatt. 24

6 Resultat Fas 1 Data som samlas in vid plockanalysen sammanställs genom att bl. a räkna ut den procentuella sammansättningen av hushållsavfallet. Det görs även en sammanställning som visar hur stor mängd av varje komponent som genereras per vecka. Dessa data används till att beräkna den totala genereringstakten för ett hushåll. Resultat av plockanalyser på avfall från respektive kommun finns i bilaga 1. 6.1 Avfallsmängder 6.1.2 Villor Den genomsnittliga vikten på en enhet från ett villahushåll var 11,3 kg. Enheten definieras som mängd restavfall från ett hushåll under en vecka. Villaenheten vägde mest i Kalmar och Tidaholm med en vikt på 14 kg och minst i Helsingborg med en vikt på 8,6 kg. Tabell 6.1 Medelvikt för säck- och kärlavfallet från villor under en vecka. Vikt i kg. Kommun Vikt kg/villa/vecka Vikt kg/capita/vecka Kalmar 14,0 5,4 Tidaholm 14,0 5,4 Kristinehamn 9,1 3,5 Eskilstuna 12,3 4,7 Skellefteå 10,2 3,9 Tomelilla 11,1 4,3 Helsingborg 8,6 3,3 Medel 11,3 4,4 6.1.3 Flerfamiljshus Den genomsnittliga vikten på en enhet från ett hushåll i flerfamiljshus var 6,8 kg. Mest vägde enheten i Kristinehamn 9,9 kg och minst i Tidaholm där vikten var 5,2 kg, enligt tabell 6.2. Tabell 6.2 Medelvikt för säck- och kärlavfallet från ett hushåll i flerfamiljshus under en vecka. Vikt i kg. Kommun Vikt kg/lgh/vecka Vikt kg/capita/vecka Kalmar 5,8 3,9 Tidaholm 5,2 3,5 Kristinehamn 9,9 6,6 Eskilstuna 7,3 4,9 Skellefteå 5,3 3,5 Tomelilla 7,0 4,7 Helsingborg 7,1 4,7 Medel 6,8 4,5 25

Skillnaden i avfallsmängd mellan hushåll i flerfamiljshus och i villor var 4,5 kg per hushåll och vecka. Enligt den senaste folk- och bostadsräkningen 1990 bodde det i genomsnitt 2,6 personer i ett villahushåll och i ett hushåll i flerfamiljshus bodde det i genomsnitt 1,5 personer. Den stora skillnaden i avfallsmängd mellan flerfamiljshus och villor kan alltså förklaras med att det bor fler personer i ett villahushåll än i ett hushåll i flerfamiljshus. Om man räknar om avfallsmängderna per person och vecka, då blir inte skillnaderna mellan avfallsproduktion per person från villor och flerfamiljshus så stora. Avfallsmängden för varje person i ett villahushåll under en vecka blir då 4,4 kg och i ett hushåll i flerfamiljshus blir det 4,5 kg. 6.2 Avfallssammansättning 6.2.1 Beräkning av det samlade säck- och kärlavfallet från deltagande kommuner Prov för sortering togs från en full bil som samlade avfall från villor respektive flerfamiljshus i varje kommun. Avfallet sorterades, vägdes upp och protokollfördes i de fraktioner som anges i tabell 4.1. Därefter kunde man se hur sammansättningen för villahushållen och hushållen från flerfamiljshus i kommunen såg ut. Genom att dela på villahushåll och hushåll i flerfamiljshus kan en jämförelse mellan de två hushållstyperna göras. Alla sju kommunernas säckoch kärlavfall summerades sedan för att bilda det säck- och kärlavfall som skall representera den genomsnittliga sammansättningen på säck- och kärlavfallet i Sverige. 6.2.2 Grupperingar För att förenkla tolkningen av plockanalysens resultat har de olika fraktionerna delats in i fem stycken grupper efter behandlingsbarhet enligt tabell 6.3. Material som omfattas av producentansvar tillsammans med fraktionen övrig metall bildar en egen grupp materialåtervinningsbart. Alla fraktioner som kan behandlas biologiskt genom kompostering har placerats i gruppen komposterbart. I gruppen termiskt behandlingsbart placerades de fraktioner som genererar energi vid förbränning. I gruppen inert material placerades material som inte var biologiskt nedbrytbara eller genererade någon energi vid förbränning. Farligt avfall och elektriska och elektroniska produkter har placerats i en egen grupp. Tabell 6.3 Grupperingar efter behandlingsbarhet av säck- och kärlavfallet. Material Termiskt Inert Slutbehandling/ återvinningsbart Komposterbart behandlingsbart material Återvinning Tidningar Matavfall Blöjor Övrigt glas Farligt avfall Wellpapp Mjukplastförp. Trädgårdsavfall Trä Övrig plast Textilier Övrigt Frigolit Övrigt brännbart Hårdplastförp. Pappersförp. Glasförp. Metallförp. Övriga metaller Elektriska och elektroniska produkter 26

6.2.3 Sammansättning på säck- och kärlavfallet från deltagande kommuner Den genomsnittliga sammansättningen på säck- och kärlavfallet i de sju kommunerna framgår av tabell 6.4. Tabellen visar även hur stora mängder som genereras av en person i ett genomsnittligt hushåll under en vecka. Tabell 6.4. Andel av säck- och kärlavfallets vikt samt vikt per capita och vecka för det samlade säck- och kärlavfallet från deltagande kommuner. Andel i %, vikt i kg. Producentansvarsmaterial Resterande avfall Vikt/capita Vikt/capita Kategori Viktandel (kg) Kategori Viktandel (kg) Tidningar 7,8% 0,35 Matavfall 42,8% 1,90 Wellpapp 0,8% 0,03 Blöjor 5,5% 0,24 Mjukplastförpackningar 7,2% 0,32 Trädgårdsavfall 6,7% 0,30 Frigolit 0,3% 0,03 Övrigt glas 0,2% 0,01 Hårdplastförpackningar 3,3% 0,15 Övrig plast 0,9% 0,04 Pappersförpackningar 7,7% 0,34 Övriga metaller 0,9% 0,04 Glasförpackningar 2,3% 0,14 Elektronikskrot 0,5% 0,02 Metallförpackningar 1,7% 0,08 Textilier 2,3% 0,10 Trä 0,5% 0,02 Övrig brännbart 4,2% 0,19 Övrigt 4,3% 0,18 Farligt avfall 0,3% 0,01 Summa 31,0% 1,4 69,0% 3,1 27

textilier 2% trä 0% övrig brännbart 4% övrigt 4% farligt avfall 0% elektronikskrot 0% övriga metaller 1% övrig plast 1% övrigt glas 0% trädgårdsavfall 7% blöjor 5% matavfall 43% Figur 6.1 Sammansättning på säck- och kärlavfallet från deltagande kommuner tidningar 8% 28 wellpapp 1% mjukplastförpackningar 7% frigolit 0% hårdplastförpackningar 3% pappersförpackningar 8% glasförpackningar 2% metallförpackningar 2%

En person i ett genomsnittligt hushåll genererar 4,5 kg avfall per vecka d v s 234 kg/år. Av detta är 1,4 kg producentansvarsmaterial, 1,9 kg matavfall och 1,2 kg som mestadels består av blöjor, trädgårdsavfall, övrig brännbart och övrigt. 4,5 kg /capita/vecka 1,4 kg Tidningar och förpackningar 1,9 kg Matavfall 1,2 kg Övrigt: blöjor, trädgårdsavfall, papper, plast, metall Figur 6.2 Avfallssammansättning och mängd per person i ett genomsnittligt hushåll under en vecka. Flera av de fraktioner som sorterades ut var mycket små, dessa enskilda fraktioner kommenteras inte i texten om det inte finns någon speciell orsak. Producentansvarsmaterialen behandlas ytterligare i kap 6.3. Producentansvarsmaterial Av den sorterade vikten bestod 31 % av producentansvarsmaterial. Det slängs 1,4 kg producentansvarsmaterial per capita och vecka i Sverige. Som producentansvarsmaterial räknas tidningar och förpackningar tillverkade i papp/papper, hård- och mjukplast, frigolit, metall, glas och wellpapp. Pappersförpackningar, tidningar och mjukplastförpackningar var de producentansvarsmaterial som var vanligast förekommande i säck- och kärlavfallet. Matavfall Matavfall var den dominerande gruppen i hushållens säck- och kärlavfall med 43% av avfallets vikt. Som matavfall räknas överbliven mat, beredningsrester och hushållspapper. I regel var det större mängder matavfall som fanns bland restavfall från villor än det som kom från lägenheter i flerfamiljshus. Mängderna varierade mellan olika kommuner och olika boendeform, allt mellan 2 och 7,6 kg per hushåll och vecka. Blöjor I det sammansatta säck- och kärlavfallet var andelen blöjor 5,5 %. Mängden blöjor per hushåll varierade inte mellan olika kommuner och olika boende former. Skillnad mellan flerfamiljshus och villor i mängden blöjor per hushåll och vecka var störst i Kalmar kommun. Där slängde ett villahushåll 0,62 kg blöjor under en vecka medan hushåll i flerfamiljshus hade 0,25 kg blöjor. 29

Trädgårdsavfall Andelen trädgårdsavfall var 6,7 % av den sammanlagda mängden säck- och kärlavfall. Mängden trädgårdsavfall var större från villahushåll jämfört med hushåll i flerfamiljshus. Trädgårdsavfallet från flerfamiljshus bestod framförallt av krukväxter och vissna blombuketter medan trädgårdsavfallet från villor vanligtvis bestod av grenar, gräs och jord. Variationerna i mängderna mellan villahushåll i olika kommunerna var väldigt stora. Den största mängden trädgårdsavfall som fanns kvar bland restavfall påträffades i Tomelilla och Kalmar. Sorteringen i dessa kommuner skedde under maj och september månad då aktiviteten i trädgårdarna är som högst. I bägge kommuner har man möjligheten till att täcka abonnemang för hämtning av trädgårdsavfall vid villafastigheter. I Kalmar slängde ett hushåll som bor i villa 2,4 kg trädgårdsavfall i restavfall per vecka och i Tomelilla slängdes det 2,5 kg per vecka. I Helsingborg däremot slängde ett villa hushåll 0,1 kg trädgårdsavfall per vecka. Förklaringen till den stora skillnaden mellan kommuner kan ligga i att sortering av avfall i Helsingborg skedde i februari när aktiviteter i trädgården är nästan obefintliga. Trädgårdsavfall kan lämnas gratis vid återvinningscentraler i alla kommuner. Elektriska och elektroniska produkter I denna grupp räknades glödlampor och alla apparater som drivs med batteri eller har sladd. Det var 0,5 % av restavfallets vikt som bestod av elektriska och elektroniska produkter. Detta innebär att varje person i Sverige slänger 1 kg elektriska och elektroniska produkter i restavfallet under ett år vilket betyder att 9 400 ton elektriska och elektroniska produkter finns kvar i restavfallet. Mest förekommande föremål var glödlampor, lösa sladdar, fjärrkontroller, lampor, telefoner, klockor, miniräknare, leksaker, datatillbehör, hårtork, fotokameror, rakapparat, bandspelare och små hushållsmaskiner. Det fanns 109 st glödlampor i 5551 kg restavfallet. Mer om vilka elektriska och elektroniska produkter som fanns bland restavfallet i respektive kommun finns i bilaga 3. Figur 6.3 Elektriska och elektroniska produkter i restavfallet 30