Strängbetong smartare för miljön 1
2
Miljöarbetet på Strängbetong Förr levde vi människor i tron att naturen själv skulle återhämta sig från de skador som vi orsakade genom alla utsläpp. Jordens resurser utnyttjades utan att någon riktigt insåg vilka konsekvenser det skulle få. Idag vet vi bättre. Debatten om klimatet och miljön har varit het de senaste åren och många företag har försökt minska sin påverkan på omgivningen. Nu är det dags att lägga i en högre växel. I byggbranschen måste vi hitta ett sätt där vi förbrukar mindre av jordens resurser och sänker nivån på våra utsläpp av koldioxid. Vi på Strängbetong drar vårt strå till stacken genom att tänka energisnålt. Ända från själva produktions fasen till när bostadshusen och fastigheterna tas i drift. Till exempel har vi dragit ner på våra transporter, och med betong som byggnadsmaterial kan vi minska de färdiga byggnad ernas energikonsumtion med upp till 40%. För att ständigt kunna jobba med miljön i fokus har vi utarbetat en miljöpolicy. Vår miljöpolicy. Vi engagerar och vidareutbildar våra medarbetare för att få ett meningsfullt och resultatbaserat miljöarbete. sparar energi och råvaror i produktionsprocessen för att minska utsläppen och minimera miljöbelastning en på naturen. har en helhetssyn när vi planerar och utvecklar produktionsprocessen. I den ingår återvinning, återanvändning och återbruk samt slutlig deponering av material. förvissar oss om att våra leverantörers och underentreprenörers miljösyn är förenlig med vår policy och våra mål. redovisar öppet vårt miljöarbete. förbättrar kontinuerligt vårt sätt att arbeta med miljön. uppfyller alla krav i miljölagstiftningen. 3
En byggnad har ett långt liv För att utvärdera den totala påverkan ett hus har på miljön gör vi en livscykel analys (LCA). Den gör att vi kan förutse byggnadens totala ekonomiska och miljö mässiga kostnad från första byggdagen tills huset någon gång i framtiden är rivet och materialet fraktats bort. Endast 15% av den totala kostnaden för en byggnad är relaterad till uppbyggnaden. Resterande 85% är driftskostnader under resten av husets livscykel, mestadels för uppvärmning och nedkylning. Genom att bygga ett gediget hus i betong förbättras dessa egenskaper vilket får den totala kostnaden att bli lägre, och påverkan på miljön att minska. Flexibilitet Betong gör det möjligt att bygga flexibla och anpassnings bara hus. För att reducera framtida miljöpåverkan ser vi redan under konstruktionen till att huset på ett enkelt sätt ska kunna byggas om och byggas ut. Återvinning Vårt miljöarbete utvecklas ständigt. Ett av målen är att våra fabriker i framtiden ska ha slutna produktionssystem där allt avfallsmaterial kan återvinnas. Det mesta som blir över vid betongtillverkning är återvinnings bart. Till exempel separerar vi cementslammet i speciella sedimenteringscisterner. Delar av överskottsvattnet samt sand och grus återförs till produktionen. Resterna av hårdbetong krossas och delas upp i fina och grova delar. Dessa har flera användningsområden, bland annat som grundlager vid vägbyggen. 4
Karbonatisering En viktig miljöaspekt hos betong är dess förmåga att binda koldioxid. När cementen en gång tillverkades frigjordes koldioxid, och genom en process som heter karbon atisering kommer betongelementet att suga åt sig en del av koldioxiden under sin livstid. Om huset rivs och betongen krossas påskyndas denna process. Transport Transport Byggarbetsplats Byggarbetsplats Byggnaden används Byggnaden används Produktion Produktion Råvaror Råvaror Rivning/återvinning Rivning/återvinning /återanvändning /återanvändning Livscykeln Livscykeln för prefabricerade för prefabricerade betongkonstruktioner betongkonstruktioner Byggnader Byggnader är orsaken är orsaken till... till... % % 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0 40% av världens totala energiförbrukning 35% av världens 40% av världens totala energiförbrukning 35% av världens CO2 utsläpp CO2 utsläpp 30% av råvarukonsumtionen 16% av färskvattenuttaget 30% av råvarukonsumtionen 16% av färskvattenuttaget 25% av skogsavverkningen 40% av det fasta avfallet 25% av skogsavverkningen 40% av det fasta avfallet Energi- Energi- och och materialförbrukning materialförbrukning % % 100 100 80 80 Energi och Energi och CO2 CO2 Material Material 60 60 40 40 15% 20 20 Produktion och resthantering 0 0 85% Drift och underhåll -20-20 -40-40 Konstruktionsfas Användningsfas Rivningsfas Konstruktionsfas Användningsfas Rivningsfas Fördelningarna av de olika kostnaderna/miljöeffekterna Fördelningen av energiförbrukning, Fördelningen som av uppstår energiförbrukning, under CO2 utsläpp och materialförbrukning under de CO2 byggnads utsläpp och livslängd. materialförbrukning under de olika stadierna i en byggnads livscykel. olika stadierna i en byggnads livscykel. 5
Betongens fördelar Betong är ekonomiskt fördelaktigt, har väldigt lång livslängd och består bara av naturliga råvaror. Betong består enbart av råvaror som vi lånar av naturen: cement, vatten, sten och sand. Tillsammans bildar dessa ingredienser ett långlivat material som står emot det mesta. Genom sin vikt och hållbarhet passar betong lika bra för byggande av bostadshus som för hantering av farliga material som jordbruksavfall, giftigt avfall eller sprängämnen. Täta hus Ett tungt och tätt betonghus står emot väder och vind under hela sitt liv. Inomhusmiljön blir inte heller dragig eller fuktig. Och en tät byggnad släpper inte ut värmen ur huset, vilket gör att kostnaderna för uppvärmning minskar. Brandsäkerhet Betong ger också hög brandsäkerhet. En genom snittlig byggnad kan stå emot en brand under 60 minuter. Byggnader förstärkta med betong har ett brandmotstånd på hela 90 120 minuter. Vår kunskap om betongens brandegenskaper gör att vi kan räkna fram en önskad, tidsbestämd, hållbarhet. Hälsa De flesta hus fungerar perfekt under torra förhållanden. Men i vårt nordiska klimat är fukt och vind mer regel än undantag, och fuktskador är därför vanliga. Ofta uppstår mögel som en följd av detta och de boende eller arbet ande i huset kan då drabbas av hälsoproblem. Vanliga åkommor är irritation i öron, näsa eller hals, hudirritationer och allergier. Med prefabricerad betong där väggdelarna tillverkas inne i klimatkontrollerade fabriker och sedan monteras på byggplatsen istället för att gjutas i formar på plats reduceras riskerna för fuktskador redan under byggprocessen. Även kvaliteten på luften påverkar vår hälsa. Och kostnaden för att motverka dålig luft med energikrävande fläktsystem är i samma storleksordning som upp värmnings kostnaden. Betong, som består av naturliga material, innebär också att risken för dålig inomhus luft minskar. En jämnare temperatur Den tåliga och tunga betongen är ett bra bygg material till energieffektiva hus. Tunga betongbyggnader absorberar värme från människor, lampor och maskiner under dagen. Under natten lämnar betongen ifrån sig värmen igen och gör att inomhustemperaturen blir jämnare dygnet runt. Detta medför att behovet av att använda kyl system på dagen, och radiatorer på natten, minskar. Och den totala energikostnaden minskar med upp till 40%. Sammantaget ger detta ett billigare boende och lägre investeringskostnader tack vare enklare upp värmnings-, ventilations- och kylsystem. 25 MPa 50 MPa 80 MPa Årtal 1950 1970 1980 Betong allt starkare Samtidigt som dimensionerna på konstruktionerna minskat genom åren, har hållfastheten ökat. Huvudsakliga råvaror i betong Sten och sand 75% Cement 17% Vatten 8% 120 MPa 2000 6
Vår energieffektiva Bashall Med en byggnad i betong undviker du höga uppvärmnings kostnader. Du får också en jämnare och behag ligare inomhusmiljö på köpet. Jämför man vår Bashall med en konventionell plåthall visar siffrorna att Bashallen är det mest ekonomiska och minst energiförbrukande alternativet. Energibehovet för varje kvadratmeter golvyta ligger på 80 kwh per år för plåthallen. En Bashall kräver mindre än hälften av detta vilket i slutändan gynnar miljön. Den operativa temperaturen i en plåthall varierar 7 C under ett dygn. I Bashallen är temperaturskillnaden istället bara 3 C. En jämn temperaturnivå är viktig för att människor som arbetar eller idrottar ska kunna behålla sin koncentration och orka mer. Ljudisolering Buller är idag ett stort problem och kan leda till trötthet, irritation och huvudvärk. Nuvarande krav på ljudisolering är höga och betong är känt för sina utmärkta ljud dämpande egenskaper. De tjocka väggarna hjälper till att motverka störande buller utifrån och lågfrekventa ljud från trapphus och inom lokalerna. Inomhusmiljö En av de största vinsterna med en byggnad i betong är att den ger en behaglig och trivsam miljö att bo eller arbeta i. Alla vet vi att en jämn temperatur gör att både vår förmåga och trivsel ökar. Det ger förutsättningar för en behaglig miljö på arbetsplatsen och en tillfredsställande boendemiljö. De prefabricerade betongelementen mini merar också riskerna för fuktskador och sjukdomar relater ade till mögel. Temperaturförlopp en varm sommardag 30 C Produktivitet, % 100 90 25 C 20 C 15 C Plåtkonstruktion Lättbetongskonstruktion Betongkonstruktion 80 70 60 50 40 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 I jämförelse med lättare konstruktioner har betong en oöverträffad förmåga att absorbera värme under dagen. Tid 20 23 27 Operativ temperatur C Forskning visar att den ideala inomhustemperaturen är mellan 20 24 C. För varje grad över denna nivå minskar effektivitet och koncentration. 7
Fördelar med prefabricering Byggandet tar idag mer hänsyn till förändringar och kostnadseffektivitet. Redan på planeringsstadiet gör vi husen så flexibla som möjligt inför framtiden. Beståndsdelarna i ett hus har olika livslängd. Fasaden på utsidan kräver oftast mer underhåll än den bärande strukturen inuti. Därför tillverkar vi på Strängbetong byggelement som är gjorda så att ett renoveringsarbete blir så enkelt, och påverkar så få delar av byggnaden, som möjligt. Ett smartare byggande Allt utom huvudstrukturen i ett hus ska vara utbytbart eller förnybart under husets normala livslängd. Därför är det viktigt att till exempel husets avloppsledningar är placerade på ett sätt som underlättar för eventuella ombyggnader. Målet är att bara behöva göra mindre ingrepp i byggnaden när nya behov och krav uppstår. Det är mindre arbets och materialkrävande, och på så sätt gynnar det både ekonomin och miljön. Ett smartare byggande, med inbyggda förändringsmöjligheter, gör också att husen inte behöver rivas i förtid. Med en flexibel konstruktion kan de istället uppdateras och leva vidare. Bostadshus ställer inte lika höga krav på flexibilitet som till exempel idrottshallar, kontorsbyggnader eller hotell. Gränserna för vad som går att göra sätts av den bärande strukturen. Strängbetong har mycket lång erfaren het av att konstruera prefabricerade byggelement som möjlig gör bjälklag med långa spännvidder och en öppen, flexibel planlösning. Dessa gör det enklare att vid en ombyggnad förändra storleken på lägenheter och rum, och placeringen av badrum och toaletter. Även om dagens byggnader är designade för att hålla länge så kan inte alla husets komponenter för väntas ha samma livslängd. Elektriska installationer och mekaniska lösningar har en kortare livslängd än den bärande strukturen. Därför måste man redan på ritbordet tänka ut hur dessa ska kunna underhållas på ett smart och effektivt sätt. Det är självklart en ekonomisk fråga att ta hänsyn till detta under ett tidigt skede. Men kostnaderna blir ändå betydligt lägre jämfört med de som kan uppstå längre fram ifall man bygger in sig i en mindre flexibel lösning. 8
Tystare byggande En av fördelarna med våra prefabricerade betongelement är att byggtiden förkortas. På så sätt förkortas den tidsperiod då boende och arbet ande i området utsätts för buller, damm och smuts från byggplatsen. Även avfallet minskar. Eftersom vi inte behöver frakta ut gjutformar minskar också antalet transporter, buller och avgaser. Produktionsteknik Det finns många fördelar med att all vår produktion sker i egna fabriksanläggningar istället för på byggplatsen. Våra produktionssystem ger oss goda förutsättningar att både minska resursåtgången och förbättra arbetsmiljön. Varje del i processen kan bättre övervakas både med avseende på ekonomin och på byggelementens kvalitet. Avfallet minskar avsevärt, och det som processen lämnar ifrån sig kan vi enklare ta hand om och återvinna. Optimering av material Vid prefabricering av betongelement i fabriker går det åt mindre stål och betong än vid gjutning ute på en byggplats. Det ger förstås ekonomiska fördelar men kräver dessutom färre transporter än om allt material och alla komponenter som behövs för att gjuta skulle fraktas ut till bygget. Vi på Strängbetong strävar efter att minska åtgången på råmaterial. Vi använder till exempel en ökad mängd stenkross istället för naturgrus. Uppförande På en byggplats är det generellt stor risk för att olyckor inträffar. Monteringen av våra stora och tunga betong element utgör inget undantag. Därför tar vi på Strängbetong säkerhetsfrågor på allra största allvar, så att varken personalen på byggplatsen eller miljön utsätts för fara. Fabrikerna gör det också möjligt för oss att kontrollera utsläpp och ljudnivåer lättare än om vi skulle genomföra gjutningarna på en byggplats. 9
Sandwichväggar En tung betongkonstruktion är nyckeln till lägre energiförbrukning. Ett sandwichelement av betong ger ett tätt och välisolerat klimatskal som minimerar köldbryggor. Lager på lager Tekniken att prefabricera betongväggar som består av flera lager är en del av vårt miljösmarta byggande. Sandwichväggar är, precis som namnet antyder, uppbyggda av tre lager där två betongelement omsluter isoleringen. Sandwichkonstruktionen gör husen tätare och mer motståndskraftiga mot temperaturväxlingar. Ett hus isolerat med denna metod håller också en jämnare inomhustemperatur och släpper inte ut husets dyrbara värme. På så sätt hjälper väggarna till att hålla energikostnaderna nere. Hållbara ytterväggar i betong En yttervägg av betong är mycket tåligare än andra material, exempelvis trä. Då betongen är gjord av natur liga material som cement, sand, sten och vatten står den emot vind och väta bra. Betongytterväggar risk erar heller inte att mögla eller släppa igenom vatten. De pre fabricerade väggelementen kan gjutas komplett med ytskikt, i t ex tegel eller slipad betong. 10
TermoDeck Med TermoDeck utnyttjar vi betongens förmåga att lagra värme och kyla för att plana ut temperatursvängningar och skapa ett behagligt och energisnålt inomhusklimat. Anpassad temperatur Att utnyttja så kallad termisk tröghet är ingen nyhet. Det gjorde redan våra förfäder genom att flytta in i grottor vars väggar behöll en del av sommarvärmen, och värmen från eldstaden, så att de slapp frysa när utomhus temperaturen sjönk. På samma sätt gav grottan svalka under varma dagar. TermoDeck ut nyttjar den termiska trögheten i betong på ett liknande sätt, dels genom att tillvarata överskottsvärme från människor, maskiner och belysning i lokalerna, och dels genom att leda in och vent ilera ut luft genom kanaler i betongelementen. Strategiskt placerade värmeväxlare ser till att ingen energi går till spillo. TermoDeck är en miljö smart lösning som till skillnad från traditionella fläktsystem ger oss ett behagligare inomhusklimat på ett dragfritt och ljudlöst sätt. Enklare lösning Eftersom TermoDeck använder själva betongbjälklagen och dess hålkanaler för temperaturreglering minskar beho vet av radiatorer och kylmaskiner. På så sätt fås energ isnålare klimatsystem som är enklare att både installera och underhålla. Gärdesskolan i Gislaved Gärdesskolan är en gymnasieskola i Gislaved som ventileras och värms med klimatsystemet TermoDeck. Byggår: 1993, tillbyggnad 2006. Beställare: Gislaveds kommun. Arkitektkontor: White Arkitekter. Bruksarea: 18 400 kvadratmeter. Total energianvändning: 115 kwh/m 2 och år (2007) för uppvärmning, varmvatten, ventilation, driftel och verksamhetsel. Resultat: Överlag är anställda och elever på skolan väldigt nöjda, inte minst med det goda inomhusklimatet. Enligt Jan-Åke Hultqvist, ansvarig för VVS- och energifrågor i Gislaveds kommun, och Våge Johanson, driftsansvarig på Gärdesskolan, fungerar lokalerna bra både sommar och vinter och energiåtgången är låg. 11
Att minimera köldbryggor En stor energitjuv i byggnader är köldbryggor som bildas då byggnadens olika beståndsdelar fogas samman. Genom att istället bygga klimatskalet med täta, välisolerade, prefabricerade betongelement kan man minimera dessa. Balkonger Sättet att fästa balkongen i byggnaden påverkar byggnadens ekologiska egenskaper genom att infästningens förmåga att leda värme och kyla inverkar på energi åtgången. Den konventionella lösningen är att spänna in balkongplattan i bjälklaget vilket skapar en energi slukande köldbrygga. Vi låter istället sandwichelementets yttre skiva utgöra upplag för balkong plattan, vars yttre kant bärs av pelare eller rostfria snedstag. Detta ger mini mala köldbryggor. Fönster För att snabbt få huset tätt bör fönstermonteringen göras så tidigt som möjligt. Det kan antingen ske i någon av våra fabriker, eller direkt i anslutning till stommonteringen. Infästningen sker genom att skruva fast fönstren till elementen via lokalt ingjutna plåtar, och reducerar därför köldbryggor även här. Energi/miljöbelastning av olika balkongupphängningar under en byggnads livslängd Pelare: 0 kwh Stag: 75 000 kwh Inspänd: 1 200 000 kwh Förutsättningar: 50 lägenheter, 3 m balkonglängd utefter fasad. Energiförlusten är beräknad av Professor Gudni Jóhannesson, KTH. 12
Råvaror Cirka 3% av Sveriges totala koldioxidutsläpp kommer från cement industrin. Koldioxiden kommer dels från förbränning och dels från den kemiska om vandlingen av kalksten till cementklinker. Betong är ett rent naturmaterial som består av cement, sten, vatten och sand och går därför att återanvända till 100%. I regel består betongblandningen av 75% ballast, dvs sand och grus. Resterande 25% är cement och vatten. Betongen i sig är inte miljöskadlig, men framställandet av cement ger upphov till koldioxidutsläpp. Idag står cement industrin för cirka 3% av Sveriges totala koldioxid utsläpp. Koldioxiden kommer dels från förbränning och dels från den kemiska omvandlingen av kalksten till cementklinker. Fördelen med gjuten betong är att den över tiden tar tillbaka en del av den koldioxid som avgått under upphettningen av kalkstenen en reversibel process. Processen fortgår under hela byggnadens livslängd och accelererar när den sedan rivs och betong elementen krossas ner till grus och sten. Den mängd som tas upp ur atmosfären motsvarar cirka hälften av den kol dioxid som avgavs då kalksten omvandlades till cementklinker vid den ursprungliga cementtillverkningen. Cement både tillverkas och används över hela världen. De genomsnittliga utsläppen av koldioxid per ton pro d ucerad cement uppskattas till 720 800 kg. Vi arbetar på att ytterligare reducera både energi- och processrelaterade utsläpp. Vi ser också stor potential i att öka användningen av tillsatsmaterial som flygaska och slagg. 13
Transporter Vi försöker hela tiden göra transporterna av vår prefabricerade betong så smidiga som möjligt. Till exempel fraktar vi ofta stora betongelement nattetid för att minska störningar i trafiken. För att transporterna ska bli färre använder vi också fordon som kan lasta extra långa element. På våra fabriker har vi effektiva logistiklösningar som gör att vi snabbt och enkelt får fram de element som ska fraktas iväg. Klassificeringssystemet QIII Strängbetong följer ett klassificeringssystem, QIII, för tung trafik som utarbetats av Naturskyddsföreningen, LO och NTF. I systemet samlar man poäng efter ett program som är uppdelat i de tre områdena arbetsmiljö, yttre miljö och trafiksäkerhet. Dessa regler styr sedan våra avtal med alla våra transportleverantörer. För detta initiativ har Strängbetong uppnått högsta betyg i QIII. 14
Strängbetongs miljöarbete Strängbetongs miljöarbete har förändrats mycket över de senaste decennierna. Idag tar Strängbetong ett stort ansvar för miljön och för en bättre framtid inom betongbranschen. På 1960-talet var elen mycket billig jämfört med idag. De allra flesta företag förbrukade el utan att tänka på kons ekvenserna. Dessutom kördes avfall och sopor osorterat till tippen och förändrade topografin genom att resultera i stora sopberg. Redan på 1970-talet kom de första förändringarna i och med att miljörörelsen blev mer tongivande. En väckarklocka var det ökande antalet miljökatastrofer som framför allt skedde utomlands. Under de följande åren genomfördes olika miljöfrämjande åtgärder av företag och industrier. Och i och med att miljölagstiftningens miljöbalk trädde i kraft 1999 började Strängbetong och många andra företag se över sitt miljöarbete från grunden. Vi arbetade då fram en miljöhandbok till alla våra fabriker som idag arbetar kontinuerligt med uppsatta miljömål och uppföljning av dessa. Samtidigt strävar vi efter att ständigt göra nya framsteg, och hitta nya förbättringsområden, så att vi hela tiden kan bli mer miljövänliga och mer effektiva. Betongindustrin står idag för 3% av Sveriges totala koldioxid utsläpp, en siffra som Strängbetong vill hjälpa till att minska. Det kan till exempel ske genom att minska cementåtgången. Att istället blanda i kalkstensfiller i betong blandningen är ett alternativ. Och i Europa används idag slaggcement. Det är dock viktigt att sam tidigt behålla samma höga krav på hållfasthet och kvalitet, eftersom cementen är bindemedlet i betongen. Strängbetong har inte bara sett över cement åtgången och energiförbrukningen, vi har även sett över våra transporter. Idag är vi medlemmar i QIII, ett klassificeringssystem för tung trafik där vi arbetar med arbetsmiljö, yttre miljö och trafiksäkerhet. Alla QIIIs förare ska genom gå en körutbildning med fokus på trafiksäkerhet, men som också behandlar körteknikens påverkan på miljön. Under åren har många förbättringar skett. Mängden cement till varje kubikmeter betong har till exempel minskat avsevärt utan att kvaliteten på betongen försämrats snarare tvärtom. Idag låter vi inte heller lampor lysa överallt, dygnet runt. Vi har dörrar som stängs automat iskt i våra fabriker för att behålla den överskottsvärme som den egna produktionen ger. Vi söker med andra ord hela tiden stora och små för bättringar som kan minska energiåtgången och påverkan på vår miljö. Vi arbetar till exempel på att reducera betongspillet ytter ligare. Idag ligger siffran på 7% men vårt mål är att komma ned till 4%. En mer kalkylerad och precis produktion är troligtvis nyckeln till att nå den siffran. 15
Frågor och svar om miljö och betong Vad är en livscykelanalys (LCA)? Det är en sammanställning och utvärdering av inflöden och utflöden från ett produktsystem under hela dess långa livscykel. Hur påverkar betong klimatet? Betong i sig påverkar inte miljön. Men när cementen en gång producerades frigjordes koldioxid i genomsnitt 0,84 ton per ton cement. Genom karbonatisering kommer betongen att suga åt sig en del koldioxid under sin livstid. Om huset rivs och betongen krossas utökas upptaget. Hur kan utsläppen av koldioxid minskas ytterligare? Genom ständigt förbättrad förbränningsteknik samt inblandning av tillsatsmaterial som till exempel slagg och kalkstensfiller. Hur påverkas vårt boende av valet av byggmaterial? Ett tungt byggmaterial spar energi, ger god ljudisolering, är brandsäkert och ger en god inomhusmiljö. Varför har betongbyggnader låg energiförbrukning? Tunga betongbyggnader absorberar värmen som kommer från människor, belysning och maskiner under dagen. Nattetid ger betongen ifrån sig den ackumulerade värmen igen. Varifrån kommer koldioxidutsläppen vid produktion av betong? De 3 viktigaste källorna är produktionen av energi till ugnsdrift och drift av anläggningen i övrigt (ca 10%), termisk energi till förbränningen (ca 40%) och kalcineringen, dvs omvandlingen av kalksten till cementråvara (ca 50%). Hur ser koldioxidbelastningen ut för betong jämfört med trä? Den är ungefär likvärdig om man ser på hela byggnadens livscykel. Betongens miljöbelastning är större under produktions fasen, men en byggnad i betong har generellt mycket lägre energiförbrukning och kräver mindre underhåll än byggnader av trä. Vad gör industrin för att minska koldioxidutsläppen? Framför allt genom att använda alternativa bränslen till produktionen, och ta tillvara överskottsvärme från cement ugnarna till fjärrvärme och elenergi. Är det sant att det släpps ut nästan 1 ton CO 2 för varje ton cement som produceras? Ja och nej! Fram till 90-talets början var detta värde riktigt, som ett generellt nyckeltal för cementproduktionen i världen. Beräkningar för 2002 visar på ett genomsnittsvärde för hela världen på ca 0,84 ton CO2 per ton cement. Dessa värden varierar mellan 0,7 till 1 ton. (Detta utan hänsyn tagen till absorptionen genom karbonatisering.) 16
I sin miljöredovisning från 2005 redovisar Cementa värden på 0,72 ton CO2 per ton svenskproducerad cement. Vad i cementproduktionen är det som orsakar CO 2 -utsläppen? De 3 viktigaste utsläppskällorna är: Produktionen av energi till ugnsdrift och drift av anläggningen i övrigt. Termisk energi till förbränningen utgör globalt 40%. Genom att fossila bränslen ersätts med alternativa bränslen så är detta värde lägre i Sverige. Kalcineringen, den delprocess i tillverkningen av cement då den malda kalkstenen värms upp i cementugnen, varvid koldioxiden som finns naturligt bunden i kalkstenen avgår. Omvandlingen av kalksten till cement råvara, utgör globalt omkring 50% av utsläppen. Globalt anser man att detta utgör ca 10%. I Sverige är denna del mycket mindre, eftersom vi använder renare elenergi. 17
STOCKHOLM (Huvudkontor) Ljusslingan 4, 120 31 Stockholm Box 92145, 120 08 Stockholm Tel 08-615 82 00 Fax 08-615 82 60 info@strangbetong.se KUNGSÖR Kungsgatan 2 Box 500, 736 25 Kungsör Tel 0227-421 00 Fax 0227-421 01 info@strangbetong.se ÖRNSKÖLDSVIK Nygatan 8 891 33 Örnsköldsvik Tel 0660-29 59 50 Fax 0660-29 59 51 info@strangbetong.se GÖTEBORG Ålegårdsgatan 5 431 50 Mölndal Tel 0340-66 62 00 Fax 031-27 07 20 info@strangbetong.se MALMÖ Derbyvägen 6C 212 35 Malmö Tel 040-49 63 95 Fax 040-49 77 52 info@strangbetong.se HERRLJUNGA Vretavägen Box 202, 524 23 Herrljunga Tel 0513-176 00 Fax 0513-176 01 info@strangbetong.se VEDDIGE Järlöv Box 137, 432 66 Veddige Tel 0340-66 62 00 Fax 0340-66 62 01 info@strangbetong.se HUDIKSVALL Gia 11 824 92 Hudiksvall Tel 0650-54 73 30 Fax 0650-54 73 31 info@strangbetong.se ÖREBRO Berglundavägen 6 702 36 Örebro Tel 019-21 75 00 Fax 019-21 75 75 info@strangbetong.se A COMPANY OF Consolis är Europas ledande tillverkare av prefabricerade betongelement med omfattande lösningar för bygg- och anläggningsprojekt. Med så mycket som 100 års erfarenhet erbjuder företagen inom Consolis ett brett spektrum av produkter och tjänster, inklusive projektdesign och implementering. Consolis har ca 130 produktionsanläggningar i 20 länder, från Skandinavien till Nordafrika och från Västeuropa till Baltikum och Ryssland. Koncernen har över 9 000 anställda och omsätter ca 13 miljarder kronor. Consolis är angelägna om att ta sitt miljöansvar och lägger därmed särskilt fokus på effektivisering av produktionsprocesser och produkter med lång livslängd. Produktion: Grand Reklambyrå www.grand.se. Tryck: Alloffset. Upplaga 2, Juli 2010. Tryckt på papper med minsta möjliga miljöpåverkan. 18
19
Strängbetongs miljöpolicy Vi engagerar och vidareutbildar våra medarbetare för att få ett meningsfullt och resultatbaserat miljöarbete. Vi sparar energi och råvaror i produktionsprocessen för att minska utsläppen och minimera miljöbelastningen på naturen. Vi har en helhetssyn när vi planerar och utvecklar produktionsprocessen. I den ingår återvinning, återanvändning och återbruk samt slutlig deponering av material. Vi förvissar oss om att våra leverantörers och underentreprenörers miljösyn är förenlig med vår policy och våra mål. Vi redovisar öppet vårt miljöarbete. Vi förbättrar kontinuerligt vårt sätt att arbeta med miljön. Vi uppfyller alla krav i miljölagstiftningen. 20 Strängbetong är Sveriges ledande företag inom prefabricerade system. Genom att tillverka färdiga element i fabrik och sedan montera ihop dessa på plats ger Strängbetong kunderna bättre totalekonomi, större trygghet, ökad miljöhänsyn och utrymme för arkitektonisk kvalitet. Företaget har cirka 1000 anställda, verksamhet på 13 platser i landet och en omsättning på ca 2,5 miljarder kronor. Strängbetong ingår i den internationella koncernen Consolis.