DET GODA LIVET regional utvecklingsvision för Västra Götaland (RUV)

DET GODA LIVET regional utvecklingsvision för Västra Götaland (RUV) Förslag till revidering av den regionala utvecklingsstrategin (RUS) Remissversion 2004-05-24

Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Vad RUV:en är... 5 Hållbar utveckling ramen för utvecklingsarbetet... 6 Fyra generella perspektiv... 6 Fem fokusområden... 7 Uppföljning och utvärdering... 10 Genomförandet ansvar och roller... 10 2

Inledning Beredningsgruppen för regionutveckling (BRU), som består av representanter för Västra Götalandsregionen och de fyra kommunförbunden i Västra Götaland, tillsatte vid sammanträdet 2004-02-17 en politisk arbetsgrupp för att utarbeta ett förslag till en revidering av den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland (RUS), som regionfullmäktige beslutade om 1999. Gruppens uppdrag har varit att ta fram förslag till hur en revidering kan se ut i sak och klarlägga roll och ansvarsförhållanden för en reviderad RUS. För denna rapport svarar arbetsgruppen. Regionstyrelsen har på förslag av BRU godkänt ordningen att den reviderade RUS:en blir ett visionsdokument för Västra Götaland, medan mål, strategi och åtgärder beslutas av de aktörer som har ansvaret för respektive verksamhet. I övrigt har inga ställningstaganden skett till denna rapport, som nu skall remissbehandlas. Kent Johansson ordf Lars Blomgren Åke Jönsson Mimmi von Troil Göran Johansson Margaretha Yngvesson /Yngve Johansson sekr 3

Sammanfattning: 1. Det goda livet regional utvecklingsvision för Västra Götaland (RUV) står för Hållbar utveckling och innehåller fyra generella perspektiv, fem fokusområden och en modell för lärande uppföljning. 2. Hållbar utveckling med dess tre dimensioner den ekonomiska, sociala och miljömässiga ska vara ram för utvecklingsarbetet i Västra Götaland. 3. Fyra generella perspektiv den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering ska genomsyra allt utvecklingsarbete 4. De nuvarande tio målen i nuvarande RUS begränsas till fem fokusområden näringslivsutveckling, kunskap, infrastruktur/kommunikationer, kultur och hälsa. 5. RUV är visionsdokument för Västra Götalands utveckling. Mål, strategier och åtgärder beslutas av den aktör som har ansvaret för ett område eller verksamhet 6. Genomförandet av RUV, såväl avseende Västra Götaland som helhet som de fyra kommunförbundsområdena, bör kontinuerligt följas upp av oberoende utvärderare och avrapporteras årligen. 4

Vad utvecklingsvisionen är En vision är en bild av ett önskvärt framtida tillstånd. En bra vision är enkel, den ger vägledning, är inspirerande och ska hålla över tid. Olika intressen ska kunna knyta an till visionen. Den regionala utvecklingsvisionen (RUV) avser territoriet Västra Götaland. Den är ett dokument där medborgarnas valda företrädare, dvs politiken, formulerar visioner för framtiden i Västra Götaland. RUV:en beslutas i regionfullmäktige, men den ska ha förankring i det samlade politiska fältet, d.v.s. både i region och kommuner. Processen med RUV skall även involvera näringslivet, universitet och högskolor och organisationer. RUV:en blir därmed den övergripande ramen för det gemensamma utvecklingsarbetet i Västra Götaland. RUV består av tre delar: 1. Hållbar utveckling en ram för allt utvecklingsarbete 2. Fyra generella perspektiv, som ska genomsyra allt den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering 3. Fem fokusområden 1) Ett livskraftigt näringsliv 2) Kompetens och kunskapsutveckling, 3) Infrastruktur och kommunikationer, 4) Kultur och 5) Hälsa Till detta kommer en modell för genomförande (med ansvar och roller för olika aktörer), samt även en modell för löpande uppföljning och utvärdering. 5

Hållbar utveckling ramen för utvecklingsarbetet Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Hållbar utveckling innehåller tre dimensioner den ekonomiska, sociala och miljömässiga. De är sinsemellan beroende och ska samspela och förstärka varandra. Nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras sunda ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden. Följande punkter har särskild tyngd i visionen Det goda livet och i en hållbar utveckling: 1. En god hälsa och livskvalitet 2. Trygghet och gemenskap 3. Arbete och utbildning 4. Delaktighet i samhällslivet 5. Möta behoven hos barn och ungdomar 6. Tillväxt, en god miljö och ett rikt kulturliv Nedan anges exempel på områden som ingår i de tre dimensionerna för hållbar utveckling. Den absoluta merparten av variablerna bör utvecklas i rätt riktning för att utvecklingen ska kunna betecknas som hållbar. Ekonomiska ekonomisk utveckling, produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet, nyskapande och infrastruktur Sociala utbildning, arbetsliv, hälsa, inkomster, delaktighet och kreativitet Miljö klimat, biologisk mångfald, ekosystem, luft, mark och vatten Västra Götaland ska leva upp till åtaganden för hållbarhet i internationella deklarationer. Hållbar produktion och konsumtion ska ha en framträdande position både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Fyra generella perspektiv ska genomsyra utvecklingsarbetet En gemensam region Västra Götaland ska utvecklas till en väl sammanhållen region. En region där delarna samspelar och förstärker varandra och medverkar till hållbar tillväxt, välfärd och god miljö. En gemensam region ger fler möjlighet till arbete, utbildning, vård och omsorg, kultur och fritid. Här ingår också att ta vara på människors resurser oavsett kön, ursprung eller funktionshinder. Viktiga inslag i visionen är följande: en region med kortare avstånd attraktiva lokala arbetsmarknader med ökad tillgänglighet till arbete, utbildning och sociala kontakter m.m. en region där delarna samspelar och förstärker varandra för högre tillväxt och välfärd växtkraft och långsiktigt positiv befolkningsutveckling i de fyra regiondelarna Göteborgsregionen, Sjuhärad, Skaraborg och Fyrbodal. Jämställdhet Att ta vara på resurser hos både kvinnor och män innebär bredare perspektiv och större möjligheter till nytänkande och utveckling. I utvecklingsarbetet ska varje insats analyseras och beskrivas utifrån ett kvinna/manperspektiv. Viktiga inslag i visionen är följande: den könsuppdelade arbetsmarknaden är bruten och likaså de könstraditionella yrkesoch utbildningsvalen 6

en jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken skillnaderna i hälsa mellan kvinnor och män är mindre än idag en region utan mäns våld mot kvinnor och där kvinnor inte är utsatta Integration Integration har samband med de mest grundläggande värderingarna i vårt samhälle allas rätt att delta i samhället på lika villkor vad avser utbildning, arbete, kulturliv osv. Integration bygger på att samhället ska stå öppet för alla. Viktiga inslag i visionen är följande: varje kvinna och man med utländsk bakgrund finns i arbete eller utbildning utländsk /internationell utbildning och yrkeskompetens tas tillvara sysselsättningsgraden hos medborgare med utomnordisk bakgrund är inom en tioårsperiod på samma nivå som hos svenskfödda lägre arbetslöshet än riket i alla åldersgrupper valdeltagandet är högt och fler medborgare med utländsk bakgrund finns i beslutande församlingar Internationalisering Västra Götaland blir alltmer omvärldsberoende i takt med internationalisering och ekonomisk integration. Det gäller såväl näringslivet som andra sektorer och verksamheter. Viktiga inslag i visionen är följande: Västra Götalands internationella position och konkurrenskraft är stark Västra Götaland har utvecklat allianser och partnerskap för att få gehör för sina intressen i det europeiska samarbetet Västra Götaland är attraktivt för företag, kapital, kompetent arbetskraft och besökare Medborgarna har hög kompetens att verka internationellt Fem fokusområden Visionen Det goda livet innehåller fem fokusområden som ska prioriteras i ett långsiktigt arbete för att stärka utvecklingen i Västra Götaland. Fokusområde 1 Ett livskraftigt näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften hos ett näringsliv som verkar i skarp konkurrens på nationella och internationella marknader. Specifikt för näringslivet i Västra Götaland är hög specialisering och starka nätverk inom nationellt betydelsefulla branscher. Det är viktigt att stärka betingelserna för både befintligt näringsliv och för nyskapande och nyföretagande. Viktiga inslag i visionen är följande: Ett näringsliv med utvecklingskraft, nyskapande och förmåga att ta fram nya produkter och tjänster som kan konkurrera på globala marknader Högt utvecklad samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle för att stärka innovationer och kluster Positivt klimat för entreprenörsskap och nyföretagande En hållbar utveckling i näringslivet, där bl.a. resurshushållning, miljöriktig teknik och miljöanpassning av produkter och tjänster står i förgrunden Västra Götaland är långsiktigt Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande turismregion. Fokusområde 2 Ledande i kompetens och kunskapsutveckling En hög nivå inom utbildning och forskning är en av de långsiktigt viktigaste frågorna för Västra Götalands utveckling. Regioner med välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och utvecklas snabbare. Välutbildade medborgare medverkar till skapandet av en hållbar välfärd. 7

Den snabba utvecklingen i arbetslivet och teknikutvecklingen kräver ett högt tempo i kompetensoch kunskapsutveckling. Viktiga inslag i visionen är följande: Grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning Stimulerande lärmiljöer där kunskaper utvecklas utan hänsyn till geografiska, sociala eller kulturella begränsningar. Skolan är mottaglig för impulser från arbetslivet med elever som är väl rustade för kommande yrkesliv och livslångt lärande Elevens behov står i centrum kvalitet, valfrihet, delaktighet och inflytande har stor plats Skolan är en mötesplats som tillgodoser behoven av individuellt kunskapssökande Såväl grund- som gymnasieskolan som vuxenutbildning är organiserad så att övergången till nästa högre utbildningsnivå främjas Regional samverkan inom utbildningen för högre kvalitet till lägre kostnader. Högre utbildning och forskning Attraktiva och dynamiska högskoleutbildningar Varannan vuxen har någon form av högskoleutbildning Ett västsvenskt universitet en nära samverkan mellan universitet/högskolor för en starkare forskning och effektivt utnyttjande av spetskompetens och resurser Skillnaderna i utbildningsnivå mellan olika delar av regionen är väsentligt mindre än idag. Det livslånga lärandet Kompetensutveckling är tillgänglig för alla och går att kombinera med annan verksamhet i lätt tillgängliga lärmiljöer Långt driven samverkan mellan utbildningsanordnare och övriga samhället Ett lärandeklimat som stimulerar både lärandet i utbildningssystemet och kompetensutveckling i bl.a. arbetslivet. Fokusområde 3 Infrastruktur och kommunikationer Västra Götaland är Nordens främsta transportregion och en motor för svensk ekonomi. Investeringar i infrastrukturen i Västra Götaland har avgörande betydelse för näringslivets utveckling såväl i regionen som i landet som helhet. Både godstransporter och snabba persontransporter har betydelse för tillväxt och utveckling. I transportregionen ingår infrastruktur, logistik, kollektivtrafik och IT. Viktiga inslag i visionen är följande: En transport- och logistikregion Den internationella kopplingen för samtliga trafikslag är stark Göteborgsområdet är norra Europas logistikcentrum, vilket innefattar hög standard på anslutande väg- och järnvägsstråk Direktflyg till Europas viktiga destinationer Stark näringslivsrelaterad forskning och utveckling vad gäller logistik och transporter Snabba och energieffektiva flöden effektiva terminaler och smidiga regelverk Investeringar i infrastrukturen väg, järnväg, flyg och sjöfart Investeringar i infrastrukturen som främjar en hållbar tillväxt, god tillgänglighet, hög säkerhet samt en positiv utveckling i regionens olika delar Kollektivtrafik Kollektivtrafiken har ett konkurrenskraftigt utbud som bidrar till ett långsiktigt hållbart transportsystem med hög tillgänglighet Kortare restider som bidrar till att minska tidsavstånden och gör regionen rundare (den gemensamma regionen) 8

IT En infrastruktur för bredband med högsta hastighet och kapacitet till alla företag och hushåll, så att IT kan utnyttjas såväl för medborgarnas personliga utveckling och service som för att stärka regionens konkurrenskraft. Fokusområde 4 En ledande kulturregion Västra Götaland är en region med tydlig kulturprofil. Kulturarv och kulturhistoria liksom starka kulturverksamheter som GöteborgsOperan, Sveriges Nationalorkester och Film i Väst ger regionen identitet och särprägel. Kulturen bidrar till medborgarnas personliga utveckling och är en sammanlänkande kraft i mötet mellan regiondelar, folkgrupper och individer. Kulturen medverkar också i regionens utveckling genom att allt fler arbetar i denna sektor och många nya företag bildas. Viktiga inslag i visionen är följande., Alla medborgare har del av kulturen som kraftkälla och stimulans och deltar aktivt i kulturlivet Kultur med kvalitet och bredd blomstrar i hela regionen Muséer, arkiv, bibliotek och folkbildning är stöd för det livslånga lärandet Kulturen är en viktig tillgång för tillväxt och utveckling Fokusområde 5 En god hälsa Förändringar i levnadssätt, förbättringar i boende- och arbetsmiljöer och hälso- och sjukvårdens utveckling har i det långa perspektivet lett till bättre hälsa och ökad livslängd. Fortfarande finns dock betydande hälsoproblem. Att samhällsutvecklingen i stort och förhållanden i arbetslivet har betydelse är otvetydigt. Strävan bör vara att medborgarna ska känna delaktighet, kunna påverka sin vardag och ha god hälsa. Viktiga inslag i visionen är följande: Hälsoaspekter beaktas i samhällsplaneringens hela fält Goda arbets- och livsmiljöer och delaktighet i samhällslivet Hälsoklyftorna i Västra Götaland är mindre Barnen kan utveckla sina fulla fysiska, psykiska och sociala förmågor och får växa upp i en trygg och säker miljö En hälso- och sjukvård med tillgänglighet och kvalitet och på lika villkor med respekt för allas lika värde En väl utvecklad samverkan mellan aktörer som påverkar betingelser för hälsa t.ex. arbetsliv, kommuner, organisationer, primärvård och mellan aktörer inom hälso- och sjukvården där en bas är individens eget ansvar för sin hälsa. 9

Uppföljning och utvärdering Stor vikt bör läggas vid uppföljning och utvärdering. I grunden har varje aktör med genomförandeansvar ansvar för uppföljning av sin respektive verksamhet. Den bör även ske i ett helhetsperspektiv avseende hållbar utveckling, de fyra generella perspektiven och de fem fokusområdena, och då avse utvecklingen både i Västra Götaland och de fyra kommunförbundsområdena. Uppföljning bör ske gentemot de tre dimensionerna i Hållbar utveckling (modell för detta finns framtagen) och mot de utmaningar för en hållbar framtid som redovisats i utredningsarbetet om Hållbar tillväxt. Uppföljningen bör ske löpande och kompletteras med medverkan av oberoende externa utvärderare och ha formen av en lärande process. Förslagsvis en gång per år bör ett brett och öppet seminarium anordnas där utvärderarna redovisar sina analyser, som underlag för diskussioner om vart utvecklingen är på väg och hur den kan påverkas. Till detta bör många bjudas in politiker, näringsliv, forskare, myndigheter, organisationer, media m.fl. Ett särskilt program bör tas fram för hur RUV:en ska följas upp och utvärderas. Beredningsgruppen för regionutveckling (BRU), d.v.s. Västra Götalandsregionens och kommunförbundens samverkansorgan för regionutveckling, ansvarar för samordning av uppföljningen av RUV. Genomförandet ansvar och roller Den regionala utvecklingsvisionen är dokumentet där medborgarnas valda företrädare, dvs politiken, lägger fast visionerna för framtidens Västra Götaland. I den processen medverkar även partnerskapen i form av näringsliv, universitet och högskolor, organisationer m.fl. För genomförandet av RUV ansvarar en rad aktörer, var och en inom sina ansvarsområden. RUV ligger som grund för tillväxtprogram och andra genomförandeprogram. Den aktör som har ansvaret för ett område eller verksamhet inom ett fokusområde beslutar om mål, strategi och åtgärder. Det är kommuner och kommunförbund, Västra Götalandsregionen, näringsliv, organisationer, arbetsmarknadens parter, universitet och högskolor, statliga myndigheter och flera andra, beroende på vilket område det gäller. Ytterst är det kreativiteten och kraften hos medborgarna själva som avgör hur framgångsrik regionen blir. Genomförandet återkopplas till visionen genom den årliga uppföljningen enligt ovan föreslagen modell. Begreppsapparat: Vision bild av ett framtida önskvärt tillstånd Mål vad som ska uppnås. Konkret, tidssatt och uppföljningsbart (mätbart). Strategi vägar för att nå målen Åtgärder det som ska göras RUV hanterar visionen. Mål, strategi och åtgärder beslutas av de aktörer som har ansvar för olika verksamheter i genomförandet. Två roller stödjande och operativ I genomförandearbetet har aktörerna olika roller man kan vara stödjande eller operativ. Den aktör som har ansvaret för ett område är operativ, vilket innebär att man sätter mål, genomför åtgärder och följer upp, samt att man är initierande och drivande. Inom t.ex. kultur har kommunerna ansvar för de lokala kulturinsatserna medan regionen har ansvar för t.ex. de stora kulturinstitutionerna. Inom hälso- och sjukvården har Västra Götalandsregionen ansvar, men även kommunerna har ansvar för delar av sjukvården. På skolområdet har kommunerna det stora ansvaret för grundskolan och gymnasieskolan medan regionen har ansvar för vissa folkhögskolor och naturbruksgymnasier. Staten ansvarar för bl.a. högre utbildning och forskning. Här har staten det operativa ansvaret medan kommuner och region är stödjande. 10

Vad innebär modellen vad gäller ansvaret för genomförandet? Kommunerna har en nyckelroll i arbetet för att stärka betingelserna för näringslivets utveckling och regionens tillväxt och utveckling. Det sker genom ansvaret för samhällsplaneringen, boendemiljöerna, förskola och skola, kultur, fritid, turism, miljö, gator och vägar, teknisk service och flera andra områden. På alla dessa områden är kommunerna operativa. Kommunerna har tillsammans med Västra Götalandsregionen ansvaret för kollektivtrafiken. Här är det gemensamma bolaget Västtrafik operativt. Kommunerna agerar också i samverkan för tillväxt och utveckling. I de fyra regiondelarna samverkar kommunerna i kommunförbunden, men även i kommunalförbund och via bolag som t.ex. Business Region Göteborg, som arbetar för näringslivets utveckling i Göteborgsregionen. Genomförandeuppgifter är bl.a. de delregionala tillväxtprogrammen och olika utvecklingsprojekt, där många drivs i samverkan kommunerna emellan, och också med andra. Kommunerna är alltså operativa vad gäller tillväxt och utveckling i sina respektive regiondelar. Västra Götalandsregionen ska enligt sitt uppdrag från riksdagen bl.a. utarbeta en strategi för länets långsiktiga utveckling. En del i genomförandet är att upprätta tillväxtprogrammet för hela Västra Götaland. Här är regionen operativ. Regionen hanterar både statliga och egna medel för utvecklingsinsatser, för vilka man har ett operativt ansvar. Generellt är regionen operativ i regionövergripande frågor och stödjande gentemot kommunförbunden i de fyra regiondelarna. Regionen har valt arbetssättet att sällan vara utförare utan i huvudsak initierande, samordnande och stödjande. Regionen har ansvar för den regionala planen för investeringar i trafikinfrastrukturen (operativt ansvar) men agerar även när det gäller den nationella infrastrukturen i Västra Götaland. Regionen har även en operativ roll kring regional balans, d.v.s. att ta initiativ och stödja utvecklingen i de delar av regionen där det finns strukturella problem, med bl.a. svag utveckling av näringslivet. Det har koppling till det generella perspektivet Den gemensamma regionen. På samma sätt som kommunerna har ansvar för t.ex. skolan har Västra Götalandsregionen ansvar för hälso- och sjukvården. Båda är områden som är viktiga för Västra Götalands utveckling, Hälso- och sjukvårdens kvalitet har betydelse som lokaliseringsfaktor, den står för en betydande sysselsättning i Västra Götaland och där finns en stor forskning och utveckling. Staten finns företrädd i regionen på flera sätt. Länsstyrelsen är regeringens organ i länet. Statliga sektorsmyndigheter som Länsarbetsnämnden, Banverket och Vägverket har ansvar och är operativa inom sina respektive sektorer. Samma gäller Göteborgs universitet och våra högskolor. Staten har vidare genom riksdag och regering en självklar uppgift att genom lagstiftning och andra övergripande beslut ange spelregler och förutsättningar för samhällsutvecklingen. Näringslivet har en absolut nyckelroll för utvecklingen i regionen och är operativt i sin affärsdrivande roll med produktion, sysselsättning och forskning. Det finns vidare en rad organisationer och verksamheter med betydelse för regionens utveckling näringslivs- och fackliga organisationer, studieförbund, kooperativa utvecklingscentra, forskningsinstitut, EU:s strukturfonder, folkhögskolor, lokala utvecklingsgrupper och flera andra. De är var och en operativa inom sina respektive områden. Västra Götalandsregionen och kommunerna är viktiga bärare av RUV:en, genom dess karaktär av ett politiskt visionsdokument. Härtill kommer dialog med partnerskapen, både i Västra Götaland som helhet och i de fyra kommunförbundsområdena. Beredningsgruppen för regionutveckling (BRU) är forumet för samråd och beredning kommunförbunden och Västra Götalandsregionen emellan. Alla strategiska initiativ och förslag om insatser som väcks i kommunförbunden och i Västra Götalandsregionen och som berör Västra Götalands utveckling ska tas upp och stämmas av i BRU. Den löpande dialogen är viktig. 11