Kulturplan 2016 2019 första utkast Tjänstemannaförslag 1
FÖRORD 4 STYRANDE DOKUMENT 5 REGIONENS ÖVERGRIPANDE POLITISKA MÅL 5 EUROPEISKA KULTURPOLITISKA MÅL 5 NATIONELLA KULTURPOLITISKA MÅL 6 REGIONENS KULTURSTRATEGI 7 KOMMUNERNAS ROLL 7 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLING 7 REGIONENS KULTURELLA INFRASTRUKTUR 8 KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT 9 UPPDRAG, KULTURSTRATEGISKA OCH REGELBASERADE STÖD 9 RÄTTIGHETSBASERAT ARBETSSÄTT 9 NATIONELLA OCH REGIONALA ÖVERENSKOMMELSER 10 METODER FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING 10 LANDSKAPSKONVENTIONEN 10 CULTURAL PLANNING 10 FARO-KONVENTIONEN 11 EU:S STRUKTURFONDER OCH SEKTORSPROGRAM 11 KULTURSYSTEM OCH KULTURLAB 11 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 13 PROCESS FÖR UPPFÖLJNING AV UPPDRAG 13 ANALYS OCH UTVÄRDERING 13 KARTLÄGGA KULTURELLA RESURSER FÖR ATT SYNLIGGÖRA KREATIVA KRAFTFÄLT 13 SOCIAL RETURN ON INVESTMENT (SROI) EN METOD FÖR ATT MÄTA SOCIALA VÄRDEN 14 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV KULTURPLAN 2016 2019 14 KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER 15 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN 2016 2019 17 SCENKONST 17 DANS 17 18 TEATER 18 19 MUSIK 19 20 FILM 20 21 SAMTIDSKONST 21 2
22 ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN 22 23 HEMSLÖJD 23 23 LITTERATUR 24 24 BIBLIOTEK 24 25 KULTURARV 25 27 ARKIV 27 27 FOLKBILDNING OCH KOMPETENSUTVECKLING 28 28 KULTUR I VÅRDEN 29 29 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE 2016 2019 30 UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED KOMMUNERNA 30 BARN OCH UNGA 30 31 BESÖKSNÄRING 31 32 PLATSUTVECKLING OCH ATTRAKTIVITET 32 32 KKN (KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR) 32 NYA MÖTESPLATSER 33 33 SAMVERKANSPLATTFORM FÖR INTERKULTURELL DIALOG 33 34 UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED CIVILSAMHÄLLET 34 34 FESTIVALUTVECKLING 34 35 DE NATIONELLA MINORITETERNA 35 36 MINORITETER 36 ARRANGÖRSUTVECKLING 36 37 INTERNATIONELL SAMVERKAN 37 KULTURNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 37 38 EU 38 39 3
Förord Kulturnämndens ordförande Conny Brännberg inleder. 4
Styrande dokument Regionens övergripande poliska mål Det goda livet är en vision som tar llvara Västra Götalands utveckling på lång sikt: E) hållbart samhälle ska llgodose dagens behov utan a) äventyra kommande generaoners behov. ( ) God hälsa och arbete är vikgt för e) go) liv. Likaså llgång ll utbildning, bra kommunikaoner och kultur. ( ) Kulturen är en del av människan. Överallt där det 1nns människor 1nns kultur. Kulturen har betydelse för den enskilda individens utveckling och livskvalitet. Västra Götaland 2020 (VG2020) är en strategi för llväxt och utveckling i Västra Götaland 2014 2020. Strategin är framtagen i dialog med akademi, näringsliv, civilsamhälle och kommuner. VG2020 prioriterar insatser inom fyra områden: en ledande kunskapsregion en region för alla en region där vi tar globalt ansvar en region som syns och engagerar Kulturnämndens ansvarsområde berör kulturföretagande och utbildning i En ledande kunskapsregion och den sociala aspekten och e) bre) deltagande i En region för alla. I avsni)et En region som syns och engagerar står det a) kulturen bidrar ll a) öka regionens a)rakvitet. VG2020 utgör underlag för vilka prioriteringar som ska göras när stöd inom EU:s strukturfonder ska fördelas. E) av kulturnämndens mål är a) en större del av dessa ska gå ll kulturverksamheter. Europeiska kulturpoliska mål Dokumentet En europeisk agenda för kultur i en alltmer globaliserad värld (2007) beskriver EU:s kulturpolik. I denna kulturagenda formuleras mål för hur samarbete kring och utveckling av kulturfrågorna ska ske. Medlemsstaternas motvilja mot överstatlighet och kravet på subsidiaritet framstår som särskilt starkt när det gäller kulturområdet. I arkel 167 kulturparagrafen står därför samarbete, kulturens mångfald och respekt för naonella och regionala, kulturella och språkliga särarter i fokus. EU:s insatser ska komple)era de naonella. Kulturagendans tre mål: främja kulturell mångfald och interkulturell dialog främja kulturen som en drivkra< för kreavitet inom ramen för Lissabon-strategin för llväxt och sysselsä)ning 5
främja kulturen som e) väsentligt inslag i unionens internaonella förbindelser. Naonella kulturpoliska mål Kulturplanen beskriver vilka insatser som kommer a) genomföras under perioden 2016 2019. Den följer de naonella kulturpoliska målen som beslutades av riksdagen i december 2009 i regeringens proposion 2009/10:3 Tid för kultur: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kra< med y)randefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet a) delta i kulturlivet. Kreavitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För a) uppnå målen ska kulturpoliken: främja allas möjlighet ll kulturupplevelser, bildning och ll a) utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja e) levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internaonellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rä) ll kultur. 1 Avtalet med staten gäller följande särskilt utpekade områden: scenkonstområdet (teater, dans musik) kulturarvet biblioteks- och li)eraturområdet hemslöjdsverksamhet enskild arkivverksamhet 1lmfrämjande verksamhet övrig kulturfrämjande verksamhet. Den regionala kulturplanen tas fram för a) genomföra den kulturpoliska modell Kultursamverkansmodellen som infördes 2011 mellan stat, region och kommun som en del av en decentralisering av den statliga kulturpoliken och för a) öka samverkan. Målet med Kultursamverkansmodellen är a) besluten ska komma närmare invånarna genom a) regionerna själva fördelar de naonella medlen inom områdena ovan. Regionens kulturstrategi Kulturstrategin En mötesplats i världen formulerar Västra Götalands kulturpolik och kulturens och konstens betydelse för både individen och samhällsutvecklingen. För a) uppnå de naonella, regionala och kommunala kulturpoliska målen där invånaren och samverkan står i fokus, verkar regionen ufrån kulturstrategins fem dimensioner: 1 Regeringen, 2009/10:3 Tid för kultur, s.26, llgänglig på h)p://www.regeringen.se/content/1/c6/13/21/04/a7e858d4.pdf. 6
demokrask öppenhet konstnärlig kvalitet social relevans ekonomisk potenal regional pro1lering Ufrån dessa dimensioner har regionen tagit fram följande strategiområden som kulturnämnden förhåller sig ll vid alla beslut: vidgat deltagande gynna nyskapande utveckla kapaciteter ny)ja tekniken öka internaonaliseringen. Kommunernas roll Kommunerna har det grundläggande ofentliga ansvaret för det lokala kulturlivet. En regional kulturplan ska bygga på lokala utvecklingsiniav och behov, men också ta vara på den kra< som kulturaktörer och civila organisaoner äger. Den regionala insatsen ska komple)era och stärka den kommunala kulturpoliken så a) balans skapas för kulturaktörer och invånare i Västra Götaland. Kulturplanen har arbetats fram i samverkan mellan regionens fyra kommunalförbund, och vilar på deras respekve genomförandeplaner för utvecklingen av VG 2020 samt beslutade delregionala kultur- och handlingsplaner. Flera kommuner tar dessutom fram egna (kommunala) kulturplaner som y)erligare stärker samverkan mellan de enskilda kommunerna och den regionala nivån. De)a möjliggör för kulturplanen a) spegla hela kulturutvecklingen i Västra Götaland. Kultur och samhällsutveckling Kulturplanen berör också olika aspekter inom kulturpoliken såsom kultur och hälsa, kultur och utbildning, kulturella och kreava näringar, kultur och turism, kultur och samhällsutveckling samt kultur och landskapsutveckling. Dessa utvecklingsområden är kommunalt, delregionalt och regionalt beslutade och kan inte alld relateras ll den naonella kulturpoliken. 7
Regionens kulturella infrastruktur Kulturnämnden ser som en av sina uppgi<er a) bygga en infrastruktur en grund för kulturen i Västra Götalandsregionen. En väl utbyggd och genomtänkt kulturell infrastruktur skapar e) sammanhållande nät av grundläggande kulturverksamheter i regionen. Genom a) beskriva denna infrastruktur belyses hur mycket av regionens kulturella llgångar är fördelade. A) tydliggöra denna uppbyggnad ger nämnden möjlighet a) se var i regionen kulturlivet behöver förstärkas och med vad. Kulturnämnden ger långsikga stöd ll instuoner, bolag, förvaltningar och e) antal folkhögskolor. Alla har från 2015 fram ll och med 2017 nya uppdrag vars mål förutom ansvaret för en konstarts eller e) kulturområdes utveckling främst är vidgat deltagande, ökad samverkan samt a) höja a)rakviteten. Uppdragen och målen är i stor utsträckning baserade på verksamheternas egna prioriteringar. Alla instuoner har också e) särskilt ansvar för det fria kulturlivets möjligheter a) verka i regionen, a) utveckla si) arbetssä) med barn och unga samt involvera civilsamhället i sin verksamhet. Se karta 1. Den kulturella infrastrukturen innefa)ar även verksamheter med kulturstrategiska utvecklingsstöd, som löper i treårsperioder från 2016 och verkar som e) stöd ll det fria kulturlivet och många civila organisaoner. Dessa sinsemellan mycket olika aktörer är betydelsefulla för fria kulturskapares möjlighet a) utöva sin konst, kulturens geogra1ska spridning i Västra Götaland samt som e) stöd för självorganisering och 1nansiering för kulturskaparna. Se karta 2. Något som lä) förbises är folkbildningens betydelse som kulturarrangör och a) denna har en vidare spridning lokalt än någon annan aktör. Studieförbunden är en förutsä)ning för många kulturakviteter i hela Västra Götaland. Vad gäller llgång ll kulturella akviteter samverkar de o<a med de lokalhållande organisaonerna Folkets hus och parker, Våra Gårdar och Bygdegårdarna. Se karta 3. 8
Kulturnämndens arbetssät Uppdrag, kulturstrategiska och regelbaserade stöd E) grundläggande arbetssä) för a) utveckla kulturpoliken i Västra Götaland är a) ge långsikga uppdrag åt kulturaktörer, kulturstrategiska stöd och regelbaserade stöd. Alla dessa verksamheter åter1nns på karta 1, 2 och 3 på sid xx och bildar llsammans regionens kulturella infrastruktur. Rä*ghetsbaserat arbetssät Västra Götalandsregionens polik vilar på samverkan. Poliska dokument har tagits fram i dialog med bland andra kommuner, näringsliv och akademi. Aktörer från andra områden bidrar också med olika kompetenser och kunskaper. För a) arbetet ska kunna ske samordnat och räighets- och kunskapsbaserat har kulturnämnden tagit fram riktlinjer för vidgat deltagande. A) delta i kulturlivet är en mänsklig räighet som ofentligt 1nansierade kulturverksamheter är skyldiga a) respektera, skydda och förverkliga. Riktlinjerna Rä&en a& delta i kulturlivet innebär a) akvt verka för jämlikhet och jämställdhet samt a) motverka diskriminering och rasism. Där iden1eras sex insatsområden som särskilt vikga: a) motverka diskriminering e) maktperspekv Öka kunskaperna om invånarnas räigheter. a) arbeta för jämställdhetsintegrering e) intersekonellt perspekv Jämlika förutsä)ningar för kvinnor och män a) delta i och forma kulturlivet. a) arbeta för jämlikhet e) interkulturellt perspekv Främja kulturell mångfald och llämpa e) inkluderande invånarperspekv. a) arbeta med de naonella minoriteterna e) historiskt perspekv Främja de naonella minoriteternas kultur och språk, inklusive det svenska teckenspråket. a) arbeta med barn och unga e) skapande perspekv OFentligt 1nansierade kulturverksamheter har ansvar för a) främja barn och ungas räigheter. a) arbeta med civilsamhället e) demokraperspekv Öka civilsamhällets llgång ll resurser och främja deltagande. Läs mer i Rä&en a& delta i kulturlivet. Hänvisa ll länk. 9
Naonella och regionala överenskommelser Särskilda överenskommelser, där olika aktörer delar på ansvaret för gemensamma frågor, är y)erligare e) arbetssä) för a) stärka kulturpoliken i regionen. Även överenskommelserna präglas av a) olika kompetenser och kunskaper llsammans vidareutvecklar och stärker vissa konst- och kulturområden. De synliggör även de civila organisaonernas betydelse ur e) samhälls- och kulturutvecklingsperspekv. Överenskommelserna löper över tre år och är av övergripande art. Västra Götalandsregionens kulturnämnd har särskilda överenskommelser med: Riksankvarieämbetet och Länsstyrelsen Konstnärsnämnden (Svenska 1lminstutet) (Nämnden för Hemslöjdsfrågor) (Riksarkivet.) den sociala ekonomin. Metoder för samhällsutveckling Landskapskonvenonen Inom ramen för en överenskommelse med Riksankvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar kulturnämnden med landskapskonvenonen. Den europeiska landskapskonvenonen inrä)ad av Europarådet och gällande i Sverige från 2011 ger stöd för a) förbä)ra planeringsprocesser och bä)re ta llvara kvaliteter i landskapen omkring oss. Konvenonen sy<ar ll a) ge medborgarna innytande och delakghet över stads- och landsbygdsplanering. Kulturnämnden har e) mångårigt samarbete med såväl andra regioner som civilsamhällets företrädare i dessa frågor. Cultural planning En metod för a) synliggöra de kulturella resurser som kan visa sig värdefulla inom t.ex. översiktsplanering, stadsutveckling eller kulturplanearbete är cultural planning. Det är en internaonellt llämpad arbetsmetod för a) stärka kommunernas självbild och verksamhet genom e) kartläggningsarbete av de kulturella resurser som 1nns i lokalsamhället. Flera kommuner och stadsdelar i Västra Götaland arbetar med metoden. En variant av Cultural planning är A&rak(va kommuner några verktyg. En modell för gestaltning av ofentlig miljö som kommunerna i Fyrbodals kommunalförbund har uoormat. 1
Det har le) ll a) det nu i varje kommun i Fyrbodal 1nns en förvaltningsövergripande grupp med ansvar för konst i ofentlig miljö. Faro-konvenonen Faro-konvenonen är Europarådets konvenon för kulturarvsområdet, där kulturarvet kopplas ll FN:s mänskliga räigheter och mer speci1kt ll rä)en a) delta i kulturlivet. Kulturarvets betydelse är starkt förknippad med jämställdhet mellan människor. A) angripa något som en person betraktar som si) kulturarv ska betraktas som likvärdigt med a) angripa personen. Något som gör Faro-konvenonen intressant är a) den inte är e) försök a) tala om vad som ska bevaras. Makten Ny)as ll invånaren, ingen kan äga e) kulturarv e<ersom alla har rä) a) de1niera det. Faro lanserades 2005 och trädde i kra< 2011. Riksankvarieämbetet föreslår nu, e<er Nera års utredning, den svenska regeringen a) ra1cera konvenonen. Konvenonen är sprungen ur europeiska konnikter e<er berlinmurens fall och betonar försoning via kulturarv, med människor och mänskliga värden i centrum. Centralt är vad vi bevarar, varför och för vem. Kulturarvet har en roll då e) demokraskt och hållbart samhälle präglat av mångfald, ska skapas och a) en dialog kring kulturarv kan förhindra konnikter. Dessutom ska dess ekonomiska potenal llvaratas, och kulturarvet som en resurs för skola och forskning betonas. EU:s strukturfonder och sektorsprogram Den europeiska sammanhållningspoliken bygger på ekonomiskt stöd strukturfonder som huvudsakligen hanteras i varje land. Dessa utjämningsmedel, med sy<e a) hela Europa ska leva, bygger på europeiska, naonella och regionala prioriteringar och delas främst in i Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Landsbygds- och havs/1skeriprogrammen samt Interreg-programmen. Vid sidan av dessa 1nns sektorsprogram som hanteras främst från Bryssel. Läs mer om hur kulturnämnden arbetar med EU-stöd under Internaonellt på sida xx. Kultursystem och kulturlab För kulturella och kreava näringar (KKN) antogs e) handlingsprogram 2014. De prioriterade arbetsområdena för utveckling av branschen kan sammanfa)as i utveckling av afärssystem, utvecklingsinsatser för företagare samt utveckling av kultursystem, labbmetoder och Västra Götalands naonella och internaonella arbete inom KKN-området. Utgångspunkten för kulturnämndens engagemang inom KKN är den konstnärliga kärnan. Ansvaret för utveckling av branschen delas mellan kulturnämnden och den regionala 1
utvecklingsnämnden. En metod som prövas är så kallade kultursystem. I dessa samverkar kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden med kommuner, kommunalförbund, näringsliv, civilsamhälle och kulturaktörer. Det betyder a) enskilda verksamheter inom e) geogra1skt område llsammans bildar e) kultursystem för a) i samverkan utveckla platsen, utbyta kompetenser och stärka den ekonomiska potenalen. För a) kunna utveckla nya kultursystem görs en analys av platsen och aktörernas förutsä)ningar för framda samverkan. De)a görs med en metod som kallas kulturlab som ll skillnad från kultursystem som är långvariga genomförs under en dag på utvalda platser med intresserade aktörer. 1
Uppföljning och utvärdering Kulturnämnden följer konnuerligt upp resultat och utvärderar efekter av kulturpoliken i Västra Götaland. Sy<et är dels a) säkerställa a) de medel som kulturnämnden fördelar når önskade resultat, dels a) dra lärdom av kulturpolikens efekter och därmed främja kvalitet och utveckling i hela Västra Götaland. Process för uppföljning av uppdrag Kulturnämnden följer på olika sä) upp hur de medel som fördelas används och vilket resultat som nås. Störst vikt läggs vid de långsikga uppdragen, som under de tre år e) uppdrag löper, följer en strukturerad process för såväl genomförande som uppföljning och utvärdering. I processen ingår konnuerliga diskussioner. Uppföljning av uppdragen sker årligen och är både av kvantav och kvalitav karaktär. Kulturverksamheterna redovisar resultat av uppdragets indikatorer och gör en bedömning av måluppfyllelsen. Kulturverksamheterna inom kultursamverkansmodellen redovisar även stask i Kulturdatabasen. Avsikten med uppföljningen är a) göra en avstämning av uppdraget, men är också e) underlag för kvantav och kvalitav uppföljning av kultursamverkansmodellen ll Kulturrådet. Analys och utvärdering Genom en systemask uppföljning skapas bä)re förutsä)ningar för analyser och utvärderingar. Kulturnämnden beslutar vid behov om utredningar och utvärderingar av speci1ka konst- och kulturområden eller av mer övergripande områden såsom llgänglighet, jämställdhet och interkulturell dialog. Intenonen kan vara a) belysa e) område för a) utreda förutsä)ningar för y)erligare utveckling eller hur väl verksamheter uppfyller kulturpoliska mål. När det gäller efektutvärderingar är de)a e) utvecklingsområde inom kulturpoliken, e<ersom kultur och kvalitava värden o<a är svåra a) mäta. Västra Götalandsregionen 1nansierar Nera studier med kvantava metoder för a) försöka beskriva och förklara kulturpolikens efekter. Två exempel är analysverktyget Kreava kra<fält och Social Return on Investment (SROI). Kartläggning av kulturella resurser för a* synliggöra kreava kra+fält Analysmetoden Kreava kra<fält gör det möjligt a) kartlägga e) områdes kulturella resurser och dess betydelse för llväxt och utveckling. I de kreava kra<fälten visas särskilt gynnsamma samband mellan kultur och llväxt, och var det 1nns särskilt goda förutsä)ningar för innovava verksamheter i hela samhället. Analysmetoden har si) 1
ursprung i den forskning som professor Pier Luigi Sacco vid IULM-universitetet i Milano bedrivit. Västra Götalandsregionen har bidragit ll a) analysmetoden har använts i Skaraborg och från 2015 kommer även Göteborgsregionen och Fyrbodal a) kartlägga sina kulturella resurser på de)a sä). Målet är a) hela Västra Götaland kartläggs inom några år, så a) en helhetsbild kan skapas. Social Return on Investment (SROI) en metod för a* mäta sociala värden SROI är en modell bland Nera som används internaonellt för a) mäta sociala värden. SROI har en bred ansats genom a) försöka fokusera på de värden verksamheter skapar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. SROI är en efektbaserad metod, vilket innebär a) faksk förändring snarare än resultat fokuseras i analysen. Västra Götalandsregionen har prövat SROI metoden genom projektet A) mäta sociala värden. Inriktning för projektet har varit metodutveckling och a) pröva e) verktyg för a) mäta och förstå sociala värden. Projektet har bidragit ll ökad kunskap och avsikten är a) SROI metoden ska prövas på Ner kulturverksamheter. Konnuerliga mätningar av kulturvanor genom SOM-instutet Västra Götalandsregionen samarbetar med SOM-instutet (samhälle, opinion, medier) vid Göteborgs universitet för a) följa utvecklingen ur e) invånarperspekv. De västsvenska SOMundersökningarna ger bland annat kunskaper om invånarnas kulturvanor och möjligheter ll tvärvetenskapliga analyser över d på naonell, regional och lokal nivå. Uppföljning och utvärdering av kulturplan 2016 2019 I kulturplanen 1nns målbilder och utvecklingsinsatser formulerade. Kulturplanen kommer a) följas upp årligen och fokusera på resultat av genomförda utvecklingsinsatser. Uppföljningen kommer a) ske inom ramen för kvalitav uppföljning av kultursamverkansmodellen ll Kulturrådet. En mer omfa)ande analys om utvecklingsinsatserna bidragit ll a) uppfylla målbilderna kommer a) göras inför beslut om en ny kulturplan. 1
Kulturnämndens stödformer För a) regionens levande och självständiga kulturliv ska främjas och utvecklas erbjuder kulturnämnden Nera olika stödformer. Västra Götalandsregionen arbetar för a) e) fri) kulturliv med konstnärlig spets ska 1nnas inom alla konstområden. Det innebär goda möjligheter för utövare även utanför de stora instuonerna a) utvecklas, arbeta, fortbildas och verka internaonellt. En utveckling är a) de som söker få) större frihet a) själva rikta sina stöd ll de platser eller konsoormer som de vill utveckla, från a) kulturnämnden digare bestämde geogra1sk och konstartsmässig inriktning. Mo)agare av långsikga stöd utgör grunden för den kulturella infrastrukturen. Kulturstrategiska utvecklingsstöd sy<ar ll a) stödja det fria kulturlivet, är sökbara en gång om året och löper på tre år. Regelbaserade stöd sy<ar ll a) smulera och stödja ideella kra<er och nätverk och löper lls vidare. För a) kvalitetssäkra bedömningarna av vilka som ska få stöd använder kulturnämnden i Nera fall externa bedömare med speci1k kunskap inom e) visst konstområde. Även specialister vid den regionala förvaltningen Kultur i Väst ger stöd vid bedömningar. För a) få y)erligare avstånd mellan poliken och utövarna har kulturnämnden valt a) låta vissa stödformer helt administreras av någon utanför kulturnämnden. I beskrivningen av stödformerna nedan anges också hur ansökningar bedöms. * betyder a) externa bedömare eller jury används ** a) konsulenter på Kultur i Väst medverkar *** a) stödformen administreras utanför kulturnämnden. Kulturnämnden har Nera olika sökbara stödformer för kortare projekt eller engångsinsatser. utvecklingsprojekt* kultur i vården Frispel* biografstöd** digitaliseringsstöd li)erärt arrangörsstöd essästöd*** läsfrämjande stöd konstvandringar arrangörsstöd*** översä)arstöd***. 1
Kulturnämnden ger e) regelbundet stöd ll vissa verksamheter. Dessa stöd är regelbaserade vilket innebär a) verksamheterna årsvis får medel i förhållande ll exempelvis antalet medlemmar eller antalet akviteter: poliska ungdomsförbund barn- och ungdomsorganisaoner pensionärsorganisaoner distriktsidro)sförbund handikappidro)sförbund e<ergymnasiala konst- och kulturutbildningar folkhögskolor studieförbund. Kulturnämnden stödjer enskild konstnärlig verksamhet genom a) erbjuda möjlighet a) söka stöd för a) verka i gästateljéer eller residens. Dessutom delar kulturnämnden ut spendier: arbetsspendium* kulturspendium gästateljéer* internaonellt resespendium internaonella konstresidens** kulturpris. 1
Utveckling konst- och kulturområden 2016 2019 Scenkonst I Västra Götaland 1nns starka scenkonsnstuoner som genom si) kvalitava arbete har få) uppmärksamhet utanför regionens gränser, även internaonellt. Fyra musik- och fyra teaterinstuoner, inklusive moderna dansensembler inom ramen för Göteborgsoperan och Regionteater Väst, bildar llsammans den grundläggande kulturella infrastrukturen för scenkonstområdet i Västra Götaland. Alla har uppdrag från kulturnämnden. Dans Enligt Danscentrum Väst de fria dansaktörernas medlemsorganisaon är 95 danskonstnärer verksamma i regionen, varav 17 har sin hemvist utanför Göteborg. De fria professionella dansaktörernas villkor i Västsverige har utre)s på både regional och naonell nivå under en rad år. Kostnadskrävande och infrastrukturellt vikga förslag, som har kommit upp, har ännu inte blivit realiserade. Regionen saknar högre utbildning för modern dans och danspedagogik. Undantaget är musikaldansen som har en stark ställning i Västra Götaland. Regionen bör göra satsningar för a) skapa bä)re förutsä)ningar för annan professionell dans och diskutera möjligheter för en danspedagogutbildning med Göteborgs universitet. För a) utveckla Västra Götaland ll en vital och nyskapande dansregion behöver arbetsllfällen, vidareutbildningar och internaonella relaoner erbjudas. Kulturakademin Trappan kan ta e) större ansvar för kompetensutvecklingen för dansare. Möjligheterna a) etablera en gemensam produkonsmiljö för koreografer och dansare diskuteras med Göteborgs stad. Även andra platser i regionen kan vara aktuella och då för både produkon och som scener för gästspel, så kallade satellitscener. 1
För a) stärka dansens ställning utanför Göteborgsregionen har kulturnämnden i e) projekt med bland andra Göteborgs Dans & Teater Fesval skapat möjligheter för fesvalen a) verka på Ner platser. I överenskommelsen med Konstnärsnämnden kommer residensverksamheten för dansare a) stärkas (se sid xx). Genom e) professionellt utbud i Nera olika former och genrer kan utbudet av dans bli större och därmed kan publiken växa. Det 1nns också e) behov av a) y)erligare stärka barns och ungas möjligheter a) uppleva och skapa dans. Under 2015 utarbetades en plan för a) stärka den fria professionella dansen i Västra Götaland. Den gäller 2016 2019 och togs fram i dialog med utövarna, arrangörerna, kommunerna och de statliga myndigheterna Kulturrådet och Konstnärsnämnden. skapa en samlad produkonsmiljö för dansens aktörer i samarbete med Göteborgs stad skapa satellitscener för produkon och gästspel på minst tre platser i regionen bidra ll a) verka för e) nordiskt dansnätverk för barn och unga ge koreografer, dansare och pedagoger ökade möjligheter ll fortbildning komple)era de treåriga yrkesutbildningarna i modern dans med e) Särde övergångsår (s.k. transion year) som kopplas ll kulturakademien Trappan Teater Västra Götalands teaterlandskap omfa)ar fyra instuoner och 24 fria professionella teatergrupper. Instuonerna har sin geogra1ska hemvist i Borås, Göteborg, Uddevalla och Skövde (Göteborgsoperans andra scen), vilket innebär a) alla fyra delregioner har en mer eller mindre fast scen för föreställningsverksamhet. I de utvecklingsstrategier som teaterinstuonerna formulerat 1nns e) tydligt vidgat deltagandeperspekv. De avser a) genom repertoarval, nya arbetssä) och nya samverkanspartners öka angelägenhetsgraden för Västra Götalands invånare. De)a ska även prägla utbudet för Riksteatern Väst och Kultur i Väst. Instuonernas turnerande verksamhet för ofentlig teater är sporadisk och omfa)ar mindre produkoner och enstaka gästspel. De fria teatergrupperna bör ges möjlighet a) turnera mer. När det gäller teater för barn och unga är Västra Götalandsregionen bä)re llgodose). Regionteater Väst har som huvuduppgi< a) spela för alla barn och unga i regionen. De fria teatergrupperna gav 2014 föreställningar för barn och unga i 44 av regionens 49 kommuner. 1
För a) stärka de fria aktörernas möjlighet a) bedriva turnéverksamhet ska Regionteater Västs roll som kunskaps- och resurscentrum utvecklas. Därigenom har fria aktörer llgång ll kommunernas enskilda förutsä)ningar vad gäller lokaler, ekonomi och kommunala samordnare. De får i möjligaste mån även materiellt stöd i form av teknik och rekvisita. A) Riksteatern Väst stärker sin förmedling och turnéverksamhet från och med 2016 ll arrangerande föreningar i Västra Götaland för a) öka de fria gruppernas spelmöjligheter. Genom e) ny) långsikgt uppdrag ll Kulturakademin Trappan kommer en bredare kompetensförsörjning vara llgänglig för både instuonerna och de fria teatergrupperna. För a) y)erligare stärka den kvalitava utvecklingen kommer internaonellt samarbete a) vara centralt, bland annat genom residensverksamhet i samverkan med kommunerna. Musik inrä)a residens för teater öka möjligheterna för fria grupper a) turnera skapa långsikga hållbara arrangörsnätverk. Västra Götalandsregionen äger två internaonellt erkända musikinstuoner Göteborgsoperan (GO) och Göteborgs symfoniker (GSO) som utöver sina huvudscener i Göteborg har väl utvecklade andra-scener i regionen, GO i Skövde och GSO i Vara. Dessutom spelar Vara konserthus en naonell roll med en bred residensverksamhet. Musiklivet i regionen präglas av en stark vilja a) ständigt öka den konstnärliga kvaliteten och angå Ner invånare. Det kvalitava utvecklingsarbetet består bland annat av a) arbeta med nyskrivet material, engagera framstående musiker och dirigenter och driva olika residensverksamheter. För a) angå Ner invånare i Västra Götaland samarbetar musikorganisaonerna bland annat med lokala körer och bildar barn- och ungdomsorkestrar. Musikverksamheterna har e) särskilt ansvar a) samverka med skolorna. Det kan innebära kvalitetsutvecklande insatser och projekt för a) öka alla barns möjligheter a) delta i musikoch kulturskolornas verksamhet. Digitaliseringen krymper avstånden i världen och gör musiken ll en del av e) globalt nätverk. Möjligheterna för digital distribuon av såväl musik som föreställningar ökar, och regionens olika musikaktörer både instuoner och fria grupper har i uppdrag a) utveckla si) arbete med digital distribuon. I digitaliseringsuppdraget ingår dessutom a) utveckla möjligheter ll innovaoner inom det scentekniska fältet. Kultur i Väst är en aktör med uppdrag a) främja Västra Götalands musikliv. Med bakgrund i e) omfa)ande utredningsarbete har Kultur i Väst beslutat a) pröva nya och varierade metoder för a) sprida musik av hög kvalitet ll hela regionen. Barn och unga, jämställdhet och mångfald, samverkan med olika aktörer, upplevelse av musik såväl som eget skapande, 1
projekt och kreavitet står i fokus. Kultur i Väst ska också arbeta för a) utöka musikområdets internaonella kontakter. stödja och utveckla digitaliseringen öka internaonaliseringen av musiklivet utveckla nya arbetssä) för a) vidga deltagandet och öka den konstnärliga kvaliteten Film Västra Götalandsregionen var digt ute med a) satsa på a) få samprodukoner ll Västra Götaland och skapa en stark infrastruktur på 1lmområdet. Idag är det regionala bolaget Film Väst den i särklass största samproducenten av svensk lång1lm och tv-drama i Sverige. Volymen av 1lmprodukoner har skapat en god arbetsmarknad för 1lmarbetare i alla led. De)a gör 1lmen ll en av de starkaste kulturnäringarna i Västra Götaland. I det regionala uppdraget ll Film Väst ingår a) stärka posionen på 1lmområdet genom a) utveckla och underhålla en infrastruktur för 1lm i Västra Götaland och göra Film Väst ll en av Europas tre mest framgångsrika samproducenter av lång1lm. Bolaget ska även stärka sin produkon av kvalitets1lm för barn och unga. Med en förstärkt regionalisering 1nns Göteborg Film Fesvals utbud på e) Nertal platser i Västra Götaland. Det gör 1lmfesvalen ll e) av regionens mest publika evenemang, och det är härifrån som stora delar av nordisk 1lm hi)ar ut i världen genom mötesplatsen Nordic Film Market. Med hjälp av medel från kulturnämnden har fesvalen kunnat satsa på Lilla Filmfesvalen och därmed stärka regionens visning av 1lm för barn och unga. Samdigt arbetar väsentliga delar av den ideella sektorn med 1lmkulturell verksamhet. I princip alla kommuner i Västra Götaland har minst en förening som arbetar med a) bedriva biografverksamhet eller visa kvalitets1lm. En rad satsningar görs på unga talanger och 1lmarbetare som iden1erar sig som kvinnor. Kultur i Väst arbetar med a) främja ungas 1lmskapande och möte med 1lm i skolan samt arrangörs- och kompetensutveckling för biografägarna. Kulturnämnden har bidragit ll a) digitalisera e) femotal biografer i Västra Götaland nu är det dags a) fylla investeringen med innehåll och stärka biograferna som relevanta kulturella mötesplatser i hela Västra Götaland. Alla kommuner utom fyra har minst en digitaliserad biograf som ingår i e) regionalt nätverk för 1lmkulturell verksamhet. Kommunerna får stöd för a) curera e) angeläget och spännande innehåll. Digitalt berä)ande och spelutveckling är e) starkt område i Västra Götaland, inte minst genom Högskolan i Skövde som har en av landets främsta dataspelsutbildningar. 2
I takt med a) medieutbudet ökar blir det allt vikgare a) kunna bedöma och kriskt granska text och bild. Det handlar inte längre om a) ha llgång ll media, utan a) kunna sålla och värdera sina intryck i en ständigt växande visuell kultur. Kunskapsgapet mellan dem som behärskar de)a och de som inte gör det växer. Västra Götaland har i Nera år fokuserat på frågor om medie- och informaonskunnighet (MIK) llsammans med UNESCO, och driver just nu projektet Film och folkbildning llsammans med e) Nertal folkhögskolor i Västra Götaland. utveckla 1lmutbudet i hela Västra Götaland med hjälp av de digitaliserade salongerna och curatoriella metoder öka Västra Götaland produkon och visning av 1lm för barn och unga öka invånarnas medie- och informaonskunnighet. Samdskonst I Västra Götaland 1nns nio konsnstuoner med regionala uppdrag tre i Göteborg och en vardera i Borås, Mellerud, Skövde, Strömstad, Tjörn och Uddevalla. De lokala förutsä)ningarna för a) skapa och utveckla en konstpublik varierar, och a) vidga deltagandet är den största regionala utmaningen. Kulturnämnden ska ge möjligheter för instuoner a) nå, och angå, Ner invånare genom a) öka llgängligheten ll bildkonst, t. ex genom verksamhet utanför museernas väggar, ny teknik och esteska lärprocesser. Samarbetet mellan instuonerna och det självorganiserade konstlivet ska också utvecklas. För a) stärka samdskonsten och göra Västra Götaland ll en a)rakv produkonsplats för samdskonst, investerar regionen en miljon kronor per år på internaonella residens. Det regionala stödet ll kollekvverkstäder möjliggör produkon och visning av samdskonst i hela Västra Götaland. Stödet och dialogen med de kommuner där verkstäderna 1nns har intensi1erats under 2015 för a) stärka kollekvverkstäderna och marknadsföra platserna som intressanta besöksmål. I Borås arrangeras två biennaler som båda fokuserar på konst i det ofentliga rummet: Skultpturbiennalen och street art-biennalen No Limit, där man prövar nya metoder för a) använda skulptur i stadsrummet. Borås Internaonella Skulpturbiennal skulle kunna vara y)erligare en fesval a) knyta ll arbetet med regionalisering av internaonellt intressanta fesvaler i Västra Götaland. På Borås konstmuseum 1nns också en av landets främsta samlingar av videokonst, och museet satsar på a) bygga upp en residensverksamhet riktad ll konstnärer och/eller 1lmskapare som arbetar med videokonst och samlingar. Residens för videokonst bör 2
utvecklas i hela Västra Götaland för a) stärka regionens posion som naonell resurs för videokonst och rörlig bild. Även webbmuseer ska utvecklas under perioden, i samarbete mellan samtliga konsnstuoner med regionala uppdrag. inrä)a a)rakva och internaonella produkonsresidens, som utvecklar Västra Götaland ll en region dit konstnärer söker sig för a) producera samdskonst utreda hur Borås Internaonella Skulpturbiennal kan vara en del i regionaliseringen av övriga tre internaonella fesvaler i Västra Götaland lägga särskilt fokus på a) utveckla webbmuseer, i samarbete med konsnstuonerna. Arkitektur, form och design Intresset för området arkitektur, form och design ökar och har därför blivit föremål för två statliga utredningar: Gestaltad Livsmiljö, som föreslår hur en ny polik för arkitektur, form och design kan se ut och Översyn av den statliga museipoli(ken med målet a) anpassa denna ll samhällsförändringar. Båda presenteras hösten 2015. Kulturnämnden kra<samlar på arkitektur- och designområdet. Målet är a) få delar av e) naonellt uppdrag inom minst en av de tre uppgi<erna a) samla, visa och vara mötesplats. Med e) förstärkt Röhsska museet som nav, och den breda dialog som pågår, 1nns förutsä)ningar a) utveckla regionens verksamhet ll e) centrum med ansvar för a) samla och visa, vilket stärker möjligheten a) också vara en proakv mötesplats. I de)a sammanhang kommer e) uppdaterat regionalt konstråd Västsvensk byggkonst 2.0 a) inta en vikg roll. Det 1nns många kluster i Västra Götaland med anknytning ll form och design Rörstrand i Lidköping, möbelriket i Tibro, texl i Sjuhärad och halmslöjd i Dalsland. I nätverket Folk och form samarbetar e) treiotal aktörer kollekvverkstäder, centrumbildningar och främjare. För a) öka intresset för produkter och kunskap om form och design ska e) nätverksarbete utvecklas och stärkas under de kommande åren för a) pro1lera Västra Götaland på formoch designområdet. Texlmuseet i Borås strävar mot a) bli Nordens ledande arena för texl i alla dess former med inriktning på mode, design, konst, industri, kunskapsprodukon och innovav texl. Museet utgör, llsammans med Högskolan i Borås och näringslivet i Sjuhärad, Texle Fashion Center. Dessa verksamheter och andra texla aktörer i Sjuhäradsområdet är en början ll e) form- och designcentrum inom texl. 2
bevaka möjligheterna a) etablera e) regionalt arkitektur- och designcentrum med en bred grupp aktörer, som också utgör en naonell mötesplats inrä)a e) regionalt konstråd Västsvensk byggkonst 2.0 bilda e) Vävcenter Sjuhärad med Texlmuseet och övriga texla aktörer i området. Hemslöjd I Västra Götaland sker en livakg utveckling av hemslöjden. Nya innuenser, begrepp och rörelser berikar området. T. ex cra<ivism, en rörelse där polisk akvism manifesteras genom handarbete, DIY-fältets (Do It Yourself) senaste llsko) Makerrörelsen med högteknologiska inslag i hantverksprodukon, gerillaslöjd, kravallslöjd, queerslöjd med mera. Hemslöjd är mer än kulturarv och tradion. Det är en mångfald av nya u)ryck, arbetssä), hybrider och nätverk som tar plats inom området. De tre ideella länshemslöjdsföreningarna i regionen har cirka 3 000 medlemmar. Organisaonerna i det civila samhället är Nera. Västra Götalandsregionen och Nämnden för hemslöjdsfrågor har undertecknat en treårig överenskommelse för a) gemensamt stärka området. E) strategiskt samarbete med Göteborgs universitet och Nämnden för hemslöjdsfrågor i forsknings- och utvecklingsfrågor ska utvecklas. Parallellt med de)a kommer regionens samarbete med civilsamhället, privata aktörer och kommunerna a) utökas. Kulturnämnden har inle) en dialog med kollekvverkstäderna i Västra Götaland och Slöjd i Väst om a) ställa resurser ll förfogande ll utlandsfödda som vill utveckla sina hantverkskunskaper. Hemslöjd är e) område som lämpar sig väl för integraonsarbete. Hantverkande är en akvitet där människor kan mötas och dela kunskaper, kulturer och erfarenheter. Literatur leda e) naonellt förnyelsearbete i samarbete med region Skåne och Stockholm för a) vidga deltagandet med särskilt fokus på civilsamhället unga och utlandsfödda inom hela hemslöjdsområdet utveckla nya former för a) stödja utvecklingen av slöjdnäringar i samverkan med närliggande områden, som konsthantverk och småskalig design skapa forum och mötesplatser för kreava slöjd- och hantverksnäringar i Västra Götaland utveckla regionens kollekvverkstäder. För perioden 2013 2015 beslutade kulturnämnden om en handlingsplan för a) stärka li)eraturens roll i regionen. Planen resulterade i beslut om nya stöd för förfa)are och 2
översä)are, nya satsningar för förlag, li)erära arrangörer, bibliotek och läsfrämjande. Under den kommande kulturplanperioden ska dessa satsningar etableras, utvecklas och utvärderas. För a) samla alla olika aktörer inom li)eraturområdet har en li)eraturplavorm skapats, genom vilken de medverkande llsammans kan vidareutveckla området och få ökad kunskap om varandras akviteter. Strömstad kommun har uppdraget a) bygga upp en li)erär residensverksamhet för förfa)are och översä)are med satelliter i Alingsås, Parlle och Åmål. Li)eraturhusen i Göteborg och Åmål, Bokmässan i Göteborg och Förfa)arcentrum Väst är vikga samverkanspartners ll residensverksamheten. Denna verksamhet kommer a) ha nära samverkan med regionen som fristad inom ramen för ICORN (The Internaonal Cies of Refuge Network) och regionens fristadskommuner. stödja, följa upp och dra lärdom av de nya li)erära satsningarna vidareutveckla residensverksamheten med särskild tonvikt på organisaon, samverkansformer och pro1lering av satelliterna stödja minst tre lokala fristäder i Fristadsregionen. Bibliotek Bibliotek är de kulturinstuoner som 1nns i regionens samtliga kommuner och o<a utgör den enskilt största budgetposten i den kommunala kulturbudgeten. Bibliotekens tradionella roll a) gras llhandahålla böcker och medier och a) vara den självklara platsen för a) hämta informaon, utmanas idag av den digitala tekniken och människors ändrade livsmönster. Som lagstadgad och central kulturinstuon i varje kommun är utmaningen a) förbli angelägen för nya målgrupper som en plats för informaon, möten och kulturupplevelser. Regionen ska erbjuda stöd, fortbildning och inspiraon för de lokala bibliotekens utvecklingsarbete, och ufrån bibliotekens lokala förutsä)ningar inspirera ll nya samverkansformer med föreningsliv, folkbildning, utbildningsaktörer, kulturverksamheter och näringsliv. Regionen ska fortsa) utveckla metoder för läsfrämjande riktat ll barn och unga. Bibliotopia är namnet på en årlig konferens som regionen har stö)at. Den arrangerades av kommunala bibliotek i samverkan under 2014 och 2015 med sy<e a) diskutera bibliotekens framda möjligheter och utmaningar. Denna konferensserie kommer fortsa) arrangeras årligen. En ny regional biblioteksplan ligger ll grund för de regionala satsningarna på folk- och skolbiblioteken från och med 2016. 2
Kulturarv utveckla verksamheten enligt en ny regional biblioteksplan vidareutveckla satsningen på den årliga mötesplatsen Bibliotopia satsa på läsfrämjande i förskola och grundskola i samverkan med civilsamhälle, folkbildning och idro)en inspirera ll nya och innovava idéer för biblioteken som mötesplats genom a) skapa möjligheter för naonella och internaonella utbyten och innuenser. Unesco de1nierar kulturarv som det materiella (rörligt och fast, på land och under va)en) och immateriella (scenkonst, ritualer, muntligt berä)ande) arvet. Dess instuoner och aktörer är tradionellt arkiv, bibliotek, museer och föreningar men även ofentliga instuoner, myndigheter och många av civilsamhällets organisaoner ingår. På europeisk nivå 1nns två vikga aktörer: Europarådet som med si) fokus på mänskliga räigheter och demokrafrågor tagit fram två konvenoner (landskaps- och farokonvenonerna) som används som metoder i kulturarvsarbetet. Läs mer under Metoder för samhällsutveckling på sid xx. Europeiska unionens intresse för kulturarvet har intensi1erats. EU beskriver kulturarvet som en vikg beståndsdel i det europeiska projektet mot vilken det 1nns kulturella, sociala och miljömässiga hot och medlemsstaterna manas a) föra en samhälls- och medborgardriven kulturarvspolik. EU knyter an ll Europarådets demokraska metoder och betonar kulturarvets potenal för landsbygdsutveckling vad gäller ekonomi och social hållbarhet. Varje medlemsstat uppmuntras a) också arbeta horisontellt så a) alla polikområden som berör kulturarvet omfa)as. Dessa förhållningssä) och metoder är användbara på den regionala nivån. Västra Götaland genomgår stora förändringar med en ökad urbanisering, omställning av näringslivet och ökade samhällskly<or som ställer helt nya krav på en hållbar samhällsutveckling. Det är vikgt a) människor får möjlighet a) ta akv del och synliggöra den egna historien i denna förändringsprocess. Digitalisering av kulturarvet kan göra a) lärandet decentraliseras. Digitaliseringen av kulturarvet pågår, men är i nuläget inte i llräcklig utsträckning llgängligt för invånarna. Konferensen Digikult digitalt kulturarv i prak(ken är e) forum för kompetensutveckling och samtal om utvecklingen av digitaliseringen. Bakom denna står förutom kulturnämnden, Länsstyrelsen Västra Götaland, Göteborgs Stadsmuseum, Riksarkivet, Wikimedia samt Västarvet och Kultur i Väst. Målet är a) bli e) av Västsveriges stora event med minst nordisk räckvidd. 2
Industrimuseum Västra Götaland kan utvecklas ll a) bli en större samverkansplavorm med regionala, kommunala och ideella aktörer som samlas kring industrisamhällets kulturarv. Särskild vikt läggs vid a) arbeta med unga invånares framdsbilder i olika delar av regionen och låta dessa speglas mot historiskt material. En ekonomisk dimension av kulturarvet är kulturturismen. Kulturarvsinstuoner är verksamheter med lång erfarenhet av besöksmålsutveckling som både gagnar de själva och kommunen de verkar i. Världsarvet i Tanum är en förebild för kvalitetsutveckling av kulturmiljö och kulturarv som besöksmål. Läckö Slo) utgör e) modellexempel genom a) vara en integrerad del av desnaonsutvecklingen Lidköping/Kinnekulle. Läs mer under Besöksnäring på sid xx. Västra Götalandsregionen har utvecklat en modell för kvalitetsutveckling av kulturturism inom ramen för det Neråriga EU-projektet Charts. Kvalitetsutveckling skiljer sig från kvalitetssäkring genom a) vara en långsikg utvecklingsprocess med bre) deltagande istället för enbart säkerställande av särskilt uppsa)a kriterier. Modellen prövas i Västra Götaland och andra regioner i Europa, exempelvis Wales i Storbritannien och Veneto i Italien. E) landskapsobservatorium med förebilder från övriga Europa är under utveckling i Skaraborg. E) sådant är tänkt a) samla och utbyta informaon samt öka medvetenheten om landskapets roll i samhällsutvecklingen. Arbetet är nära relaterat ll landsbygdsutveckling och stadsförnyelse, och forskningsplavormen Mistra Urban Futures utgör grunden för en samverkansplavorm. Hantverkslaboratoriet, som är knutet ll Göteborgs universitet, är e) naonellt centrum för kulturmiljöns hantverk. Göteborgs universitet bedriver design- och hantverksverksamhet vid Stenebyskolan i Dalsland. Tillsammans utgör dessa verksamheter stöd för utveckling av hantverksfrågor relaterade ll näringslivs- och platsutveckling. Huvuddelen av kulturarvsverksamhet i Västra Götaland arrangeras av eller med civilsamhällets organisaoner. Kulturarv och kulturmiljö är e) självklart sä) a) arbeta med delakghetsfrågor, e<ersom det är invånarna själva som bär och utvecklar de)a. Här är Innovatum en central aktör. utveckla Digikult ll en naonell samlingspunkt för kompetensutveckling och metoder för a) ta fram nya sä) a) sprida kulturarvet utveckla kulturarvssektorns förutsä)ningar för a) samverka med andra delar av samhället fysiskt och virtuellt fortsä)a a) utveckla kvaliteten för besöksmålen i samverkan med akademin enligt Charts-modellen utveckla Hantverkslaboratoriet ll e) naonellt center för byggnadsvård. 2
Arkiv Arkiv är verksamhet med ansvar för a) bevara en allsidig, autensk och relevant dokumentaon av samhällsutvecklingen. Arkiven har stor betydelse för demokra och öppenhet, den enskildes rä)ssäkerhet och kunskapsutvecklingen i samhället. Arkiv från föreningar är en vikg del av vårt kulturarv. Föreningsarkiv är självständiga ideella organisaoner som bevarar och llgängliggör enskilda föreningars arkiv, och därmed samlar delar av kulturarvet. Riksarkivet är den myndighet som har ansvar för den statliga arkivverksamheten och en skyldighet a) följa arkivverksamheten i landet. Kulturnämnden och Riksarkivet har slut en överenskommelse om utvecklingssamverkan. I Västra Götalandsregionen 1nns tre regionala föreningsarkiv. Kulturnämndens arbete med de enskilda arkiven fokuserar på deras möjlighet a) göra föreningsmaterial llgängligt, både digitalt och i utställningssammanhang. Idag har föreningsarkiven svårt a) nå nya typer av föreningar, nätverk och akonsgrupper som inte är organiserade på tradionellt sä) i föreningar. Kultur i Väst och Västarvet har i uppdrag a) arbeta för samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer i sy<e a) utveckla regionens arbete med minnesinstuonerna och samlingarna. Foto och 1lm är vikgt material i samden som det 1nns all anledning a) bevara och llgängliggöra för framden. Arbete pågår genom samarbeten mellan arkiv, biliotek och museer. Området är en del av samarbetet mellan Riksarkivet och Västra Götalandsregionen. stödja föreningsarkiven i a) utveckla metoder för a) nå nya grupper arbeta ufrån samarbetsöverenskommelse med Riksarkivet upprä)a en plan för bevarande och llgängliggörande av bild i Västra Götaland Folkbildning och kompetensutveckling A) folkbildningen är en vikg arena för människors eget skapande visar omfa)ningen av studiecirklar inom det esteska området. Folkbildningen är också en stor arrangör av kulturprogram för invånarna i hela Västra Götaland. Studieförbunden bedriver e) omfa)ande bildnings- och kompetensarbete för föreningsliv och civilsamhälle, och kan sägas utgöra civilsamhällets skolform. Västra Götalandsregionen är en vikg 1nansiär av de)a arbete, men för a) stärka och utveckla civilsamhället krävs också starka lokala stödstrukturer och nätverk. För a) öka samverkan mellan folkhögskolor och kulturinstuoner har kulturnämnden inierat e) regionövergripande nätverk Folkbildning och kultur i samverkan för 2
folkhögskolor, det fria kulturlivet och de regionala kulturinstuonerna. Nätverket sy<ar ll a) bredda och fördjupa deltagandet i kulturlivet, öka medskapandet och skapa en kultur som angår, snarare än bara når, invånarna. De e<ergymnasiala utbildningarna inom konst- och kulturområdet spelar en vikg roll för samhällets möjlighet ll breddad rekrytering, e) vidgat konstbegrepp och som lokala mötesplatser för konst och kultur i sina närområden. Utbildningarna har dessutom goda kontakter med sina respekve branscher och en stor potenal a) y)erligare arbeta med integraonsfrågor genom exempelvis validering och matchmaking. Kompetensutveckling hos de större instuonerna sker i huvudsak inom den ordinarie verksamheten. Det 1nns dock behov av kompetensutveckling även för de yrkesverksamma som är frilansare och potenella framda anställda. Kulturakademin Trappan är en av kulturnämndens långsikga uppdragtagstagare och ska som branschövergripande organisaon för scenkonst och 1lm ha kunskap om branschens alla delar samt bevaka utvecklingen naonellt och internaonellt. Kulturnämnden deltar i uppstarten av e) Community Art Center i Angered. De)a ska vara en plavorm och e) center för bildning, forskning, utbildning, kulturupplevelser och eget skapande. E) sådant center kan spela en vikg roll för integraon och konstartsutveckling. Förutom Västra Götalandsregionen deltar representanter från kommun, akademi, civilsamhälle och folkbildning. förbä)ra den regionala spridningen av och öka antalet aktörer inom Folkbildning och kultur i samverkan fortsä)a a) utveckla samarbetet mellan universitet och folkbildning med fokus på breddad rekrytering verka för a) den kommunala med1nansieringen av folkbildningsverksamhet ska öka utveckla de e<ergymnasiala utbildningarna som resurs för a) ta llvara olika etniska gruppers kompetens samt deras arbete med breddad rekrytering. Kultur i vården Under de två senaste åren har kulturnämndens budget förstärkts med två miljoner kronor från regionfullmäkge för särskilda insatser inom kultur i vården. En rad pilotprojekt har sa)s igång llsammans med kulturnämndens förvaltningar Kultur i Väst och Västarvet inom bland annat bildkonst, dans, 1lm, kulturarv, musik, ny teknik, performancekonst och sjukhusclowner. 2