Författningssamling 1(15) Kommunala riktlinjer för ekonomiskt bistånd antagen av kommunfullmäktige 2015-03-11, 40 1. Inledning/syfte med riktlinjerna Detta dokument innehåller anvisningar för arbetet med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen som Svedala kommun utfärdat. Den verksamhet som rör försörjningsstöd och annat ekonomiskt bistånd skall präglas av socialtjänstlagens övergripande mål som det formuleras i portalkapitlet 1 kap 1 2 SoL. Syftet med riktlinjerna är likabehandling när det gäller såväl bidragsnivå och förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd som insatser som ska erbjudas från socialtjänstens sida. Riktlinjerna skall samtidigt ge stöd och vägledning för arbetet. Riktlinjerna anger vad som är skälig levnadsnivå i normalfallet men skall inte tolkas som absoluta regler. Enligt socialtjänstlagen skall en individuell behovsprövning alltid göras och om sakliga skäl föreligger motiverar detta avsteg från riktlinjerna. Utgångspunkten vid den individuella behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde från andra i samma situation med hela kommunen som jämförelseunderlag. Även de krav som ställs på den biståndssökande ska anpassas efter dennes individuella förmåga och förutsättningar. 1.1 Mål och inriktning försörjningsstöd/lagstiftning Försörjningsstöd utgår efter särskild prövning och vid denna skall den enskildes ansvar för sitt liv och sina handlingar betonas. Vid den utredning som föregår beslut om försörjningsstöd skall orsakerna till behovet av stöd noga kartläggas och en åtgärdsplan läggs upp i samverkan med den enskilde så att orsakerna till bidragsberoende snarast undanröjs. Försörjningsstöd är ingen permanent stödform utan är tänkt att användas för kortvariga hjälpbehov. 1 kap 1 SoL uttrycker samhällets viljeinriktning för socialtjänstens verksamhet. 1 kap 1 SoL Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska trygghet jämlikhet i levnadsvillkor aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Gäller från 2015-05-01
Författningssamling 2(15) 2 kap 1-5 SoL Det är bosättningskommunen som ansvarar för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Om bosättningskommunen är en annan än den som den enskilde vistas i är det vistelsekommunen som ansvarar för den akuta situationen. Folkbokföringskommunen ansvarar för stöd och hjälp under t ex vistelse i kriminalvårdsantalt. I 4 kap SoL regleras rätten till bistånd. 4 kap 1 SoL Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Paragrafens utformning avser att betona den enskildes ansvar för att göra vad han eller hon kan för att försörja sig själv. Lagstiftaren markerar den enskilde individens förstahandsansvar. I detta ligger att den enskilde måste utnyttja alla de möjligheter som normalt står honom eller henne till buds. Den enskilde skall i första hand utnyttja andra bidrag innan rätt till försörjningsstöd kan anses föreligga t.ex. bostadsbidrag och underhållsstöd. Den som kan arbeta är därför skyldig att söka arbete. I skyldigheten att söka arbete innefattas också deltagande i den verksamhet som anordnas för arbetslösa inom ramen för arbetsmarknadspolitiken, arbetsrehabiliterande åtgärder, deltagande i svenskundervisning och i förekommande fall av nämnden anordnad praktik. Varje enskilt ärende förutsätter en individuell bedömning utifrån den enskildes förutsättningar och förmåga att hantera sin situation. 1.2 Barnperspektiv Vid långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd, mer än tio månader är det särskilt viktigt att i samarbete med föräldrarna fokusera på barnets/barnens/ungdomarnas behov och situation med tydlig koppling till den ekonomiska situationen. Det är viktigt att barnets/barnens/ungdomarnas behov gällande boende, umgänge med föräldrar, hälsa och fritidsaktiviteter uppmärksammas och synliggöras i alla ekonomiska utredningar samt att hänsyn till barnens bästa beaktas vid samtliga beslut. Detta innebär att konsekvenserna för barnet/barnen/ungdomarna alltid övervägs innan beslut fattas. Vid framför allt ett avslagsbeslut innebär detta även att det skall dokumenteras att ett övervägande av konsekvenserna har skett s k barnkonsekvensanalys. Barnperspektivet kan innebära att familjen beviljas extra ekonomiskt bistånd för något som barnet behöver för sitt liv och sin utveckling. För att få en konkret bild av barnets situation bör familjen erbjudas ett hembesök. 1.3 Utredning och beslut En ansökan om bistånd skall alltid utredas. Ansökan skall främst vara skriftlig, daterad och undertecknad. En utredning måste alltid leda till ett beslut.
Författningssamling 3(15) En utredning skall alltid bedrivas skyndsamt men en viss utredningstid är skäligt (FL 7 ). Den enskilde kan därför i normalfallet inte meddelas beslut samma dag som ansökan sker. Om kostnadsförslag måste inhämtas, till exempel från behandlande tandläkare, kan handläggningstiden bli längre. Den enskilde har rätt att ta del av allt utredningsmaterial. Vid avslagsbeslut skall beslutet delges skriftligen tillsammans med anvisning om hur man överklagar (FL 21 ). 2. Försörjningsstöd enligt riksnormen 4 kap 1 SoL 2.1 Riksnorm Riksnormen fastställs årligen av regeringen. Den gäller lika för alla i hela riket. Riksnormens nivå är uppdelad på olika hushållstyper och i åldersintervaller. Beloppen grundar sig på de konsumtions- och prisstudier som Konsumentverket gör. Försörjningsstöd beviljas till skäliga kostnader för livsmedel kläder och skor - avser täcka det vardagliga behovet av kläder och skor under hela året lek och fritid - gäller kostnader för sådana aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till. förbrukningsvaror hälsa och hygien dagstidning, telefon och TV-avgift (gemensamma hushållskostnader) - skall täcka kostnader för helårsprenumeration för en dagstidning, avgift för TV-licens och abonnemang och samtalsavgift för telefon. Posten omfattar också kostnader för brevpapper, kuvert, vykort och porto. Bistånd till telefonkostnader utöver normen kan endast utgå om starka sociala eller medicinska skäl föreligger. Skäliga kostnader beräknas enligt en, för hela riket gällande norm (riksnorm), på grundval av officiella prisundersökningar rörande olika hushållstypers baskonsumtion. Om det finns särskilda skäl kan nämnden beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i enskilda fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå om det finns skäl för detta. 2.2 Särskilda skäl till att beräkna kostnader till en högre eller lägre nivå Om det i ett enskilt fall finns särskilda medicinska eller sociala skäl kan försörjningsstöd beräknas till ett högre belopp. Medicinska skäl skall styrkas med läkarintyg. Förhöjda kostnader av medicinska skäl kan täckas av andra stödformer t.ex. handikappersättning eller vårdbidrag. Exempel på socialt motiverade höjningar av normen: om den enskilde betalar avgift för skolmåltider, t.ex. vid boende i träningslägenhet eller i särskilt boende om det är en förutsättning för att barn skall kunna delta i fritidsaktiviteter om den enskilde har ett tillfälligt och visst behov av att köpa kläder och skor
Författningssamling 4(15) om den enskilde har tillfälligt höga kostnader, t.ex. för livsmedel, kläder och skor, som beror på att han eller hon har varit utsatt för brott. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl kan försörjningsstöd beräknas till en lägre nivå. Exempel på situationer när det kan vara motiverat med en sänkning av normen: om den biståndssökande haft möjlighet att kunnat försörja sig men försummat denna och därför saknar pengar till sin försörjning om den enskilde hamnat i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den om den enskilde har för avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen om den enskilde inte har vissa kostnader för poster som ingår i riksnormen eller dessa är lägre än riksnormen, t.ex. under vistelse i heldygnsvård (sjukvård) om den enskilde uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för. (tex missbruk) Vid akuta nödsituationer kan reducerad norm eller livsmedelsnorm användas. I reducerad norm ingår riksnormens poster för livsmedel och hygien. 3. Skäliga kostnader utanför riksnormen 4 kap 1 SoL 3.1 Arbetsresor I normalfallet beräknas kostnad för månadskort med kollektivtrafik för aktuell sträcka. Med arbetsresor avses även resor för att söka arbete eller delta i andra åtgärder som kommun eller arbetsmarknadsmyndighet anordnar. Där ingår t.ex. resor till och från arbetsförmedling, anställningsintervjuer, praktik, och arbetsträning. 3.2 Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Bistånd lämnas med det belopp som gäller för den organisation den enskilde tillhör. Möjlighet till reducerad avgift på grund av arbetslöshet, sjukdom, föräldraledighet eller dylikt skall undersökas. 3.3 Boendekostnad Utgångspunkten vid bedömning av vad som är skälig boendekostnad skall, enligt socialstyrelsens allmänna råd vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Bistånd till garagehyra eller parkeringsplats utgår ej såvida det inte obligatoriskt ingår i hyran. Likaså utgår bistånd till kabelteveavgift, som inte kan väljas bort. Krav på byte av bostad är främst motiverat vid långvarigt biståndsbehov. Om bostaden representerar ett ekonomiskt värde och biståndsbehovet bedöms bli långvarigt bör detta utgöra ett skäl för försäljning. Som långvarigt biståndsbehov räknas tid över sex månader. Krav på byte av bostad ställs efter individuell bedömning bland annat i förhållande till tillgången på relevanta bostäder. Den enskilde bör få skälig tid, maximalt fyra månader, på sig
Författningssamling 5(15) för att byta eller sälja bostaden. Den faktiska boendekostnaden bör godkännas så länge den enskilde aktivt medverkar till att finna ett billigare boende eller på annat sätt försöker sänka sina boendekostnader. Målet måste vara att den enskilde ska kunna bli självförsörjande. Om byte av bostad sker under pågående bidragstid och bytet är förenat med ökade kostnader skall bytet ske i samförstånd med socialtjänsten, för att den högre kostnaden skall godkännas. Om den enskilde väljer att behålla ett boende med en kostnad som inte är skälig, skall ekonomiskt bistånd beräknas utifrån den boendekostnad som bedöms skälig. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendestandard och boendekostnad är vad en låginkomsttagare i Svedala har möjlighet att kosta på sig och vad som anges i Försäkringskassans föreskrifter för boendekostnader, som årligen fastställs för beräkning av bostadsbidrag m.m. 3.3.1 Bistånd till ungdomars och kvarboende vuxna barns boende. Ungdomar som vill flytta hemifrån har bara ansetts ha rätt till bistånd till boendekostnad i undantagsfall: om det finns starka sociala skäl. Regeringsrätten har under 1990-talet i ett flertal domar bedömt att unga vuxna är tillförsäkrade en skälig levnadsnivå genom att bo kvar i sitt föräldrahem. Det är endast i de fall ett fortsatt kvarboende i föräldrahemmet medför oskäliga sociala konsekvenser som högsta förvaltningsdomstolen har ansett att personen ska få bistånd till eget boende. Regeringsrättens utslag anger ingen övre gräns för hur länge man kan anse att det är skäligt att bo kvar i sitt föräldrahem. Ett kvarboende vuxet barn som får ekonomiskt bistånd, bör genom biståndet få möjlighet att betala sin del av familjens boendekostnad om föräldrarna på grund av att det vuxna barnet bor kvar har en högre boendekostnad än de annars skulle ha haft, antingen genom att tvingas behålla en stor bostad eller genom att helt, eller delvis, mista rätten till bostadsbidrag, eller om det vuxna barnet tiden närmast före ansökan haft egna inkomster och har betalt hem. Rätten till studiestöd eller förlängt barnbidrag ska alltid undersökas. Den faktiska boendekostnaden för ett hemmaboende vuxet barn och andra personer som ingår i hushållsgemenskapen med bostadsinnehavaren bör beräknas som den andel av boendekostnaden som motsvarar det antal rum som den sökande disponerar i förhållande till det totala antalet rum i bostaden. Beräkning sker enligt fastställd formel. Riksförsäkringsverkets föreskrift 1993:8 2. Det innebär att varje rum i bostaden betraktas som två enheter och köket som en enhet. För att räkna ut den inneboendes hyresandel tillämpas de procentsats som anges för varje för respektive bostadsstorlek. 2 rum och kök 2/5 40% 3 rum och kök 2/7 28,57 % 4 rum och kök 2/9 22,22 %
Författningssamling 6(15) 5 rum och kök 2/11 18,18 % 6 rum och kök 2/13 15,38 % 7 rum och kök 2/15 13,33 % osv. 3.3.2 Inneboende/boende i andra hand Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för en inneboende godtas vad bostadsinnehavaren och den inneboende avtalat, om kostnaden är skälig. Personer som ingår i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren räknas inte som inneboende. Hembesök ska som huvudregel göras för att kontrollera avtalets riktighet, antalet boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande ska vara folkbokförd på adressen. Kostnad för boende i andra hand godkänns först efter att bostadens hyresvärd eller bostadsrättsförening har godkänt uthyrningen i andra hand. 3.3.3 Bostadsrätt/egen fastighet Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för en bostadsrättslägenhet godtas månadsavgiften, uppvärmningskostnaden, hemförsäkring, räntekostnaden för lån som tagits för inköp och underhåll och andra driftkostnader som t.ex. vatten/avlopp och sophämtning. Räntan för konsumtionslån som tagits med bostadsrätten som säkerhet godtas inte som boendekostnad. Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för eget hus godtas tomträttsavgälden och räntekostnaden för lån som tagits för inköp och underhåll eller liknande av fastigheten. Tomträttsavgälden och en del av räntekostnaden för bostadslånet är avdragsgilla i deklarationen. I den faktiska boendekostnaden bör dessutom driftskostnader räknas in, t.ex. uppvärmning, vatten och avlopp, sophämtning och försäkring. Amortering på lån utgör kapitalbildning varför kostnaden ej godtas. 3.3.4 Intagen på institution/fängelse Bistånd till boendekostnad om den sökande är på institution eller avtjänar fängelsestraff utgår normalt inte längre än sex månader. Möjligheter för andrahandsuthyrning skall undersökas. 3.4 Hemförsäkring Kostnad för månadspremie avseende grundförsäkring accepteras. Skälighetsbedömning skall göras. 3.5 Hushållsel Den enskildes faktiska kostnader för hushållsel godtas efter skälighetsbedömning. 4 Livsföring i övrigt 4 kap 1 SoL Med begreppet livsföring i övrigt avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levandsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Försörjningsstödet täcker alla regelbundet återkommande kostander, medan livsföring i övrigt innebär mer tillfälliga eller sällan förekommande behov. Den här delen av det ekonomiska biståndet prövas helt individuellt och kan gälla många olika behov. Några vanliga exempel är kostnader
Författningssamling 7(15) för tandvård, hälso- och sjukvård, läkemedel, glasögon och hemutrustning. Men många andra behov kan komma i fråga. Syftet med biståndet ska bland annat vara att stärka den biståndssökandes möjlighet att leva ett självständigt liv. 4.1 Advokatkostnader Ekonomiskt bistånd utgår generellt inte till advokatkostander. Den sökande skall i första hand utnyttja försäkringar t.ex. hemförsäkring, som täcker rättshjälp. Undantag görs främst till rättshjälp i familjerättsärenden. 4.2 Alternativ medicinsk behandling Psykoterapi, alternativ medicinsk behandling eller andra sjukvårdande behandlingar är i första hand ett hälso- och sjukvårdsansvar. Endast om synnerliga skäl föreligger kan bistånd till alternativ behandling utgå efter prövning i det enskilda fallet. 4.3 Barnomsorg Barnomsorgsavgiften godtas enligt kommunal taxa för både privat- och kommunal barnomsorg. Då försörjningsstöd föreligger för den sökande skall den nämnden hänvisa den enskilde att begära sänkt barnomsorgsavgift. Detta gäller för avgifter knutna till den kommunala barnomsorgen. 4.4 Begravningskostnader Begravningskostnader täckas i första hand av tillgångar i dödsboet. Begravningskostnader går före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet, t.ex. obetalda räkningar. Rätten till bistånd bedöms utifrån enligt huvudregeln efter dödsboets ekonomiska situation och inte dödsbodelägarna. Undantag görs dock från huvudregelen om efterlevande make eller maka har mycket pengar eller om det föreligger underhållsskyldighet gemtemot den avlidna. Socialtjänsten beaktar även om den avlidne strax före dödsfallet gett bort eller sålt tillgångar förmånligt till dödsbodelägarna och om det tillfaller dödsboet tillgångar från försäkringar. Vid bedömning av försörjningsskyldigas betalningsförmåga prövas detta mot gällande norm för försörjningsstöd. Begravningskostnader ska som huvudregel endast beviljas vid ansökan från dödsbodelägaren eller från den som är försörjningsskyldig för den avlidne. Alla kända tillgångar som finns på dagen för dödsfallet avräknas direkt vid ansökan om begravningskostnad, även eventuell kommande skatteåterbäring. Som huvudregel ska kända innestående inkomster ej förskjutas utan sökanden får begära avbetalning hos begravningsbyrån. Återkrav ska upprättas mot tillgångar som kan visa sig senare. Godtagbara kostnader är - begravningskostnad maximalt 35 % av basbeloppet - gravsten maximal kostnad 25 % av basbeloppet
Författningssamling 8(15) 4.5 Bilinnehav Myndighetsnämnden bedömer utifrån fall till fall om innehav av bil påverkar rätten till ekonomiskt bistånd. Huvudregelen är att bil betraktas som en lätt realiserbar tillgång som då bör säljas om inte skäl föreligger. Undantag kan medges om bilen inte kan ersättas med kommunaltrafik, och om den där av är nödvändig för arbetsresor, daglig sysselsättning, eller om det föreligger sociala skäl. Beräknas biståndsbehovet bli långvarigt tar Myndighetsnämnden hänsyn till möjligheten till byte av bostad för att minska behovet av bilresor. Överstiger värdet på bilen ett basbelopp kan socialnämnd ställa krav på att bilen byts till en billigare bil. Specialanpassade bilar på grund av funktionsnedsättning räknas oavsett värde inte som en tillgång. Milkostnad beräknas efter skälig kostnad för bensin. 4.6 Fickpengar Vuxna personer som vårdas på institution eller i familjehem och som saknar egna inkomster har rätt till bistånd till personliga kostnader. I biståndet ingår kostnader för kläder, skor, fritid, hygien, och telefon (1/3 av gemensamma hushållskostnader avseende dagstidning, telefon, TV-licens). 4.7 Flyttkostnader/magasineringskostnader De flesta människor organiserar själv sin flytt med hjälp och vänner. När den sökande inte förmår av ekonomiska eller medicinska skäl och när flytthjälp av vänner inte är tillräcklig kan socialnämnden ge bistånd för flyttkostnaderna. Det skall dock föreligga ekonomiska eller social skäl för flytten, t.ex. jobb på annan ort eller skilsmässa. Om flytten sker på grund av arbete skall den sökande undersöka möjligheten till bistånd från Arbetsförmedlingen. Med hänsyn till avstånd, den sökandens egen förmåga och omständigheter i övrigt skall flyttningen ske på billigast möjliga sätt. Om flyttningen skall ombesörjas av flyttfirma skall kostnadsförslag inhämtas. Till telefonflyttning och adressändring kan bistånd utgå endast vid starka sociala eller medicinska skäl. Adressändringen genom folkbokföringen eller adressändring.se är kostnadsfri. Den kostnadsfria adressändringen innebär att eventuell post adresserad till den gamla adressen skickas tillbaka till avsändaren. Kostnader för magasinering av möbler och andra tillhörigheter kan i vissa fall betraktas som en flyttkostand om t.ex. den enskilde tillfälligt är utan bostad. 4.8 Glasögon Bistånd till glasögon ges i de fall behovet styrks med intyg från läkare eller optiker, eller om den enskilde på grund av olyckshändelse behöver nya glasögon. Vid prövning av bistånd till glasögon tas hänsyn till hur långvarigt biståndsbehovet bedöms bli. Därutöver skall socialtjänsten bedöma att biståndsbehovet överstiger tre månader för att bistånd till glasögon föreligger.
Författningssamling 9(15) Utifrån en prisundersökning är max bidraget för en båge 575 kr. Glaskostnad till bågen maximeras till: Enkelslipade 695 kr Bifokala 1 295 kr Progressiva 1 695 kr Samtliga priser är exklusive synundersökning. Priserna som revideras årligen gäller normala synavvikelser. För personer med extrema synfel kan kostnaderna bli högre. Skäliga kostnader för kontaktlinser godtas endast om linser är det enda alternativet och behovet styrks av en läkare/optiker. 4.9 Hem- och Färdtjänst Avgift för kommunal hemtjänst är godtagbar kostnad. Egenavgift för färdtjänst är godtagbar kostnad upp till skälig nivå. Socialtjänsten bör tillsammans med den enskilde försöka klarlägga om avgiften för hemtjänst och färdtjänst är korrekta i förhållande till den enskildes ekonomiska förhållanden. Socialstyrelsens rekommenderar att avgifter inom äldre- och handikappomsorgen inte ska vara så höga att den enskilde tvingas att söka ekonomiskt bistånd. 4.10 Hemutrustning Ekonomiskt bistånd till hemutrustning beviljas efter individuell prövning och hembesök. Bistånd utgår endast till basutrustning och faktiskt behov. Det finns ingen allmän rätt för den som får en bostad och har dålig ekonomi att få ekonomiskt bistånd till utrustning av bostaden. De flesta får därför hänvisas till att klara situationen på det sätt som människor i allmänhet gör, d.v.s. genom planering, sparande, lån och gåvor från nätverket etc. Detta gäller särskilt för unga personer som flyttar hemifrån och som har kunnat planera sin flyttning till eget boende. Enligt dom i Kammarrätten meddelad 2014-07-21 målnr 7471-13 har ungdomar upp till 25 år rätt till hemutrustning om 5 500 kr. Beloppet justeras årligen mot prisbasbelopp. Det skall finnas specifika och sociala skäl för att bistånd skall kunna beviljas till grundutrustning av ett hem, inte enbart ekonomiska förhållanden. Sådana skäl kan t.ex. vara att bostaden är ett led i en rehabilitering eller att den enskilde har varit utsatt för brott och omgående behöver flytta till annan bostad. Hänsyn skall också tas till hur länge biståndsbehovet kan förväntas bestå. Vid tillfälligt biståndsbehov (tillfälligt biståndbehov är kortare än 3 månader) bör bistånd till möbler och hemutrustning inte beviljas. Vid beräkning av kostnaden skall hänsyn tas till de priser som gäller för begagnade möbler och husgeråd enligt sammanställd hemutrustningslista. För säng och sängkläder beräknas nypris. Vid separation skall skälig bodelning ha gjorts före ansökan. Kostnad för den utrustning sökanden har, dras av från maxkostnaden. För en ensamstående är detta 14 % av basbeloppet. I detta belopp ingår kostnad för inköp av TV. För ytterligare familjemedlem utgår högst 5 % av basbeloppet.
Författningssamling 10(15) Dator med internetuppkoppling kan ingå i hemutrustning. Särskild hänsyn tas till behoven hos barn och ungdomar som går i skolan. Kostnader för komplettering av husgeråd och möbler ingår inte i försörjningsstödet och kan utgå, dock inte vid tillfälligt biståndsbehov. Bistånd kan utgå efter individuell prövning efter ett biståndsberoende på mer än tre månader. För barnfamiljer som är långvarigt bidragsberoende (långvarigt bidragsberoende bedöms överstiga 10 månader) bör särskilt barnens situation beaktas när behovet av förnyelse av hemutrustning bedöms. För flyktingar kan behovet av hemutrustning tillgodoses genom statliga lån via CSN. Bistånd till installation av telefon kan beviljas pga. starka sociala eller medicinska skäl. 4.11 Hälso- och sjukvård Ekonomiskt bistånd kan beviljas till skäliga kostnader för hälso- och sjukvård som är medicinskt påkallad. Specialistvård kan godkännas vid akut behov eller efter remiss. Högkostnadskort på läkarvård ska alltid uppvisas. Godtagbara kostnader är t.ex.: läkarbesök receptbelagda mediciner som omfattas av högkostnadsskyddet mot uppvisande av kvitto upp till högkostnadsskydd avgift för sjukhusvård sjukresor som ej betalas av försäkringskassa eller landsting Samtliga utgifter skall styrkas med kvitto. Apotekets avbetalningsmöjlighet skall övervägas om behovet av ekonomiskt bistånd är tillfälligt. Dygnsavgift reducerad med budgetpost för livsmedel ersätts alltid. Vid barns sjukhusvistelse, godtas eventuell avgift för förälder som bor med barnet på sjukhuset, i den omfattning som bedöms nödvändig efter en individuell prövning utifrån barnets behov. Bistånd kan utgå till kostnader för egenavgift för sjukresor. För den som kan använda allmänna färdmedel kan bistånd utgå till busskort. Vid resa med taxi krävs att sjukvården intygar behovet av taxiresa för att bistånd skall utgå till den del som ej ersätts av landstinget. Egenavgiften för taxiresor kan utgå enl. Skånetrafikens taxa. Den som har höga sjukresekostnader kan få ett sjukresefrikort efter att ha betalt 1980 kr inom en 12-månadesperiod, enligt reglerna för högkostnadsskydd. För närmare information om högkostnadsskydd, avgifter och regler hänvisas till Skånetrafikens hemsida.
Författningssamling 11(15) 4.12 Kostförstärkning Den som pga. sjukdom har förhöjda matkostnader kan efter uppvisande av läkarintyg och verifierade merkostnader erhålla extra bistånd. Merkostnad för livsmedel kan beviljas utifrån Konsumentverkets beräkningar av merkostnad för livsmedel. Möjligheter till vårdbidrag för merkostnader skall sökas hos Försäkringskassan om kostnaderna är högre än 36% av basbeloppet. 4.13 Skulder Huvudregeln när det gäller skulder är att bistånd inte lämnas till banklån, kontoskulder eller privata lån. Om en försäljning av bostaden innebär att den enskilde får tillgång till kapital som kan användas till försörjning får man i allmänhet anse att behoven kan tillgodoses på annat sätt. Den enskilde måste ges skäligt rådrum för byte av bostad. Räntekostnader för bostadslån kan medräknas som boendekostnad under denna tidsperiod. En bedömning måste göras om det finns sociala och/eller humanitära skäl som talar för kvarboende. Om det finns barn i familjen måste barnets bästa beaktas och barnkonsekvensanalys göras avseende eventuellt bostadsbyte. Vid skulder för t ex hyra, el, vatten, barnomsorg, hemtjänst utreds om sökanden skulle ha varit berättigad till bistånd till kostnaden om ansökan gjorts tidigare. Om utredning visar att sökanden haft inkomster, som skulle ha kunnat täcka kostnaden, men sökanden valt att disponera pengarna annorlunda utgår inget bistånd. Undantag kan göras av starka sociala skäl eller för att beakta barnperspektivet. Avseende hyres- och elskulder kan bistånd mot återbetalningsskyldighet utgå. Den enskilde bör, om det behövs, få hjälp att ta kontakt med skuld- och budgetrådgivare i Svedala kommun för att därigenom hjälpas i kontakterna med fordringsägarna eller få sin skuld prövad enligt skuldsaneringslagen. 4.14 Spädbarnsutrustning I de fall föräldrarna helt saknar möjlighet att anskaffa utrustning till ett väntat barn kan bistånd utgå med maximalt 11 % av basbeloppet. Det är det faktiska behovet som är avgörande för biståndets storlek. Möjligheter att låna t ex vagn, säng m.m. skall undersökas. Biståndet bör delas på två utbetalningstillfällen, en före (tidigast 1 månad före beräknad nedkomst) och en efter barnets födelse. Vid barn nummer två, tre osv. är det åter igen det faktiska behovet som är avgörande. För beviljat bistånd skall kvitto uppvisas. 4.15 Studentlitteratur Kostnader för studielitteratur kan godtas efter individuell prövning. Utbildningen skall vara kompetenshöjande och vara planerad i samråd med Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten. 4.16 Tandvård Bistånd till nödvändig tandvård kan prövas högst en gång per år. Detta avser i huvudsak långvarigt biståndsberoende eller där den enskilde tidigare genomgått en av socialnämndens bekostad behandling. Kostnadsförslag skall inhämtas från behandlande tandläkare innan
Författningssamling 12(15) påbörjad behandling. Vid kostnadsförslag som överstiger 4000 kr skall medbedömning ske av kommunens förtroendetandläkare. Kostnadsförslaget skickas för medbedömning till: Bo Jansson Köpenhamnsvägen 4c 217 43 MALMÖ Tfn 040-26 12 05 Fax. 040-26 17 50 Bistånd kan beviljas till skäliga kostnader för nödvändig tandvård. Hit räknas också förebyggande åtgärder. Förutom rent medicinska aspekter bör även sociala konsekvenser av utebliven tandvård beaktas. Behandlingen skall påbörjas inom tre månader efter kostnadsförslaget är godkänt och genomföras i normal takt. Eftersom behovet av bistånd prövas månadsvis skall den sökande uppmanas ta månadsräkningar från tandläkaren. Om behovet av bistånd bedöms vara kortvarigt och den enskilde själv kan tillgodose sitt behov inom en rimlig tid, skall detta vägas in i bedömningen av hur omfattande biståndet till tandvård skall vara. Vid akut tandvård godkänds faktiskt belopp och det skall klart framgå att behovet var/är akut. Med akut tandvård avses behandling för att avhjälpa akut smärta eller akuta tillstånd som medför betydande obehag eller som behövs för att möjliggöra en framtida behandling. Kostnader såsom uteblivet besök ersätts ej. Tandvårdsförsäkring bedöms ingå i riksnormen under posten hygien. Tandvårdsintyg, s k grönt kort kan utfärdas av regionen. Kriterierna är att personen omfattas av 4 kap SoL, bistånd stöd och hjälp i hemmet, daglig omvårdnadsbehov, dagverksamhet och liknande. Möjlighet till grönt kort bör undersökas innan rätten till ekonomiskt bistånd för tandvårdskostnader utgår. Huvudregeln är att personer i aktivt missbruk endast skall beviljas bistånd till akut tandvård. För att erbjuda kostnadsförslag för mera omfattande tandvård skall minst sex månaders varaktig drogfrihet uppnåtts. 4.17 Umgängeskostnader Ekonomiskt bistånd till kostnader vid umgänge med ej sammanboende barn prövas individuellt och utgår med reducerad norm. Vid längre umgängesperioder kan ekonomiskt bistånd enligt normer för försörjningsstöd beviljas. För längre umgängestillfällen skall i första hand reducering ske av underhållsskyldigheten. Kostnad för umgängesresor kan beviljas efter individuell prövning. Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för att barns behov av umgänge tillgodoses. Den förälder som barnet bor hos ska vara med och bekosta umgänget utifrån ekonomisk förmåga och vad som är skäligt i förhållande till båda föräldrarnas ekonomi. Den förälder som ska utöva umgänge har dock huvudansvaret för kostnaderna. Även barn med förälder som vistas i fängelse har rätt till umgänge med denne. Om föräldrarna tillsammans inte har råd kan bistånd till kostnad för