Handikappomsorg. En jämförelse av kommunens handikappomsorg ur ett medborgarperspektiv. Nätverket Tumstocken

Handikappomsorg En jämförelse av kommunens handikappomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverket Tumstocken Nätverket Tumstocken Deltagande kommuner: Lund, Sigtuna, Strängnäs, Tierp, Upplands Väsby och Uppsala 2009-09-30 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet www.jamforelse.se. Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

Innehåll Innehåll...2 1.1 Bakgrund...3 1.2 Metod och avgränsning... 4 2 Sammanfattning...5 3. Kommunernas förutsättningar...7 4 Utredningstid och verkställighetstid...8 4.1 Utgångspunkt och beskrivning... 8 4.2 Resultat... 9 4.3. Kommentar... 10 5. Daglig verksamhet...12 5.1 Utgångspunkt och beskrivning... 12 5.2 Brukarenkät... 12 5.2.3 Kommentar... 16 5.3 Daglig verksamhets index...17 5.3.2 Kostnader relaterade till kvalitetsbild...19 5.4 Kommentarer och erfarenheter... 20 6 Grupp- och servicebostadsindex/frågor...21 6.1 Utgångspunkt och beskrivning... 21 6.2 Resultat... 22 6.2.2 Kostnader relaterade till kvalitetsbild... 25 6.3 Kommentarer... 25 7 Barn - och ungdom, 0-22 år...27 7.1 Utgångspunkter och beskrivning... 27 7.2 Resultat... 27 7.3 Kommentarer... 30 8. Informationsgivning...32 8.1 Utgångspunkt och beskrivning... 32 8.2 Resultat... 33 8.3 Kommentar... 35 2

1.1 Bakgrund Nätverket Tumstocken är ett av ca tjugoåtta nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Lund, Sigtuna, Strängnäs, Tierp, Upplands Väsby och Uppsala. Tillsammans finns det över 436 000 invånare i dessa kommuner. Nätverket Tumstocken har i sin fjärde rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra handikappomsorgen mellan kommunerna ur ett medborgarperspektiv. Jämförelseprojektets primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Jämförelseprojektet intention är att nätverket årligen återkommer med en rapport utifrån dessa och andra utvecklade kvalitets och resultatmått. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 3

1.2 Metod och avgränsning Nätverket har avgränsat arbetet i denna rapport till att omfatta verksamhet inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatser enligt socialtjänstlagen ingår inte. Följande insatser kan beviljas enligt LSS 9: Rådgivning och annat personligt stöd (landstingets ansvar) Personlig assistans eller ersättning för personlig assistent Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice i hemmet barn och vuxna Korttidsvistelse utanför hemmet Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Bostad med särskild service för vuxna eller särskilt anpassad bostad för vuxna Daglig verksamhet Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det varit möjligt. I flera fall har kommunerna gjort ett manuellt arbete för att få fram uppgifter. Några av måtten har undersökts lokalt genom att genomföra undersökningar under gemensamma undersökningsveckor. Brukarnöjdheten har mätts genom en enkät hos brukarna i daglig verksamhet. Nätverket har därefter ställt resultatet från brukarenkät och indexresultat mot kommunens kostnader. Rapporten består av följande delar: Kommunernas förutsättningar Utredningstid och verkställighetstid Daglig verksamhet Grupp- och servicebostadsindex Barn och ungdomar 0-22 år Informationsgivning 4

2 Sammanfattning Nätverket Tumstocken har i sin fjärde rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra kommunernas handikappomsorg ur ett medborgarperspektiv. Nätverket har i huvudsak avgränsat sig till verksamhet som ryms inom LSS lagstiftningen (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Nätverket har använt sig av resultatmått såsom utrednings-och verkställighetstid, brukarnöjdhet inom dagligverksamhet samt ett dagligverksamhetsindex, grupp- och servicebostadsindex, samt en fördjupning inom gruppen barn- och ungdom. Resultatet för utrednings- och verkställighetstidens längd varierar stort mellan kommunerna. Den genomsnittliga väntetiden från att ansökan inkommit till verkställighet är mer än 100 dagar för Lund, Tierp och Upplands Väsby. I Strängnäs var väntetiden 43 dagar och i Uppsala 64 dagar. Brukarens specifika önskemål om när och hur insatsen ska utföras påverkar väntetiden. Antalet dagar från att brukaren gör en ansökan tills att hon/han får ett beslut varierar mellan 13 dagar i Sigtuna och 70-71 dagar i Lund och Upplands Väsby. För att försöka få en bild av vilken kvalitet verksamheten kan anses ha, har ett daglig verksamhets respektive grupp-/servicebostads index använts. Strängnäs har i båda dessa jämförelser ett högt resultat utifrån de frågor/kvalitetsindikatorer som använts. Inom dagligverksamhet är möjligheten att byta sysselsättning stor i samtliga kommuner och verksamheten anpassas efter brukarnas önskemål. Få brukare har gått till den öppna arbetsmarknaden. Brukarnas svar på frågorna om de är rädda för något på jobbet eller om någon arbetskamrat varit dum visar en spridning på mellan ca 5-20 % mellan kommunerna. Kostnaden per brukare och år i daglig verksamhet är lägst i Tierp och Strängnäs, 135 respektive 150 tusen kronor. Det kan jämföras med Sigtuna och Upplands Väsby där kostnaden per brukare är drygt 100 tusen kronor högre. Inom boendet har brukarna stor möjlighet att umgås med vänner, ha gäster som övernattar och använda fickpengar utifrån eget önskemål. Områden som skiljer kommunerna åt är bland annat möjlighet att bli sambo och ha eget sällskapsdjur i bostaden. Jämförelsen av kommunernas service och omsorg till brukarna kopplat till kostnaderna visar att Strängnäs som redovisar den högsta kostnaden per brukare har också den högsta kvalitetspoängen. Vid en jämförelse av kostnad per kvalitetspoäng har Uppsala lägst kostnad med 6 989 kronor att jämföras med Upplands Väsby där varje kvalitetspoäng kostar 3 428 kronor mer. Fördjupningsavsnittet i gruppen barn- och unga visar att Tierp har en högre andel barn med LSS-insats och varje barn har i genomsnitt fler insatser än i övriga kommuner. Avlösarservice, korttidstillsyn och korttidsvistelse efter skoltid är de vanligaste insatserna i kommunerna. Även här skiljer sig Tierp från övriga kommuner där jämförelsevis många barn istället har insatserna personlig assistent eller ledsagarservice Frågan om kommunerna gör likartade bedömningar vid bostadsanpassningar för barn- och unga har undersökts via typfall. Bedömningen måste göras utifrån erfarenheterna av tidigare beslut då följfrågor och hembesök inte är möjligt vid ett typfall. Flest beviljade eller delvis beviljade ansökningar har Lund och flest avslag har Upplands Väsby. Kostnaderna för bostadsanpassning skiljer sig åt. Lund 5

har exempelvis hög totalkostnad i förhållande till kommunstorlek. De har också betydligt fler ansökningar om anpassning än övriga kommuner Slutligen har en granskning av kommunernas information gjorts, dels informationen till medborgarna på webben och dels den tryckta informationen. Sigtuna visar ett gott resultat på webben medan Strängnäs och Lund är goda förebilder avseende den tryckta informationen. 6

3. Kommunernas förutsättningar Tabellen nedan visar en översiktsbild av kommunernas befolkning, insatser och kostnader för handikappomsorgen. Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Uppsala Väsby Befolkning 081231 107 351 38 372 31 715 20 153 38 248 190 668 Andel av befolkningen med insatts enl LSS 0,6% 0,6% 0,4% 0,7% 0,6% 0,7% Antal personer 632 228 140 202 234 1 293 Kostnad för handikappoms, totalt. Kr/inv 0-64 år 5 856 6 489 4 879 7 691 7 016 7 341 - exkl ersättning fr försäkr.kassan 5 145 5 382 4 321 6 524 6 359 6 626 Ordinärt boende, andel med omsorg 0,15% 0,18% 0,17% 0,09% 0,25% 0,24% Särskilt boende, andel med omsorg 0,05% 0,04% 0,05% 0,00% 0,04% 0,10% Särskilt boende, kr/inv. 0-64 år 313 432 353 143 634 728 Daglig verksamhet, kr/inv.0-64 år 628 765 370 658 959 841 Källa: Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut 2008. 7

4 Utredningstid och verkställighetstid 4.1 Utgångspunkt och beskrivning Insatser till personer med olika former av funktionshinder regleras i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunernas behovsbedömning sker med utgångspunkt från denna lagstiftning. Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för den enskilde. Att inte behöva vänta för länge på kontakt och insats när man befinner sig i en utsatt situation har stor betydelse. Vi har därför valt att mäta denna kvalitetsaspekt genom att kartlägga och visa på den faktiska tidsåtgången och vilka skillnader och likheter som går att observera. Syftet är att synliggöra eventuella förbättringsområden som kan minska väntetiden för den enskilde. Tidsaspekten kan mätas och delas upp på flera olika sätt. Vi har valt att redovisa detta i tre delar. Första delen är utredningstiden, från ansökan till beslut, och den andra delen är väntetiden för den enskilde från beslut till att insatsen påbörjas. Den tredje delen redovisar den totala väntetiden från det att en ansökan kommit in till det att insatsen påbörjas. För att mäta tidsåtgången har nätverket tittat på beslut om LSS-insats, exklusive omprövningar, där beslut fattats under perioden 2008-01-01--2008-12-31. Mätningen omfattar såväl gynnande beslut och avslag som om man avsagt sig det man ansökt om. Antalet ansökningar om insatser enligt LSS som ingått i undersökningen var mellan 54-233 per kommun. För Uppsala och Lund har ett urval av beslut ingått i mätningen och för övriga kommuner har alla beslut ingått. 8

4.2 Resultat I det första diagrammet redovisas det genomsnittliga antalet dagar som brukaren får vänta på ett beslut och på att beslutet ska verkställas. Diagram 1. Väntetid mellan ansökan, beslut och verkställighet 120 100 80 60 42 57 34 26 Antal dagar från beslut till verkställighet 40 20 0 70 25 13 18 44 71 38 Antal dagar från ansökan till beslut Lund Sigtuna(1) Strängnäs Tierp Upplands Väsby Uppsala 1) Sigtuna ingen uppgift om antal dagar från beslut till verkställighet. Andelen avslagna beslut per kommun redovisas nedan. Andel avslag för insatser enligt LSS Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Uppsala Väsby 18 % 2 % 4 % 26 % 25 % 15 % 9

I diagram 2 redovisas väntetiden för ansökan om ledsagarservice. Insatsen ledsagarservice syftar till att en person med funktionshinder ska kunna leva som andra och delta i samhällets gemenskap. Ledsagarservice är en insats knuten till aktiviteter utanför hemmet. Diagram 2. Väntetid för ansökan om ledsagarservice 120 100 80 60 40 20 0 33 75 * 40 14 58 28 69 27 38 31 Antal dagar från beslut till verkställighet Antal dagar från ansökan till beslut Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Väsby Uppsala *) Ingen uppgift Antalet ansökningar om ledsagarservice under 2008 låg mellan 10-34 per kommun. Andelen avslagna beslut per kommun redovisas nedan. Andel avslag om ansökan om ledsagarservice *) Ingen uppgift Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Uppsala Väsby 39% * 0% 80% 10% 18% 4.3. Kommentar Lagens intentioner är att ge funktionshindrade ett sammanhållet och individuellt utformat stöd. Stödet ska kompensera funktionsnedsättningar, dvs. det ska inte vara någon skillnad i levnadsvillkoren för människor med eller utan funktionsnedsättning. Kontinuitet, tillgänglighet, samordning och varaktighet ska karaktärisera LSS - insatserna. I lagen finns inga särskilda bestämmelser om hur en utredning ska genomföras, det innebär att utredningar enligt LSS styrs av bestämmelserna i 7 FL (Förvaltningslagen) där det sägs att handläggningen ska ske skyndsamt. Mätningen i kommunerna har visat på att det är svårt att via verksamhetssystemens rapporter få svar på när i tiden ärendet faktiskt startade och när beslutet verkställdes. I praktiken har det inneburit att man måste titta i den elektroniska eller den fysiska akten för varje enskild individ och ansökan. 10

Resultatet för utrednings- och verkställighetstidens längd varierar stort. Den genomsnittliga väntetiden från att ansökan inkommit till verkställighet är mer än 100 dagar för Lund, Tierp och Upplands Väsby. I Uppsala 64 dagar var väntetiden och i Strängnäs 43 dagar. Tiden från ansökan fram till beslut varierar mellan 13 till 70 dagar. En liknande mätning genomförd inom Södertörns nätverk där beslut under år 2007 granskats visar att antalet dagar från ansökan till beslut varierar mellan 22 till drygt 60 dagar bland 10 deltagande kommuner. Den total väntetiden varierade mellan 40 och 130 dagar. Andelen avslag varierar stort och kan tyckas vara förhållandevis hög. Främsta orsaken till avslag i Tierp var att den sökande inte tillhörde LSS personkrets. Frågor man kan ställa sig är: Vad beror dessa stora skillnaderna på? Sker det alltid en inrapportering av rätt ansökningsdatum det vill säga från när det faktiskt inkom en ansökan? En orsak till att handläggningstiden kan bli lång är att ansökan behöver kompletteras med intyg, och att det tar tid innan dessa är handläggaren till handa. Vissa ärenden är av komplex natur vilket medför att bedömning av rätt till insats eller insatsens omfattning tar längre tid. En förklaring till att tiden från beslut till verkställighet kan bli lång är att vissa brukare ansöker i mycket god tid om insatser, såsom tillfällig utökning av personlig assistans och ledsagning under sommaren i samband med semestrar. Beslutet om insatsen fattas långt innan det ska verkställas. I vissa ärenden påbörjas verkställighet innan beslut fattats, såsom tillfälliga utökningar av personlig assistans när det hänt något akut vilket i praktiken medför en omedelbar verkställighet. Brukarens specifika önskemål om hur insatsen ska utföras/verkställas, kan medföra att det tar lång tid innan ett beslut blir verkställt. (ex. man vill ha en viss person som ledsagare eller ett visst boende). Det förekommer också att brukare tackar nej till flera erbjudanden om bostad med särskild service. Hur lång tid är egentligen en rimlig väntetid för den enskilde? Kan man med det här resultatet säga att handläggning sker skyndsamt? 11

5. Daglig verksamhet 5.1 Utgångspunkt och beskrivning Daglig verksamhet är den LSS-insats som är vanligast förekommande i kommunerna. Förutsättningen för att få daglig verksamhet är att personen är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte går på någon utbildning. Verksamheten som erbjuds ska upplevas som meningsfull, stimulerande, utvecklande och erbjuda gemenskap allt utifrån individuella önskemål och behov. Ett generellt mål är att utveckla den enskildes möjligheter till ett förvärvarbete även om det målet för vissa är på mycket lång sikt eller är orealistiskt. Samverkan bör finnas med arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden och bör även etableras med till exempel arbetsförmedling, försäkringskassa och handikapporganisationerna. I Sigtuna, Strängnäs, Tierp och Upplands Väsby drivs all Daglig verksamhet i kommunal regi. I Lund finns två externa utförare och i Uppsala finns åtta externa utförare. Inom området Daglig verksamhet presenteras dels resultatet från en brukarenkät nätverket har genomfört inom kommunernas dagliga verksamhet dels presenteras ett dagligverksamhetsindex där de dagliga verksamheterna fått besvara ett antal frågor/påståenden som på olika sätt beskriver kvalitativa värden för den enskilde brukaren. I Lund har de två externa utförarna deltagit i indexmätningen. Sist i detta avsnitt finns resultaten sammanställda tillsammans med kommunernas kostnader. 5.2 Brukarenkät Nätverket har valt att testa en brukarenkät för att se om det var möjligt att få fram mått på brukarnöjdhet. Nätverket har valt att använda en enkät som Tierps kommun har använt. Enkäten har gjorts med Pict- O- Stat, vilket är ett enkätverktyg där man använder sig av pictogrambilder, fotografier och inspelat tal. I nätverket var det Sigtuna, Strängnäs, Tierp och Uppsala kommun som genomförde undersökningen. I Sigtuna och Tierps kommun delades enkäten ut till alla personer som har daglig verksamhet, i Strängnäs och Uppsala kommun gjordes ett urval. Totalt delades 267 enkäter ut varav 188 inkom med svar. En stor del av personerna kunde själva svara på frågorna men i de fall då personen inte hade förmåga att svara själv så fick de hjälp av legal företrädare eller kontaktmannen inom bostad med särskild service. Här följer ett exempel på hur frågorna och svarsalternativen såg ut/presenterades. 12

HAR NÅGON ARBETSKAMRAT VARIT DUM MOT DIG? JA NEJ VET EJ 5.2.1 Resultat Diagram 3. Fråga 1. Har du ett schema där du ser vad du ska göra under dagen? 100% 80% 60% 40% 20% Ja Nej Vet ej 0% Sigtuna Strängnäs Tierp Uppsala Diagram 4. Fråga 2. Bestämmer du själv vad du ska göra på jobbet? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sigtuna Strängnäs Tierp Uppsala Ja Nej Vet ej 13

Diagram 5. Fråga 3. Lyssnar personalen på dig? 100% 80% 60% 40% 20% Ja Nej Vet ej 0% Sigtuna Strängnäs Tierp Uppsala Diagram 6. Fråga 4. Får du beröm av personalen när du gör någonting bra? 100% 80% 60% 40% 20% Ja Nej Vet ej 0% Sigtuna Strängnäs Tierp Uppsala Diagram 7. Fråga 5. Är det något du är rädd för på jobbet? 100% 80% 60% 40% 20% Ja Nej Vet ej 0% Sigtuna Strängnäs Tierp Uppsala Diagram 8. Fråga 6. Har någon arbetskamrat varit dum mot dig? 100% 80% 60% 40% 20% Ja Nej Vet ej 0% Sigtuna Strängnäs Tierp Uppsala 14

Diagram 9. Fråga 7. Vill du prova på att jobba i en annan grupp? 100% 80% 60% 40% 20% Ja Nej Vet ej 0% Sigtuna Strängnäs Tierp Uppsala För att få en samlad bild av brukarnas nöjdhet har vi poängsatt svaren. Här ingår inte fråga sju. Andelen positiva svar har omvandlats till poäng och färgskala enligt tabellen nedan. Andel Färg/poäng 0% 0 1-25 % 1 26-50 % 2 51-75 % 3 76-99 % 4 100% 5 Brukarnöjdhetsindex Sigtuna Strängnäs Tierp Uppsala 1.Har du ett schema där du ser vad du ska göra under dagen? 4 2 3 3 2.Bestämmer du själv vad du ska göra på jobbet? 3 2 3 3.Lyssnar personalen på dig? 4 4 4 5 4. Får du beröm av personalen när du gör någonting bra? 4 4 4 4 5. Är du något du är rädd för på jobbet? (Här är nej ett positivt svar) 4 4 4 4 6. Har någon arbetskamrat varit dum mot dig? (Här är nej ett positivt svar) 4 4 4 4 Summa poäng, total 35p 23 20 22 24 Andel av maxpoäng 66 % 57 % 63 % 69 % 4 15

5.2.3 Kommentar Nätverkets reflektioner utifrån resultatet av enkäten är att vi tror att det är viktigt för målgruppen att dagen är så förutsägbar som möjlig. Vi funderar även över gruppens möjlighet till påverkan gällande arbetsuppgifter och målgruppen möjlighet att byta arbete? Vad som är mycket positivt är att gruppen upplever att de har ett stort personalstöd. En relativt stor andel har svarat att de är rädd för något eller någon på sin arbetsplats. Nätverket har funderingar över hur sådana känslor fångas upp av arbetsledningen och hur mycket personalen pratar med arbetstagaren om detta, genomförs till exempel utvecklingssamtal? Resultatet kan diskuteras eftersom det är ett begränsat urval av dem som har daglig verksamhet som deltagit i undersökningen. Erfarenheten från Tierp som genomfört detta tidigare är att resultatet ger indikationer på hur verksamheten fungerar. Brukarna har upplevt det positivt att bli sedd och att det efterfrågas vad hon/han tycker. 16

5.3 Daglig verksamhets index För att söka få en bild av hur kommunerna i nätverket har organiserat verksamheten och vilken kvalitet den kan anses ha, har varje kommun ställt ett antal frågor till ansvarig inom respektive daglig verksamhet. Uppsala gjorde ett urval. Frågorna man fått besvara är: 1. Har brukaren möjlighet att byta sysselsättning inom ramen för kommunens dagliga verksamhet? 2. Är verksamheten öppen året runt? 3. Får den som vill vara kvar i sin dagliga verksamhet efter 65 års ålder? 4. Förekommer våld eller hot om våld (avser brukarna)? 5. Erbjuds brukarna friskvårdsaktiviteter på arbetstid? 6. Har brukaren möjlighet att delta på gemensamma arbetsplatsträffar?? 7. Anpassas den dagliga verksamhetens utbud utifrån brukarens önskemål? 8. Finns tillgång till och nyttjas läsombud inom den dagliga verksamheten? 9. Bidrar personalen aktivt till att brukaren nyttjar kognitiva hjälpmedel? 10. Finns det ett dokumenterat och systematiskt bemötande- och värdegrundsarbete? Nätverket har också ställt frågan: 11. Finns det brukare som gått från daglig verksamhet till den öppna arbetsmarknaden? 5.3.1 Resultat Uppgifterna nedan baseras på det totala antalet personer i daglig verksamhet i kommunen. Sammantaget resultat har sammanställts till ett Dagligverksamhetsindex. Andelen JA-svar har omvandlats till poäng och färgskala enligt tabellen nedan. Andel Färg/poäng 0% 0 1-25 % 1 26-50 % 2 51-75 % 3 76-99 % 4 100% 5 17

Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Väsby Uppsala Totalt antal brukare i daglig verksamhet 298 81 45 71 110 648 Antal enheter 11 5 1 13 9 79 1. Möjlighet att byta sysselsättning 4 5 5 4 4 5 2. Dv öppet året om 1 3 5 1 3 4 3. Dv efter 65 år 5 5 0 0 1 5 4. Hot och våld 1 4 5 3 2 4 5. friskvårdsaktiviteter på arbetstid 4 5 5 1 4 3 6. gemensamma arbetsplatsträffar 2 3 5 5 1 4 7. Brukarna påverkar innehållet i dv 5 3 5 5 5 5 8.Läsombud 2 3 5 0 0 4 9. Kognitiva hjälpmedel 5 5 5 1 4 5 10.Bemötande och värdegrundsarbete 4 5 5 5 5 5 Summa poäng:(max 50 p) 33 41 45 25 29 44 Andel av maxpoäng: 66 % 82 % 90 % 50 % 58 % 88 % Resultatet vad gäller antal brukare som gått från daglig verksamhet till den öppna arbetsmarknaden är inte möjligt att presentera i tabellen ovan, men nätverket kan konstatera att få brukare har gått till den öppna arbetsmarknaden. Habiliteringsersättning Brukaren har i många kommuner en ersättning, habiliteringsersättning, som i många brukares ögon uppfattas som en lön för det man utför på daglig verksamhet. Kommunerna avgör själva hur stor denna ersättning är. Nätverket har gjort en jämförelse även av denna ersättning. Hur stor är habiliteringsersättningen per dag Tierp Lund Sigtuna Strängnäs Upplands Väsby Uppsala 43 kr 36 kr 35 kr 36 kr 30 kr 40 kr 18

5.3.2 Kostnader relaterade till kvalitetsbild Tabell 1. Nyckeltal för daglig verksamhet Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Väsby Uppsala Kostnad per invånare 0-64 år år, kr 628 765 370 658 959 841 Kostnad per brukare, kr 204 898 254 646 150 063 135 307 246 219 217 631 Kvalitetspoäng, daglig verksamhet Kostnad per kvalitetspoäng, kr 33 41 45 25 29 44 6 209 6 211 3 335 5 412 8 490 4 946 Nöjd brukare, poäng * 23 20 22 * 24 Kostnad per nöjdhetspoäng * ingen uppgift * 11 072 7 503 6 150 * 9 068 19

5.4 Kommentar Det är stora olikheter i kommunernas sätt att organisera den dagliga verksamheten, varför det är svårt att dra några säkra slutsatser av resultatet. Resultatet indikerar dock ett behov av tydliga riktlinjer kring förhållningssätt och metoder för att förbättra arbetsmiljön för arbetstagarna. Våld eller hot om våld är förhållandevis vanligt på arbetsplatserna. Gemensamma arbetsplatsträffar förekommer inte i alla kommuner, vilket minskar möjligheten till delaktighet och inflytande. Möjligheten att byta sysselsättning är stor och verksamheten anpassas efter brukarnas önskemål i alla kommuner. I Uppsala tillämpas eget val inom daglig verksamhet, vilket innebär att den enskilde själv kan välja vilket godkänt företag som ska utföra insatsen. Det innebär en större valfrihet om man vill pröva på att arbeta i en annan grupp. Nätverket kan konstatera att få brukare har gått till den öppna arbetsmarknaden från daglig verksamhet. Det vore intressant att i en kommande undersökning undersöka i vilken utsträckning kommunerna samverkar med arbetsförmedling, försäkringskassan och handikapporganisationer för att uppnå målet att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete. Läsombud, det vill säga personer med särskild kompetens att läsa tillsammans med brukarna, finns i vissa av kommunerna. Positivt är att samtliga kommuner i hög utsträckning arbetar med bemötande och värdegrundsarbete. En viss skillnad finns mellan kommunernas habiliteringsersättning. Den är låg i alla kommuner. Ur ett brukarperspektiv är dock det faktum att alla kommuner betalar en lön betydelsefullt. Strängnäs har högst kvalitetspoäng och lägst nöjdhetspoäng i det här sättet att redovisa resultaten. Nätverket bedömning är dock att värdet vi fått fram vid sammanställningen av brukarenkäten är mycket grovt och bygger på få frågor. Kostnaden per brukare och år är lägst i Tierp och Strängnäs, 135 respektive 150 tusen kronor. Det kan jämföras med Sigtuna och Upplands Väsby där kostnaden per brukare är drygt 100 tusen kronor högre. Någon enkel förklaring till den avsevärt högre kostnaden finns inte i kvalitetsindex eller i resultatet av brukarenkäten. Tierp har visserligen lägre poäng i kvalitetsindex men Strängnäs ligger högt. Resultaten av brukarenkäten är tämligen lika i kommunerna. Förklaringarna ligger kanske i kommunernas organisation, personaltäthet och personalkompetens m.m. vilket har stor betydelse för brukarna. För dessa faktorer finns idag inga nationella jämförelsetal. 20

6 Grupp- och servicebostadsindex/frågor 6.1 Utgångspunkt och beskrivning Bostad med särskild service för vuxna är den insats i LSS som kan sägas vara av särskilt stor betydelse för den egna identiteten. Vi har valt att titta på gruppbostad och servicebostad enligt 9 9 LSS, där förutom personlig omvårdnad även fritidsoch kulturaktiviteter ingår. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet ingår inte i jämförelsen. I många offentliga verksamheter är det möjligt att fånga ett resultat som har kvalitativa värden för den som nyttjar tjänsten. Utgångspunkten är att man kan formulera mål som är utvärderingsbara. Exempelvis att man blir frisk efter operationen eller att man har uppnått en viss kunskapsnivå inom skolan. Detta resultatfokuserade förhållningssätt är dock inte möjligt att tillämpa inom LSS verksamheten. Målgruppen kan i många fall ha svårt att förhålla sig till och uttrycka sig om det stöd man får. En framkomlig väg kan vara att sätta upp och fånga ett antal viktiga kvalitativa mått på det stöd och den service man får utifrån ett brukarperspektiv. Detta kan ge en samlad bild av starka sidor och förbättringsområden på såväl enhets/gruppnivå som samlat i kommunen. Kvalitetsbilden kan även ställas till den kostnad som finns för service- och gruppbostaden. Kommunerna i nätverket är olika stora vilket medfört att vissa kommuner gjort en totalundersökning och andra gjort ett slumpmässigt urval av boendeenheter. Ansvarig chef för respektive enhet har ombetts besvara frågeställningarna. I Strängnäs och Tierp drivs alla grupp- och servicebostäder i kommunal regi. Övriga kommuner har externa utförare i olika grad. I indexmätningen tillfrågades samtliga externa utförare i Lund, Sigtuna och Upplands Väsby. I Uppsala tillfrågades endast de kommunala verksamheterna. Nätverket har valt att fokusera på tre områden; självbestämmande, trygghet och fysisk miljö. Utifrån dessa områden har ett antal frågor ställts till de utvalda enheterna. 21

Tabell 2. Boendeformer, antal platser och antal enheter Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Uppsala Väsby Totalt antal boendeplatser inom kommunen 252 72 21 59 105 448 Varav antal platser i servicebostad 101 11 7 17 22 114 Andel i servicebostad (%) 40 15 33 29 21 25 Antal boendeenheter inom kommunen 42 13 5 10 19 79 Har kommunen gruppbostäder med särskild Ja Nej Nej Ja Nej Ja inriktning Finns en dokumenterad ambition eller mål om att stimulera flyttning till ett ordinärt boende Nej Ja Nej Nej Nej Nej 6.2 Resultat 6.2.1 Frågor till grupp och servicebostad Frågorna som enhetscheferna fått besvara är följande: 1. Får alla som önskar en individuell semester (där man själv valt vad man vill göra och med vem)? 1.b Hur många av de boende hade en individuellt vald semester under förra året (2008)? 2. Får man själv bestämma vilken mat man vill äta? 3. Får den som vill äta sin mat i den egna lägenheten? 4. Är det tillåtet att ha ett eget sällskapsdjur i lägenheten? 5. Är det möjligt att bli sambo med person som saknar beslut om särskild service? 6. Är det möjligt att bli sambo med person som har beslut om särskild service? 7. Får brukaren använda sina egna fickpengar efter eget bestämmande? 8: Får de boende ta emot gäster efter 21.00 på kvällen? 9. Får de boende vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter 21:00? 10. Får kompisar sova över? 11. Erbjuds alla som önskar en egen, individuellt anpassad, kultur/ fritidsaktivitet, varje vecka? (inom ramen för bostad med särskild service, ej via t.ex. ledsagning, kontaktperson) 12. Förekommer våld eller hot i boendet (gäller de boende)? 13. Finns det ett dokumenterat och systematiskt bemötande- och värdegrundsarbete? 14: Har alla brukare en genomförandeplan? 15: Medverkar brukarna vid framtagandet av planerna? 16. Finns kontaktman för de boende inom gruppbostaden/servicebostaden? 17. Finns information för de boende hur de ska kunna framföra synpunkter och klagomål? 18. Har alla personer en fullvärdig lägenhet 22

19. Finns det allmänna kommunikationer (buss, tåg eller liknande) inom 500 meters avstånd från bostaden? 20. Använder brukaren egen nyckel till sin bostad? 21. Har brukaren tillgång till egen postlåda? 22. Finns tillgång och nyttjas läsombud på boendet? 23. Finns tillgång till och nyttjas kost- och/eller friskvårdsombud på boendet? 24 Bidrar personalen aktivt till att brukaren nyttjar kognitiva hjälpmedel? Resultatet har sammanställts till ett grupp och servicebostadsindex. Andelen JA-svar har omvandlats till poäng och färgskala enligt tabellen nedan. Observera att fråga 12 har en omvänd poängskala. Andel Färg/poäng 0% 0 1-25 % 1 26-50 % 2 51-75 % 3 76-99 % 4 100% 5 23

Grupp- och servicebostads index Lund Sigtuna Strängnäs Självbestämmande 1. Individuell semester 2. Bestämma mat Tierp Upplands Väsby Uppsala 4 5 5 4 3 1 3 4 5 4 3 4 3. Äta i sin egen lgh 5 5 5 5 5 5 4. Sällskapsdjur 3 3 5 4 1 5 5. Möjligt att bli sambo med person utan beslut 2 3 1 5 3 3 6. Möjligt att bli sambo med person med beslut 3 3 5 5 4 4 7. Egna fickpengar 5 5 5 5 4 5 8. Gäster efter 21:00 5 5 5 5 4 5 9. Aktiviteter med p-stöd efter 21:00 4 5 5 4 4 2 10. Övernattande vänner 4 5 5 5 4 4 Summa (max 50) 38 43 46 46 35 38 Trygghet 11. Egen kultur/fritidsaktivitet varje vecka 12. Våld och hot 13. Bemötande och värdegrundsarbete 14. Genomförandeplan för alla 15. Delaktighet i genomförandeplanen 4 5 5 5 4 3 2 3 2 3 2 4 4 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 2 4 4 5 5 3 4 16. Kontaktmannaskap 5 5 5 5 5 5 17. Klagomålshantering 4 5 5 0 3 5 Summa (max 35) 28 32 32 28 27 28 Fysisk miljö 18. Fullvärdig lgh 3 5 5 5 3 4 19. Allmänna kommunikationer i närområdet 4 5 5 5 4 5 20. Egen nyckel 4 4 5 5 4 5 21. Egen postlåda 3 3 5 5 2 4 22. Läsombud 1 0 5 0 1 2 23. Kost/friskvårdsombud 3 2 5 0 3 2 24. Kognitiva hjälpmedel 5 5 5 5 4 5 Summa (max 35) 23 24 35 25 21 27 Summa poäng: (max 89 99 113 99 83 93 120) Procent av maxpoäng 74 % 83 % 94 % 83 % 69 % 78 % 24

Fråga 1b är inte med i ovanstående sammanställning. Resultatet redovisas i % i nedanstående tabell. Hur många av de boende hade en individuellt vald semester under 2008? Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Väsby Uppsala 34 % 76 % 35 % 78 % 58 % 31 % Fråga 1b hör ihop med fråga 1a. Alla boende önskar inte en individuell semester därav skillnaden i resultatet mellan de båda frågorna. 6.2.2 Kostnader relaterade till kvalitetsbild Tabell 3. Nyckeltal för boende enligt LSS Lund Sigtuna Strängnäs Kostnad per invånare 0-64 år år, kr Kostnad per brukare, kr Tierp Upplands Väsby Uppsala 2 134 2 596 1 802 3 307 2 948 2 393 672 538 873 378 935 400 833 841 864 554 649 959 Kvalitetspoäng, boendefrågorna 89 99 113 99 83 93 Kostnad per kvalitetspoäng, kr 7 557 8 822 8 278 8 423 10 416 6 989 6.3 Kommentarer Vi har använt ett frågeindex för att försöka belysa kvaliteten i verksamheterna för den enskilde. Jämförelsen visar att kommunerna har kommit långt inom vissa områden men att det finns andra områden som behöver utvecklas mera. Strängnäs är den kommun som visar bäst resultat utifrån kvalitetsindexet. Samtliga kommuner visar på höga värden inom området självbestämmande. Brukarna har stor möjlighet att umgås med vänner, ha gäster som övernattar och använda fickpengar utifrån eget önskemål. Områden som kommunerna behöver utveckla är bland annat möjlighet att bli sambo och ha eget sällskapsdjur i bostaden. Inom området trygghet har alla kommuner höga värden gällande bemötande och värdegrundsarbete. Samtliga har också ett fungerande kontaktmannaskap. Våld och hot förekommer inom de allra flesta boendeenheter, troligtvis beroende på att ett utåtagerande beteende kan vara en del av funktionsnedsättningen. Samtliga kommuner utom Uppsala har genomförandeplan för alla boende. Det är oklart vad detta beror på, om det är en definitionsfråga eller andra orsaker. I Uppsala har alla boende en personlig överenskommelse. Skillnaden gällande 25

klagomålshantering kan bero på olika tolkning av frågan. För fysisk miljö uppvisar Lund och Upplands Väsby lägre värden gällande fullvärdig bostad. Det kan bero på att det finns både fullvärdiga och icke fullvärdiga lägenheter inom samma boendeenhet. Alla kommuner har bra närhet till kommunikationer, de boende har egen nyckel. De som har fullvärdig bostad har även egen postlåda. Bara Strängnäs kommun har läsombud och kost- och friskvårdsombud. Alla kommuner uppger att personalen aktivt bidrar till att kognitiva hjälpmedel används i verksamheterna. Kostnaden per brukare visar på stora skillnader, som mest 285 tusen kronor per plats och år. Andelen servicebostäder, som är billigare än gruppbostad, kan förklara vissa av skillnaderna dock inte alla. Lund har exempelvis 40 procent i servicebostäder medan Sigtuna endast har 15 procent. Strängnäs som redovisar den högsta kostnaden per brukare har också den högsta kvalitetspoängen. Vid en jämförelse av kostnad per kvalitetspoäng har Uppsala lägst kostnad med 6 989 kronor att jämföras med Upplands Väsby där varje kvalitetspoäng kostar 3 428 kronor mer, dvs. nästan 50 % mer. Orsakerna till kostnaderna bör analyseras vidare. 26

7 Barn - och ungdom, 0-22 år 7.1 Utgångspunkter och beskrivning Nätverket har valt att göra en fördjupning i gruppen barn - och ungdomar 0-22 år. Inledningsvis redovisas vilka LSS-insatser som barn - och unga erbjuds i kommunerna samt fördelningen på respektive insats. Alla insatser inom LSS är kostnadsfria. Nätverket har valt att jämföra om kommunerna tar ut avgifter för resor och mat i samband med insatser för barn och unga. När barn blir vuxna är en utmaning för de flesta familjer. Samhällets stöd till personer med funktionssvårigheter förändras och med det den enskilde individens situation. Nätverket har här valt att beskriva hur kommunen arbetar för att överföra information mellan olika aktörer för att säkra individens rättigheter. Bostadsanpassningar är ett viktigt redskap för att möjliggöra att personer med funktionssvårigheter ska tillförsäkras jämlika levnadsvillkor. I detta avsnitt redovisas en jämförelse över kommunernas totala kostnad för bostadsanpassning. Ansvariga handläggare i nätverkets kommuner har därutöver fått fyra typfall att bedöma. 7.2 Resultat Barn som har LSS insats (födda 1987-2009) Källa: Socialstyrelsens Individstatistik 1 /10 2008 Barn med LSSinsats i någon form (antal) Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Tierp Insatser Lund Sigtuna Strängnäs Upplands Väsby Uppsala 168 93 48 65 73 414 2 1 0 14 4 19 32 24 5 25 20 119 30 4 10 20 7 79 Avlösarservice 44 11 13 6 9 98 Korttidsvistelse utanför hemmet Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Boende i familjehem 0 1 0 0 0 0 Bostad med särskild service 21 11 4 11 3 27 Daglig verksamhet Antal insatser Insatser/person 53 36 31 26 34 221 49 29 15 18 33 115 11 12 6 7 13 8 242 129 84 127 123 686 1,4 1,4 1,8 2,0 1,7 1,7 27

Avgift den enskilde har för mat/mellanmål kopplat till insatsen Insats Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Väsby Korttidsvistelse utanför hemmet (per dygn) Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år 60 kr 60 kr 78-104 kr * 50 kr 45 kr Skoldag: 10 kr Lovdag: 46 kr Skoldag: 0 kr Lovdag: 0 kr Skoldag: 0 kr Lovdag: 57 kr Skoldag: 0 kr Lovdag: 50 kr Skoldag: 0 kr Lovdag: 0 kr Uppsala 41 kr 100 kr / månad * Beroende av ålder Avgift den enskilde har för resor kopplat till insatsen Insats Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Korttidsvistelse utanför hemmet 25.-/mil för utflykt med egen buss Upplands Väsby Uppsala Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Under termin:0 kr Under lov: 25% av totala kostnaden Max 270:-/mån Övergång från barn till vuxen Lund Under skoltiden görs kartläggning av behov och önskemål beträffande sysselsättning efter att skolan avslutats. Studiebesök i daglig verksamhet, prao ordnas mm. Individuella planeringskonferenser hålls för informationsutbyte och kontaktskapande. Möten hålls i gymnasiesärskolan där ungdomar och föräldrar informeras om vuxenteamet, daglig verksamhet, LSS insatser och boende. Sigtuna I samband med att den unge behöver planering inför vuxenlivet som god man, boende och daglig verksamhet, arbetar vuxen- och barnhandläggare parallellt. Barn och föräldrar informeras om insatserna och gemensamt planeras insatserna. Den unge praktiserar ofta på daglig verksamhet. Skolan deltar i planeringen för praktikplats. Strängnäs Särskolan har nätverksträffar med aktuella aktörer närvarande, såsom habiliteringen, föräldrar, lärare, LSS-handläggare och sedan är det föräldrar som söker insatsen daglig verksamhet/bostad med särskild service. 28

Tierp LSS-handläggare för barn träffar den enskilde och dennes företrädare tillsammans med handläggare för vuxna under tiden i gymnasiesärskolan. På hösten då eleverna ska sluta gymnasiesärskolan har LSS-handläggare och verksamhetschefer för att förbereda de insatser som den unge kommer att ansöka om. Upplands Väsby Praktik inom olika dagliga verksamheter sker under sista åren i skolan i samråd mellan skolan, individen, vårdnadshavare och beslutande enhet. En längre framförhållning och förberedelse inför arbetslivet är gynnsamt för den enskilde. Omprövningar sker inte per automatik bara för att en viss ålder uppnås utan är kopplade till om behoven förändras i den enskildes situation, alla beslut förutom beslut om boende enligt LSS, är tidsbegränsade och då görs en nyprövning när ett beslut upphör förutsatt att den enskilde eller dess legale ställföreträdare ansöker om en LSS insats. Uppsala Samarbete sker mellan barnhandläggaren och vuxenhandläggaren inför övergången. Vid behov har man gemensamma möten med brukaren. Ett informationsbrev skickas ut till brukaren om att handläggarebyte kommer att ske. I samarbete mellan skola och daglig verksamhet erbjuds brukaren möjlighet att praktisera på daglig verksamhet under sitt sista skolår. Bostadsanpassning Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Väsby Uppsala Totalt antal bostadsanpassningar under 2008 Varav för barn- och ungdomar 0-22 år 866 143 249 110 300 288 27 4 2 3 9 26 Kostnad 2008, Mkr* 9,8 1,3 2,7 1,1 2,7 5,8 Snittkostnad per bostadsanpassning, kr 11 268 9 210 10 732 10 591 8 941 20 104 Avser utbetalt bostadsanpassningsbidrag 2008 (exklusive alla andra eventuella kostnader som hör verksamheten till). 29

Typfall- Bostadsanpassning för barn och unga. Ansökan avser 1 Nybyggt hus, merkostnad för stort garage, vattenslang samt värmeslingor i groventré och i barnets rum, merkostnad för extra utrymme i badrum, hårdgöring av marken, plattor på framsidan och runt huset. 2 Staket runt hustomten 3 Byte av fönsterglas till pansarglas samt lås för nyckel på fönster i barnets rum och i arbetsrum, högt placerad spärr på ytterdörr och duschrum, tittöga i dörr till barnets rum, högre och tätare sort på staket/stängsel mot tre sidor av hustomten, säkrare grindar med låsanordning mot gatan, erforderligt efterarbete. 4 Lämplig lösning av hiss till entrédörr och övervåning, borttagning av trösklar, breddning av badrumsdörr, byte av handfat, ramp till badrum och altan, ev. anpassning av sovrumsdörr för taklift Resultat Typfall Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Väsby Uppsala 1 Delvis deltar ej Avslag Delvis Avslag Delvis 2 Delvis deltar ej Avslag Delvis Avslag Beviljas 3 Beviljas deltar ej Beviljas Delvis Beviljas Delvis 4 Beviljas deltar ej Beviljas Avslag Avslag Avslag 7.3 Kommentarer Lagregleringen av stödet till barn och unga är tydligt varför kommunernas utbud är relativt lika. I Tierp har en högre andel barn LSS-insats och varje barn har i genomsnitt fler insatser än i övriga kommuner. Skillnader finns också mellan vilka insatser som är vanligast i kommunerna. Avlösarservice, korttidstillsyn och korttidsvistelse efter skoltid är de vanligaste i kommunerna. Även här skiljer sig Tierp från övriga kommuner där jämförelsevis många barn istället har insatserna personlig assistent eller ledsagarservice. Vad detta beror på skulle vara intressant att diskutera vidare. Hur resonerar föräldrar och kommuner kring vilket stöd som är bäst? Har kommunerna praxis för vad som erbjuds eller beror det på vilket stöd föräldrar anser vara bäst? LSS - insatser är avgiftsfria utifrån att familjer med barn med funktionshinder inte ska ha merkostnader som andra familjer inte har. Kommunerna tar däremot ut avgifter för resor och mat i lite olika utsträckning. Tierp har avgifter för resor i korttidsvistelse och korttidstillsyn vilket övriga kommuner inte har. Samtliga kommuner har avgifter för mat i korttidstillsyn och korttidsvistelse utanför hem- 30

met. Kan man då säga att verksamheten är avgiftsfri? Kan kostnaden innebära ett hinder för familjerna? Kostnaderna för bostadsanpassning skiljer sig åt. Lund har hög totalkostnad i förhållande till kommunstorlek. De har också betydligt fler ansökningar om anpassning än övriga kommuner. Snittkostnaden för en bostadsanpassning är högst i Uppsala. Anledningen till dessa skillnader är säkert många. Olikheter i bedömningarna kan vara en orsak. Nätverket har därför försökt att göra en jämförelse av bedömningen i kommunerna. Undersökningen har gjorts via typfall. Naturligtvis är det svårt att bedöma ett typfall då man varken kan ställa följdfrågor eller göra besök i hemmen. Bedömningen måste göras utifrån erfarenheterna av tidigare beslut. Det finns stora skillnader mellan kommunernas bedömningar vilket naturligtvis har flera olika förklaringar. Lund skulle bevilja samtliga helt eller delvis. Upplands Väsby skulle däremot avslå tre av fyra fall. I typfall 4, som handlar om anpassning av ett nyköpt hus, motiveras den olika bedömningen av situationen på bostadsmarknaden i den aktuella kommunen. 31

8. Informationsgivning 8.1 Utgångspunkt och beskrivning Kommunernas webbsidor har fått och kommer även i framtiden få en allt större betydelse som informationsgivare till medborgarna. Genom webben kan information snabbt förmedlas och uppdateras på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. I takt med denna utveckling ökar ständigt kraven och förväntningarna på webbsidorna från medborgare, press, organisationer etc. Den information som igår sällan kunde hittas finns idag på de flesta webbsidorna. För att få en bild av våra webbsidors styrkor och svagheter har vi sammanställt ett antal frågor utifrån ett medborgarperspektiv. Målgruppen i denna rapport har mycket skiftande behov och anpassningen/tillgängligheten av webbsidorna är av stor betydelse. Frågorna är att betrakta som vanliga frågor och bygger på ett flertal tidigare genomförda nätverksundersökningar i andra nätverk. Det är viktigt att se undersökningen som en ögonblicksbild och en färskvara eftersom förändringstakten är stor. Därtill bör undersökningen även fånga de eventuella brister som finns samtidigt som den kan peka på utmaningarna för framtiden. Valet av frågor blir därmed styrande för resultaten. En helt annan uppsättning av frågor skulle därmed ge ett annat resultat. Valet av frågor och svar har utgått från att de ska vara vanliga medborgarfrågor som exempelvis ställs till kommunen via telefonsamtal. Vi har även tagit intryck av den diskussion som finns kring förväntningar om att via webben presentera verksamheternas resultat. Kommunerna har även granskat varandras tryckta information, där motsvarande frågor använts. I webbgranskningen som genomförts har även några övergripande tillgänglighetsfrågor avseende lättläst, förstora text, kontrastjustering, teckenspråk samt om det går att lyssna på lyssna på information undersökts. Vi redovisar även svaren på om kommunfullmäktiges sammanträden går att följa via radio, webb eller tv samt om kommunens budget presenteras i förenklad form. Dessa frågor berörde inte handikappsinformationen primärt utan kommunens information generellt. Området som dessa frågor ingår i benämns öppenhet och påverkan i undersökningen och omfattar totalt 35 frågor som på olika sätt berör medborgarnas möjlighet till att få information om kommunen, de förtroendevalda samt insyn och delaktighet i den demokratiska processen. Undersökningen har genomförts av SKL. Varje fråga har getts två minuter för att finna ett svar. Om svar inte hittats har det noterats som att svaret inte finns. Varje fråga och svar presenteras separat med hjälp av färger där grön färg betyder att svaret på frågan finns. Gul färg om det delvis finns och röd om svaret saknas. Vi har haft en mycket generös tolkning på delvis finns något nämnt så får man ett gult svar. Varje områdes svar summeras utifrån att grönt ger tre poäng och gult ett poäng. Rött ger inget poäng. Därefter ges en procentuell andel svar på frågorna. = Inget svar, ger 0 poäng = Delvis svar, ger 1 poäng = Svar på frågan, ger 3 poäng 32

8.2 Resultat Information på webben Upplands Uppsa- Handikappomsorg Sträng webb Lund Sigtuna näs Tierp Väsby la 1.Det finns information om hur man gör för att få hjälp. (bistånd, 3 3 3 1 3 3 personlig assistans m.m.) 2.Det finns information om vilka olika insatser/bistånd/hjälp man 3 3 3 1 3 3 kan få. 3.Det finns en samlad och beskrivande information om kommunens alla verksamheter med kontaktuppgifter (telefon, e- 3 3 3 0 3 0 postadress, adress) till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner. 4.Det finns information om olika avgifter och dess storlek. 0 0 3 0 0 3 5.Det finns information om hur man överklagar ett beslut. 3 3 3 3 0 3 6.Det finns information om sekretessregler 0 0 0 3 0 0 7.Det finns information om hur och till vem man kan framföra 0 3 3 3 0 0 synpunkter och klagomål. 8.Det finns information om valmöjligheter inom verksamheten 3 3 3 0 3 3 9.Det finns information om servicedeklaration/motsvarande för 0 3 0 0 0 0 verksamheten 10.Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar 0 0 0 0 0 0 presenteras 11.Det finns information som presenterar resultaten så att det går att jämföra med andra verksamheter 0 0 0 0 0 0 12.Det finns information om olika handikapporganisationer och handikappråd 3 3 0 0 0 3 Summa (totalt 36 poäng) 18 24 21 11 12 18 Andel (%) av maxpoäng 50 % 67 % 58 % 31 % 33 % 50 % 33

Tryckt information Handikapp/funktionshindrade Tryckt information 1. Det finns information om hur man gör för att få hjälp. (bistånd, personlig assistans m.m.) 2. Det finns information om vilka olika insatser/bistånd/hjälp man kan få. 3. Det finns en samlad och beskrivande information om kommunens alla verksamheter med kontaktuppgifter (telefon, e-postadress, adress) till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner. 4. Det finns information om olika avgifter och dess storlek. 5. Det finns information om hur man överklagar ett beslut. 6. Det finns information om sekretessregler 7. Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. 8. Det finns information om valmöjligheter inom verksamheten 9. Det finns information om servicedeklaration/motsvarande för verksamheten 10. Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras 11. Det finns information som presenterar resultaten så att det går att jämföra med andra verksamheter 12. Det finns information om olika handikapporganisationer och handikappråd Lund Sträng näs Tierp Sigtuna Upplands Väsby Uppsala 3 3 3 3 1 3 3 3 3 3 3 3 3 1 3 1 1 3 0 0 3 0 1 0 0 3 0 0 0 1 0 3 0 0 0 3 0 1 0 3 0 1 0 3 0 1 3 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 3 0 0 3 SUMMA totalt 36 poäng 20 10 22 7 13 13 Andel (%) av maxpoäng 56 % 28 % 61 % 20 % 36 % 36 % 0 34

Nedanstående frågor är hämtade från den nationella webbgranskning som genomfördes försommaren 2009. Området som dessa frågor ingår i benämns öppenhet och påverkan i undersökningen och omfattar totalt 35 frågor som på olika sätt berör medborgarnas möjlighet till att få information om kommunen, de förtroendevalda samt insyn och delaktighet i den demokratiska processen. D.v.s. de berör inte handikappinformationen specifikt utan kommunens information generellt. Strän gnäs Tierp Anpassad information Lund Sigtuna Upplands Väsby Uppsala Kommunens information är.. 1. anpassat enligt lättläst 0 3 3 0 3 0 2. ger möjlighet att lyssna på informationen 0 3 0 0 0 0 3. anpassad för synskadad. 3 3 3 1 3 0 4. har information på teckenspråk 0 0 0 0 0 0 Kommunfullmäktiges sammanträden 5 sänds via webb 3 3 0 0 0 3 6. sänds via lokal tv 0 0 0 0 0 7. sänds via lokal radio 0 3 0 0 0 3 8. Kommunens budget presenteras i en förenklad form anpassad för medborgare och målgrupper. 3 3 0 0 0 0 SUMMA totalt poäng 24 9 18 6 1 6 6 Andel (%) av maxpoäng 38 % 75 % 25 % 4 % 25 % 25 % 8.3 Kommentar Sigtuna visar ett gott resultat avseende webbsidorna, de ligger jämförelsevis bäst till både vad gäller informationen kring handikappfrågor såväl som möjligheten för funktionshindrade att ta del av information om kommunen mer generellt. Vad gäller den tryckta informationen är det Strängnäs och Lund som är goda förebilder. Informationen på webben är sammantaget för kommunerna något bättre än den tryckta informationen. Jämfört med hur det ser ut inom många andra områden, där webbinformation ofta ligger en bra bit över den tryckta informationen i poäng, är det här en marginell skillnad. Nätverket ser positivt på detta eftersom den tryckta informationen kan vara den viktigaste informationskällan för delar av målgruppen. 35