RÖSTAR DU FÖR FRED? IKFF betygsätter partierna

RÖSTAR DU FÖR FRED? IKFF betygsätter partierna INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET

IKFF:S FRÅGOR TILL PARTIERNA 1. Vilken strategi är mest effektiv för att öka kvinnors deltagande i fredsprocesser, anser ert parti? 2. Anser ert parti att Sveriges nationella handlingsplan för genomförandet av FN:s resolution 1325 Kvinnor, fred och säkerhet bör kopplas till öronmärkta budgetmedel? 3. Anser ert parti att Sveriges vapenexport bör avskaffas? 4. Anser ert parti att Sverige bör gå med i NATO? Röstar du för fred? IKFF betygsätter partierna inför riksdagsvalet Publicerad av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF Stockholm 2010 Ansvarig utgivare: Petra Tötterman Andorff www.ikff.se info@ikff.se 5. Anser ert parti att Sverige kan delta i militära insatser utan FN-mandat? 6. Anser ert parti att biståndsmedel bör kunna användas för militära interventioner? 7. Enligt Lissabonfördraget ska EU:s medlemsstater bistå varandra vid ett väpnat angrepp och unionen ska få ett gemensamt försvar när Europeiska rådet beslutar om detta med enhällighet. Vad anser ert parti om detta? 8. Vad anser ert parti om European Defence Agency (EDA) och den nya vapenexportmyndigheten? 9. Anser ert parti att det bör införas en kommission mot massvåldtäkter enligt samma modell som kommissionen mot massförstörelsevapen som leddes av Hans Blix år 2006? 10. år 2008 förbjöds klustervapen genom en konvention. Anser ert parti att kärnvapen bör förbjudas enligt en liknande konvention?

IKFF och säkerhetsrådsresolution 1325 1. Vilken strategi är mest effektiv för att öka kvinnors deltagande i fredsprocesser, anser ert parti? FACIT: Fokusera på kvinnorna i det konfliktdrabbade områdets möjligheter att delta i fredsförhandlingar och påverka agendan för den politiska utvecklingen i landet. Säkerhetsrådets resolution 1325 Kvinnor, fred och säkerhet ska implementeras i sin helhet. Det innebär att kvinnor ska delta på lika villkor på den politiska arenan. Kvinnor ska vara med och formulera den säkerhetspolitiska agendan. Att fokusera på ökad andel kvinnor i internationella insatser är en oroväckande utveckling som lämnar civilsamhällets och kvinnors inkludering i konfliktförebyggande arbete, fredsförhandlingar samt högre beslutsfattande positioner utanför. En viktig faktor är att öka andelen kvinnor i olika civila och militära insatser. Därmed torde även kvinnors deltagande i fredsprocesser öka. Viktigt med arbete på många fronter. Generellt sett är det viktigt att implementera 1325 och vi stöder den svenska handlingsplanen för detta. Stöd åt Margot Wallström i ny FN-roll, försvarsmaktens personalförsörjning kommer leda till fler kvinnor i int insatser leder till tydligare genusperspektiv i insatser. Konfliktförebyggande arbete ska innehålla tydligt jämställdhetsperspektiv. Konkreta jämställdhetsmål måste skrivas in i ett lands konstitution och rättighetskatalog. Alla länder ska upprätta nationella handlingsplaner för genomförandet av resolution 1325, särskilt aktivt i EU. Särskild satsning för ökad jämställdhet och mot diskriminering inom försvarsmakten. Informationssatsningar samt en ökad satsning på jämställdhetsfrågor och Gender Advisers inom försvarsmakten. Internationella konventioner, uppföljnings- och sanktionssystem, reella möjligheter för kvinnor att delta, att alltid lyssna på och involvera alla de kvinnor som oftast finns i olika organisationer på plats.

IKFF och handlingsplanen för resolution 1325 FACIT: Sveriges nationella handlingsplan för genomförandet av FN:s resolution 1325 ska kopplas till öronmärkta budgetmedel. Det ska finnas öronmärkta pengar kopplade till den nationella handlingsplanen för SR1325 för att försäkra att implementering sker. Det är emellertid kritiskt att arbetet inte blir separat från övrig verksamhet. Budgetmedlen ska också kopplas till tydliga instruktioner till berörda myndigheter i hur arbetet ska integreras i det reguljära arbetet. En specifik budget ökar möjligheten för myndighetern att prioritera arbetet och implementeringen blir inte beroende av enskilda medarbetares förståelse och kunskap i frågan. Det ökar också det civila samhällets möjlighet till finansiellt stöd för att bidra med expertis från kvinnoorganisationer nationellt och i konfliktområden. 2. Anser ert parti att Sveriges nationella handlingsplan för genomförandet av FN:s resolution 1325 Kvinnor, fred och säkerhet bör kopplas till öronmärkta budgetmedel? Det är inte aktuellt för närvarande. Vi tror att en särskild 1325-peng skapar just en projektstämpel som man måste komma bort från. Kvinnors deltagande inflytande och makt i postkonfliktsituationen ska vara en integrerad del av utvecklingssamarbete i berörda länder. Det viktiga är att handlingsplanen faktiskt genomförs, inte exakt på vilket sätt det sker. Vi utesluter dock inte några vägar för hur handlingsplanen ska genomföras. Osäkert om separat anslagspost för genomförandet skulle vara det bästa sättet. Synsättet ska genomsyra alla Sveriges freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Arbetet får inte bara reduceras till en budgetpost. Risken med att öronmärka medel är att bredden av insatserna minskas. Det viktigaste är att arbetet drivs med kraft på flera plan. Vill göra en särskild satsning för ökad jämställdhet och mot diskriminering inom försvarsmakten. Ja. Annars är risken stor att anslagen minskar när försvaret genomför besparingsprogram. Självklart måste det avsättas pengar och det ska bli verklighet av orden och intentionerna!

IKFF och vapenexporten 3. Anser ert parti att Sveriges vapenexport bör avskaffas? FACIT: Sveriges vapenexport bör avskaffas eftersom Sverige inte bör bidra till ökad militarisering i världen. år 2009 slog världens militära utgifter återigen rekord: 1513 miljarder dollar. Sverige är för sin storlek en tung aktör inom den internationella vapenhandeln. Sverige spenderar mer än 40 miljarder på försvarsutgifter varje år, har militära samarbetsavtal med ungefär 40 länder och har en omfattande vapenexport. Sverige ligger på åttonde plats i världen när det kommer till export av krigsmateriel till utvecklingsländer. De vapen som produceras i Sverige och i andra länder återfinns i konfliktländer där de används för att döda människor, för att underlätta våldtäkt och för att minska förutsättningarna för långvarig fred. Svensk vapenexport är hårt reglerad och varje undantag från rådande förbud bereds noggrant. Säker försörjning av försvarsmateriel behövs för att Sverige och andra demokratier effektivt ska kunna värna demokratin. Demokratikriterium för svensk vapenexport. Anser att export av försvarsmateriel endast kan accepteras om den genomförs på ett ansvarsfullt sätt. Nej, men vi ser flera brister i den nuvarande krigsmaterielexportlagstiftningen. Vi kommer tillsammans med V och MP tillsätta en ny utredning för en ny lagstiftning om vi vinner valet. På lång sikt bör vapenexporten avvecklas. Ja, på sikt. Ja.

IKFF och NATO 4. Anser ert parti att Sverige bör gå med i NATO? FACIT: Sverige bör under inga omständigheter gå med i NATO eller ha ett nära samarbete med denna militärallians. Sverige bör på sikt gå med i Nato. Men det krävs att det finns en bred parlamentarisk förankring och ett folkligt stöd för ett sådant beslut. Ja. NATO har tjänat ut sitt syfte eftersom det är en militärallians vars problemlösning bygger på militära strategier, upprustning samt kärnvapenavskräckning som på intet sätt bidrar till lösningar på dagens säkerhetshot. Under sina dryga 60 år har NATO symboliserat den aggressiva politik som dominerade kalla kriget. Idag, efter Berlinmurens fall och det kalla krigets slut, ser spelplanen helt annorlunda ut. För att överleva i dagens globaliserade värld har NATO på olika sätt återuppfunnit sig självt genom att ta sig an nya uppgifter. Men metoderna är desamma - konflikter ska lösas med militära medel i en värld som egentligen kräver samarbete och civil krishantering. Sverige ska samarbeta med organisationer som verkar för fred, ex. FN, EU och NATO. Den svenska militära alliansfriheten har tjänat och tjänar oss väl. Nej, Sverige ska inte gå med i Nato.

IKFF och FN 5. Anser ert parti att Sverige kan delta i militära insatser utan FN-mandat? FACIT: Militära insatser ska alltid ha FN-mandat. Vid situationer när FN:s säkerhetsråd pga politiska låsningar inte kan enas om ett sådant beslut - beredda att skicka svensk trupp utomlands även utan FN-mandat. Konsekvenserna av att enskilda stater gör internationella interventioner utan FN-mandat är riskfyllda för relationerna i det internationella samfundet. Det är en riskfylld framtid vi går till mötes om vi tillåter enskilda stater och regional organisationer att intervenera utan FNmandat. Istället måste FN reformeras och stärkas. Konflikter uppstår aldrig ur vakuum. Fokus inom skyldigheten att skydda ska ligga på att förebygga konflikter. Sverige ska vara en stark röst för FN:s reformering. FN har idag ett flertal brister men är fortfarande det närmaste som finns en jämlik arena för att förhandla och medla i konflikter innan de leder till väpnade konfrontationer. Ja. I vissa undantagsfall kan det vara nödvändigt för det internationella samfundet att agera även utan FN-mandat. För alla fredsbevarande operationer som Sverige deltar i ska det finnas ett tydligt folkrättsligt mandat. Ett mandat givet av FN:s säkerhetsråd ska alltid eftersträvas. FN-mandat är ett absolut krav. Absolut inte!

IKFF och biståndet FACIT: Sveriges bistånd ska inte användas för militära interventioner eller utgifter. 6. Bör biståndsmedel kunna användas för militära interventioner? De så kallade OECD-DAC kriterierna anger tydligt hur biståndsmedlen bör användas. Militära interventioner innefattas inte i dessa kriterier. Biståndsmedel ska användas för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Inom svensk biståndspolitik har en förskjutning skett mot bredare utgiftsområden. Internationella överenskommelser såsom OECD-DAC:s kriterier tillåter att bistånd går till skuldavskrivningar och flyktingmottagning. Sverige har i förhandlingar om OECD-DAC kriterierna lyft att biståndet även ska kunna finansiera säkerhetsrelaterade kostnader. Svenskt bistånd har redan breddats till att bekosta flyktingmottagning och ambassadomkostnader. Det är inte militära budgetar som behöver avlastning. Exempelvis lägger Sverige för tillfället dubbelt så mycket pengar på den militära insatsen som på biståndsinsatser i Afghanistan. Därför ska inte Sveriges bistånd urholkas ytterligare. Vi accepterar inte att biståndet urholkas genom att militära kostnader får räknas som bistånd. Absolut inte!

IKFF och Lissabonfördraget FACIT: EU ska inte militariseras och Sverige ska vara militärt alliansfritt. 7. Enligt Lissabonfördraget ska EU:s medlemsstater bistå varandra vid ett väpnat angrepp och unionen ska få ett gemensamt försvar när Europeiska rådet beslutar om detta med enhällighet. Vad anser ert parti om detta? Varm anhängare av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik samt anser att Sverige ska vara med och ta ett solidariskt ansvar för säkerheten i Europa. Ett gemensamt försvar är inte aktuellt för närvarande. Lissabonfördraget innebär ytterligare ett stort steg mot militarisering av EU. Unionen som tidigare hade styrkan av att vara en stark röst för civila medel för konfliktlösning, har redan skaffat sig militära verktyg. I fördraget står det nu om unionens försvar att det kommer att leda till ett gemensamt försvar. Det stärker militära strukturer och svenskt militärt samarbete med kärnvapenstater. Sveriges riksdag har också antagit en solidaritetsförklaring som innefattar såväl civila som militära medel om ett land i Norden eller EU attackeras. Fred genom samverkan var själva grundtanken vid unionens uppkomst. EU borde återgå till att använda sin unika styrka och makt som en union med uteslutande civila problemlösningsmetoder till hjälp. Stöder den så kallade solidaritetsförklaringen inom ramen för EU men anser inte att EU ska ha ett gemensamt försvar. Centerpartiet vill inte ha ett gemensamt europeiskt försvar, däremot försvarspolitiskt samarbete inom EU. Står bakom solidaritetsförklaringen. EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik i första hand genom förebyggande, stabilitetsskapande politik och humanitära insatser, i andra hand även med fredsbevarande eller fredsframtvingande medel. Vi står bakom solidaritetsdeklarationen, utvidgat till hela Norden. EU är inte en militärallians. EU ska stärka sin förmåga till att bevara fred, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet genom civila och militära insatser. Emot detta och emot den ständigt ökade militariseringen av EU. Detta är en av anledningarna till varför Miljöpartiet har propagerat emot Lissabonfördraget - vi anser att det är fel att EU ska få ha militär kompetens. Allt detta är på tvärs med Feministiskt initiativs uppfattning. Vi har antimilitarism som grund för vår politik och vill arbeta för en gradvis militär nedrustning.

IKFF, EDA och vapenexportsmyndigheten 8. Vad anser ert parti om European Defence Agency (EDA) och den nya, svenska vapenexportmyndigheten? FACIT: Statliga myndigheter som främjar vapenproduktion ska inte tillåtas. Positiva till den nya myndigheten för exportstöd. EDA har en viktig roll för att effektivisera och minska utgifterna för krigsmateriel. Svenska staten ska inte finansiera en organisation som leder till ytterligare exportstöd för svenska vapen. Svensk vapenexport ökar konstant. Nu har en myndighet med syftet att främja vapenexporten inrättats med en initial budget på 31 miljoner. Detta kommer att leda till att svensk vapenexport ökar ännu mer. Dessa stora ekonomiska anslag och vapeninvesteringar är pengar som skulle kunna användas bättre. Exempelvis skulle dessa pengar kunna investeras i skolgång för barn som idag förvägras sin rätt att gå i skolan, eller till att minska mödradödligheten som idag skördar en kvinnas liv varje minut. EDA spelar en viktig roll för att främja och stödja utvecklingen av militära kapaciteter inom EU. Det är också viktigt med civil-militär samordning inom förmågeutvecklingen. Stödjer inrättandet av en exportstödsmyndighet. Det försvarspolitiska samarbetet inom EU är bra. EDA är en del av det samarbetet. Syftet får inte bli att öka exportstödet, utan att stärka effektiviteten i hur tilldelade medel används - öka transparensen och öppenheten kring dessa frågor. Sverige bör vara medlem i EDA. Vi vill inte skapa en ny separat exportmyndighet utan anser att den bör skapas inom ramen för FMV. Sverige bör lämna EDA-samarbetet. Staten inte bör stödja försvarsmaterielexport, därmed nej till den nya myndigheten. Inga skattemedel ska gå till exportfrämjande åtgärder för krigsmateriel. Nej till den föreslagna myndigheten. Kommer inte att kräva svenskt utträde ur EDA, enligt överenskommelse mellan de rödgröna partierna. EDA syftar till att stärka det europeiska militärindustriella komplexets konkurrensförmåga globalt. Vi vill inte ha myndigheten. Vi vill skärpa den svenska exportlagstiftningen.

IKFF och sexuellt våld i konflikter 9. Anser ert parti att det bör införas en kommission mot massvåldtäkter enligt samma modell som kommissionen mot massförstörelsevapen som leddes av Hans Blix år 2006? FACIT: En kommission ska tillsättas för att lyfta en bredare och mer komplex diskussion kring sexuellt våld i konflikter. Problematiseringen av sexuellt våld i konflikter har hittills alltför stort fokus på kvinnor som målas ut som offer, såsom i Kongo, Darfur och Afghanistan med ett ofta alltför förenklat synsätt. Istället bör dessa kvinnor inte ses endast som offer, utan även som säkerhetspolitiska aktörer med rätt att påverka den politiska agendan. För att skapa hållbara, långsiktiga åtgärder krävs förståelse för sammanhanget där det sexuella våldet pågår. Idéer om maskulinitet och feminitet samt maktstrukturer fördjupas i väpnade konflikter. En kommission skulle kunna lyfta och främja en djupare analys av den komplexa problematik som omgärdar sexuellt våld i konflikter. Ser inget uppenbart behov av en specifik kommission. Massvåldtäkter är ett krigsbrott enligt ICC och därför måste också förövarna ställas inför rätta i lämplig rättsinstans. Vi har inget emot en sådan kommission. Kvinnors utsatthet, t.ex. i konfliktsituationer, måste få ökad uppmärksamhet. Det är osäkert om en kommission är bästa sättet att arbeta vidare med frågan. Vi är dock beredda att överväga nya idéer och initiativ. Det skulle kunna utgöra ett viktigt instrument i arbetet för att stärka kvinnorsrättigheter och situation i konflikter. Viktigt att krigstribunalerna bedömer massvåldtäkter och systematiska våldtäkter som krigsförbrytelser samt att styrkor söker efter, arresterar och överlämnar de efterlysta krigsförbrytarna. Ja. Ja!

IKFF och en kärnvapenkonvention 10. År 2008 förbjöds klustervapen genom en konvention. Anser ert parti att kärnvapen bör förbjudas enligt en liknande konvention? FACIT: Sverige ska arbeta för en konvention som förbjuder kärnvapen och som innehåller en tydlig tidsplan för vapnens avveckling. Trots att förbud mot andra vapensystem visat sig både möjliga och effektiva finns idag inget omfattande förbud mot kärnvapen. Användandet av och handeln med personminor upphörde i princip efter det att de förbjöds 1997 och antalet civila som skadas eller dödas av minor minskar drastiskt för varje år. Konventioner gör faktiskt skillnad. Därför måste Sverige arbeta för att kärnvapen förbjuds under en stark konvention. Arbetet mot total avrustning av dessa vapen har gått för långsamt trots att viktiga framsteg har skett under den senaste tiden. Följer nära Global Zero initiativet. Enligt NPT-avtalet har undertecknarna förbundit sig att inte skaffa eller sprida kärnvapen vilket måste respekteras. Ja, för vårt mål är en kärnvapenfri värld. Ansträngningarna för att nå dit måste öka. Det är viktigt att stärka de fördrag som finns för att nå resultat. Sverige bör också i samråd med likasinnade stater i FN undersöka förutsättningarna för en internationell konvention. Arbetet måste fortsätta med att stärka det existerande NPT-avtalet och driva på för att redan gjorda utfästelser förverkligas. Ja, det vore lämpligt. Ja. Det viktiga är inte vilken konvention som används. Det viktiga är att kärnvapen förbjuds!

Rösta för fred Svensk säkerhetspolitik kommer alltför sällan upp i riksdagsvalsdebatter. Det betyder inte att dessa frågor inte är viktiga. De är avgörande för vilken värld vi vill att Sverige ska verka för. För att våra politiker skall driva en säkerhetspolitik som garanterar människors säkerhet och skapar hållbar fred har IKFF frågat politikerna vad de egentligen tycker. Vill våra politiker vara en stark röst för fred och jämställdhet i världen eller tänker de leva på gamla meriter? Petra Tötterman Andorff Generalsekreterare, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF ps. vill du läsa partiernas fullständiga svar finner du dem på vår hemsida.