Remissvar på förslag till ny bibliotekslag, Ds 2012:13

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på förslag till ny bibliotekslag, Ds 2012:13 Remissvaret har beretts efter samråd med Kungl. Biblioteket. Sammanfattning Kulturrådet delar förslagsställarens bedömning att en förnyad bibliotekslag behövs på grund av samhällsförändringar. Framförallt ställer mediesamhällets teknikutveckling nya krav på biblioteksväsendet, men biblioteken har också behov av kvalitetsutveckling i bredare bemärkelse. En föratsättning för kvalitetsutveckling är bättre uppföljning av bibliotekens verksamhet. Folkbibliotekens uppdrag överensstämmer väl med de nationella kulturpolitiska målen; de har en central funktion i den kultur och det kulturliv som ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. De kan ge fri tillgång till bildning, lärande, läsande och andra kulturella yttringar. För att vara en sådan kraft för demokratin krävs att folkbiblioteken är både fysiska och virtuella mötesplatser med hög grad av tillgänglighet. Kulturrådet delar uppfattningen att tillgång till litteratur och information bör vara avgiftsfri. Det är positivt om bibliotek även tillhandahåller fri utlåning av medieformer som film, musik, spel etc. men Kulturrådet förordar inte att detta ska vara lagstadgat. Kulturrådet vill dock peka på att avgiftsfrihet för e-böcker med stor sannolikhet kominer att bli kostnadsdrivande för biblioteken. Utgångspunkter för Kulturrådets förslag till ändringar: «För att kunna svara mot samhällsförändringarna är det viktigt att det allmänna biblioteksväsendet ses sammanhållet och att bibliotekslagen så långt möjligt anger ett gemensamt förhållningssätt för de bibliotekstyper som ingår. Några av Kulturrådets förslag till ändringar syftar till ett mer sammanhållet biblioteksväsende som ska kunna ge bättre service till alla. Det gäller bland annat hur uppföljningen av denna lag ska ske. 1

» Litteratur och läsning är en grundläggande uppgift för folkbiblioteken och Kulturrådet välkomnar att detta framgår med ökad tydlighet. Vi vill emellertid även betona det bredare uppdrag som folkbiblioteken har i ett demokratiskt samhälle. Det gäller både utbud av medieformer och kulturell verksamhet. o Lagen bör ge ett tydligare stöd för den nationella nivån. Särskilt när det gäller teknik- och allmän kvalitetsutveckling inom biblioteksväsendet uppfattar vi att tydligare skrivningar om den nationella nivåns ansvar och roll skulle ge bättre föratsättningar. o I sin helhet tenderar förslaget att beskriva verksamhetsområdet snävt så att bibhoteksverksamhet blir reducerad till att ta hand om, och låna ut medier från samlingarna. Kulturrådet har därför föreslagit ändringar i ändamålsparagrafen så att den bättre speglar det demokratiska uppdraget. * Alla biblioteksformer bör omfattas av ansvaret att tillgodose behoven hos prioriterade grupper, vilket bör framgå av ändamålsparagrafen. Folk- och skolbibliotek har ett särskilt ansvar för de prioriterade grupperna barn och unga, personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska, vilket också bör framgå av folkbiblioteksparagrafen (5 ) o Kulturrådet vill särskilt framhålla betydelsen av ett förstärkt användarperspektiv med syfte att tillgängliggöra bibliotekens tjänster för grupper med särskilda behov. Därför föreslår Kulturrådet att biblioteksplaner ska innefatta även sektorövergripande samverkan. Kulturrådet anser att avgiftsfrihet bör råda inom hela det allmänna biblioteksväsendet. Förändringsförslagen leder till omdisponering av flera paragrafer. 2 ^

Förslag fiil ny bibliotekslag 1 Kulturrådet är positivt till att begreppet, det allmänna biblioteksväsendet, förtydligas. En förändring Kulturrådet föreslår är en distinktion mellan bibliotek vars verksamhet syftar till att vara direkt tillgänglig för användarna och sådana som har stödfunktion inom biblioteksväsendet. I denna lag finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Det allmänna biblioteksväsendet består av 1. folkbibliotek, 2. skolbibliotek, 3. sjukhusbibliotek, 4. högskolebibliotek 5. övriga offentligt finansierade bibliotek. 6. Biblioteksverksamhet med stödfunktion: lånecentraler och regional biblioteksverksamhet Syfte och ändamål 2 Av PM framgår 'Tttrandefrihet, fri åsiktsbildning och fritt kunskapsutbyte är avgörande föratsättningar för demokratin. Biblioteken spelar därför en viktig roll i ett demokratiskt samhälle och bidrar till att säkra en fri och öppen tillgång till information för alla."(s 23) Denna beskrivning bör återspeglas bättre i lagtexten. Mot bakgrund av att gränserna mellan olilca typer av bibliotek suddas ut och att det allmänna biblioteksväsendet alltmer betraktas som en gemensam samhällelig resurs är det motiverat med en gemensam ändamålsparagraf. Ändamålsparagrafen bör präglas av de värden som uttrycks i UNESCO r s folkbiblioteksmanifest från 1994. Som en konsekvens av att bibliotekssystemet ska ses som en helhet anser Kulturrådet att kravet på kvalitet ska prägla hela biblioteksväsendet, och att ansvaret för olika grupper i behov av särskilt stöd ska gälla för alla biblioteksformer. 3

Avgiftsfrihet är en viktig grundprincip för ett demokratiskt biblioteksväsen som också fastställs i UNESCOS biblioteksmanifest. Kulturrådet delar uppfattningen att litteraturen och det skrivna ordet har en särställning inom biblioteksverksamheten, men en utveckling mot större integration mellan medieformer gör att det blir svårare att dra gränser mellan olika medier. Digitaliseringen av medieformer bidrar till att medier blandas och kompletterar varandra. Eftersom människor har olika förmåga att ta till sig det skrivna ordet är det en positiv utveckling som ger möjligheter till ökad tillgänglighet för alla. Ljudböcker och e-böcker ger ökad tillgänglighet till litteraturen bland annat för synskadade, medan filmmediet till exempel är lätt tillgängligt för hörselskadade. Det är önskvärt att alla medieformer tillhandahålls avgiftsfritt på biblioteken, vilket ofta är fallet redan i dag, men det är inte nödvändigt att lagstifta om detta. Avgiftsfrihet ska vara den vägledande principen för hela biblioteksväsendet och den borde gälla även olika typer av skriftbaserad information som inte kan rubriceras som litteratur, exempelvis information i databaser. När det gäller barn och unga är barnperspektivet en angelägenhet för alla enligt barnkonventionen, men folk- och skolbibliotek som arbetar direkt med målgruppen har ett särskilt ansvar för dem liksom för övriga prioriterade grupper (se 5) Kulturrådet föreslår att formuleringen som används i dislcrimineringslagen används i 2 för att beskriva vilka biblioteken är till för. Det allmänna biblioteksväsendet ska förmedla kunskap, information och kultur samt främja fri åsiktsbildning. Bibliotekens service och utbud av litteratur, medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet och vara fria från censur och kommersiella påtryckningar. Biblioteken är till för alla oberoende av ålder, kön, sexuell läggning, funmonsnedsättning, religion, nationalitet, etnisk tillhörighet eller språk. Särskilda tjänster ska erbjudas dem som av olika skäl har behov av det. Litteratur och information i alla publiceringsformer ska tillgängliggöras avgiftsfritt. 4 UA

Ansvarsfördelning 3 Kulturrådet ser positivt på att ansvarsfördelningen mellan olika huvudmän görs tydligare, särskilt när det gäller olika huvudmäns ansvar för skolbiblioteken. Kulturrådet anser att det är bra att begreppet länsbibliotek byts ut mot regional biblioteksverksamhet. Kulturrådet har inga förslag till förändringar av 3 Biblioteksplaner 4 Kulturrådet anser att det är bra att lagen föreskriver planer för kommuner och landsting men att planerna bör följas upp. Planerna bör omfatta all biblioteksverksamhet som hör till det allmänna biblioteksväsendet i en kommun eller ett län så att alla aktörer återfinns i samma plan. Kulturrådets anser att en samlad nationell plan som anger riktning för samverkan och kvalitetsutveckling för hela biblioteksväsendet behövs, och att utsedd biblioteksmyndighet ska utarbeta en sådan. Kungliga bibliotekets kartläggning av biblioteksplaner tyder på att biblioteksplanerna inte i någon större utsträckning bidragit till att höja kvaliteten på verksamheten. För att detta ska ske är det nödvändigt att biblioteksplanerna löpande följs upp och revideras. Kulturrådet föreslår att uppföljning, som är nära knutet till biblioteksplaner, bör ingå i 4. Webbutveckling är en viktig del av teknikutvecklingen. Det är en verksamhet där det inte räcker att staten samordnar och följer upp. Det behövs en nationell plan och en nationell aktör (se 3,4,14 och 16) som bedriver kontinuerlig verksamhet. Ett av folkbibliotekens viktigaste utvecklingsområden är att via webben skapa tillgänglighet till litteratur, information, kunskap och kultur. Det är särskilt angeläget att utveckla attraktiva tjänster för barn och unga (se 5). Ett bibliotek som inte gör det kommer inte att uppfattas som relevant av dessa grupper. En webbaserad barnbokskatalog och webbsida har skapats som en nationell tjänst som i dagsläget drivs med läsfrämj andemedel från Kulturrådet. För att skapa samordning kring webbresursema behövs en nationell biblioteksplan och en nationell aktör med uppdrag och resurser att driva verksamheten operativt. 5 ICÅ

Flera storstadskommuner erbjuder omfattande webbservice men de flesta av landets kommuner är små och saknar resurser till att var för sig bygga upp och upprätthålla bra service på webben. Detta kan kompenseras med statliga insatser för grundläggande information av allmänt intresse. Det är särskilt viktigt för människor i glesbygd, människor med nedsatt funktionsförmåga, äldre, barn och andra som inte kan färdas långt till biblioteken. Det finns en stor enighet om att det behövs en nationell bibliotekskatalog - liknande behov på nationell nivå finns också när det gäller andra typer av information. Tillgång till information via webben skapar nya möjligheter att utveckla ett demokratiskt samhälle. Skillnaderna mellan olika gruppers läsvanor och lässkicklighet ökar dock, liksom förmåga och vana att använda digital teknik. Speciellt alarmerande är att de socioekonomiska skillnaderna ökar och att lässkicklighet tenderar att bli en fråga om inkomst och social tillhörighet. För att åstadkomma utveckling behövs sektorsövergripande samverkan. Kulturrådet anser att biblioteksplanema, förutom att beskriva samverkan inom biblioteksväsendet också bör beskriva samverkanspartners utanför biblioteksväsendet som är viktiga för att nå målgrupperna. Det krävs stor lyhördhet och förmåga att utforma nya metoder för att fånga upp grupper som halkar efter i förhållande till digital utveckling. Därför är det viktigt att biblioteken har en kontinuerlig, planerad samverkan med det omgivande samhället. Folkbibliotekens barnverksamhet präglas i nuläget av stor samverkan tex med barnhälsovård kring nyfödda barns språkutveckling och skola/förskola kring olika lässtimulerande åtgärder. Regeringen skriver i sin kommentar till Strategiför att stärka barnets rättigheter i Sverige: "Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan". På så sätt uppnås den helhetssyn på barnet som barnkonventionen förmedlar. Regeringen pekar också på att lagstiftning är statens främsta instrument för att garantera att barnets rättigheter tillgodoses. Kulturrådets förslag innebär en sammanslagning av 4 och 16 Kommunerna och landstingen ska anta planer för biblioteksverksamhet inom det allmänna biblioteksväsendet och fortlöpande uppdatera dessa. I biblioteksplanerna ska sektorövergripande samverkan med relevanta aktörer beskrivas. Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick och ansvara för samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet ska anta

en biblioteksplan på nationell nivå. Myndigheten ska tillsammans med kommunerna och landstingen följa upp hur de planer som antagits har utformats och hur de används. Huvudmännen i det allmänna biblioteksväsendet ska (Lag 2001:99 samt förordning 2001:100 om den officiella statistiken) lämna uppgifter till statistikansvarig myndighet. Folkbibliotek 5 Förutom att främja läsning och litteratur är en mycket viktig uppgift för folkbiblioteken att vara kunskapsförmedlare i demokratiprocessen. Den rollen har fått förnyad innebörd sedan konsekvenserna av de digitala klyftorna uppmärksammats. Folkbibliotekens roll som kulturbärande institutioner har också fått ny innebörd sedan kultursamverkansmodellen infördes inom kulturpolitiken eftersom biblioteken ingår i kulturplanema. Det är därför viktigt att folkbiblioteken ingår både i kultur- och i utbildriingssfären. I 5 nämns vikten av att främja användning av informationsteknik "för kunskapsinhämtning och lärande". Kulturrådet anser att det är en alltför snäv syn på vad teknik kan användas till och att det är svårt att föreskriva i vilka sammanhang teknik ska användas, det är beroende av sammanhang och innehåll. Det kan till exempel handla om att tillhandahålla anpassningar för personer med funktionsnedsättning, tillgängliggöra en föreställning eller utställning via länk etc. Kulturrådet imtämmer i att användarperspektivet är mycket viktigt. Anpassningen till kommuninvånarnas behov bör innebära att dessa blir kommunicerade och tydliggjorda, d.v.s. att folkbiblioteken använder olika metoder för dialog som enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Kulturrådet instämmer i att utbudet ska präglas av kvalitet men anser att detta krav ska gälla hela biblioteksväsendet (se 2). Kulturrådet efterlyser nationella kriterier för kvalitet som kan följas upp av biblioteksmyndigheten. För att upprätthålla kvalitet i verksamheten kommer utbildad personal att behövas. Folk- och skolbibliotek är de biblioteksformer som vänder sig direkt till barn och unga och har därför ett särskilt ansvar att iaktta barns och ungas eget perspektiv utöver det ansvar som alla har att beakta barnperspektivet (jfr 2). 7

Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och verksamheten ska vara anpassad till kommiininvånarnas behov. Folkbiblioteken ska lägga särskild vikt vid att främja läsning och litteratur. Vidare ska folkbiblioteken främja fri åsiktsbildning, kunskaps- och informationsförsörjning, användning av informationsteknik samt kulturell verksamhet i övrigt. Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga och arbeta utifrån barns och ungas perspektiv. Folkbiblioteken ska också ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funmonsnedsättaing, nationella minoriteter och personer som har annat modersmål än svenska och bland annat erbjuda litteratur anpassad till deras behov. Prioriterade grupper 6, 7, och 8. Kulturrådet föreslår att paragraferna som identifierar prioriterade grupper ingår i ändamålsparagrafen som gäller alla biblioteksformer i det allmänna biblioteksväsendet, samt att ett särskilt ansvar för barn och unga, personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska skrivs in för folkbiblioteken i 5.1 Kulturrådets förslag utgår paragraferna 6,7, och 8 i utredarens förslag. Skolbibliotek ( 10 i ursprungsförslaget) 6 - enligt Kulturrådets förslag KB:s skolbiblioteksundersökning, som redovisades 2012, visade att hälften av landets elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. En av sex elever saknar helt skolbibliotek. Enligt bestämmelser i skollagen (2010:800) ska alla skolenheter, oavsett huvudman, ha tillgång till skolbibliotek. För att uppfylla skollagens bestämmelse krävs ett omfattande uppbyggnadsarbete i många kommuner som ställer stora krav på samverkan och samplanering i kommuner och län ( 4 och 10 och 11 i Kulturrådets förslag). När det gäller 4 föreslår Kulturrådet en skrivning som tydligt understryker att planerna i landsting och kommuner ska omfatta alla U6 8

biblioteksformer i det allmänna biblioteksväsendet för att stärka samsyn och gemensam resursanvändning. Kulturrådet föreslår ingen förändring av 10 som gäller skolbiblioteken i förslaget, förutom att den får ett annat nummer. Regional biblioteksverksamhet ( 11 i ursprungsförslaget) 7 i Kulturrådets förslag Uppdraget för den regionala biblioteksverksamheten är vidare än att främja folkbibliotekens arbete. De har till uppgift att på regional nivå driva biblioteks- och litteraturfrågor. Den rollen tydliggörs bl. a. i de regionala kulturplanerna. I lagförslaget står det att landstingen bör bedriva biblioteksverksamhet, vilket bör bytas ut mot ska. Varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet samt främja folkbibliotekens samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet. Högskolebibliotek ( 12 i ursprungsförslaget) 8 enligt Kulturrådets förslag Kulturrådet finner formuleringen att högskolebiblioteken ska bistå övriga delar av biblioteksväsendet missvisande. En strävan bör vara att alla bibliotek inom biblioteksväsendet tar sitt ansvar för sin verksamhet och samverkar på lika villkor. Det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Dessa bibliotek ska, inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid universitetet eller högskolan, svara för biblioteksservice samt i övrigt samverka med övriga delar av det allmänna biblioteksväsendet i enlighet med vad som anges i 14 och 15 (10,11 enligt Kulturrådets förslag). 9

Lånecentraler^ 13 i ursprungsförslaget) 9 enligt Kulturrådets förslag Kulturrådet har inget förslag till förändring av paragrafen. Samverkan (14 och 15 i ursprungsförslaget) 10 enligt Kulturrådets förslag Kulturrådet anser användarperspektivet, dvs att alla ska få tillgång till den samlade biblioteksresursen, bör framgå av samverkansparagrafen. Kulturrådet anser också att det i samverkansparagrafen bör framgå att samverkan ska ske kring den gemensamma nationella biblioteksplanen. Samverkan på nationell nivå är resursbesparande för hela biblioteksväsendet och kan ge bättre service till alla. I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurs ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka med utgångspunkt i den nationella biblioteksplanen. 11 enligt Kulturrådets förslag Det är positivt att regional biblioteksverksamhet, högskolebibliotek och lånecentraler omfattas av avgiftsfriheten vad gäller litteraturen. När det gäller material som inte kan rubriceras som litteratur men ändå hör till bibliotekens uppdrag att ställa till förfogande är lagen otydlig. Avgiftsfriheten måste gälla även informationsmaterial som inte kategoriseras som litteratur. Ett omfattande samarbete kring medieförsörjning finns i landet redan i dag. Förhållanden kring mediesamverkan är beskrivna bland annat i en fjärrlåneutredning tillsatt av Kulturrådet och Kungliga biblioteket 2010. Folkbiblioteken är den största aktören inom det allmänna biblioteksväsendet och det finns ingen anledning att de ska ses som mottagare i högre utsträckning än andra biblioteksformer i samverkan kring medieförsörjningen. Det bör närmare utredas om det ersättningssystem som Kungliga biblioteket ansvarar för och som riktar sig till forskningsbiblioteken även ska omfatta folkbiblioteken. KB:s expertgrupp för informationsförsörjning och resursdelning har föreslagit nya rekommendationer för det nationella samarbetet. 10

Bibliotek inom det allmänna biblioteksväsendet ska delta i lånesamarbetet och avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till förfogande för lån till andra bibliotek inom landet, med de undantag som bestäms av respektive bibliotek. Handläggningen av ärendet Detta beslut har fattats av generaldirektören Kennet Johansson efter föredragning av handläggaren Cay Corneliuson. I beredningen av ärendet har även koordinatorn för barn och unga Lotta Brilioth Biörnstad, enhetschefen Signe Westin, avdelningschefen Benny Marcel, handläggaren Karin Westling och juristen Anders Bergstrand deltagit. På Kulturrådets vägnar Cay Corneliuson 11