8. Suède. a. Héritiers légaux (chap. 1. 5. ÄB) Ärvdabalk 12 december, 1958 (ÄB) 1 1 kap. Om rätt att taga arv. Loi successorale du 12 Décembre



Relevanta dokument
Med förvaltningsområdet för finska och meänkieli (förvaltningsområdet) avses Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Sveriges internationella överenskommelser

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Arvsrättsliga regler i Sverige

Sveriges internationella överenskommelser

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Arvsrättsliga regler i Sverige

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum Typ av publikation Arbetsgruppsbetänkande

3 kap. Om makes arvsrätt; så ock om rätt för den först avlidne makens arvingar i boet efter den sist avlidne maken

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Franska PROCÈS-VERBAL modèle Ä pour enquête en recherche de paternité Ä-PROTOKOLL för utredning av faderskap

FÖRSKOLANS FRAMTID. EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages:

Sveriges internationella överenskommelser

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

Sveriges överenskommelser med främmande makter

RP 160/2009 rd. varandra att de konstitutionella förutsättningarna för protokollets ikraftträdande har uppfyllts.

Sveriges internationella överenskommelser

Det förstärkta laglottsskyddet i ÄB 7:4

Sveriges överenskommelser med främmande makter

RP 117/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ARVSRÄTT. Daniel Nordström

Regeringens proposition 2001/02:106

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo

Europeiskt arvsintyg. Till er, som efterfrågat en fransk version.

Mitt testamente till de äldre

Liberté d expression C est dangereux?

Svensk författningssamling

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Äktenskapsrätt. Arvsfrågor. Arvs- och gåvoskatt. Skillnader i Svensk och Fransk arvsrätt. Vilka val kan man göra. EU förordningen

7 Arvingar och testamentstagare

Immigration Documents

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 januari 2011

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Får mor göra vad hon vill med fars arv?

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo

AFSR :s stadgar AFSR. fastställda av dess årsmöte den med korrigeringar fastställda den

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen.

!924- SVERIGES N rr 4.

Svensk författningssamling

Regeringens proposition 2014/15:105

Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.

EXERCICES D'EXPRESSION ORALE 1 Vad säger du när... 1 du tackar? 2 någon tackar dig för hjälpen? 3 du räcker fram någonting?

Om arv och testamente, framtiden och djuren.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

7 Arvingar och testamentstagare

Page 1 of fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2012

Blomsterfondens testamentshjälp

Plan. Ch1 - La Fonction Mémoire. Ch2 - Les Bascules. Ch3 - Machines Asynchrones. Ch4 - Machines Synchrones. Ch4-1 - Logique Séquentielle

28 mars Åke Almroth,

1923- SVERIGES N:r is-

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente

N:r 23. Nederländske utrikesministern. till svenske ministern i Haag.

Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

12 Beräkning av arvsskattepliktiga

Ett testamente kan rädda liv

SÖ 1999: 30 1 SÖ 1999: 30

Regeringens proposition 2003/04:98

Ytterligare information för Solaris 8-installation (10/00) Sun Microsystems, Inc. 901 San Antonio Road Palo Alto, CA USA

Att ge vidare. Information om att skriva testamente

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Information från överförmyndaren

Familjerätt och successionsrätt

8 Bouppteckningsförrättningen

La jalousie. Anaconda en français. Pour mieux comprendre l'émission. qu est-ce que tu as? vad är det med dig?

15 Efterbeskattning, återvinning och eftergift

Förord. oerhört stor betydelse i vårt långsiktiga arbete mot fattigdom för våra barn och barnbarn.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 19 februari 2015

301 Jours, France. L école. 301 Jours, France!

MALL FÖR BESTÄMMELSER OM DELEGERADE AKTER

I propositionen 1973: 175 (justitiedepartementet) bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

FOTO: AMANDA LINDSTRÖM. Testamente En gåva för livet

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER. N:r 6.

Låt naturen gå i arv. - skriv testamente

EXAMENSARBETE. Särkullbarns omedelbara arvsrätt. Rättvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar? Linéa Nilsson

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FRANSKA. Anaconda en français. L argent. Pour mieux comprendre l émission

1999: (SÖ

Vem äger bostadsrätten?

Testamentesguiden. En guide för dig om hur man kan skriva testamente.

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad:

Tilläggsinformation för skrivbordet GNOME 2.0 för operativmiljön Solaris

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

ARV OCH TESTAMENTE. Om avsaknad av en adekvat fördelningsform och en successionsrätt i förändring

Råd om upprättande av testamente

Att lära sig franska med alla sinnen

Regeringens proposition 2010/11:10

Innehållsförteckning 1 Förord 9 Förkortningar 11

Transkript:

K. 8. Suède: a. Héritiers légaux (chap. 1-5 ÄB) 8. Suède a. Héritiers légaux (chap. 1. 5. ÄB) Loi successorale du 12 Décembre 1958 Chapitre 1. La succession légale (ab intestat) Ne peut hériter qu une personne vivant au moment du décès du défunt; un enfant conçu avant ce décès peut toutefois hériter sous réserve qu il naisse vivant. Concernant la part successorale du conjoint survivant, c est la date du décès de ce conjoint qui est déterminante. 2. Dans l hypothèse où un héritier légal d un héritier est lui-même décédé, et si on ne peut apporter la preuve qu il ait survécu à ce dernier, la succession sera traitée comme s il ne lui avait pas survécu. Ärvdabalk 12 december, 1958 (ÄB) 1 1 kap. Om rätt att taga arv Arv kan tagas endast av den som lever vid arvlåtarens död; dock må barn, som är avlat dessförinnan, taga arv, om det sedermera födes med liv. Är fråga om rätt till del i boet efter arvlåtarens efterlevande make, skall hänsyn tagas till tiden för makens död. 2. Är arvinge till den, efter vilken arv fallit, jämväl avliden, och kann bevis ej förebringas att han överlevat arvlåtaren, skall med arvet så förfaras som om han icke överlevat denne. 1 Cf. le site Internet du Gouvernement suédois: rixlex.riksdagen.se; Etat: 30. 09.2011. - 500 -

K. 8. Suède: a. Héritiers légaux (chap. 1-5 ÄB) 3. Un citoyen étranger peut hériter en Suède au même titre qu un citoyen suédois. Si dans l autre Etat, le citoyen suédois n est pas traité à égalité avec les nationaux par rapport à la succession légale, ou s il est soumis à des taxes plus élevées, le Gouvernement est habilité à ordonner des restrictions similaires pour les ressortissants de cet Etat sur le territoire suédois. Chapitre 2. Succession légale des parents 1 Les héritiers les plus proches sont les descendants (héritiers directs). 2 Les enfants du défunt héritent à parts égales. Si un enfant est prédécédé, il est représenté par ses descendants, et chaque souche hérite à parts égales. 2. 1 A défaut d héritiers directs, les parents du défunt héritent chacun pour moitié. 3. (Lag 1987: 231) Utländsk medborgare må lika med svensk taga arv här i riket. Är i annan stat svensk medborgare icke likställd med inlänning i fråga om rätten att taga arv, eller måste han där vidkännas större avdrag än denne, äger Regeringen förordna att motsvarande inskränkning skall gälla för den statens medborgare här i riket. 2 kap. Om skyldemans arvsrätt 1 Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar). 2 Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott. 2. (Lag 2005: 435) 1 Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet. - 501 -

K. 8. Suède: a. Héritiers légaux (chap. 1-5 ÄB) 2 Si l un des parents est prédécédé, les frères et sœurs du défunt se partagent la part de ce parent. Les frères et sœurs prédécédés sont représentés par leurs descendants directs, et chaque souche hérite à parts égales. En l absence de frères et sœurs et de descendants de ces derniers, le parent survivant hérite de toute la succession. 3 Les frères et sœurs consanguins partagent avec les frères et sœurs ou leurs descendants la part qui serait dévolue à leurs parents. En l absence de frères et sœurs, lorsque les deux parents sont prédécédés, les frères et sœurs consanguins héritent de toute la succession. Les frères et sœurs consanguins prédécédés sont représentés par leurs descendants. 3. 1 En l absence de parents, frères et sœurs et descendants de ces derniers, les grands-parents de la ligne paternelle et maternelle héritent à parts égales. 2 Le grand-parent prédécédé de la ligne paternelle ou maternelle est représenté par ses enfants. S il est décédé sans enfants, l autre grand-parent de la ligne paternelle ou maternelle succède. Si lui-même est décédé, ses enfants succèdent par tête. A défaut d héritier dans une ligne, toute la succession est dévolue aux héritiers de l autre. 2 Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, och varje gren tar lika lott. Finns det inga syskon eller avkomlingar till dem, men lever någon av arvlåtarens föräldrar, tar den föräldern hela arvet. 3 Finns det halvsyskon efter arvlåtaren, tar de tillsammans med helsyskon eller deras avkomlingar del i lott, som skulle ha tillfallit deras förälder. Finns det inga helsyskon, och är båda föräldrarna döda, tar arvlåtarens halvsyskon hela arvet. I ett avlidet halvsyskons ställe träder dess avkomlingar. 3. (Lag 2005: 435) 1 Lever inte arvlåtarens föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar, tar farföräldrar och morföräldrar arvet. Var och en ärver lika lott. 2 Är en farförälder eller morförälder död, delar den dödes barn dennes lott. Finns det inga barn efter den döde, tar den andre av farföräldrarna eller morföräldrarna den dödes lott. Om även han eller hon är död men har efterlämnat barn, tar barnen den dödes lott. Finns det ingen arvinge på den sidan, går hela arvet till arvingarna på den andra sidan. - 502 -

K. 8. Suède: a. Héritiers légaux (chap. 1-5 ÄB) 3 Les dispositions des al. 1 et 2 ci-dessus sur les grands-parents de la ligne paternelle et maternelle s appliquent également à un parent, dans le sens du chap. 1 9 de la Loi sur les Parents. 4. Les parents qui ne sont pas cités ci-dessus sont exclus de la succession légale. Chapitre 3. La succession légale du conjoint survivant et le droit des héritiers du conjoint prédécédé sur la succession du conjoint survivant 1 Si le défunt était marié, l ensemble de la succession revient à son conjoint survivant. Si le défunt laisse un héritier direct qui n est pas l héritier direct du conjoint survivant, le droit du conjoint à la succession ne s étend à la part de cet héritier qu à condition que ce dernier ait renoncé à son droit de succession en vertu du 9. 3 Det som sägs i första och andra styckena om farföräldrar och morföräldrar gäller även föräldrar till en förälder enligt 1 kap. 9 föräldrabalken. 4. Andra skyldemän än ovan sägs äga ej ärva. 3 kap. Om makes arvsrätt; så ock om rätt för den först avlidne makens arvingar i boet efter den sist avlidne maken (Lag 1987: 231) 1 Var arvlåtaren gift, skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i 9. - 503 -

K. 8. Suède: a. Héritiers légaux (chap. 1-5 ÄB) 2 Le conjoint survivant a le droit de prélever sur la succession du conjoint décédé, dans la mesure où la succession le permet, des valeurs patrimoniales suffisantes pour pouvoir posséder, en comptant les acquêts que le conjoint survivant a reçus de la liquidation du régime matrimonial ou qui constituent ses biens propres, quatre fois le montant de base défini par le chapitre 2 6 et 7 du code social au moment du décès. Un testament du défunt reste sans effet dans la mesure où ses dispositions restreignent les droits du conjoint survivant en application de cet alinéa. 2. 1 Si au décès du conjoint survivant, un héritier direct du conjoint prédécédé, l un de ses parents, frères et sœurs, ou descendants de ses derniers, est encore en vie, la moitié de l héritage du conjoint survivant revient à celui qui a le plus de droits sur la succession du conjoint prédécédé, sauf dispositions contraires aux termes de l alinéa 3 ou des 3-5, 6 al. 3, ou 7, al. 3. Le conjoint survivant ne peut pas disposer par testament des biens destinés aux héritiers de son conjoint prédécédé. 2 Toutefois, si un héritier direct a déjà reçu au décès du conjoint prédécédé tout ou partie de son héritage, sa part dans la succession du conjoint survivant est réduite en conséquence. 2 Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i den mån förordnandet inkräktar på den rätt för den efterlevande maken som avses i detta stycke. 2. (Lag 2005: 435) 1 Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, skall, om inte annat sägs i tredje stycket eller i 3-5, 6 tredje stycket eller 7 tredje stycket, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar. 2 Har en bröstarvinge redan vid den först avlidna makens död helt eller delvis fått ut sitt arv efter denne, skall bröstarvingens andel i den efterlevande makens bo minskas i motsvarande mån. - 504 -

K. 8. Suède: a. Héritiers légaux (chap. 1-5 ÄB) 3 Si la part légale que le conjoint survivant a hérité de son conjoint n est pas la moitié de la somme de cet héritage et la fortune de l époux survivant après la liquidation du régime matrimonial, les héritiers du conjoint prédécédé héritent de la même part dans la succession du conjoint survivant. 3. 1 Si le conjoint survivant a, par une donation ou toute autre disposition gracieuse, diminué considérablement sa fortune, sans respecter la part successorale des héritiers légaux du conjoint prédécédé, la part revenant aux héritiers légaux du conjoint survivant sera réduite à concurrence de cette diminution et versée aux héritiers légaux du conjoint prédécédé à titre de compensation. 2 A défaut d une telle compensation, la donation ou sa valeur est restituée, dans la mesure où le donateur savait, ou aurait dû savoir, que la donation était préjudiciable aux héritiers du conjoint prédécédé. Toutefois, l action en justice doit être intentée dans un délai de cinq ans après la donation effectuée. 3 Si, dans les circonstances susmentionnées, la donation n est pas encore effectuée au moment du décès du défunt, elle ne s accomplira plus pour la part qui porte préjudice aux héritiers du conjoint prédécédé. 3 Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall arvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne. 3. 1 Har efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid efterlevande makens död tillkommer hans arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne för vad av minskningen belöper å deras andel i boet. 2 Kan vederlag ej utgå, skall gåvan eller dess värde återbäras, såframt den som mottog gåvan insåg eller bort inse, att den lände arvingarna efter den först avlidne till förfång. Talan härom må dock ej väckas, sedan fem år förflutit från det gåvan mottogs. 3 Var vid dödsfallet gåva, som tillkommit under omständigheter varom ovan sägs, ej fullbordad, må den ej göras gällande, i den mån det skulle lända arvingarna efter den först avlidne till förfång. - 505 -

K. 8. Suède: a. Héritiers légaux (chap. 1-5 ÄB) 4. 1 Si la valeur de la succession au décès du conjoint survivant excède la valeur au moment du décès du conjoint prédécédé, cette augmentation doit être attribuée aux héritiers du conjoint survivant, si elle résulte d une donation ou disposition testamentaire, ou s il est à supposer qu elle résulte de l activité professionnelle du conjoint survivant après le décès du conjoint prédécédé. 2 Si le conjoint survivant se trouve dans une situation comme décrite au 3 ci-dessus, l augmentation se calculera en augmentant la succession du montant correspondant à la diminution de l héritage causée par le conjoint survivant. 5. 1 Lors du partage de la succession du conjoint décédé en dernier, les héritiers de chacun des conjoints héritent à titre d avancement d hoirie des valeurs patrimoniales qui appartenaient à ce conjoint durant le mariage, et les héritiers légaux du conjoint survivant reçoivent en outre les biens acquis postérieurement par ce dernier. Un bien immobilier peut être attribué, même si sa valeur est supérieure à une part d héritage, pour autant que l autre partie soit récompensée en argent à titre de rapport. 4. 1 Överstiger boets värde vid efterlevande makens död dess värde vid den först avlidnes frånfälle, skall denna förkovran tilläggas den efterlevandes arvingar, såvitt visas att egendom till motsvarande värde tillfallit den efterlevande i arv, gåva eller testamente eller ock må antagas att boets förkovran härrör från förvärvsarbete, som efter den först avlidne makens död drivits av den efterlevande. 2 Har efterlevande maken gjort sig skyldig till förfarande som avses i 3, skall, vid beräkning huruvida förkovran föreligger, kvarlåtenskapen ökas med ett belopp, motsvarande den minskning av boet som orsakats av efterlevande maken. 5. 1 Vid delningen av boet efter den sist avlidne maken äga vardera makens arvingar på sin lott erhålla egendom, som under äktenskapet tillhört den maken, och den sist avlidnes arvingar jämväl egendom, som sedermera förvärvats av denne. Fastighet må, även om den i värde överstiger vad å lotten belöper, uttagas, om penningar lämnas till fyllnad av andra sidans lott. - 506 -

K. 8. Suède: a. Héritiers légaux (chap. 1-5 ÄB) 2 La procédure est en outre régie par les dispositions sur la liquidation du régime matrimonial pour autant qu elles s appliquent. 6. 1 Si le conjoint survivant s est remarié, ses acquêts encore existants et ses biens propres sont partagés conformément aux dispositions de ce chapitre avant la liquidation du régime matrimonial. 2 Si du vivant du conjoint survivant le régime matrimonial entre ce dernier et son nouveau conjoint ou les héritiers légaux de ce dernier doit être liquidé, il convient de déduire les valeurs patrimoniales correspondant aux parts des héritiers légaux conformément aux 1 4 avant partage des acquêts encore existants et des biens propres du conjoint survivant. 3 Les dispositions du 4 s appliquent par analogie aux valeurs patrimoniales que le conjoint survivant a acquises par héritage, donation ou testament, lorsqu il les a acquises suite à la liquidation du régime matrimonial d un nouveau mariage, ou d une quelconque autre manière, excédant ce à quoi il avait droit auparavant. 2 I övrigt skall beträffande förrättningen i tillämpliga delar gälla vad om bodelning är stadgat. 6. 1 Har efterlevande maken gått i nytt gifte, skall vid hans död delning enligt detta kapitel av hans behållna giftorättsgods och enskilda egendom äga rum, innan bodelning må förrättas. 2 Skall i efterlevande makens livstid bodelning äga rum mellan honom och hans make i nytt äktenskap eller dennes arvingar, skall av efterlevande makens behållna giftorättsgods och enskilda egendom före delningen uttagas egendom till värde, motsvarande vad enligt 1--4 belöper å den först avlidnes arvingar. 3 Vad i 4 stadgas för det fall, att egendom tillfallit efterlevande maken i arv, gåva eller testamente, skall äga motsvarande tillämpning, därest han, till följd av nytt gifte, vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt erhållit egendom utöver vad förut tillkom honom. - 507 -

K. 8. Suède: a. Héritiers légaux (chap. 1-5 ÄB) 7. 1 Si le conjoint survivant laisse à son décès un concubin, et si la liquidation du régime doit se faire entre concubins, les valeurs patrimoniales existantes du conjoint survivant sont d abord partagées en application du présent chapitre. 2 Si, du vivant du conjoint survivant, des biens de ce dernier et de son concubin ou des héritiers légaux de ce dernier sont à partager, les valeurs patrimoniales correspondant aux parts des héritiers légaux conformément aux 1-4 sont déduites des valeurs patrimoniales du conjoint survivant avant liquidation du régime. 3 Les dispositions du 4 s appliquent par analogie aux valeurs patrimoniales que le conjoint survivant a acquises par héritage, donation ou testament, lorsqu il les a acquises suite à la liquidation du régime avec un concubin, excédant ce à quoi il avait droit auparavant. 4 Les dispositions de la présente loi relatives au concubinage s appliquent à un couple non marié vivant dans des circonstances équivalant à un mariage. 8. Si au décès du conjoint survivant, seul l un des deux conjoints a des héritiers, toute la succession est dévolue à ces derniers. 7. (Lag 2005: 435) 1 Om den efterlevande maken vid sin död efterlämnar en sambo och bodelning skall förrättas mellan samborna, skall dessförinnan den efterlevande makens behållna egendom delas enligt detta kapitel. 2 Skall i den efterlevande makens livstid bodelning ske mellan den efterlevande maken och dennes sambo eller sambons arvingar, skall av den efterlevandes egendom före bodelningen tas ut egendom till ett värde som motsvarar vad som enligt 1-4 skall tillkomma den först avlidna makens arvingar. 3 Vad som föreskrivs i 4 för det fall att egendom har tillfallit den efterlevande maken i arv, gåva eller testamente skall gälla, om den efterlevande maken genom bodelning med en sambo har erhållit egendom utöver vad maken förut hade. 4 Vad som föreskrivs i denna balk om sambor gäller endast sådana samboförhållanden där ingen av samborna är gift. 8. (Lag 1987: 231) Finns det vid den efterlevande makens död arvsberättigade efter endast en av makarna, skall dessa arvingar ärva allt. - 508 -

K. 8. Suède: a. Héritiers légaux (chap. 1-5 ÄB) 9. Si au décès du conjoint prédécédé, un héritier direct de ce dernier, qui n est pas héritier de l autre conjoint, renonce à sa part d héritage au bénéfice du conjoint survivant, il participe en revanche en application des dispositions du 2 à la succession du conjoint survivant. 10. Les dispositions de ce chapitre ne s appliquent pas lorsqu une procédure de divorce est pendante au moment du décès. Chapitre 4. : La succession légale des enfants adoptifs 1-2. Annulé par la loi (1971: 872). Chapitre 5 : La succession légale du Fonds public des successions En l absence d héritier légal en vertu des dispositions susmentionnées, la succession est dévolue à un organisme appelé Fonds public des successions. 2-4. Annulé par la loi (1969: 224). 9. (Lag 1987: 231) Om vid den först avlidna makens död någon som är bröstarvinge till denne men inte till den efterlevande maken avstår från sitt arv efter den först avlidna maken till förmån för den efterlevande maken, har bröstarvingen i stället rätt att ta del i dennes bo enligt bestämmelserna i 2. 10. (Lag 1987: 231) Detta kapitel gäller ej, om mål om äktenskapsskillnad pågick vid arvlåtarens död. 4 kap. Om arvsrätt vid adoptivförhållande 1-2. har upphävts genom lag (1971: 872). 5 kap. Om allmäna arvsfondens rätt till arv Finnes ej arvinge jämlikt ovan givna bestämmelser, skall arvet tillfalla en fond, benämnd allmänna arvsfonden. 2-4. har upphävts genom lag (1969: 224) - 509 -

K. 8. Suède: b. Quotité disponible (chap. 7 ÄB) b. Quotité disponible (chap. 7 ÄB) Loi successorale du 12 Décembre 1958 Chapitre 7: Part réservataire La moitié de la part légale qui revient à un héritier direct de par la loi constitue sa part réservataire. 2. Un héritier direct est tenu d imputer à sa part réservataire ce qu il a reçu du défunt en avancement d hoirie, ainsi que ce qu il a reçu par testament, sauf disposition contraire du testament. 3. 1 Afin de recevoir sa part réservataire, un héritier direct peut exiger la modification du testament. En présence de plusieurs dispositions pour cause de mort et si le testament ne dispose pas différemment, un legs prime sur une disposition instituant un héritier et un legs concernant un bien précis prime sur un legs général, et, par ailleurs, une réduction se calcule en fonction de l ampleur des dispositions ou de la part de l héritier direct non imputable à sa part réservataire. Ärvdabalk 12 december 1958 (ÄB) 2 7 kap: Om laglott Hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott. 2. Bröstarvinge är pliktig att å sin laglott avräkna vad han av arvlåtaren mottagit i förskott å sitt arv, så ock vad han mottagit på grund av testamente, såframt icke annat föranledes av detta. 3. 1 För utfående av laglott äger bröstarvinge påkalla jämkning i testamente. Äro flera förordnanden, skall, om ej annat följer av testamentet, legat utgå före förordnande till universell testamentstagare och legat, som avser viss egendom, utgå före annat samt i övrigt nedsättning ske i förhållande till storleken av varje förordnande eller, vad angår förordnande till bröstarvinge, till den del därav som han ej är pliktig avräkna å sin laglott. 2 Cf. le site Internet du Gouvernement suédois: rixlex.riksdagen.se; Etat: 30. 09.2011. - 510 -

K. 8. Suède: b. Quotité disponible (chap. 7 ÄB) 2 Ce dont un héritier direct hérite suite à sa demande de modification du testament ne vise le droit du conjoint survivant sur la succession selon le chap. 3 que dans l hypothèse où la modification concerne des dispositions testamentaires en faveur du conjoint survivant. 3 L héritier direct, qui, dans les six mois après avoir eu connaissance du testament conformément au chap. 14, ne revendique pas son droit à l'encontre du légataire ou n a pas ouvert action contre lui, perd son droit à la modification du testament. Loi (1987 : 231). 4. 1 Si le défunt a, de son vivant, donné des biens dans des circonstances ou des conditions de nature à ce que la donation puisse être assimilée de par son effet à un testament, les dispositions des 2 et 3 sur le testament s appliquent, sauf motifs particuliers contraires, et, en cas de réduction de la donation, une partie équivalente de la donation doit être restituée ou, si cela est impossible, compensée. Lors du calcul de la part réservataire, la valeur d une telle donation est imputée à la succession. 2 Vad en bröstarvinge erhåller genom att påkalla jämkning i testamente skall inte omfattas av den efterlevande makens rätt till kvarlåtenskapen enligt 3 kap. i andra fall än då jämkningen avser testamentsvillkor som gäller till förmån för den efterlevande maken. 3 Bröstarvinge, som ej inom sex månader efter det han erhöll del av testamentet på sätt i 14 kap. sägs påkallat jämkning genom att giva testamentstagaren sitt anspråk tillkänna eller genom att väcka talan mot honom, har förlorat sin rätt. Lag (1987: 231). 4. 1 Har arvlåtaren i livstiden bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, skall i avseende å gåvan vad i 2 och 3 är stadgat om testamente äga motsvarande tillämpning, om ej särskilda skäl äro däremot; och skall vid nedsättning av gåvan motsvarande del av den bortgivna egendomen återbäras eller, om det ej kan ske, ersättning utgivas för dess värde. Vid laglottens beräkning skall värdet av den bortgivna egendomen läggas till kvarlåtenskapen. - 511 -

K. 8. Suède: b. Quotité disponible (chap. 7 ÄB) 2 Si un héritier direct veut faire valoir son droit en vertu de l alinéa 1 vis-à-vis du donataire, il doit également intenter une action contre le défunt dans un délai d un an après la fin de l inventaire de la succession. Passé ce délai, le droit d ester en justice est périmé. 3 Si la donation n est pas encore effectuée au moment du décès, elle ne s accomplira plus pour la part qui porte préjudice aux héritiers du conjoint prédécédé. 5. Si le défunt a attribué à un tiers par testament un usufruit, des revenus ou autres avantages résultant de la succession, ou a limité le droit de disposer de la succession par des dispositions sur l administration de la succession ou d une quelconque autre manière, l héritier direct reçoit, sans être lié par l'une de ces dispositions, sa part réservataire en pleine propriété et peut en disposer librement. 6. Annulé par la loi (1978: 855). 7. Le droit d un héritier direct, en application de ce chapitre, de demander la modification d un testament ou d une donation n est pas cessible à ses créanciers. Loi (1975 :245). 2 Vill bröstarvinge mot gåvotagare göra gällande rätt som avses i första stycket, skall han väcka talan inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Försittes denna tid, är rätt till talan förlorad. 3 Var vid dödsfallet gåvan ej fullbordad, må den ej, med mindre särskilda skäl äro därtill, göras gällande, i den mån det skulle lända till intrång i bröstarvinges laglott. 5. Har arvlåtaren genom testamente tillerkänt någon nyttjanderätt, avkomst eller annan förmån att utgå av kvarlåtenskapen eller genom föreskrifter rörande dennas förvaltning eller på annat sätt inskränkt rätten att förfoga över den, äger bröstarvinge utan hinder av sådant förordnande utfå sin laglott i egendom, varöver han äger fritt förfoga. 6. har upphört att gälla genom lag (1978: 855). 7. (Lag 1975:245) Bröstarvinges rätt enligt detta kapitel att påkalla jämkning av testamente eller gåva övergår ej till hans borgenärer. - 512 -

K. 8. Suède: c. Droit international privé des successions (chap. 1 IDL) c. Droit international privé des successions (Chap. 1 IDL) Loi (1937:81) relative aux relations internationales en matière de succession Chapitre 1. Testaments et successions 1 Le droit de bénéficier de la succession d un ressortissant suédois sera, même si ce dernier n était pas domicilié au sein du royaume, régi par la législation suédoise. S agissant de l héritage provenant d un ressortissant d un autre pays, le droit applicable dans le pays concerné s appliquera. 2 Les dispositions ci-dessous en matière de succession s appliqueront également aux droits de l héritier à toucher une rente sur sa part de la succession. 2. S agissant du droit successoral relatif à un bien immeuble et ses dépendances, dans le cas où le droit en vigueur à l endroit où le bien est situé prévoit l application de règles particulières, ces dernières prévaudront. Lag (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo (IDL) 3 1 kap. Om arv och testamente 1 Rätt till arv efter svensk medborgare varde, ändå att han ej hade hemvist i riket, bedömd enligt svensk lag. I avseende å arv efter medborgare i annat land gälle lagen i det landet. 2 Vad nu är sagt om rätt till arv skall äga tillämpning jämväl i fråga om arvinges rätt att utöver sin arvslott njuta underhåll ur kvarlåtenskapen. 2. Där i fråga om arvsrätt till visst slag av fast egendom med tillbehör särskilda regler gälla enligt lagen å den ort där egendomen är belägen, lände den lagen till efterrättelse. 3 Cf. le site Internet du Gouvernement suédois: rixlex.riksdagen.se; Etat: 30. 09.2011. - 513 -

K. 8. Suède: c. Droit international privé des successions (chap. 1 IDL) 3. La compétence relative à l établissement ou à la révocation d un testament sera évaluée en vertu du droit applicable dans le pays dont le défunt était ressortissant au moment où l acte juridique a été établi. Si le de cujus, après l établissement de son testament, est devenu ressortissant d un autre pays dont le droit ne lui reconnaîtrait pas la compétence de révoquer son testament, toute révocation effectuée par la suite dans le royaume serait nonobstant valable, dans la mesure où il aurait eu, conformément au droit de son ancien pays d origine, compétence pour révoquer le testament. 4. 1 Le testament sera considéré valable sur la forme s il satisfait aux critères prescrits par la loi en vigueur à l endroit où le testament a été établi ou à l endroit dont le de cujus était ressortissant au moment de l établissement du testament ou de son décès. Dans la mesure où le testament vise des biens immeubles, le testament sera également considéré valable sur la forme s il satisfait aux exigences prévues en la matière par le droit applicable de l endroit où est situé le bien. 3. Frågan om behörighet att upprätta eller återkalla testamente varde bedömd enligt lagen i det land, i vilket testator var medborgare då rättshandlingen företogs. Hade testator efter testamentets upprättande blivit medborgare i annat land, enligt vars lag behörighet att återkalla testamente ej tillkom honom, vare återkallelse som därefter skett ändock här i riket gällande, där han enligt lagen i sitt förra hemland fortfarande varit behörig att återkalla testamentet. 4. (Lag 1973:1194) 1 Testamente skall anses giltigt till formen, om testamentet uppfyller vad som i det hänseendet föreskrives i lagen på den ort där testamentet upprättades eller den ort där testator vid upprättandet eller vid sin död var medborgare. Såvitt testamentet avser fast egendom skall det också anses giltigt till formen, om testamentet uppfyller vad som i det hänseendet föreskrives i lagen på den ort där egendomen finnes. - 514 -

K. 8. Suède: c. Droit international privé des successions (chap. 1 IDL) 2 Le premier alinéa s applique par analogie s agissant de la révocation du testament. Toute révocation sera également considérée valable sur la forme, pour autant que la révocation satisfasse aux dispositions de l une des lois conformément auxquelles le testament, en vertu du premier alinéa, était valable sur la forme. 3 En cas d application du premier ou du deuxième alinéa, le lieu de résidence du de cujus sera également réputé être le lieu où celui-ci était domicilié, conformément au droit applicable. 5. On jugera, en vertu du droit applicable dans le pays dont le de cujus était ressortissant au moment de son décès, de l invalidité du testament au regard de ses dispositions ; cependant, s agissant d un bien immeuble et de ses dépendances, tout jugement en faveur d héritiers nonnés ne pourra être tenu pour valable, dans la mesure où cela est contraire à la loi applicable à l endroit où est situé le bien. 2 Första stycket har motsvarande tillämpning i fråga om återkallelse av testamente. Återkallelse skall också anses giltig till formen, om återkallelsen i det hänseendet uppfyller vad som föreskrives i någon av de lagar enligt vilka testamentet enligt första stycket var giltigt till formen. 3 Vid tillämpning av första eller andra stycket skall som testators hemvist räknas även främmande ort där testator enligt lagen på den orten hade domicil. 5. Huruvida förordnande i testamentet är på grund av sitt innehåll ogiltigt varde prövat enligt lagen i det land i vilket testator vid dödsfallet var medborgare; dock må i fråga om fast egendom med tillbehör förordnande till förmån för ofödda ej hållas för gillt, såvitt det strider mot lagen å den ort där egendomen är belägen. - 515 -

K. 8. Suède: c. Droit international privé des successions (chap. 1 IDL) 6. C est en vertu de la loi du pays dont le de cujus était ressortissant au moment de l établissement du testament ou de sa révocation que l on jugera de l invalidité de l acte juridique en raison de l état de santé mentale du de cujus, ou pour cause de trahison, d erreur, de coercition ou autre influence injustifiée. 7. 1 Toute question relative au caractère contraignant d un pacte successoral conclu avec le de cujus ou d une donation pour cause de mort devra être réglée conformément au droit en vigueur dans le pays dont le de cujus était ressortissant au moment de l établissement de l acte juridique. 2 Dans le cas où toute personne aurait conclu un contrat relatif à la succession ou au testament de la personne encore en vie avec toute autre personne que cette dernière, ledit contrat ne sera en aucun cas valable dans le royaume. 8. Si l héritier a obtenu des biens du de cujus du vivant de ce dernier, la question de savoir s il convient de considérer ces biens comme une avance sur l héritage sera jugée conformément au droit du pays dont le de cujus était ressortissant au moment de la donation. 6. Enligt lagen i det land i vilket testator var medborgare vid tiden för testamentets upprättande eller återkallande skall bedömas, huruvida rättshandlingen är ogiltig på grund av testators sinnestillstånd eller på grund av svek, villfarelse, tvång eller annan otillbörlig påverkan. 7. 1 Fråga om bindande verkan av arvsavtal med arvlåtaren eller av gåva för dödsfalls skull varde prövad enligt lagen i det land, i vilket arvlåtaren var medborgare då rättshandlingen företogs. 2 Har någon i fråga om rätt på grund av arv eller testamente efter den som ännu lever träffat avtal med annan än denne, varde det ej i något fall här i riket gällande. 8. Har arvinge erhållit egendom av arvlåtaren under dennes livstid, varde frågan huruvida egendomen skall anses såsom förskott å arv bedömd enligt lagen i det land i vilket arvlåtaren var medborgare vid tiden för gåvan. - 516 -

K. 8. Suède: c. Droit international privé des successions (chap. 1 IDL) 9. La question de savoir si une entité supérieure dispose de la compétence lui permettant de prendre une succession ou un testament sera jugée dans le pays dont l entité est ressortissante. 10. La question de la confiscation du droit à la succession sera jugée en vertu du droit du pays dont le de cujus était ressortissant au moment du décès. 11. Si un ressortissant étranger laisse dans le royaume des biens qui, en vertu du droit du pays dont il était ressortissant, devraient revenir à l Etat, à la commune ou à toute fondation ou institution, ces biens reviendront au fonds général des successions. 12. Toute disposition de droit étranger qui est manifestement contraire aux dispositions fondamentales du droit du royaume ne pourra être appliquée. Chapitre 2. Succession et partage de la succession 9. Huruvida någon överhuvud äger behörighet att taga arv eller testamente varde prövat enligt lagen i det land i vilket han är medborgare. 10. Fråga om förverkande av rätt att taga testamente varde bedömd enligt lagen i det land vilket testator vid dödsfallet var medborgare. 11. Efterlämnar utlänning här i riket egendom som enligt lagen i det land i vilket han var medborgare skulle tillkomma staten, kommun eller ock allmän fond eller inrättning, tillfalle egendomen allmänna arvsfonden. 12. Bestämmelse i utländsk lag som är uppenbart oförenlig med grunderna för rättsordningen här i riket må ej här vinna tillämpning. 2 kap. Om boutredning och arvskifte - 517 -

K. 8. Suède: c. Droit international privé des successions (chap. 1 IDL) Chapitre 3. Dispositions particulières Si le droit d un Etat étranger doit s appliquer au motif qu une personne en est ressortissante et qu il existe dans ledit Etat plusieurs systèmes judiciaires en vigueur, le système judiciaire applicable sera déterminé conformément aux règles applicables dans l Etat concerné. En l absence de telles règles, le système judiciaire auquel la personne est le plus étroitement liée s appliquera. 2. 1 Toute disposition de la présente loi qui devrait, en vertu du droit étranger, s appliquer et si le contenu du droit étranger n est pas connu de l instance judiciaire, ladite instance a le droit de recommander que soit entreprise en enquête. 2 Si le Roi a décrété selon quelles modalités la cour peut demander une enquête sur le contenu d une loi étrangère, la cour, s il s agit d une loi dont le contenu n est pas connu, est tenu de demander une enquête. 3 kap. Särskilda bestämmelser (Lag 1973:1194) Skall lagen i främmande stat tillämpas på grund av att någon äger medborgarskap där och finnes i den staten flera gällande rättssystem, bestämmes tillämpligt rättssystem enligt de regler som gälla i samma stat. I avsaknad av sådana regler tillämpas det rättssystem till vilket han har den närmaste anknytningen. 2. 1 Skall enligt vad i denna lag sägs utländsk lag lända till efterrättelse och är ej innehållet av den utländska lagen för rätten känt, äge rätten förelägga part att i sådant hänseende förebringa utredning. 2 Har Konungen förordnat huru underrättelse om innehållet av utländsk lag må av rätten sökas, vare rätten, då ej lagens innehåll förut är för rätten känt, pliktig att i sådan ordning därom söka underrättelse. - 518 -

K. 8. Suède: c. Droit international privé des successions (chap. 1 IDL) 3. En vertu de la présente loi, les créances relatives à de l argent placé dans une banque suédoise ainsi que les créances auprès d un organisme d assurances du fait d une police d assurance relative aux mouvements de l institution dans le royaume sont réputées constituer le patrimoine. La loi est la même pour toute autre créance auprès d un emprunteur au sein du royaume, si la créance n est pas fondée sur une acte qui constitue la condition de sa réclamation et que l acte se trouve à l extérieur du royaume. 4. 1 Si la succession concerne un ressortissant danois, finlandais, islandais ou norvégien domicilié dans le royaume, si les biens de succession sont ceux d un citoyen domicilié au Danemark, en Finlande, en Islande ou en Norvège ou si le contrôle de l indivision de la succession concerne un ressortissant au Danemark, en Finlande, en Islande ou en Norvège, les dispositions particulières s appliquent. 2 Après contrat avec un Etat autre que ceux mentionnés, le Roi a le droit, s agissant de la succession d un ressortissant de l Etat ayant conclu un accord où dans lequel il était domicilié, de statuer sur les exceptions aux dispositions du chapitre. 3. Vid tillämpning av denna lag skall fordran å penningar som äro insatta i svensk bank så ock fordran hos försäkringsanstalt på grund av försäkringsavtal som tillhör anstaltens rörelse här i riket anses såsom här befintlig egendom. Lag samma vare om annan fordran hos gäldenär här i riket, där ej fordringen grundas å handling vars företeende utgör villkor för dess utkrävande och handlingen finnes utom riket. 4. 1 Om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare som hade hemvist här i riket, om kvarlåtenskap efter den som hade hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge samt om tillsyn i vissa fall å oskiftat dödsbo efter medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge gäller vad särskilt är stadgat. 2 Efter avtal med annan stat än nu är sagt äger Konungen i avseende å dödsbo efter den som var medborgare i fördragsslutande stat eller där hade hemvist stadga avvikelser från de i 2 kap. meddelade bestämmelserna. - 519 -