Strategirapport för KINA september 2011 september 2012

Relevanta dokument
52 MSEK Årligt allokerat 75 MSEK. 54 Strategiperiod Bedömning av strategigenomförande och resultat

Strategi för selektivt samarbete med. Kina. juli 2009 december 2013

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.

Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Strategirapport för Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer september 2011 september 2012

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1

Strategirapport för Botswana september 2011 september 2012

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Resultatstrategi för Bangladesh

1. Allmänna synpunkter och slutsatser

SEK Årligt allokerat 75 MSEK. 25 (20 aktiva) Strategiperiod Bedömning av strategigenomförande och resultat

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Strategi för selektivt samarbete med. Indien. januari 2009 december 2013

Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning

Internationell strategi

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013

Strategirapport för Sydafrika september 2011 september 2012

Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Indonesien. april 2009 december 2013

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

inom hållbar social utveckling

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM)

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Demo Miljö Nya marknader för svenska miljöteknikföretag 20 februari 2012

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategirapport för Indien september 2011 september 2012

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

STRATEGIRAPPORT FÖR SIERRA LEONE, SEPTEMBER 2010 AUGUSTI 2010

Resultat Utgångspunkten för beslutsunderlaget är en GAP-analys mellan nuläge och förväntade effekter av plattformen.

Utfasningsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Makedonien. januari 2010 december 2012

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Ändrad strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra strategin. Maria Gärtner Nord

ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef)

Strategi för selektivt samarbete med. Botswana. januari 2009 december 2013

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad

september 2011 september 2012

POLICY. Internationell policy

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Samarbetsländer med långsiktigt programsamarbete - Kategori 1

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Myanmar. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Här står vi. Dit går vi.

Aktörssamverkan Ett steg till i utvecklingen

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb: Artikelnr: UD

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE

Strategi för det regionala utvecklingssamarbetet med Asien med fokus på. Sydöstasien. september 2010 juni 2015

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.

Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling?

Lärdomar och möjligheter för ökat resultatfokus utvärdering i halvtid. Presentation xxx XXX

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Sveriges internationella överenskommelser

Motion från Anna-Britt Wejdsten (L) - Ny vänort i Rumänien

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

REFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER

Utgångspunkter

Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Sida 2 (8) Hållbar upphandling

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia

Policy Fastställd 1 december 2012

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Ramar och kriterier. Linnaeus-Palme planering (7)

Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet

Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

KRAV PÅ REDOVISNING KOMMUNALT PARTNERSKAP FÖRSTUDIE. Gäller från och för projekt beviljade av ICLD.

Förslag till Verksamhetsplan 2011

World rankings. Antalet STEM-examina ökande. 1,75% av BNP på R&D (2006) 109 universitet HEI. 32 miljarder Euro

Transkript:

Strategirapport för KINA september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Sida bedömer att det selektiva samarbetet med Kina genomförs i enlighet med strategin. Samtliga insatser som inletts under tidigare strategiperiod, och inte uppfyller kriterierna för fortsatt stöd under det selektiva samarbetet, avslutades under 2011. Det övergripande processmålet för Strategin för selektivt samarbete med Kina 2009-2013 är att merparten av samarbetet vid strategiperiodens slut ska bedrivas i form av aktörssamverkan. Andelen aktörssamverkansinsatser har under perioden successivt ökat och utgör nu ca 63 % av den totala volymen i SEK (eller i antal, 23 av 29 insatser). Processmålet har därmed uppnåtts. Inom sektorn demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter har utvecklingen i Kina under flera år gått i negativ riktning. För närvarande pågår 6 insatser inom sektorn, varav två är aktörssamverkan. De synergier med MR-konsultationerna som strategin föreskriver har inte kunnat uppnås då inga konsultationer genomförs. Dock har Raoul Wallenberg-institutets (RWI) program för kapacitetsutveckling inom mänskliga rättigheter kunnat fortsätta med positiva resultat. En extern utvärdering som genomfördes våren 2012 beskriver programmet som ett exempel på en insats inom området mänskliga rättigheter som haft ett mätbart genomslag 1. Det visar att Sidas stöd kunnat bidra till strategimålet, men också att tidsperspektivet för sådan påverkan är mycket långt. RWI har fått stöd från Sida för verksamhet i Kina sedan 1996. En annan positiv tendens är att Kulturrådets projektutlysningar, där Sida avsatt finansiering bl. a. för Kina bidragit till att nya aktörer inlett samarbeten inom sektorn. 2 Det selektiva samarbetet inom sektorn miljö och klimat har tydliga synergier med svensk bilateral dialog om miljö och klimat och främjande av svensk miljöteknik och miljökunnande. Frågorna är prioriterade i Kinas 12:e femårsplan (2011-2015) 3. Vid sidan av de dialognära insatserna finns ett starkt intresse hos kinesiska aktörer för aktörssamverkan. Inom sektorn pågår 17 insatser varav 16 är aktörssamverkan. Även på miljöområdet är strategimålet allmänt formulerat, men det kan klart konstateras, att insatser lett till stärkt kapacitet i Kina. T.ex. har samarbetet mellan Naturvårdsverket och det kinesiska miljöministeriet 2007-2012 ökat Kinas kapacitet att begränsa utsläpp av dioxiner och att skydda grundvattnet 4. 1 Evaluation of the Raoul Wallenberg Institute s China Programme from 1996-2011 and suggestions for future proramme work Great Britain China Centre 2012 2 Resultat- och verksamhetsrapport gällande aktörssamverkan inom kulturområdet, Kulturrådet Juni 2012 3 12th Five Year Plan, 2011-2015, i engelsk översättning av EU-ambassaderna i Peking 4 Final report of the programme for Co-Operation on Environment and Sustainable Development between the Chinese Ministry of Environmental Protection and Swedish Environmental protection Agency, 2007-2012, Naturvårdsverket September 2012. Sida 1 (17)

Inom övriga områden som efterfrågas och där svenska och kinesiska aktörer har ett ömsesidigt intresse finns 6 insatser, samtliga aktörssamverkan. Samarbeten inom området företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) och antibiotikaresistens, är kopplade till samförståndsavtal mellan Sverige och Kina. Det bilaterala samarbetet med Kina avslutas enligt regeringens beslut i december 2013. Samtliga insatser inom ramen för strategin har därför en aktivitetsperiod som slutar i december 2013 eller tidigare. Att genomföra en ansvarsfull utfasning, och att svenska parter lämnar ett gott intryck är avgörande för om uthålliga och förtroendefulla relationer ska kunna uppstå ur arbetet med aktörssamverkan. Riskfaktorer kopplade till utfasningen av det bilaterala stödet är att insatser försenas och inte kan leverera förväntade resultat, svaga incitament att rapportera i tid samt en ökad risk för korruption när Sida minskar sin närvaro. För att hantera dessa risker kommer Sida under kommande år prioritera uppföljning av pågående insatser och vara restriktiv med att ingå nya avtal. 1. INLEDNING Utvecklingssamarbetet styrs av Strategin för selektivt samarbete med Kina 2009-2013. Det övergripande målet för det svenska selektiva samarbetet med Kina är demokratisk utveckling och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna samt en miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling. Andra områden där svenska och kinesiska aktörer har ett ömsesidigt intresse för aktörssamverkan kan dock komma ifråga. 2. EKONOMISKT UTFALL Allokeringen för Kina för 2012 uppgår till 50 MSEK. Till och med den 30 september 2012 har totalt 26,8 MSEK utbetalats. Detta motsvarar ca 54 % av anslaget för 2012. Bemyndiganderam för 2012 är 60 MSEK, varav 42,1 5 MSEK är intecknat. En majoritet av projekten faktureras i efterhand. Förseningar i projekt och sena faktureringar har bidragit till att det varit svårt att prognostisera utbetalningar. Då flertalet utbetalningar förväntas i slutet av 2012 bedömer Sida att de allokerade medlen används 2012. Allokering 2012 Utfall jan-aug Prognos jan-dec Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga 13,1 14 rättigheter Miljö och klimat 9,6 25, Övriga områden 4,1 11 Totalt 50 26,8 50 Varav aktörssamverkan 10,8 36,5 Varav riktat bistånd 16 13,5 6 5 Prognos avtalade insatser samt bemyndiganderam 1 MSEK för ambassadfonden 6 En återbetalning på 3,6 MSEK förväntas inom ramen för riktade insatser, därav minskat. Sida 2 (17)

3. RESULTAT 3.1 Aktörssamverkan Målet för aktörssamverkan är att stimulera och stärka framväxten av självbärande relationer av ömsesidigt intresse mellan svenska aktörer och aktörer i Kina i syfte att bidra till målet för internationellt utvecklingssamarbete. Det övergripande processmålet för Strategin för selektivt samarbete med Kina 2009-2013 är att merparten av samarbetet vid strategiperiodens slut ska bedrivas i form av aktörssamverkan. Andelen aktörssamverkansinsatser har under perioden successivt ökat och utgör nu ca 63 % av den totala volymen i SEK (eller i antal 23 av 29 insatser). Processmålet har därmed uppnåtts. Då biståndsfinansierade insatser står för en begränsad del av det totala utbytet mellan Kina och Sverige, är det svårt att bedöma om aktörssamverkan substantiellt har bidragit till att relationerna av ömsesidigt intresse har ökat. Inom vissa områden, t.ex. kultur och miljö, har aktörssamverkan sannolikt bidragit till att bredda relationerna. Särskilt positivt är att kulturstödet ökat aktörssamverkan inom sektorn demokrati och mänskliga rättigheter. Aktörssamverkansinsatser som baseras på samförståndsavtal, framför allt inom miljö, hälsa och CSR spelar en viktig roll för dialogen mellan Sverige och Kina. Samförståndsavtal omsätts i konkreta aktiviteter. Otydligheten om möjligheten till framtida finansiering riskerar dock att påverka dialogen negativt. Andra insatser är mer renodlat aktörsdrivna, små och geografiskt spridda. Bland dessa insatser finns flera exempel som lett till hållbara relationer mellan aktörerna. Det är dock en utmaning för Sida att identifiera resultat av aktörssamverkan som tydligt relaterar till utvecklingsmålet om förbättrade villkor för fattiga människor. Svenska aktörer har ofta begränsade erfarenheter av utvecklings- och internationellt samarbete, vilket kräver mycket stöd från Sida i utveckling av projektförslagen, bedömning av kontexten samt att i övrigt uppfylla de administrativa kraven för biståndsanslaget. Om parterna gjort ett gediget förarbete ökar potentialen för att samarbetet leder tillför självbärande relationer, men i det korta tidsperspektiv som erbjuds är det svårt att åstadkomma. Bland de kinesiska parterna finns relativt god tillgång till finansiering, och stark efterfrågan på fortsatt samarbete efter 2013. Kommersiella relationer och forskning är områden där naturliga övergångar till andra medel finns på både svensk och kinesisk sida. Svenska myndigheter och organisationer behöver däremot kostnadstäckning. Kina kan med några få undantag, inte täcka svenska arvoden för kapacitetsutveckling och tekniskt stöd. I dessa fall har aktörssamverkan skapat förväntningar på uthålliga relationer, som Sverige inte kan uppfylla. 3.2 Sektor 1: Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter Antal avtalade insatser: 6 Antal insatser Myndighet 1 Akademisk institution 1 Enskild organisation 3 Sida 3 (17)

Privat företag 1 Under perioden januari-september 2012 har 1 insats slutförts medan 2 nya avtal om insatser har undertecknats. 3.2.1 Bedömning av strategins sektormål för demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter Sektormål: att främja och öka respekten för de mänskliga rättigheterna i Kina med särskild fokus på de medborgerliga och politiska rättigheterna Bedömning av utvecklingen mot sektormålet: Insatserna bidrar till målet. Sida bedömer att målet är alltför ambitiöst i förhållande till utformningen av och volymen för biståndet. Portföljen har hittills främst bestått av riktade insatser (RWI och ambassadfonden för stöd till det civila samhället) men under det senaste året har också några aktörssamverkansinsatser kommit igång, inom kulturområdet och civilsamhället. Det är emellertid en utmaning att i linje med strategin öka andelen aktörssamverkansinsatser då få kinesiska aktörer kan verka inom området. Trots det alltmer restriktiva MR-läget i Kina har RWI:s program för kapacitetsutveckling kunnat fortsätta projektimplementeringen och rapportera positiva resultat hittills utan restriktioner. Det beror sannolikt på att RWI är en respekterad och välkänd partner i Kina, men också på programmets transparens och kontinuerliga kommunikation med det kinesiska utrikesministeriet. Den långsiktiga finansieringen från Sida har bidragit till ett ökat förtroende och engagemang från de kinesiska parterna. Sida bedömer att insatserna inom miljö, CSR och hälsa kompletterar de mer direkt MR-inriktade insatserna. Dålig miljö och utsläpp är frågor som orsakar missnöje bland befolkningen. En bättre miljöförvaltning är nödvändig för att komma åt miljöproblemen. Inom CSR behandlas också rättighetsfrågor som arbetsvillkor och konsumenträtt. 3.2.2 Resultat på insatsnivå De tre största insatserna 36 201101 201306 8,5 200602-201306 4 201109-201312 8,5 Ambassadfonden Samarbetsform Riktad insats 100 % Riktad insats 100 % 2,7 Kulturrådet Aktörssamverkan Svensk andel av totala stödet Måluppfyllelse 26 Raoul Wallenberginstitutet Tillfredsställande, beskrivs nedan Tillfredsställande 70 % Inga resultat finns ännu att påvisa Sida 4 (17)

Insats 1: RWI Human Rights Capacity Development Programme in China 2011-2013 Insatsens huvudsakliga mål: Att stärka det kinesiska åklagarämbetets kapacitet att genomföra sitt uppdrag i enlighet med gällande internationella standarder avseende mänskliga rättigheter. Att stärka den institutionella kapaciteten hos ett antal akademiska partner att genomföra utbildning och forskning avseende mänskliga rättigheter. Att bidra till att en nationell MR-institution etableras i Kina. 36 201101-201312 Resultatredovisning 7 : 26 Raoul Wallenberg Institutet Samarbetsform Svensk andel Riktad insats 100% En extern utvärdering av den hittillsvarande programperioden, 1996-2011, genomfördes under våren 2012. Programmet beskrivs i utvärderingen som ett exempel på en insats inom området mänskliga rättigheter som haft ett mätbart genomslag. Utvärderingen lyfter bl.a. fram följande resultat: Framtagande av det hittills enda läromedelsmaterialet i mänskliga rättigheter skräddarsytt för åklagare. Den enda systematiska MR-utbildningen för åklagare vid National Prosecutors College på nationell nivå och i ökad utsträckning också på provinsiell nivå. E-kurser som lanserats av National Prosecutors College nått ut till alla åklagare som har tillgång till internet. Etablering av MR-utbildningar med väsentligt material översatt till kinesiska vid fem ledande kinesiska universitet, samt etablering av MR-center inom universiteten. Lärarkåren vid de fem universiteten utbildade i MR-pedagogik. Stöd för utveckling av ett akademiskt MR-nätverk. Drygt 150 utexaminerade studenter med en grundläggande kunskap om ramverket för internationell MR-lagstiftning. RWIs arbete har lett till att en diskussion om inrättande av en nationell MR-institution (NHRI) för första gången påbörjats och blivit ett eget forskningsämne. Intresset för NHRI ökar också utanför den akademiska världen, bland annat inom rättsväsendet. Publicering av ett lagförslag som grund för diskussion om etablering av en NHRI 7 Evaluation of the Raoul Wallenberg Institute s China Programme from 1996-2011 and suggestions for future proramme work Great Britain China Centre 2012 Sida 5 (17)

Sidas resultatbedömning: Insatsen har goda förutsättningar att nå målen och dessutom bidra till sektormålet. Ovan nämnda utvärdering visar på att RWI:s arbetssätt kan uppnå resultat trots restriktivt politiskt klimat, men också att det ackumulerade förtroendet under lång tid (15 år) haft betydelse. Sannolikheten för att en nationell institution för MR kommer att etableras under den pågående programperioden är ganska liten. Studenter som genomgått MR-utbildningarna återfinns nu på nyckelpositioner (utrikesförvaltningen, NGO:er, rättsväsendet) där kunskaper om MR och folkrätt kan ha inverkan. Detta är en strategiskt viktig insats eftersom den ger en plattform för Sverige föra diskussioner med Kina om prioriterade MR-frågor, även om den formella MR-konsultationen avbrutits. Besked till RWI om möjlig finansiering bortom biståndet är angeläget. Avslut av programmet inleds annars i december 2012. Insats 2: Aktörssamverkan inom kulturområdet 2011-2013 Insatsen huvudsakliga mål: att stimulera och stärka uppkomsten av självbärande relationer av ömsesidigt intresse mellan svenska parter och parter i de berörda samarbetsländerna 8 inom kulturområdet. 9 4 201109-201312 Resultatredovisning 10 : Samarbetsform 2,7 Kulturrådet Aktörssamverkan 70% Svensk andel Programmet hade den första utlysningen i september 2011 och den andra i januari 2012. Nio svensk-kinesiska projekt har beviljats bidrag av totalt 21 ansökningar. De projekt som beviljades medel i de första ansökningsomgångarna ska redovisa till Kulturrådet 31 augusti resp. 31 oktober 2012. Av dessa skäl kan varken resultat eller måluppfyllelse utläsas ännu. Detta kommer att redogöras för i den verksamhetsrapport som Kulturrådet skickar till Sida i juni 2013. Sidas resultatbedömning: Även om det ännu är för tidigt att presentera konkreta resultat kan det konstateras att utlysningarna av bidrag för aktörssamverkan inom ramen för Kulturrådet har bidragit till att involvera många nya aktörer på svensk och kinesisk sida. Samarbetet omfattar för sektormålet relevanta teman, bland annat hbt- och genderfrågor. Metoden att lägga ut en utlysning på expertmyndighet har varit effektiv. Många ansökningar har kunnat behandlas på kort tid med hög kvalitet. Det hade inte varit möjligt med tillgängliga personalresurser på Sida. 8 Programmet är öppet före aktörer i Botswana, Indien, Indonesien, Kina, Namibia och Sydafrika 9 Det avtalade svenska stödet för Kina. 10 Kulturrådet: resultat- och verksamhetsrapport 2012 Sida 6 (17)

Insats 3: Planeringsbidrag för att främja nya partnerskap och dialog mellan Sverige och Kina inom områdena livsmedelssäkerhet och arbetsrelaterade rättigheter Insatsens huvudsakliga mål: att stödja kinesiska enskilda organisationer i sitt arbete med att främja och försvara marginaliserade gruppers rättigheter; att öka kinesiska enskilda organisationers deltagande i svensk-kinesiskt samarbete. 0,27 201201-201211 Resultatredovisning 11 : Samarbets partner Samarbetsform 0,27 Track II AB Aktörssamverkan 70% Svensk andel Kontakter har knutits mellan kinesiska enskilda organisationer och svenska aktörer (bl.a. IF Metall, Lunds universitet, Diskrimineringsombudsmannen, RFSU) Svenska aktörer har ökade kunskaper om hur kinesiska enskilda organisationer arbetar med diskrimineringsfrågor, arbetsrelaterade rättigheter, livsmedelssäkerhet och CSRfrågor De kinesiska samarbetsparterna har ökade kunskaper om hur svenska aktörer (politiska partier, myndigheter, medier, enskilda organisationer, universitet) debatterar och arbetar med frågor om demokrati, civila samhället, yttrandefrihet och jämställdhet. Sidas resultatbedömning: Det är ännu för tidigt att bedöma om insatsen har nått sitt mål, d.v.s. huruvida de kontakter som knutits kommer att resultera i framtida samarbeten. Insatsen är intressant då den kan säga något om möjligheterna till aktörssamverkan mellan civilsamhällesorganisationer, t. ex. om det finns finansiering för dem att jobba bortom biståndet. Ett företag med expertkunskaper om Kina har fungerat som mäklare, vilket förbättrat förutsättningarna för dialog mellan svenska och kinesiska organisationer. Det kortsiktiga förväntade resultatet om initialt kontaktskapande och erfarenhetsutbyte har uppnåtts. 3.3 Sektor 2: Miljö och klimat Antal avtalade insatser: 17 Antal insatser Myndighet 10 Akademisk institution 2 Enskild organisation 4 Utländsk organisation 1 Under perioden januari-september 2012 har 3 insatser slutförts medan 10 nya avtal om insatser har undertecknats. 11 E-mail från Malin Oud mottaget 2012-09-27 Sida 7 (17)

3.3.1 Bedömning av strategins sektormål för miljö och klimat Sektormål: stärkt kapacitet i det kinesiska samhället för en miljömässigt hållbar utveckling samt för anpassning av samhället till effekterna av klimatförändringarna och en minskning av klimatpåverkande utsläpp Bedömning av utvecklingen mot sektormål(en): I förhållande till de begränsade resurser som finns till förfogande för selektivt samarbete med Kina inom sektorn miljö och klimat har målen satts på en generell och hög nivå. På en övergripande nivå kan konstateras att insatserna bidrar till målet. Insatsportföljen omfattar för närvarande 17 insatser, vilket visar att det finns ett stort intresse från såväl svenskt som kinesiskt håll att samarbeta kring miljöfrågor. Förutom det riktade stödet till China Council for International Cooperation on Environment and Development (CCICED), ett högnivåråd för rådgivning till den kinesiska regeringen, handlar det om aktörssamverkan i form av tillämpad forskning, demonstrationsprojekt och kapacitetsuppbyggande institutionellt samarbete mellan miljömyndigheter. Bland parterna återfinns myndigheter, universitet, enskilda organisationer och privata aktörer. Det selektiva samarbetet har tydliga synergier med bilateral dialog såväl vad gäller dialog om miljö och klimat som främjande av svensk miljöteknik och miljökunnande. 3.3.2 Resultat på insatsnivå De tre största insatserna 25,9 200704-201204 10,0 201010-201212 9,2 201203-201406 22,2 Naturvårdsverket 4 Kinesiska miljöministeriet Samarbetsform Riktad insats 60% Riktad insats 10% 5 Tillväxtverket Aktörssamverkan Svensk andel av totala stödet Måluppfyllelse Delvis Tillfredsställande 70% Ny insats. Inga resultat finns ännu att påvisa. Insats 1: Institutionellt samarbete mellan miljöministeriet i Kina och Naturvårdsverket Insatsens huvudsakliga mål: Att stärka den institutionella kapaciteten för offentlig miljöstyrning i Kina med fokus på förvaltning av vatten, främjande av miljövänliga företag och kemikaliehantering. Att grundlägga långsiktigt samarbete mellan miljömyndigheter i Sverige och Kina som bygger på ömsesidigt intresse. Sida 8 (17)

25,9 200704-201204 22,2 Naturvårdsverket Samarbetsform Svensk andel Riktad insats 60%* Resultatredovisning: 12 Projektfasen 2007-2012 avslutades i april 2012. I fråga om att etablera långsiktigt samarbete uppnåddes resultaten endast delvis. Den externa utvärdering 13 som gjordes halvvägs genom projektet visade på de utmaningar som finns i att skapa ömsesidig förståelse för arbetsmetoder, politiska och finansieringsmässiga förutsättningar. I de 5 delprojekten uppnåddes däremot förväntade resultat, till exempel följande: Kinas första plan för skydd av dricksvattenkällor tagits fram av miljöministeriet (MEP) MEP har tagit till sig principen om integrerad tillståndsprövning inom massa- och pappersindustrin och är villiga att prova metoden på två pappersbruk under 2012-2013 MEP har utvecklat en implementeringsplan för miljövänligt företagande Resultatbedömning: Det fleråriga samarbetet mellan MEP och Naturvårdsverket utgör tillsammans med CCICED som beskrivs nedan en viktig bas för den svensk-kinesiska dialogen på miljöområdet. Det har dessutom gett ett antal konkreta effekter på kinesisk policy inom miljöområdet. Anledningen till att resultaten ändå bara delvis uppnåtts, beror framför allt på skilda förväntningar hos samarbetsparterna. Den kinesiska parten hade förväntat sig att den svenska parten var mer insatt i de kinesiska förutsättningarna, samt att samarbetet var närmare knutet till den politiska dialogen mellan länderna. Den långa startsträckan för att finna gemensamma arbetsmetoder och mål har enligt Sidas bedömning inverkat negativt på kostnadseffektiviteten. Det var också kostsamt att inkludera utsänd personal från Naturvårdsverket för att hantera programmet på plats i Kina. Trots att den utsända facilitatorn bidragit till att höja kvaliteten på programgenomförandet, ökat kunskapen om kinesiska miljöfrågor hos svenska parter, och väsentliga resultat uppnåtts i fråga om att fördjupa relationen mellan Sverige och Kina på miljöområdet, var kostnaden hög i förhållande till betydelsen för den biståndsfinansierade verksamheten. Att programmet under 2012-2013 fortsätter utan utsänd personal kan samtidigt innebära en risk för försämrad kommunikation. Men då man i fortsättningen fokuserar på endast två sakområden, och samarbetar närmare med Miljödepartementet i genomförande av policydialogen enligt kinesiskt önskemål, bedömer Sida att risken hanterats. 12 Final report of the programme for Cooperation on Environment and Sustainable development between the Chinese Ministry of Environmental Protection and the Swedish Environmental Protection Agency, 2007-2012, Naturvårdsverket 2012-09-14 13 Mid-term review of Sida s support to the Swedish Environmental Protection Agency s co-operation with the Ministry of Environmental Protection in China in a Programme for Co-operation on Environment and Sustainable Development 2007-2010, Arne Svensson, Lina Lenefors 2010 Sida 9 (17)

Insats 2: China Council for International Cooperation of Environment and Development (CCICED) Insatsens huvudsakliga mål: att ge rekommendationer till den kinesiska regeringen samt utgöra en plattform för det internationella samarbetet mellan Kina och det internationella samfundet när det gäller miljö- och utvecklingspolitik 6,6 201010-201212 10,0 201010-201212 6 Kinesiska miljöministeriet 4 Kinesiska miljöministeriet Samarbetsform Svensk andel Riktad insats 10% Riktad insats 10% Resultatredovisning 14 : Sida har stött CCICED sedan 2002. Sida beslutade i maj 2012 om fortsatt stöd under 2012-2013. Hösten 2011 publicerades en studie av de resultat som CCICED uppnått under 20 år. Rapporten pekar på många exempel där en fråga introducerats i CCICED, och några år senare inkorporerats i femårsplaner och andra policydokument från den kinesiska regeringen. Exempelvis startade diskussioner om kolsnål ekonomi i CCICED 2007 och två år senare gjorde den kinesiska regeringen officiella åtaganden om att åstadkomma en kolsnål ekonomi. År 2008 introducerade CCICED konceptet grön ekonomi, och detta blev inkluderat i den 12:e femårsplanen som antogs 2010. Resultatbedömning: Även om många faktorer kan påverka vilka idéer och riktlinjer kinesiska regeringen väljer att anta, gör sammanställningen det troligt att dialog och utredningsarbete i CCICED:s arbetsgrupper påverkar kinesisk politik på miljöområdet, och bidrar till att miljö integreras i ekonomisk politik. Att Sverige har en representant i CCICED och möjlighet att bidra med experter till arbetsgrupper ger en viktig plattform för dialog med Kina. Otydliga besked om Sveriges långsiktiga engagemang efter 2013 riskerar dock att påverka dialogen negativt. Insats 3: Planeringsbidrag: Bird banding and monitoring exchange of knowledge between Sweden and China Insatsens huvudsakliga mål: att åstadkomma en kapacitetshöjning inom kinesiska institutioner och fågelstationer som ansvarar för ringmärkning, samt att etablera ett långsiktigt samarbete mellan Sverige och Kina om ringmärkning och om hur den kan användas som bas för analys av förändringar i miljö och klimat och spridning av smittsamma sjukdomar. 14 CCICED at 20, Activities Impacts and Future Opportunities, China Council for International Cooperation of Environment and Development, November 2011 Sida 10 (17)

0,340 201008-201110 0,338 Naturhistoriska riksmuseet Samarbetsform Svensk andel Aktörssamverkan 50% Resultatredovisning: Planeringsbidraget för samarbete mellan Naturistoriska riksmuseet och det kinesiska Nationella centret för ringmärkning, avslutades i november 2011. 125 kinesiska ringmärkare utbildades med fokus på hur ringmärkning kan användas för miljöövervakning 15. Naturhistoriska riksmuseet och det kinesiska centret tecknade ett samarbetsavtal och har nu beviljats ett samarbetsbidrag inom aktörssamverkan för 2012-2013 16. Resultatbedömning: Information som erhålls genom ringmärkning av fåglar blir alltmer betydelsefull för att följa miljö- och klimatförändringar, spridning av sjukdomar mm. Om Kina förbättrar sin kapacitet inom ringmärkning, och ringmärker rutinmässigt, vilket är målet för det pågående samarbetet, kan det få stor betydelse globalt. Detta är ett intressant exempel på ett aktörsdrivet initiativ med starka ömsesidiga intressen. Det sker vid sidan av officiell dialog mellan Kina och Sverige, men kan ha stor betydelse för miljön i Kina. Det allvarligaste hotet mot projektets fortlevnad, är att Naturhistoriska riksmuseet, som är en myndighet, inte kan säkra långsiktig finansiering bortom biståndet. Museet har dock indikerat att forskningsbidrag kan vara en möjlighet. 3.4 Sektor 3: Övriga områden Antal avtalade insatser: 6 Antal insatser Myndighet 2 Akademisk institution 1 Privat företag 3 Under perioden januari-september 2012 har 2 insatser slutförts medan 2 nya avtal om insatser har undertecknats. 3.4.1 Bedömning av strategins sektormål för övriga områden Sektormål: Inget sektormål. Strategin anger att stöd till aktörssamverkan kan förekomma också inom områden som efterfrågas och där svenska och kinesiska aktörer har ett ömsesidigt intresse. Bedömning av utvecklingen mot sektormål(en):se 3.1 om aktörssamverkan. 15 Bird ringing and monitoring exchange of knowledge between Sweden and China. Partner Driven Cooperation Final Report, Thord Fransson & Bo Petersson, Naturhistoriska riksmuseet, 2011? 16 Sida beslut nr 2012-00167 Sida 11 (17)

3.4.2 Resultat på insatsnivå De tre största insatserna 21,1 201007-201306 14,5 201003-201410 7,1 201106-201308 13,3 Forskningsutlysningen 4,9 Ambassaden i Peking 0,5 Smittskyddsinstitutet Samarbetsform Aktörssamverkan Aktörssamverkan Svensk andel av totala stödet Måluppfyllelse 50% Tillfredsställande 90% Delvis 70% Delvis Insats 1: CSR-center vid ambassaden i Peking Insatsens huvudsakliga mål: Att fördjupa samarbetet inom företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) mellan Sverige och Kina från att ha fungerat på ad hoc-basis till att bli en plattform för aktörssamverkan. Att öka effekterna och precisionen i det svensk-kinesiska CSR-samarbetet. At bredda dialogen mellan Kina och Sverige på basis av det pågående samarbetet och de bilaterala avtalen. 14,5 201003-201203 Aktörssamverkan 4,9 Sveriges ambassad i Peking Samarbetsform Svensk andel Aktörs- 90% 17 samverkan Resultatredovisning: 18 CSR-Centret har bidragit till ökat samarbete mellan svenska aktörer inom CSR i Kina, bland annat genom att genomföra gemensamma aktiviteter med Svenska Institutet, Handelskammaren, Generalkonsulatet i Shanghai, samt möten med styr-och referensgrupper. Studiebesök för kinesiska journalister till Sverige har genomförts. Tre utbildningar för tjänstemän vid handelsministeriet genomförts. Studier om textilsektorn respektive barns rättigheter med kinesiska samarbetsparter inletts. 17 Avser CSR-Centrets kärnfinansiering. För aktiviteter tillämpas kostnadsdelning. 18 Combined Annual Narrative Report for 2011 and report for the period 1 January to 31 March 2012 Embassy of Sweden Centre for Corporate Social Responsibilities, 2012 Sida 12 (17)

Resultatbedömning: En extern uppföljning av insatsen som genomfördes vid årsskiftet 2011 och 2012 konstaterar att centret, trots en trög start och vissa brister i administration och ledning, är en strategiskt viktig ingång och plattform för policydialog och stödaktiviteter inom prioriterade områden såsom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, hållbar utveckling och antikorruption 19. Centret har fått lägga mycket personalresurser på att förbättra administrativa rutiner, vilket lett till förseningar i aktiviteter. Centret har ännu inte rekryterat den personal som anges i plan. Rapporteringen anger kapacitetsbrist som orsak till förseningar. Projektet kräver noggrann uppföljning från Sida under kommande år. Insats 2: Antibiotikaresistens (samarbete med kinesiska hälsoministeriet) Insatsens huvudsakliga mål: Att stödja utvecklingen av en undervisningsmodul om användning av antibiotika samt antibiotikaresistens. Att stödja utvecklingen av en ny modell för att beräkna de socioekonomiska kostnaderna av antibiotikaresistens. Att stödja bilateralt utbyte och utbildningsaktiviteter för övervakning av antibiotikaresistens och konsumtion. Att stödja bilateralt utbyte och utbildningsaktiviteter om laboratorieteknik och mikrobiologi. 7,1 201106-201308 0,5 Smittskyddsinstitutet Samarbetsform Svensk andel Aktörssamverkan 70% Resultatredovisning 20 : Projektet har grund i ett samförståndsavtal som tecknats på hälsoområdet. Aktiviteterna har försenats. Det resultat som uppnåtts efter ett år, är att det formella ramverket är på plats, och inledande aktiviteter har börjat genomföras. Resultatbedömning: Projektet ger viktiga lärdomar om det praktiska genomförandet av aktörssamverkan, och en del aspekter som inte fungerat. Att komma överens om principer för kostnadsdelning och omsätta detta i avtal har tagit längre tid än beräknat. Projektet kommer att förlängas till slutet av 2013 och förutsättningarna för god resultatstyrning har förbättrats genom att ett nytt resultatramverk tagits fram. Det finns dock fortfarande en risk att planerade aktiviteter inte hinns med. De investeringar som gjorts under året för att skapa ett formellt ramverk har förhoppningsvis förbättrat förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete efter utfasningen av biståndet. Eftersom SMI är en myndighet med behov av kostnadstäckning är den fortsatta 19 Review of the Centre for Corporate Social Responsibility, the CSR Centre, of the Swedish Embassy in China, Lars Rylander SPM Consultants, January 2012 20 Halvårsrapport, Smittskyddsinsitutet september 2012 Sida 13 (17)

finansieringen på svensk sida oklar. Det korta tidsperspektivet för genomförandet av insatsen innebär att den försenade starten av aktiviteterna inverkat negativt på kostnadseffektiviteten. Insats 3: Pilot training programme in cadastral management Insatsens huvudsakliga mål: att baserat på erfarenheterna från ett utbildningsprogram för kapacitetsuppbyggnad inom fastighetsregistrering utveckla utbildningsmoduler för fortsatt kapacitetsuppbyggnad 2 201107-201207 Resultatredovisning 21 : Samarbetsform Svensk andel 1,5 Lantmäteriet Aktörssamverkan 60% En utbildningsmodul och anpassat utbildningsmaterial har utvecklats. 25 kinesiska deltagare från 16 olika provinser har genomgått utbildningen och projektmålet är uppnått. Nya områden för framtida samarbeten mellan aktörerna har identifierats. En ny skräddarsydd utbildning ska genomföras i hösten 2012. Kostnaderna täcks då helt och hållet av den kinesiska parten, Ministry of Land and Resources som köper utbildningen av Lantmäteriet. Resultatbedömning: Exempel på en lyckad insats med myndighet som genomförare, där parterna fortsätter samarbeta bortom biståndet. Sidas bedömning är att Lantmäteriet varit särskilt framgångsrika i att identifiera samarbetspartens behov, hittat fungerande samarbetsmetoder samt förstått metoden aktörssamverkan. Att parterna tidigare samarbetat i närmare tio år med Sidastöd är betydelsefullt. Det förtroende som byggs upp under långvarigt samarbete är avgörande i Kina. 4. DIALOGFRÅGOR Övergripande dialogfrågor enligt strategin är: Hur Sverige och Kina gemensamt ytterligare kan bidra till ökad aktörssamverkan och ökat ägarskap i syfte att nå det övergripande målet för samarbetet > Det kinesiska handelsministeriet MOFCOM som koordinerar inkommande bistånd har begränsat intresse för aktörssamverkan som samarbetsform, främst det faktum att förslagen kommer från aktörerna och inte underställs ett godkännande. Därmed saknas en direkt dialogpart. 21 Final report Sino-Swedish Partnership for Training Programme on Cadastral Management, Lantmäteriet 2012-08- 29 Sida 14 (17)

Miljö- och klimatdialogen ska föras med flera kinesiska parter. Dialogen ska även föras med andra länder inom framförallt China Council > Dialog om miljö och klimat och dess kopplingar till utveckling genomförs framgångsrikt inom ramen för China Council(CCICED). Det institutionella samarbetet mellan Naturvårdsverket och Kinas miljöministerium som baseras på ett samförståndsavtal erbjuder en stabil grund för bilateral dialog från svensk sida ledd av miljödepartementet på miljöområdet. Synergier mellan dialogen inom sektorn demokrati och mänskliga rättigheter och Sveriges bilaterala MR-konsultationer med Kina ska särskilt uppmärksammas och eftersträvas. > Sveriges bilaterala MR-konsultationer med Kina ligger på is sedan 2007. Dialog genomförs dock årligen inom ramen för EU. 5. DE TRE TEMATISKA PRIORITERINGARNA Demokrati och mänskliga rättigheter Insatsen Symbio City Pilot in Duyun kombinerar holistisk stadsplanering med inrättandet av medborgarkontor. Den är ett intressant exempel på en kombination av miljö- och demokratiprojekt. Främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen CCICED är ett exempel på en miljöinsats där man för några år sedan lagt särskilt fokus på att integrera jämställdhetsfrågor. En särskild arbetsgrupp tillsattes på sekretariatet. Sida kan dock fortfarande inte se att genderfrågan tydligt lyfts i rapporteringen, och har därför uppdragit åt Naturvårdsverket, som stödjer Sida i uppföljningen av insatsen, att särskilt följa upp frågan. I RWI:s program för kapacitetsutveckling för mänskliga rättigheter är jämställdhet integrerat som en del av de mänskliga rättigheterna. Miljö och klimat Utbildning i hållbar utveckling integreras i ett hälsoprojekt om antibiotikaresistens. Utbildningen riktar sig till elever i förskola och skola och bidrar till ökad medvetenhet om miljökonsekvenser av antibiotikaanvändning. Inom institutionssamarbetet mellan det kinesiska miljöministeriet och Naturvårdsverket om integrerad tillståndsprövning för pappers- och massaindustrin tas frågan om deltagande från berörd allmänhet i tillståndsprövning upp. Det är ett exempel på hur en förbättrad miljöförvaltning är ett sätt att öka människors inflytande, en demokratifråga. Sida för i samband med bedömning av nya projektförslag dialog med parterna om att öka integreringen av de tematiska prioritieringarna, och har även ställt konsultstöd till förfogande. En särskild utmaning inom aktörssamverkan är att projektförslagen utformas utifrån ett ömsesidigt intresse från parterna. Det kan vara svårt att få ett reellt ägarskap för en sådan integrering om parterna saknar rätt kompetens. I det fall aktörssamverkan kvarstår som instrument skulle Sida behöva genomföra utbildningar av svenska samarbetsparter för att nå bättre resultat för integrering av de tematiska prioriteringarna. Sida 15 (17)

6. DE TVÅ PERSPEKTIVEN Sida har en pedagogisk uppgift att i dialog med parterna inom aktörssamverkan så långt som möjligt verka för att perspektiven beaktas. I de riktade insatserna, där samarbetsparterna är långsiktigt engagerade i utvecklingssamarbete, är det lättare att få genomslag för en integrering av perspektiven, t ex genom långsiktig kompetenshöjning av samarbetsparternas personal. Några exempel från aktörssamverkan i Kina involverar representanter för utsatta grupper (t.ex. minoriteter och migrantarbetare som i SKL:s samarbete med China Association of Mayors om holistisk stadsplanering och medborgarkontor) eller att representanter för mindre utvecklade regioner kommer med i samarbeten (t.ex. planeringsbidraget till Mölnlycke Health Care AB kring sårbehandlingsmetoder som efter diskussion med Sida särskilt inriktats på samarbete med aktörer i Kinas minst utvecklade regioner). 7. SAMLAT STÖD TILL SAMARBETSLANDET Kina inkluderas i en rad globala program, främst inom ramen för kapacitetsutveckling och samverkan, samt ämnesstrategiska insatser. Några exempel: CSR: Global Reporting Initiative, Rädda barnens CSR-kontor i Peking samt finansiering av en BBE-tjänst till CSR-Centret vid ambassaden i Peking. Miljö:Young Masters Programme, International Institute for Industrial Environmental Economics, Market Transformation Initiative, Världsnaturfonden (WWF) Handel:International Centre for Trade and Sustainable Development Internationella utbildningsprogram (ITP) Kommunala partnerskap genom International Center for Local Democracy (ICLD) Utlysningar inom ramen för strategin för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet Det finns betydande synergier mellan pågående globala insatser och det bilaterala programmet. Ett exempel är kommunsamarbetena Malmö-Tangshan, Borlänge-Wuhan och Vara-Huangshan som bland annat fokuserar på hållbar stadsutveckling samt vatten- och avfallsfrågor som har direkta kopplingar till (och kontakter med) miljöteknikcentret Centecs verksamhet. ITPprogrammen och CSR-initiativen kan också länkas till det bilaterala programmet. Stödet genom svenska organisationer i det civila samhället är begränsat och kanaliseras främst genom Plan Sverige, Svenska kyrkan och Olof Palme-centret. Prognosen för 2012 uppgår till 1,6 MSEK. Även här finns beröringspunkter med det bilaterala programmet. 8. DEN KONTEXTUELLA RAMEN Kina står inför ett ledarskapsskifte. En ny partiledning ska presenteras i samband med partikongressen som troligen kommer att äga rum i oktober i år. En central fråga är i vilken utsträckning den nya ledningen kommer att verka för välbehövliga sociala och ekonomiska reformer. Sida 16 (17)

Kinas ekonomi har bromsat in. På sikt väntar avtagande tillväxt. Det kommer att få konsekvenser i Kina och globalt. Tillväxtnivån kommer att påverkas av hur mycket ekonomin reformeras. Målet är att ställa om till en mer hållbar tillväxt som drivs av konsumtion, ökad inhemsk köpkraft och tjänster snarare än av investeringar och export. Kina spelar en allt större roll som givare. I den breda biståndskontexten agerar dock landet alltjämt som ett utvecklingsland. Kina visar stort intresse för bilaterala samarbeten med traditionella givarländer kring syd-syd samarbete och tycks prioritera detta framför deltagande i internationella arbetsgrupper om biståndseffektivitet. Sida 17 (17)