DOM 2010-10-21 Meddelad i Göteborg

DOM 2010-10-21 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 2178-10 Enhet 2:5 1 KLAGANDE Gesgasit Netsereab Adhanom, 19830427 Rahsi Ermias Yakob, 20100202 Ombud och offentligt biträde: Advokaten Viola Ivarsson Advokatfirman Viola Ivarsson AB Södra Larmgatan 6 411 16 Göteborg MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Göteborg 428 80 Kållered ÖVERKLAGADE BESLUT Migrationsverkets beslut den 7 december 2009 och den 17 maj 2010, dnr 11-401317 och 11-480244 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL DOMSLUT upphäver Migrationsverkets beslut och beviljar Gesgasit Netsereab Adhanom och Rahsi Ermias Yakob permanent uppehållstillstånd. förklarar Rahsi Ermias Yakob flykting samt beviljar henne flyktingstatusförklaring med rätt att erhålla resedokument. Det ankommer på Migrationsverket att utfärda bevis om tillstånden och även i övrigt vidta de åtgärder som föranleds av denna dom. Dok.Id 9500 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 53197 Sten Sturegatan 14 031-732 70 00 031-711 78 59 måndag fredag 400 15 Göteborg E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se 09:00-15:00

2 beslutar att ersättning enligt lagen om offentligt biträde ska betalas till Viola Ivarsson med 28 232 kr, varav 21 546 kr för arbete, 1 040 kr för tidsspillan och 5 646 kr för mervärdesskatt. beslutar med stöd av 43 kap. 5 offentlighets- och sekretesslagen att sekretessen enligt 37 kap. 1 samma lag ska bestå för de uppgifter som förebringats vid domstolens förhandling inom stängda dörrar och som inte tagits in i denna dom.

3 BAKGRUND Gesgasit Netsereab Adhanom ansökte den 29 september 2009 om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Hon anförde i huvudsak följande. Efter militärtjänstgöringen placerades hon på nationella ungdoms- och studentförbundet, där hon har gjort samhällstjänst, s.k. national service. Den 20 maj 2009 greps och fängslades hennes make i Eritrea, eftersom han tillhör trosinriktningen Pentacosta. När hon hörde sig för om sin make hos polisen blev hon själv arresterad i 48 timmar och fick varningar om att hon inte skulle fråga efter honom. Hon ordnade en holländsk Schengenvisering för inresa i Schengen och sedan, via en kontakt på sitt arbete, mutade hon sig till en utresevisering för utresa från Eritrea. Hon kunde på så vis lämna landet. Hon riskerar skyddsgrundande behandling på grund av att hon mutat sig till en utresevisering och därmed lämnat landet illegalt samt undanhållit sig national service. Hon riskerar även att straffas på grund av sin makes religionstillhörighet. Migrationsverket avslog ansökan med i huvudsak följande motivering. Den allmänna situationen i Eritrea är inte sådan att den grundar rätt till asyl. Gesgasit Netsereab Adhanom har inte på ett övertygat sätt kunnat redogöra för hur hon har lyckats ta sig igenom den omfattande kontrollen på flygplatsen. Det kan konstateras att hon, enligt egen uppgift, tillhör national service samt att hennes make gripits på grund av sin tillhörighet till Pentacosta. Utifrån de förhållandena jämfört med den landinformation som redovisats är det osannolikt att hon skulle kunna lämna landet illegalt på så sätt som hon gjort gällande. Hon har också tidigare beviljats utreseviseringar. Vid jämförelser mellan de tidigare beviljade utreseviseringarna och aktuell utresevisering i Gesgasit Netsereab Adhanoms passhandling, kan konstaters att de förefaller vara utfärdade av samma myndighetsperson. Denna omständighet får anses starkt tala emot att den senaste utreseviseringen skulle vara utfärdad på felaktig grund. Gesgasit Netsereab Adhanom

4 har inte heller lämnat en detaljrik och trovärdig berättelse om hur hon har mutat sig till utreseviseringen och sedan kommit igenom utresekontrollen vid flygplatsen i Asmara. Det har i ärendet inte framkommit annat än att Gesgasit Netsereab Adhanom har lämnat landet legalt. Det får även anses vara sannolikt att hon på grund av sin graviditet har fått uppskov med national service alternativt beviljats ledighet från den och att det därmed inte har förelegat något problem för henne att beviljas utresevisering på laglig väg. Inte heller har den uppgivna hotbilden mot henne på grund av makens tillhörighet till Pentacosta gjorts sannolik, då hon till synes inte hade några problem vid utresa med anledning av hans trostillhörighet. Det har inte anförts något som kan anses som synnerligen ömmande omständigheter. Den 2 februari 2010 har Gesgasit Netsereab Adhanom fött dottern, Rahsi Ermias Yakob. Rahsi Ermias Yakob har i sin ansökan om uppehållstillstånd anslutit sig till sin mors skyddsskäl samt anfört att hon riskerar att könsstympas i Eritrea av nära släktingar. Migrationsverket avslog Rahsi Ermias Yakobs ansökan med i huvudsak följande motivering. Det finns inte anledning att göra en annan bedömning av de skäl som anförts i Gesgasit Netsereab Adhanoms ärende och som Rahsi Ermias Yakob anslutit sig till. En kvinna som i sin sociala kontext inte har kunnat undgå att utsättas för könsstympning torde ha svårt att förhindra att sin dotter utsätts för detsamma. Gesgasit Netsereab Adhanom har inte utsatts för könsstympning. Anledningen till detta ska ha varit att hon föddes under kriget i samband med flykten till Sudan. Under de förhållandena fanns det inte någon möjlighet att utföra ingreppet. Gesgasit Netsereab Adhanom har uppenbarligen vuxit upp i ett socialt sammanhang där hennes föräldrar och släktingar inte har velat utsätta henne för könsstympning alternativt har lyckats motstå trycket från omgivningen om att könsstympa henne. Att Gesgasit Netsereab Adhanom är ett undantag på

5 grund av kriget och vistelsen i Sudan kan inte anses utgöra en godtagbar förklaring. Könsstympning är även en djupt rotad tradition i Sudan. Det torde vara troligt att ingreppet skulle ha utförts vid familjens återkomst till Eritrea. Att Gesgasit Netsereab Adhanom inte har tvingats genomgå ingreppet talar starkt för att Rahsi Ermias Yakob i Eritrea kommer att växa upp i en familj och i en omgivning som kan skydda henne mot att könsstympas. Det har således inte gjorts sannolikt att det finns en individualiserad risk för Rahsi Ermias Yakob att utsättas för könsstympning i Eritrea, varför det inte finns någon grund för att bevilja henne uppehållstillstånd. Inte heller har det framkommit synnerligen ömmande omständigheter. YRKANDEN M.M. Gesgasit Netsereab Adhanom och Rahsi Ermias Yakob yrkar att migrationsdomstolen ändrar Migrationsverkets beslut och att Gesgasit Netsereab Adhanom beviljas uppehålls- och arbetstillstånd som alternativt skyddsbehövande samt att Rahsi Ermias Yakob beviljas uppehållstillstånd som flykting. Gesgasit Netsereab Adhanom anför i huvudsak följande. Eritrea är en diktatur utan demokratiska rättigheter. Det finns ett stort antal journalister som sitter fängslade utan rättegång, däribland Dawit Isaak som fängslats av politiska skäl. Det finns inte någon religionsfrihet i landet. Maken tillhörde en religion som inte tilläts och han har på grund därav fängslats. Hon vet inte om han lever eller om han har torterats. Hon har ingående berättat om hur hon genom muta lyckats erhålla en utresevisering. Det torde vara uppenbart att korruption föreligger i Eritrea. Eftersom ingen får en utresevisering, i vart fall inte i den ålder som hon är, måste det ha gått till på det sätt som hon har uppgett. Det finns inget som talar för att myndigheterna skulle ha gett henne utresevisering. Vid ett återvändande till hemlandet kommer hon att fängslas. Hon har lämnat militärtjänstgöringen utan tillstånd. Hon har numera ett barn att ta hand om och denna omstän-

6 dighet ska beaktas särskilt. Att hon på grund av graviditet skulle fått uppskov med national service alternativt beviljats ledighet är en felaktig bedömning. Det är möjligt för höggravida som arbetar ute på militärt fält att utöva national service i annat område. Hon hade inte informerat någon myndighet om att hon var gravid. Dessutom hade hon kontorsarbete och om hon stannat kvar hade hon fått fortsätta arbeta under graviditeten. Rätten till utresa förändras inte på grund av graviditet. Hon har inte haft rätt att resa från landet. Hon har flytt illegalt med hjälp av utresevisering och Schengenvisering, som hon fått genom en inbjudan till Sverige av sin bror. Hon fick kontakt med en medarbetare som ordnade utreseviseringen mot 90 000 nackfa. Hon saknar kännedom om hur han ordnade detta och vilka kontakter han haft. Kontaktpersonen har mutat och erhållit viseringen som är äkta, dock har någon prövning avseende hennes rätt till utresa aldrig skett. Myndigheterna i Eritrea har nu sökt upp hennes mor och begärt uppgifter på var hon befinner sig. Modern har meddelats att om hon lämnat landet ska modern betala 50 000 nackfa eller fängslas. Det är uppenbart att myndigheterna har noterat hennes frånvaro och hon räknas som en desertör. Även en av hennes bröder har fängslats på grund av henne. Könsstympning är ett faktum i Eritrea och hennes dotter skulle inte klara sig från detta våld. Hennes mormor samt hennes makes släkt tillhör den grupp som utför könsstympning. Hennes syster som är bosatt i Sverige har utsatts för könsstympning. Det styrks av inlämnat läkarintyg. Hon har förklarat varför hon själv inte blivit könsstympad. Eftersom hon kommer att fängslas när hon återvänder kommer hennes dotter att förlora henne under obestämd tid och könsstympas. De kan inte använda sig av sitt hemlandsskydd i något avseende. Vid beaktande av de svar som lämnats under utredningen och vid den muntliga förhandlingen ska hänsyn tas till hur frågor ställs samt kulturella skillnader. Migrationsverket anser att överklagandena ska avslås och hänvisar till det som anförts i de överklagade besluten samt tillägger i huvudsak följande.

7 Gesgasit Netsereab Adhanom har varit vag och oklar samt förändrat sin berättelse gällande väsentliga omständigheter. Berättelsen bär inte det självupplevdas prägel. Gesgasit Netsereab Adhanom har inte gjort sannolikt att hon rest ut från Eritrea illegalt och att det därmed ska finnas en hotbild mot henne. Det är inte heller sannolikt att Rahsi Ermias Yakob kommer att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet, då hennes mor, enligt moderns egna uppgifter, får anses kunna skydda henne. har hållit muntlig förhandling i målet, varvid vittnesförhör hållits med Amanuel Adhanom och Simret Netserab Adhanom. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser I fall som rör ett barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver (1 kap. 10 UtlL). Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd (5 kap. 1 första stycket UtlL). Med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd (4 kap. 1 första stycket UtlL). Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte

8 kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda (4 kap. 1 andra stycket UtlL). Med alternativt skyddsbehövande avses en utlänning som inte är flykting och som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att - det finns grundad anledning att anta att utlänningen om han eller hon återvänder till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och - utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som framgår ovan inte vill, begagna sig av hemlandets skydd (4 kap. 2 första stycket UtlL). Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper denna risk eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för denna risk genom handlingar från enskilda (4 kap. 2 andra stycket UtlL). Med övrig skyddsbehövande avses en utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande och som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp (4 kap. 2 a första stycket 1 UtlL). Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper denna risk eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för denna risk genom handlingar från enskilda (4 kap. 2 a andra stycket UtlL).

9 Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet (5 kap. 6 första stycket UtlL). Utgångspunkt för prövningen anser att Gesgasit Netsereab Adhanom har styrkt sin identitet och hennes samt Rahsi Ermias Yakobs skyddsskäl ska därmed prövas mot de förhållanden som råder i Eritrea. De allmänna förhållandena i Eritrea kan inte anses vara sådana att det generellt föreligger grund för att bevilja uppehållstillstånd. En individuell prövning av Gesgasit Netsereab Adhanoms och Rahsi Ermias Yakobs åberopade skyddsskäl måste därför göras. Av landrapportering i målet framgår bl.a. följande. Regeringen i Eritrea erkänner fyra religiösa grupper, koptiska ortodoxa krykan, sunni-islam, romersk-katolska kyrkan och en evangelisk lutheransk kyrka. Personer som deltar i andra religiösa församlingar och sammanhang riskerar att förföljas. Regimkritiker och journalister riskerar att fängslas. Det förekommer även godtyckliga gripanden av andra personer än de nämnda. Eritrea har länge haft rykte om att ha låg korruption men sista åren har korruptionen dock ökat något. Såväl kvinnor som män är skyldiga att stå till förfogande för att göra militärtjänst och s.k. national service. För både kvinnor och män inträder denna skyldighet vid 18 års ålder. Anhöriga till de som undanhåller sig militärtjänsten riskerar att straffas med böter eller, för den som inte kan betala böterna, med tjänstgöring i armén i sex månader istället för den familjemedlem som inte fullgjort sin tjänstgöring

10 där. Utresetillstånd nekas rutinmässigt till personer från i vart fall 14 års ålder till 47 års ålder för kvinnor och 54 års ålder för män. Utreserestriktionerna får ses som ett sätt att hålla personer i de åldrarna tillgängliga för militärtjänst och national service och en illegal utresa riskerar att av myndigheter uppfattas som undanhållande från militärtjänst och national service. Personer som lämnat landet illegalt riskera att misshandlas svårt vid ett återvändande. När det gäller kvinnors militärtjänst och national service finns i praktiken undantag för muslimska kvinnor, ammande mödrar, kvinnor med barn, gifta kvinnor och kvinnor äldre än 27 år. Kvinnor äldre än 27 år genomför rutinmässigt national service men om de inte har gjort den tidigare är det inte troligt att de behöver genomföra den. Gifta kvinnor och mödrar kan bli undantagna från militärtjänst och kan ha möjlighet att lämna landet före 47 års ålder. Det nämns även att gravida kvinnor blir i huvudsak undantagna från tjänstgöring och det samma gäller kvinnor som föder barn före de fyllt 17 18 år. Myndigheterna i Eritrea arbetar för att motverka könsstympning och det finns en svag trend att förekomsten av könsstympning minskar i landet. Cirka 89 procent av alla flickor i Eritrea genomgår dock någon form av könsstympning och denna sedvänja är djupt rotad i det eritreanska samhället. Ingreppet utförs vanligen från det att flickan är några dagar gammal fram till en månads ålder, och få utförs efter tolv års ålder. De flickor som inte könsstympas blir socialt utstötta och ses vanligen som orena, inte möjliga att gifta bort, sexuellt avvikande och prostituerade. Det sociala trycket att låta sin dotter utsättas för könsstympning kommer ofta från far- och morföräldrar samt från män som inte vill ha en icke omsskuren kvinna som hustru. Regeringen genomför kampanjer i syfte att eliminera könsstympning. Regeringen utfärdade 2006 en proklamation, vilken är bindande som lag, mot könsstympning. Myndigheterna har också lagt fram en nationell plan för att bekämpa könsstympning, dels förbjudna den, dels stödja offren. De kampanjer som myndigheterna genomfört för att könsstympning ska upphöra har under de tre senaste åren förändrat samhällets syn på könsstympning.

11 Prövning av Gesgasit Netsereab Adhanoms skäl Gesgasit Netsereab Adhanom har som stöd för sitt behov av internationellt skydd anfört att hon vid ett återvändande till hemlandet kommer att fängslas, eftersom hon lämnat national service utan tillstånd samt lämnat landet illegalt. Hon har uppgett att hon kommer att betraktas som en desertör och att myndigheterna kommer att upptäcka att hon har en utresevisering i sin passhandling som hon mutat sig till. Dessutom har hennes familj i hemlandet uppsökts av myndigheterna på grund av hennes frånvaro. Hon har även uppgett att hennes make gripits och tillfångatagits på grund av sin tillhörighet till Pentacosta. Gesgasit Netsereab Adhanom har inte gett in någon skriftlig bevisning till stöd för sin berättelse. Gesgasit Netsereab Adhanom har lämnat en berättelse som inte präglas av helt orimliga uppgifter. Hon har dock lämnat motstridiga uppgifter avseende centrala händelser som är av avgörande betydelse för bedömningen av skyddsskälen. Gesgasit Netsereab Adhanom har hos Migrationsverket framfört att när hennes make greps väntade hon några veckor i hopp om att han skulle återvända och att hon i mitten av juni uppsökte polisen för att fråga efter honom. Hon har uppgett att hon då greps och arresterades under 48 timmar, varefter hon släpptes fri och varnades om att inte fråga efter honom igen. Vid den muntliga förhandlingen hos migrationsdomstolen har Gesgasit Netsereab Adhanom anfört att hon uppsökte polisen för att fråga efter maken tre dagar efter att han hade gripits och att hon då arresterades under 48 timmar samt att hon frågade efter honom vid ett annat tillfälle i juni månad. Uppgifterna är motstridiga och Gesgasit Netsereab Adhanom har inte lämnat någon rimlig förklaring till detta. Hon har vidare lämnat olika uppgifter om var hon efterfrågade maken, om det var i fängelset eller på polisstationen, samt om det var polisen eller militären som grep maken.

12 Den förklaring som lämnats om att polisen och militären är samma sak kan inte förklara de olika uppgifterna då Gesgasit Netsereab Adhanom tidigare hos Migrationsverket på direkt fråga, om det var polisen eller militären som grep maken, svarat att det var militären. Gesgasit Netsereab Adhanom har även framfört motstridiga uppgifter om när och var betalningen av mutan och erhållande av passhandlingen skett. anser att de händelser som Gesgasit Netsereab Adhanom har åberopat har inträffat är få och av sådan avgörande betydelse att hon borde ha kunnat lämna en berättelse som inte präglas av inbördes motstridiga uppgifter. Gesgasit Netsereab Adhanom har inte lämnat någon rimlig förklaring till de motstridiga uppgifterna och hon kan därför inte tillmätas tivelmålets fördel. Av tillgänglig landinformation framgår också att gravida kvinnor i huvudsak blir undantagna från tjänstgöring. Mot bakgrund härav anser migrationsdomstolen att Gesgasit Netsereab Adhanom inte har gjort sannolikt att hennes make gripits, att hon mutat sig till en utreseavisering och att hon rest ut illegalt ur landet. Hon har därmed inte heller gjort sannolikt att hon vid ett återvändande till sitt hemland riskerar att utsättas för förföljelse eller sådan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller sådana allvarliga övergrepp att hon är att betrakta som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 UtlL. Det har i målet inte framkommit något särskilt om Gesgasit Netsereab Adhanoms hälsotillstånd. Omständigheterna är inte heller sådana att hon kan sägas ha fått en stark anknytning till svenska förhållanden. Inte heller vid en samlad bedömning av hennes situation framkommer tillräckliga skäl att bevilja henne uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter.

13 Prövning av Rahsi Ermias Yakobs skäl Rahsi Ermias Yakob har som stöd för sitt behov av internationellt skydd anfört att hon vid ett återvändande till hemlandet riskerar att utsättas för könsstympning. Den omständigheten att Gesgasit Netsereab Adhanom inte är könsstympad talar för att det sociala trycket för könsstympning skulle vara lägre. Rahsi Ermias Yakob har dock lämnat in ett läkarintyg avseende sin moster, av vilket framgår att mostern har utsatts för könsstympning. anser också att det har lämnats en godtagbar förklaring till varför Gesgasit Netsereab Adhanom inte könsstympats. Av aktuell landrapportering framgår att ingreppet vanligen utförs från det att flickan är några dagar gammal fram till en månads ålder, och få utförs efter tolv års ålder. Rahsi Ermias Yakob är född i februari 2010 och kan bedömas ha stöd i landinformationen för sin egen riskbedömning. Gesgasit Netsereab Adhanom har vid den muntliga förhandlingen uppgett att hon tror att hon kan skydda Rahsi Ermias Yakob från att könsstympas av sin familj men att det på grund av traditioner i landet finns en risk för könsstympning när hon inte är närvarande samt att hon inte kan skydda Rahsi Ermias Yakob mot hennes makes familj. anser att det finns en överhängande risk att Rahsi Ermias Yakob kommer att tas om hand av sina släktingar när Gesgasit Netsereab Adhanom inte är närvarande och att det, med beaktande av släktingarnas inställning till könsstympning och det sociala trycket i landet, då finns en stor risk för att hon med tvång kommer att könsstympas. Med hänsyn till landinformationen i målet kan det hållas för visst att myndigheterna i Eritrea saknar förmåga att skydda flickor från att könsstympas med anledning av social påverkan. Rahsi Ermias Yakob har därmed gjort sannolikt att hon vid en utvisning till Eritrea löper en påtaglig risk att könsstympas genom påtryckningar från släktingar i hemlandet.

14 Könsstympning utgör sådan könsspecifik förföljelse riktad mot kvinnor som utgör grund för flyktingskap. Rahsi Ermias Yakob är därför att anse som flykting enligt 4 kap. 1 UtlL. Eftersom hon är flykting ska hon beviljas flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 UtlL då någon uteslutandegrund för detta inte framkommit. Hon ska även beviljas resedokument enligt 4 kap. 4 UtlL. Migrationsverket har inte gjort sannolikt att det finns ett relevant eller rimligt internflyktsalternativ. Anknytning Fråga är då om Gesgasit Netsereab Adhanom kan beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin dotter, Rahsi Ermias Yakob. Bestämmelsen om beroendeförhållande i 5 kap. 3 a första stycket 2 UtlL synes inte syfta på sådana förhållanden där barnet är fött i Sverige och där föräldrar och barn endast sammanbott i Sverige. Av 5 kap. 3 a tredje stycket 3 UtlL framgår dock att när det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd beviljas en utlänning som har särskild anknytning till Sverige. anser mot bakgrund av Rahsi Ermias Yakobs låga ålder och hennes behov av sin mor att det föreligger sådana udda och ömmande omständigheter som utgör synnerliga skäl för att bevilja Gesgasit Netsereab Adhanom uppehållstillstånd i Sverige. En utlänning ska ha ansökt om och beviljats uppehållstillstånd före inresan i landet (5 kap. 18 första stycket UtlL). Detta gäller dock inte om utlänningen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där (5 kap. 18 andra stycket 5 UtlL).

15 Gesgasit Netsereab Adhanom har en stark anknytning till Sverige genom Rahsi Ermias Yakob. Med hänsyn till sin dotters ålder kan det inte skäligen krävas att hon reser till Eritrea för att ge in ansökan där. Det finns således förutsättningar att göra undantag från huvudregeln att ett uppehållstillstånd ska vara ansökt om och beviljats före inresan i landet. Gesgasit Netsereab Adhanom kan därför beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till Rahsi Ermias Yakob. Tillståndet ska vara permanent. Ersättning till offentligt biträde Ett offentligt biträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen för arbetet ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med tillämpning av den timkostnadsnorm som regeringen fastställer (5 lagen om offentligt biträde och 27 rättshjälpslagen). Viola Ivarsson har för sitt biträde i migrationsdomstolen yrkat ersättning för 23,2 timmars arbete. En sådan arbetsinsats kan inte anses ha varit nödvändig i målen. Med beaktande av målens art och omfattning får Viola Ivarsson anses skäligen tillgodosedd med ersättning för arbete motsvarande 19 timmar. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3110) Malin Albertsson I avgörandet har deltagit förvaltningsrättsfiskalen Malin Albertsson samt nämndemännen Wanda Klintberg (skiljaktig mening, se längre ned), Bodil Näslundh och Barbro Sandelin. Föredragande i målet har varit föredraganden Laura Youkhanis.

16 Wanda Klintbergs skiljaktiga mening Gesgasit Netsereab Adhanoms berättelse är i huvudsak sammanhållen och präglas inte av orimliga uppgifter. Berättelsen har till sina huvuddrag varit oförändrad under asylprövningen. Gesgasit Netsereab Adhanoms tillhör den ålderskategori som regelmässigt nekas eritreanskt utresetillstånd och har en skyldighet att stå till statens förfogande. Dessutom betraktas personer som lämnat Eritrea som desertörer och riskerar sannolikt skyddsgrundande behandling. Det kan inte uteslutas att den aktuella utreseviseringen kan ha utfärdats på felaktiga grunder och genom muta. Det är inte heller osannolikt att Gesgasit Netsereab Adhanom under sin graviditet kunde blivit beordrad att kvarstanna på sin tjänst. Mot bakgrund av hennes ålder och troligen illegala utresa är det sannolikt att hon vid ett återvändande riskerar skyddsgrundande behandling. Jag anser därför att hon är att betrakta som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 UtlL. I övrigt är jag ense med majoriteten.

Bilaga 1 HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL DV 3110 2006-07 Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. www.domstol.se