Plan Avfallsplan Antagen av kommunfullmäktige 18 december 163/2012 att gälla fr.o.m. 1 januari 2013 att avfallsplan fastställd av kommunfullmäktige 136/1996 upphör att gälla Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se
Avfallsplan antagen av kommunfullmäktige den 18 december 163/2012 att gälla fr.o.m. 1 januari 2013, nuvarande avfallsplan fastställd av kommunfullmäktige 136/1996 upphör att gälla från samma datum FÖRORD Föreliggande avfallsplan för Tierps kommun har tagits fram med stöd av Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB på uppdrag av Tierps kommun. Arbetet har drivits av renhållningschef Jens Gissberg. En intern referensgrupp har löpande följt arbetet och lämnat synpunkter. Referensgruppen har bestått av följande personer: Ylva Lestander, miljöinspektör Maria Leopardi Gustavsson, Kostkonsulent Roger Kjettselberg, VD Tierpsbyggen AB Taija Lindfors, Kommunekolog Helena Gåije, Plangruppen 2(17)
SAMMANFATTNING Nya miljökrav och samhällskrav förutsätter nya lösningar för avfallshanteringen. Genom den nya avfallsplanen vill kommunen lägga grunden för en kontinuerlig avfallsplaneringsprocess och en tydligare inriktning mot en hållbar utveckling. Utifrån bland annat nuläget inom avfallshanteringen i kommunen, nationella miljömål, den nationella avfallsplanen, aktuell lagstiftning, EU:s avfallshierarki samt diskussioner i avfallsplaneringsprocessen har mål och åtgärder för avfallshanteringen arbetats fram. Syftet med målen är att flytta avfallet uppåt i EU:s avfallshierarki för att minska mängden avfall som uppstår och att omhändertagandet av det avfall som uppstår ska förbättras ur miljö och resurshushållningssynpunkt. Avfallsplanen innehåller tre målområden med ett inriktningsmål för varje område som inte är mätbart. Under inriktningsmålet finns flera delmål som är mätbara samt åtgärder. Inriktningsmål, mätbara mål och åtgärder har tagits fram inom följande områden: 1. Ökad resurshushållning 2. Minskad miljöbelastning 3. Kvalitetssäkring och kundfokus Målområdena är valda utifrån att de bidrar till en långsiktig hållbar utveckling. Det miljömässigt bästa är att avfall inte uppstår. Det avfall som uppstår ska i största möjliga utsträckning utnyttjas som en resurs. Avfall som innehåller farliga ämnen måste tas omhand på ett säkert sätt. För att avfallshanteringen ska kunna vara långsiktigt hållbar måste sortering och insamling av avfall vara lätt för kunderna att förstå och tillämpa. Åtgärderna för att nå målen handlar huvudsakligen om information, att kommunen ska förgå med gott exempel inom olika områden, om införande av separat insamling av matavfall, kommunens tillsynsverksamhet samt åtgärder kopplade till nedlagda deponier. Till genomförandet av dessa åtgärder krävs resurser i större eller mindre omfattning. För att uppfylla de långsiktiga målen krävs genomgripande förändringar av samhällets produktions- och konsumtionsmönster, vilket naturligtvis inte kan ske under de drygt fyra år som de mätbara målen för denna avfallsplan gäller. Avfallsplanen är dock ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla samhällets mål med materialhanteringen. Uppföljning av avfallsplanen kommer att ske årligen. 3(17)
Läsanvisning Avfallsplanen består av ett huvuddokument med tillhörande bilagor. Huvuddokumentet utgörs av följande delar: Syfte och bakgrund beskrivs i kapitel 1. Här beskrivs även grundläggande utgångspunkter för framtagande av avfallsplanen samt hur uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder ska ske. Mål, strategi och åtgärder för avfallshanteringen i kommunen presenteras i kapitel 2. Konsekvenser på miljön beskrivs i kapitel 3. En fullständig miljökonsekvensbeskrivning redovisas i en särskild bilaga. Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser beskrivs i kapitel 4 och 6. I kapitel 5 presenteras medel och verktyg för att uppnå målen. Nuläge innefattande bl.a. uppgifter om kommunerna, avfallsmängder och avfallshantering, samt nationella miljömål och lagstiftning beskrivs i bilagor till denna avfallsplan. 4(17)
INNEHÅLL 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE... 1 1.2 INNEHÅLL I EN KOMMUNAL AVFALLSPLAN... 1 1.3 GENOMFÖRT SAMRÅD... 2 1.4 GENOMFÖRANDE AV AVFALLSPLANEN OCH UPPFÖLJNING... 2 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 2.1 BEHOV OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 3 2.2 MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN... 3 2.2.1 Resurshushållning... 4 2.2.2 Minskad miljöbelastning... 6 2.2.3 Kundfokus och kvalitetssäkring... 7 2.3 ÅTGÄRDER... 8 3 AVFALLSHANTERINGENS MILJÖPÅVERKAN... 13 4 EKONOMI... 14 4.1 FINANSIERING AV AVFALLSHANTERINGEN I KOMMUNEN... 14 4.2 KONSEKVENSER AV AVFALLSPLANENS ÅTGÄRDSPROGRAM... 14 5 KOMMUNALA STYRMEDEL... 14 5.1 LOKALA FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING... 14 5.2 INFORMATION OCH KOMMUNIKATION... 15 5.3 TAXA... 16 5.4 TILLSYN... 16 6 ORGANISATION... 17 6.1 NUVARANDE ORGANISATION... 17 6.2 SAMVERKAN... 17 6.3 KONSEKVENSER AV AVFALLSPLANENS ÅTGÄRDSPROGRAM... 17 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Nulägesbeskrivning Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Nedlagda deponier Nationella mål, strategier och lagstiftning MKB-dokument Renhållningsordning 5(17)
1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE Varje kommun i Sverige ska ha en renhållningsordning, enligt miljöbalken. Begreppet renhållningsordning omfattar både föreskrifter för avfallshanteringen och avfallsplan. Detta dokument med dess bilagor utgör kommunens avfallsplan. Tillsammans med kommunens föreskrifter för avfallshanteringen utgör dessa dokument kommunens renhållningsordning. Föregående avfallsplan för Tierps kommun antogs av kommunfullmäktige år 1996. Under senare delen av 1990-talet och 2000-talets första decennium har det skett stora förändringar inom avfallshanteringen genom bland annat införande av statliga styrmedel som producentansvar, deponeringsförbud för vissa avfallsslag samt högre krav på deponeringsoch förbränningsanläggningar. Lagstiftning som påverkar avfallsplanens innehåll har förändrats under det senaste decenniet. År 2006 började nya föreskrifter gälla om innehåll i kommunala avfallsplaner. Från år 2006 gäller även ett krav, enligt 6 kapitlet miljöbalken, på miljöbedömning av planer och program. Allt fler kommuner har infört, eller håller på att införa, separat insamling av matavfall och biologisk behandling med produktion av biogas. Ett led i strävan mot ökad källsortering och resurshushållning och förbättrad service är också att den fastighetsnära insamlingen av förpackningar och återvinningscentralerna har utvecklats vidare i många kommuner. Kopplingen till utvecklingen inom EU har under denna period blivit tydligare än tidigare. Fokus i diskussionerna kring avfall ligger nu i större utsträckning på att minska avfallets farlighet, att minska avfallsmängderna och att underlätta för människor att sortera och lämna avfall. Detta understryks även av den nya nationella avfallsplanen och förändringarna av avfallslagstiftningen som genomförts till följd av EU:s ramdirektiv för avfall från år 2008. Syftet med avfallsplanen för Tierps kommun är att: Ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen Ange mål och åtgärder med utgångspunkt i bl.a. nationella mål, regionala/lokala mål, gällande lagstiftning och lokala behov Styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas Vara ett verktyg för att kommunicera behov av förändringar av hanteringen för att möta samhällets nya krav inom området Avfallsplanen är ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla samhällets mål. Syftet med åtgärderna i avfallsplanen är bl.a. att flytta avfallet uppåt i EU:s så kallade avfallshierarki för att minska mängden avfall som uppstår och att omhändertagandet av det avfall som uppstår ska förbättras ur miljö- och resurshushållningssynpunkt. 1.2 INNEHÅLL I EN KOMMUNAL AVFALLSPLAN Vad en avfallsplan ska innehålla framgår av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6). Avfallsplanen ska bland annat innehålla uppgifter om avfallsmängder, avfallshantering och avfallsanläggningar samt mål och åtgärder. Den kommunala avfallsplaneringen ska omfatta allt avfall, inte bara det som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Fokus i denna avfallsplan ligger på avfall som ingår i det kommunala ansvaret beträffande beskrivning av hantering, statistik över avfallsmängder, mål 1(17)
och åtgärder. Uppgifter avseende övriga avfallsslag och anläggningar redovisas översiktligt, i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter. Inriktningsmål som alla aktörer bör arbeta efter formuleras medan mätbara mål och åtgärder i första hand avser de avfallsslag kommunen råder över. Kommunen har möjlighet att genom dialog med olika aktörer i viss mån påverka hanteringen av avfallsslag som inte ingår i det kommunala ansvaret - såsom industriavfall och producentansvarsmaterial vilket kan bidra till uppfyllelse av avfallsplanens mål och övriga samhälleliga miljömål. 1.3 GENOMFÖRT SAMRÅD Samråd har genomförts. Förslaget har hållits utställt och skickats på remiss till berörda. 1.4 GENOMFÖRANDE AV AVFALLSPLANEN OCH UPPFÖLJNING Denna avfallsplan är ett verktyg för kommunen i arbetet med att anpassa avfallshanteringen i riktning mot hållbar utveckling. Avfallsplanen fastställs av kommunfullmäktige. Uppföljning, och vid behov revidering, av avfallsplanens mål och åtgärder ska ske regelbundet. Uppföljning och utvärdering sker årligen och revidering av avfallsplanens mål och åtgärder görs senast 2016. I det fortlöpande avfallsplanearbetet kommer representanter från olika verksamheter inom kommunen att vara delaktiga. Dialog kan även ske med olika externa intressentgrupper vid behov. Avfallsplanen blir därmed ett levande dokument och avfallsplaneringen sker som en kontinuerlig process med regelbunden uppföljning, och vid behov revidering, inför den årliga budgetprocessen. En arbetsgrupp med tjänstemän från de förvaltningar och bolag som ansvarar för olika åtgärder enligt avfallsplanens åtgärdsprogram ska genomföra den årliga uppföljningen av mål och åtgärder. Renhållningen är sammankallande i arbetet. Uppföljningen ska dokumenteras och presenteras för kommunstyrelsen. Avfallsplanen kommer att finnas tillgänglig för företag och allmänheten på kommunens hemsida. 2(17)
2 MÅL OCH ÅTGÄRDER I detta kapitel beskrivs de mål, strategier och åtgärder som ska vara styrande för utvecklingen av avfallshanteringen i Tierps kommun. Beskrivningen baseras på diskussioner som förts under arbetet med avfallsplanen samt de bakgrundsfakta som presenteras i bilagor till avfallsplanen. Avfallsplanen är hela kommunens strategiska plan och därför finns mål och åtgärder där ansvaret för genomförandet inte enbart ligger på Renhållningen utan där ansvaret ligger på olika delar av kommunen. 2.1 BEHOV OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Ett antal behov och förbättringsområden har identifierats utifrån bl.a. nulägesanalys, samråd samt diskussioner i kommunens referensgrupp. Förbättringsområdena berörs på olika sätt av framtagna mål och åtgärder. Strategiskt viktiga områden där behovet av åtgärder bedömts vara särskilt stort är: Införande av insamling av matavfall från hushåll och verksamheter. Kvalitetssäkring av insamlingssystemet med digital identifiering av behållare. Det ska vara möjligt att sortera avfall vid samtliga kommunens verksamheter. Det har högsta prioritet att det ska finnas möjligheter att sortera avfall vid förskolor, fritidshem och skolor. Minska risken för läckage av miljöfarliga ämnen från nedlagda deponier, exempelvis genom sluttäckning av deponi på Gatmot och åtgärder vid äldre nedlagda deponier. Minskad nedskräpning. Arbeta med att förebygga avfall och öka återanvändning, exempelvis genom att minska mängden matsvinn från tallrikar i kommunala storkök och utveckla Kretsloppsshopen. Information och kommunikation. 2.2 MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN De mål som presenteras har identifierats som högst prioriterade och ansluter till: Den nationella avfallsplanen 1 De nationella miljökvalitetsmålen 2 Identifierade behov och förbättringsområden Grundfilosofin vid framtagande av mål för avfallshanteringen i kommunen är att: Kommunen ska ha rådighet över mätbara mål. Inriktningsmål gäller allt avfall inom kommunen, även avfall från verksamheter. 1 Remissutgåvan av den nationella avfallsplanen, daterad 2011-09-12 2 Nationella miljökvalitetsmål är under omarbetning 3(17)
Genom dialog med olika aktörer har kommunen även möjlighet att påverka avfallsslag som man själv inte råder över - såsom industriavfall och avfall som omfattas av producentansvar - vilket kan bidra till uppfyllelsen av avfallsplanens inriktningsmål. Målen har grupperats inom tre områden: Resurshushållning ökad källsortering, återanvändning och återvinning med bland annat insamling av matavfall. Minskad miljöbelastning åtgärder vid nedlagda deponier, inkl Gatmot, och minskad nedskräpning. Kundfokus och kvalitetssäkring information, kommunikation och ökad service samt digital identifiering av behållare. Inriktningsmål har formulerats till respektive prioriterat område och till varje inriktningsmål hör ett antal mätbara mål. Till de mätbara målen hör övergripande åtgärder. Målstrukturen kan beskrivas enligt följande: Inriktningsmål. Anger vilken inriktning arbetet ska ha inom olika områden. Detta mål har sikte på år 2025 och ska vara vägledande för såväl kommunen som invånare och företag som genererar avfall. Mätbart mål. Anger på en mer konkret nivå vad som ska uppnås. Målet ska vara direkt mätbart eller i annat fall kan genomförande av de åtgärder som föreslagits med koppling till målet vara ett mått på när målet har uppnåtts. Genom de mätbara målen kan den kommunala organisationen och närmast berörda förvaltningar eller kommunala bolag följa upp att arbetet med utveckling av avfallshanteringen ligger i linje med avfallsplanens inriktning. Åtgärder. Åtgärderna, som är formulerade på ett övergripande sätt, ska arbetas in och konkretiseras i ansvarig förvaltnings eller bolags verksamhetsplan och budget genom detaljerade aktiviteter. Ansvaret för genomförande av åtgärderna framgår av åtgärdsprogrammet. Utvärdering av mål- och åtgärdsuppfyllanden ska stämmas av årligen på ett strukturerat sätt. Organisation för uppföljning och utvärdering beskrivs i kapitel 1.4. Åtgärderna ska genomföras i den takt som är nödvändig för att uppställda mål ska kunna nås. I det följande presenteras mål för de prioriterade områdena. 2.2.1 Resurshushållning Inriktningsmål 1. Hushåll och verksamheter bidrar till att minska avfallsmängderna och öka återanvändningen. 2. Matavfall 3 ska samlas in från hushåll och verksamheter, separat från annat avfall. 3. Alla hushåll och verksamheter ska ha möjlighet att sortera sitt avfall. 3 Här avses matavfall och annat lättnedbrytbart organiskt avfall. 4(17)
4. Näringsämnen i lättnedbrytbart organiskt avfall; avloppsslam, slam från enskilda avlopp och matavfall tas tillvara och återförs till, i första hand, åkermark och i andra hand till annan produktiv mark. Mätbara mål Numreringen av de mätbara målen hänvisar till inriktningsmålen ovan, d.v.s. mål 1.1. hör till inriktningsmål 1. 1.1. År 2014 ska mängden matsvinn i kommunens skolkök minskat med 10 % jämfört med år 2013 1.2. År 2015 ska omsättningen i Kretsloppsshopen öka jämfört med år 2012. 2.1. År 2013 ska en utredning angående behandling av separat insamlat matavfall ha genomförts. 2.2. År 2013 ska beslut kunna fattas om hur insamling av matavfall ska genomföras. 2.3. År 2014 ska insamling av matavfall påbörjats. 3.1. År 2014 har Centralköket i Aspenskolan och Örbyhus skolkök källsortering med brännbart avfall, komposterbart avfall och förpackningar av wellpapp, glas, metall och plast. 3.2. År 2014 har alla kommunens kök, i både skolor och inom äldreomsorg, källsortering med brännbart avfall, komposterbart avfall och förpackningar av wellpapp, glas, metall och plast. 3.3. År 2014 ska alla kommunens verksamheter, där det inte krävs ombyggnation för att skapa plats, ha möjlighet att sortera sitt avfall i relevanta avfallsslag, exempelvis brännbart avfall, komposterbart avfall och förpackningar av wellpapp, glas, metall och plast. 3.4. År 2015 ska alla kommunens verksamheter kunna källsortera sitt avfall i relevanta avfallsslag, exempelvis brännbart avfall, komposterbart avfall och förpackningar av wellpapp, glas, metall och plast. 3.5. Tillsyn av rivningsavfall ska särskilt beaktas i kommunens tillsynsplan. 3.6. Tillsyn av avfall som omfattas av producentansvar ska särskilt beaktas i kommunens tillsynsplan. 4.1. En strategi ska tas fram för hur slam från avloppsreningsverket ska hanteras efter att Gatmot är sluttäckt och hur näringsämnen från avloppsreningsverkets slam, från enskilda avloppsanläggningar och från biologiskt behandlat matavfall ska kunna återföras till produktiv mark. Kommunen ska verka för att avloppsslammet håller hög miljömässig kvalitet så att det på sikt ska kunna återföras till produktiv mark. 5(17)
2.2.2 Minskad miljöbelastning Inriktningsmål 5. Den nedlagda deponin på Gatmot ska sluttäckas för att minimera läckage av miljöfarliga ämnen till omgivningen. 6. Samtliga nedlagda deponier inom kommunen ska vara riskklassade och åtgärdade med högst riskklass 4. 7. Nedskräpning på naturmark, gatu- och parkmark samt vid återvinningsstationer ska minska. 8. Avfallets farlighet ska minska och hanteringen av farligt avfall säkras. Det ska inte finnas farligt avfall blandat med annat avfall och farligt avfall, exempelvis överbliven färg och läkemedel, ska inte spolas ned i avloppet. Mätbara mål Numreringen av de mätbara målen hänvisar till inriktningsmålen ovan, d.v.s. mål 4.1. hör till inriktningsmål 4. 5.1 År 2013 ska utjämningslagret på Gatmots nedlagda deponi vara utlagt. 5.2 Senast år 2014 ska beslut fattats om hur tätskiktet på Gatmots nedlagda deponi ska se ut och vad det ska bestå av. 6.1 År 2016 ska ansvarsutredningar vara genomförda på de högst prioriterade nedlagda deponierna, sex stycken 4. 6.2 År 2016 ska de nedlagda deponier som är kommunens ansvar och som omfattas av de sex högst prioriterade objekten, se mål 6.1, omfattas av kontrollprogram vars omfattning och inriktning baseras på tidigare riskklassificering. 7.1 År 2015 ska nedskräpningen i naturmark 5, gatu- och parkmark 6 samt vid återvinningsstationer minskat jämfört med år 2012. 8.1 Till år 2016 ska tillsyn av farligt avfall hos verksamheter med regelbunden tillsyn enligt miljöbalken särskilt beaktas i kommunens tillsynsplan. 8.2 År 2015 ska översyn och eventuella förändringar av insamlingssystemet för farligt avfall ha genomförts. 4 De sex deponierna är Tierp (Tierp 2:1, 2:66 och 2:72), Nämmarmossen öst och väst (Österänge 2:28 och Skärmarbo 2:3), Österväga (Hov 1:35>5), Månkarbo (Yttrö 53:2) och Lövstabruk (Skärsättra 1:56 och 1:58>2). 5 Mäts genom antal klagomål som inkommer till kommunen. 6 Mäts genom provrutor enligt SCB:s metod. 6(17)
2.2.3 Kundfokus och kvalitetssäkring Inriktningsmål 9. Insamlingssystemet präglas av estetiskt tilltalande insamlingsplatser, god service, tillgänglighet, säkerhet, kostnadseffektivitet och god arbetsmiljö. Mätbara mål 9.1. År 2013 ska digital identifikation av behållare vara i drift. 9.2. År 2016 ska 90 % av kunderna vara nöjda 7 med den insamling som kommunen ansvarar för. 9.3 År 2015 ska samtliga bostadsfastigheter i Tierpsbyggens regi ha källsorteringshus för sortering av hushållsavfall. 7 Mäts genom kundenkät. 7(17)
2.3 ÅTGÄRDER I följande avsnitt presenteras övergripande åtgärder för att uppnå målen. För varje åtgärd anges vilken verksamhet, förvaltning eller bolag som ansvarar för genomförande av åtgärden. Kommunstyrelsen är ansvarig för att tydligt uppdra till respektive nämnd och kommunalt bolag att åtgärder i denna avfallsplanen ska genomföras när kommunfullmäktige har antagit planen. Åtgärderna är tematiskt grupperade efter åtgärdsområden. Följande förkortningar används i åtgärdsprogrammet, tabell 1: RH Renhållningen TB Tierpsbyggen AB FB Tierps Kommuns fastighetsbolag JN Jävsnämnden GP Gatu- och parkkontoret Skola Skolkök 8(17)
Tabell 1 Åtgärdsprogram Åtgärd Tidplan Ansvarig Kommentar Koppling till mål Information och omvärldsbevakning Informationsmaterial till boende om källsortering och dess miljönytta, 2013 TB 1, 2, 3 illustrerat med pedagogiska exempel. Informationskampanj till kommunens hushåll med fokus på ökad 2014 RH 1 återanvändning. Löpande omvärldsbevakning med syftet att tillämpa bästa möjliga teknik med avseende på insamling, sortering och behandling av avfall. Detta avser särskilt utveckling av möjligheter att materialåtervinna exempelvis plast i andra produkter än förpackningar och textilier Löpande RH 3 Förebygga avfall Mätning med avseende på matsvinn i skolornas matserveringar ska genomföras en gång varje år. Tävling med avseende på matsvinn i skolornas matserveringar ska genomföras minst en gång. Upphandling Genomgång av befintliga/nya upphandlingar m.a.p. på krav på källsortering och användning av återvunnet material. Vid behov, redovisa eventuellt behov av ytterligare stöd och riktlinjer vid upphandlingar. Fysisk planering, bygg- och rivningslov Vid planering för ny bebyggelse utforma avfallshantering i samråd med den kommunala avfallsorganisationen. Vid bygg- och rivningslovsärenden ska alltid krav ställas på källsortering av avfallet. Årligen Skola 1.1 2014 Skola 1.1 2013 Plan 1, 3 Löpande Plan 3 Löpande Plan 3 9(17)
Åtgärd Tidplan Ansvarig Kommentar Koppling till mål Nedlagda deponier Genomföra fortsatta undersökningar vid sex deponier enligt förslag från 2013 RH/JN 6 utredning gjord 2011 8. Upprätta kontrollprogram för nedlagda deponier. 2013 RH/JN 6.1 Genomföra ansvarsutredning för relevanta nedlagda deponier. 2014- JN 6.2 2016 Fortsatt utläggning av utjämningslagret på Gatmots nedlagda deponi. 2012- RH 5.1 2013 Redovisa underlag för beslut om tätskikt på Gatmots nedlagda deponi. 2014 RH 5.2 Tillsyn Åtgärder kopplade till tillsyn, regelbundna tillsynsbesök och/eller kampanjer preciseras i kommunens årliga tillsynsplan. Årligen JN 3.5, 3.6, 8.1 Insamling av farligt avfall Översyn och eventuell förändring av insamlingssystem för farligt avfall 2014 RH 8.2 Insamling och behandling av matavfall Utredning om insamlingssystem för matavfall. 2013 RH 1.1 Återföring av näringsämnen från lättnedbrytbart organiskt avfall Framtagande av strategi för hur slam från avloppsreningsverket ska hanteras efter att Gatmot är sluttäckt och hur näringsämnen från avloppsreningsverkets slam, enskilda avloppsanläggningar och från biologiskt behandlat matavfall ska kunna återföras till produktiv mark. Arbetet ska ske i en arbetsgrupp med representanter från renhållningen, 2014 RH 4.1 8 Bjerking (2011): PM Miljöteknisk markundersökning, sex kommunala deponier, Tierps kommun. De sex deponierna är Tierp (Tierp 2:1, 2:66 och 2:72), Nämmarmossen öst och väst (Österänge 2:28 och Skärmarbo 2:3), Österväga (Hov 1:35>5), Månkarbo (Yttrö 53:2) och Lövstabruk (Skärsättra 1:56 och 1:58>2). 10(17)
Åtgärd Tidplan Ansvarig Kommentar Koppling till mål VA, miljötillsyn och, på sikt, lantbruket. Årtalet anger när arbetsgruppen ska ha bildats och formulerat ett arbetssätt. Renhållningen är sammankallande för arbetsgruppen. Kvalitetssäkring Montering och idrifttagande av digital identifiering av behållare. 2012 RH 9.1 Kundenkät med avseende på hur nöjda kunderna är med kommunens insamlingssystem. 2013, 2016 RH 9.2 Nedskräpning Uppsättning av sopkorgar på allmänna platser. 2013 GP 7.1 Undersökning av nedskräpning enligt SCB:s metod. 2012, 2015 GP 7.1 Fastighetsnära insamling Inventering av möjliga, befintliga platser för behållare för källsorterat avfall från skolor, förskolor och fritids. Inventera behov av om- eller tillbyggnad för att få plats. Åtgärder vid Centralköket och Örbyhus skolkök för att få fungerande fastighetsnära hämtning av sorterade förpackningar av papper, plast, glas och metall. Åtgärder vid övriga skolkök för att få fungerande fastighetsnära hämtning av sorterade förpackningar av papper, plast, glas och metall. Källsorteringshus, befintliga behöver i vissa fall åtgärdas och vissa fastigheter saknar sådant och behöver bygga nya. Inventering av möjliga, befintliga platser för behållare för källsorterat avfall från kommunal förvaltning. Inventera behov av om- eller tillbyggnad för att få plats. 2013 RH/FB 3.2, 3.3 2012 RH 3.1 2012 RH 3.2, 3.3 2013 TB 9.3 2014 RH/FB 3.5 11(17)
Åtgärd Tidplan Ansvarig Kommentar Koppling till mål Åtgärder där så behövs, för att få fungerande fastighetsnära hämtning av sorterat avfall från kommunala verksamheter. 2014 FB 3.5 12(17)
3 AVFALLSHANTERINGENS MILJÖPÅVERKAN Avfallsplanen bedöms sammantaget ha övervägande positiva miljö- och hälsoeffekter. Positiv miljöpåverkan och påverkan på människors hälsa bedöms uppstå främst till följd av åtgärder kopplade till: Införande av separat insamling av matavfall Sluttäckning av Gatmots nedlagda deponi Biologisk behandling av matavfall ger ett jordförbättringsmedel och, om avfallet rötas, biogas som kan ersätta fossila bränslen, vilket ger mindre utsläpp av klimatpåverkande koldioxid och andra miljö- och hälsostörande ämnen till luften. Beroende på hur insamlingen sker kan mängden transporter i insamlingsledet öka något, men de positiva effekterna bedöms överväga de negativa. På sikt är åtgärder vid nedlagda deponier mycket viktigt, exempelvis med avseende på sluttäckning och tätning av Gatmots nedlagda deponi, men även kontroll och åtgärder vid de sex övriga prioriterade nedlagda deponierna. Dessa åtgärder tar lång tid och är komplicerade, inte minst ur ansvarssynpunkt. Flera åtgärder i avfallsplanen syftar till att förändra beteenden, exempelvis information för att öka återanvändning, öka återvinning eller informera hushåll och verksamheter om farligt avfall i syfte att öka källsorteringen. Det tar lång tid att förändra beteenden och utfallet är svårt att bedöma i dagsläget, men på lång sikt kan det få stor positiv påverkan genom bättre resurshushållning och minskade diffusa utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Sammanfattningsvis bedöms de negativa konsekvenserna av genomförandet av föreslagen avfallsplan vara små. De positiva miljökonsekvenserna bedöms överstiga de negativa konsekvenserna. Avfallsplanens inriktning ligger i linje med hållbar utveckling och ansluter väl till nationella miljökvalitetsmål. För att motverka negativ miljöpåverkan och optimera positiv påverkan till följd av ökad sortering av avfall föreslås att: I utredningen angående val av insamlingssystem för matavfall noga belysa de miljömässiga konsekvenserna av respektive system i syfte att välja det system som är miljömässigt bäst samt bidrar till hållbar utveckling i ett långsiktigt perspektiv. Utredningen bör även belysa pedagogiken i systemet då detta är viktigt för systemets funktion. Vidare bör systemets återvinningsgrad 9 belysas och det system som har en hög återvinningsgrad bör beaktas i vidare diskussioner om val av insamlingssystem. Eventuella diffusa utsläpp från de sex prioriterade nedlagda deponierna bör övervakas och vid behov åtgärdas i enlighet de kontrollprogram som föreslås upprättas enligt avfallsplanen. 9 Mängd avfall till biologisk behandling. Ta hänsyn till eventuella förluster från avfallslämnaren till behandling och andelen av den potentiellt utsorterbara mängden matavfall som faktiskt sorteras ut..
4 EKONOMI 4.1 FINANSIERING AV AVFALLSHANTERINGEN I KOMMUNEN Avfallshanteringen finansieras av avfallstaxan som fastställs av kommunfullmäktige. Avgifterna i taxan ska finansiera insamling och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter. Avgifterna ska även finansiera återvinningscentraler, miljöstationer, planering, utredning, kundtjänst och administration. Idag har Tierps kommun en av landets lägsta avfallstaxor. Insamling och behandling av avfall som omfattas av producentansvar finansieras av avgifter på nya produkter och förpackningar. Vissa fastighetsägare och verksamheter betalar avgift för att sorterat avfall, förpackningar och tidningar, ska hämtas vid fastigheten. Insamling och behandling av övrigt avfall finansieras av de avgifter som företag och verksamheter betalar till privata entreprenörer eller till kommunen för att omhänderta avfallet. 4.2 KONSEKVENSER AV AVFALLSPLANENS ÅTGÄRDSPROGRAM Flera åtgärder i avfallsplanen innebär en kostnad. Kostnaden för vissa åtgärder bedöms rymmas inom ramen för de olika verksamheternas normala budget. Andra åtgärder medför olika typer av investeringar. Det gäller exempelvis: Åtgärder för att kommunens samtliga verksamheter ska ha möjlighet att källsortera sitt avfall där det kan behövas ombyggnation i vissa fastigheter för att få plats Åtgärder för att miljösäkra nedlagda deponier; utredningar, täckning, tätning, ansvarsutredningar och kontrollprogram. Storleken på dessa kostnader kan inte bedömas i dagsläget och kommande ansvarsutredningar kommer att visa var ansvaret för kostnaderna kommer att ligga. Avfallstaxan för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall påverkas bland annat av planerade åtgärder för separat insamling av matavfall. Storleken på förändringen av avgifterna beror på vilket insamlingssystem för matavfall som införs och i vilken takt insamlingen införs. Separat insamling av matavfall medför förändrade kostnader för insamling, behandling och informationsåtgärder. En översyn av avfallstaxan kommer därför att behöva göras i samband med att separat insamling av matavfall införs. Då tar kommunen ställning till om, och hur, avfallstaxan ska differentieras för att stimulera sortering av matavfall. Avfallstaxan kan också komma att påverkas av andra åtgärder som Renhållningen ansvarar för, exempelvis kvalitetssäkring genom digital identifiering av behållare. 5 KOMMUNALA STYRMEDEL I följande kapitel beskrivs de styrmedel som kommunen kan nyttja för att bidra till att avfallsplanens mål ska nås. 5.1 LOKALA FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING För varje kommun ska det enligt Miljöbalken finnas en renhållningsordning. Renhållningsordningen innefattar lokala föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen samt denna avfallsplan. Föreskrifterna innehåller de kommunala bestämmelserna om avfallshantering. Föreskrifter om avfallshantering är ett verktyg för att styra hanteringen av hushållsavfall och en rättslig grund 14(17)
i det dagliga arbetet och vid tvister. Här kan exempelvis fastighetsinnehavare och verksamhetsutövare se vilka skyldigheter och vilket ansvar som vilar på olika aktörer. Föreskrifterna utgör komplement till gällande lagstiftning på området. 5.2 INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Information och kommunikation är viktigt i arbetet med att nå en kvalitativt bättre avfallshantering. Många kommuner arbetar idag på ett betydligt mer framsynt sätt med information om avfallshantering än vad som tidigare varit fallet. Kommunerna har också ett lagstadgat ansvar för information om både sådant avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar och producentansvar för förpackningar och returpapper. För att nå ut med avfallsinformation behövs en levande dialog och kommunikation som bygger på helhetssyn. Det kan vara effektivt att koppla information om hantering av avfall till konkret miljönytta. Effektiv avfallskommunikation måste anpassas till den aktuella målgruppen. För att nå ut med rätt information och kunna bygga upp en aktiv kommunikation kan aktörsanalyser utföras. Aktörerna kan identifieras utifrån olika perspektiv. Exempel på perspektiv kan vara: Politiskt perspektiv Kommunalt förvaltningsperspektiv Entreprenörsperspektiv Fastighetsinnehavare/boendeperspektiv Barnperspektiv Tillgänglighetsperspektiv Övrig omvärld I syfte att långsiktigt säkerställa nivån och kvaliteten på informationen bör löpande utvärderingar och kundenkäter genomföras. Genom information om avfallshantering kan kommunens verksamhet inom avfallsområdet bli både ekonomiskt och miljömässigt effektivare och även bidra till varumärkesbyggande genom en stärkt miljöprofil. Information om avfallshantering kan också på ett påtagligt sätt göra det enklare för människor att göra miljömedvetna val. Exempel på informations- och kommunikationskanaler som används inom avfallshanteringen i Tierps kommun är: En ständigt uppdaterad hemsida Telefonsamtal med kunder som själva kontaktar kommunen Kontakt med kunder i samband med fastighetsförvärvning Under planperioden kan det bli aktuellt att informera hushållen via Facebook. Det kommunala bostadsbolaget Tierpsbyggen arbetar aktivt med information genom att ge alla nyinflyttade ett startpaket med information om hur sortering ska gå till och vilka möjligheter som finns. I varje soputrymme finns även information och instruktioner till hur sortering ska ske. I de soputrymmen som sorteringen fungerar mindre bra genomförs särskilda informationsinsatser till berörda hushåll. 15(17)
5.3 TAXA De vanligaste ekonomiska styrmedlen som förekommer inom avfallsområdet är skatter, miljöavgifter/subventioner, pantsystem och differentierade taxor. En utgångspunkt vid utformandet av ekonomiska styrmedel där syftet är minskad miljöbelastning och/eller ökad resurshushållning är principen om att förorenaren ska betala. Avfallsekonomin regleras i lagstiftningen (Miljöbalken och Kommunallagen) genom självkostnadsprincipen, rätten till miljöstyrning och likställighetsprincipen. För att kunna stimulera till minskad miljöbelastning från avfallshanteringen och en ökad återvinning av avfall har kommunerna enligt Miljöbalken möjlighet att differentiera avfallsavgiften. Differentieringen bör dock inte vara orimligt stor, d.v.s. alternativen som differentieras måste vara ekonomiskt möjliga för kunden. Dramatiska skillnader i avgiftsnivåerna riskerar att leda till att hushåll som inte vill bidra till en fungerande hantering väljer en viss avfallshanteringslösning enbart av ekonomiska skäl, vilket ofta innebär att ökad miljönytta i form av exempelvis förbättrad sortering inte åstadkoms. För små skillnader leder å andra sidan inte till avsedd miljönytta. Tierps kommun har en miljöstyrande renhållningstaxa som ger hushåll med abonnemanget miljöservice, med hämtning 1 gång per månad istället för varannan vecka en betydligt lägre avgift. Därmed stimuleras både sortering av avfallet och hemkompostering av matavfallet. I samband med att avfallsplanen genomförs och separat insamling av matavfall införs kommer taxan att revideras. För att en differentierad avgift ska uppnå en effektiv miljöstyrning måste den kombineras med kommunikation där syftet och miljönyttan tydliggörs. Andra ekonomiska styrmedel än de kommunala är skatt på avfall som deponeras, pant på returflaskor, skrotningspremier för bilar, producentansvarets förpackningsavgifter samt avgifter på miljöfarliga batterier. Sådana avgifter och pantsystem är i huvudsak lagreglerade. Fastighetsägare i Tierp har möjlighet att beställa hämtning av källsorterat avfall, förpackningar och returpapper, vid fastigheten mot avgift. Därmed blir det lättare för de boende att lämna sitt sorterade avfall. 5.4 TILLSYN Varje kommun tillämpar tillsyn enligt Miljöbalken för att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt gällande lagstiftning. Vid rutinmässiga inspektioner av miljöfarlig verksamhet säkerställs att hanteringen av farligt avfall sker på ett betryggande sätt genom okulär besiktning av lagring av avfallet, kontroll av kvitton på borttransporterat avfall och vilken anläggning som har tagit emot avfallet samt att kompletterande frågor ställs om hanteringen. Annat avfall än farligt avfall hanteras mera översiktligt genom okulär besiktning av lagring av avfallet, omfattning av nedskräpning på platser där allmänheten har insyn samt kompetterande frågor om avfallets borttransport. Vid tillsyn enligt Livsmedelslagen på restauranger och i storkök sker tillsynen av avfallshanteringen mera översiktligt med fokus på att förhindra risken för att avfallet ska attrahera skadedjur. Viss s.k. projektinriktad tillsyn förekommer i mindre omfattning. Det kan till exempel handla om tillsyn över kemikaliehantering i jordbruk. Aktuella frågor inom tillsyn är tillsyn av återvinningsstationer, tillsyn om rivningsavfall samt information om återvinning av annat avfall än farligt avfall. 16(17)
6 ORGANISATION I detta kapitel beskrivs översiktligt den kommunala avfallsorganisationen. Vidare redogörs översiktligt för de organisatoriska konsekvenserna av genomförande av avfallsplanens åtgärdsprogram. 6.1 NUVARANDE ORGANISATION Ytterst ansvarig för kommunal renhållning, tillsyn och annan verksamhet inom kommunen är kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Nedan beskrivs kort hur ansvaret vidare är fördelat inom kommunen. Det är Utskottet Samhällsbyggnad som har det politiska ansvaret för de frågor inom avfallsområdet som kommunen ansvarar för. Renhållningsenheten är ansvarig förvaltning. Inom förvaltningen finns tre tjänstemän som ansvarar för frågor som planering, uppföljning, fakturering, kundtjänst och abonnemang. Insamling av hushållsavfall och bemanning av återvinningscentraler sker i egen regi. Slamtömning sker av entreprenör. Jävsnämnen är ansvarig tillsynsmyndighet och tillsynen utförs av Medborgarservice. Separat matavfallsinsamling planeras att införas. I samband med införandet av separat matavfallsinsamling kan resurserna inom organisationen behöva kompletteras. Hur organisationen påverkas beror bland annat på i vilken takt insamlingen av matavfall införs och vilket insamlingssystem som väljs. Ökade resurser för information kommer troligtvis att behövas. 6.2 SAMVERKAN Inget formaliserat samarbete med andra kommuner finns idag. Tierps kommun samarbetar med Östhammars kommun i olika ärenden vid behov, exempelvis samordning av upphandling. 6.3 KONSEKVENSER AV AVFALLSPLANENS ÅTGÄRDSPROGRAM Genomförandet av åtgärderna i avfallsplanens åtgärdsprogram förutsätter engagemang från flera olika delar av kommunens organisation. Renhållningsenheten är nyckelaktör i arbetet men flera andra organisationer kommer att behöva vara aktiva i arbetet. Många av åtgärderna bedöms dock kunna genomföras med befintliga personella resurser. Åtgärdsprogrammet innehåller ett flertal åtgärder avseende matavfallsinsamling. I samband med införandet av separat matavfallsinsamling kan resurserna inom organisationen behöva kompletteras. Hur organisationen påverkas beror bland annat på i vilken takt insamlingen av matavfall införs och vilket insamlingssystem som väljs. Ökade resurser för information kommer troligtvis att behövas. 17(17)
Bilaga 1 Nulägesbeskrivning
INNEHÅLL 1 BESKRIVNING AV KOMMUNEN... 1 1.1 KOMMUNEN OCH DESS INVÅNARE... 1 1.2 NÄRINGSLIVSSTRUKTUR... 2 2 AVFALLSMÄNGDER... 4 2.1 AVFALL SOM OMFATTAS AV KOMMUNALT RENHÅLLNINGSANSVAR... 4 2.2 AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR... 5 2.3 ÖVRIGT AVFALL... 5 3 ÅTERANVÄNDNING... 6 4 INSAMLING OCH BEHANDLING... 6 4.1 AVFALL SOM OMFATTAS AV KOMMUNALT RENHÅLLNINGSANSVAR... 7 4.1.1 Kärl- och säckavfall... 7 4.1.2 Grovavfall... 8 4.1.3 Latrinavfall... 8 4.1.4 Slam... 8 4.1.5 Farligt avfall... 8 4.2 AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR... 9 4.2.1 Tidningspapper och förpackningar... 9 4.2.2 Däck... 9 4.2.3 Batterier...10 4.2.4 Bilar...10 4.2.5 Avfall från elektriska och elektroniska produkter...10 4.2.6 Läkemedel...10 4.3 ÖVRIGT AVFALL...10 4.3.1 Avfall från kommunal verksamhet...10 4.3.2 Avfall från annan verksamhet... 11
I denna bilaga beskrivs de förhållanden i kommunen som påverkar avfallets mängd och sammansättning med avseende på antal invånare, antal hushåll i kommunen fördelat på boendeform samt kommunens näringslivsstruktur. Här presenteras också en sammanställning av avfallsmängder och nuvarande hantering beträffande insamling och behandling av avfall från kommunen. I bilaga 2 och 3 finns uppgifter om anläggningar och nedlagda deponier. 1 BESKRIVNING AV KOMMUNEN 1.1 KOMMUNEN OCH DESS INVÅNARE Tierps kommun i Uppsala län har ett kustnära läge vid Östersjön, cirka 13 mil norr om Stockholm och 5 mil söder om Gävle. Läget är strategiskt bra med närheten till Uppsala, Gävle och Stockholm som större orter för arbetspendling och god infrastruktur. Motorväg E4, som löper mellan Helsingborg och Luleå, sträcker sig väster om tätorten Tierp och orten har även en järnvägsstation där tåget mellan Sveriges största flygplats, Arlanda, och Stockholm stannar. Kommunen har cirka 20 000 invånare varav cirka 6 000 invånare i Tierps tätort. Övriga tätorter är Mehedby, Månkarbo, Karlholmsbruk, Skärplinge, Söderfors, Tobo, Upplanda och Örbyhus. Folkmängden har i stort sett varit konstant omkring 20 000 invånare de senaste 30 åren. Befolkningsutveckling i kommunen redovisas i Tabell 1 nedan. Tierp har unika möjligheter att utvecklas. Här finns fantastiska möjligheter för de som vill bo i en mindre kommun med utmärkta förbindelser till storstaden. Här finns mindre samhällen och tätorter och här finns en levande landsbygd med enskilda gårdar och mindre bybildningar. Den rika variationen av boendemiljöer och olika boendeformer är en stor tillgång, som kan utvecklas ytterligare. I kommunen finns dessutom god service och goda möjligheter till en rik fritid med närhet till natur och kultur. Det finns också många och framgångsrika företag. 1 Tabell 1 Befolkningsutveckling i Tierps kommun. Nuläge och prognos. År 2000 År 2011 År 2015 År 2020 Tierps kommun 20 171 20 077 21 577 23 077 Tabell 2 Boendeform Antal hushåll i kommunen fördelat på olika boendeformer. Källa: Fakta om befolkningen i Tierps kommun 2011. Siffrorna avser år 2009. Tierps kommun - Villa, en- och tvåbostadshus 6 184 - Lägenhet i flerbostadshus 3 550 - Fritidshus 2 1 362 1 Källa: Översiktsplan 2010 2030. Antagen 2011-12-14. 2 Källa: Renhållningens kundregister, december 2011. 1(1)
Bostadsbyggandet under de senaste fem åren har enbart omfattat småhus 3, till stor del i naturnära lägen. Andelen fritidshus i kommunen är hög. Under sommarhalvåret och även på helger vintertid ökar antalet invånare med många fritidsboende. Detta ställer stora krav på organisationen för insamling av hushållsavfall för att klara variationerna i arbetsbelastning, se kapitel 4.1.1. 1.2 NÄRINGSLIVSSTRUKTUR I kommunen finns en lång industritradition vilken lever vidare på flera orter i kommunen. Det finns även ett antal små och medelstora företag. Tierps näringsliv utmärker sig med en stor andel sysselsatta inom industri (tillverkning och utvinning) och liten inom företags- och informationstjänster. Dominerande branscher, utifrån antalet anställda, är i fallande ordning: Tillverkning och utvinning Vård och omsorg Byggverksamhet Handel Utbildning Företagstjänster Avfallet från dessa sektorer bedöms till stor del utgöras av metallskrot, bygg- och rivningsavfall, med hushållsavfall jämförligt avfall samt tidnings- och förpackningsavfall. De tio största arbetsgivarna är 4 : Tierps kommun Atlas Copco Tools AB (Försäljning av industriprodukter) Uppsala läns landsting Erasteel Kloster AB (Metallproduktion) Habia Cable AB Scana Steel Söderfors AB Swebus AB Munters Europe AB (Produkter och tjänster inom inomhusklimat) SJ AB Samhall AB Pendlingen är mycket stor. Drygt hälften av de förvärvsarbetande som bor i kommunen pendlar till en arbetsplats utanför kommunen. Inpendlingen är också stor. På närmare en fjärdedel av arbetsplatserna inom kommunen arbetar inpendlare. I Tabell 3 nedan redovisas antal personer som pendlar. 33 Källa: Översiktsplan 2010 2030. Antagen 2011-12-14. 4 Källa: Fakta om befolkningen i Tierps kommun 2011 www.tierp.se 2(1)
Tabell 3 Antal personer som pendlar in till respektive ut från Tierps kommun. Källa: Fakta om befolkningen i Tierps kommun 2011. Avser år 2009. Inpendlare Utpendlare Totalt 1 447 3 291 3(1)
2 AVFALLSMÄNGDER 2.1 AVFALL SOM OMFATTAS AV KOMMUNALT RENHÅLLNINGSANSVAR Nedan redovisas mängder för avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Redovisningen är uppdelad per insamlad fraktion samt utifrån vilka behandlingsformer som tillämpas. Tabell 4 Insamlade och behandlade mängder av avfall som omfattas av kommunalt ansvar. År 2011, ton. Materialåtervinning Biologisk behandling Förbränning Deponering Totalt Kärl- och säckavfall 4 952 4 952 Grovavfall 1 338 314 5 629 2 281 Matavfall 6 Latrinavfall 51 51 Slam från enskilda 880 880 avlopp 7 Farligt avfall: - impregnerat trä - asbest 2 2 - riskavfall - småkemikalier 42 42 Summa 1 338 931 5 308 631 8 208 Det finns inte tillgänglig statistik för den totala mängden avfall i hela Sverige ännu för år 2011. Det kan dock konstateras att den totala mängden hushållsavfall i Tierp är nära riksgenomsnittet, ca 470 kg per person jämfört med ca 460 8 kg per person. På Gatmots avfallsanläggning tas även emot slam från avloppsreningsverk och rent trä som flisas. Dessa mängder redovisas i kapitel 2.3. 5 Brännbart grovavfall som skickas till Uppsala för förbränning utgör 314 ton. Dessutom tas ca 2 000 ton trä emot och flisas, se kapitel 2.3 6 Ingår i kärl- och säckavfall. 7 Ca 9 240 kubikmeter slam från enskilda avloppsanläggningar hämtades under år 2011. Andelen torrsubstans, TS, bedöms vara ca 2 %. Här har mängden räknats om till 21 % TS, vilket motsvarar TS-halt för slam från avloppsreningsverket. 8 Källa: Avfall Sverige (2011): Svensk avfallshantering 2011. Uppgiften avser år 2010 för riket. 4(1)
2.2 AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR Nedan redovisas mängder avfall som omfattas av producentansvar. Redovisningen är uppdelad per insamlad fraktion. Tabell 5 Insamlade mängder av avfall som omfattas av producentansvar år 2011. Siffror inom parantes anger riksgenomsnitt för insamlad mängd per person. Förpackningar samt tidningar, varav: Mängd ton Mängd per person Kg/person - Tidningspapper 1 102 55 (38) - well- och kartongförpackningar 267 13 (12) - plastförpackningar 70 3,5 (4,8) - metallförpackningar 25 1,3 (1,7) - glasförpackningar 314 16 (19) Däck* Batterier totalt, varav: - småbatterier 5,2 0,26 - blybatterier tyngre än 3 kg* Bilar* Elektriska och elektroniska produkter, varav: - kyl/frys 118 5,9 - vitvaror 99 4,9 - lysrör** 2,4 0,12 - glödlampor 0,8 0,04 - diverse elektronik 187 9,3 Summa 2 190 109 * Uppgift saknas. ** Gasurladdningslampor. 2.3 ÖVRIGT AVFALL Sammanställda uppgifter om avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar eller producentansvar saknas. Utifrån beskrivningen av kommunens näringslivsstruktur bedöms avfallsmängderna från tillverkningsindustri, och då särskilt från kategorin metallframställning och metallvarutillverkning där Atlas Copco Tools AB är dominerande aktör, vara märkbar. 5(1)
Exempel på verksamheter där kommunen eller kommunala bolag är verksamhetsutövare och som är av större betydelse från ett avfallsperspektiv är det kommunala avloppsreningsverket och energianläggningar, vilka genererar slam respektive aska. Mängden slam från avloppsreningsverk uppgick till ca 2 150 ton, inklusive slam från enskilda avloppsanläggningar. På återvinningscentralerna tas trä emot och flisas. Under år 2011 togs ca 2 000 ton rent trä emot. I övrigt bedöms dominerande avfall från verksamheter utgöras av bygg- och rivningsavfall, med hushållsavfall jämförligt avfall samt tidnings- och förpackningsavfall. 3 ÅTERANVÄNDNING Användbara begagnade saker kan lämnas exempelvis till Kretsloppsshopen som drivs av kommunens Resurscentrum för vuxna. Sakerna kan lämnas direkt till Kretsloppsshopen eller i container vid någon av återvinningscentralerna. Kretsloppsshopen tar emot allt som förekommer i ett hem med undantag av kläder, sanitetsporslin och vitvaror. Det finns också flera andra aktörer på second-hand-marknaden, exempelvis Röda korset och diverse loppmarknader. 4 INSAMLING OCH BEHANDLING I nedanstående kapitel beskrivs kortfattat avfallshanteringen i kommunen, det vill säga var avfallet uppkommer, hur avfallet samlas in och hur det återvinns eller bortskaffas. Beskrivningen fokuserar på det avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Ett särskilt avsnitt finns om hantering av avfall som omfattas av producentansvar. Beskrivningen av hanteringen av avfall från verksamheter görs översiktligt då avfallet inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar och därmed hanteras av flera olika aktörer. Indelningen av avfallet i kategorier görs enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan. Sammantaget samlas ca 9 500 ton avfall in från hushåll 9 ; kärl- och säckavfall, grovavfall, avfall som omfattas av producentansvar och farligt avfall. Ca 56 % av avfallet skickas till förbränning med värmeutvinning och elproduktion. Ca 38 % av avfallet skickas till materialåtervinning 10, inklusive biologisk behandling och ca 7 % deponeras, se figur 1. Mindre än en halv procent av den totala mängden hushållsavfall utgörs av insamlat farligt avfall. 9 En viss del avfall från verksamheter kan ingå i uppgiften. Uppgiften inkluderar inte slam från enskilda avloppsanläggningar och träavfall. 10 En del av detta kan skickas till förbränning efter sorteringsanläggning. 6(1)
Figur 1 Behandling av insamlat avfall från hushåll i Tierps kommun. Data från tabell 4 och 5 ovan. Avfall till biologisk behandling utgörs av latrin. Matavfall som hemkomposteras ingår inte. Enhet: ton. 4.1 AVFALL SOM OMFATTAS AV KOMMUNALT RENHÅLLNINGSANSVAR 4.1.1 Kärl- och säckavfall Med kärl- och säckavfall menas hushållsavfall som normalt läggs i behållare vid fastighetsgräns, exempelvis städsopor och matavfall. Kärl- och säckavfall uppkommer i hushåll och verksamheter. Insamling av kärl- och säckavfall sker normalt varannan vecka. I tätort kan hämtning av avfallet varje vecka beställas. Fastighetsägare som komposterar sitt matavfall kan, efter ansökan, beställa hämtning av övrigt kärl- och säckavfall en gång per månad. Från fritidsfastigheter sker hämtning under perioden maj september. Hämtning sker normalt varannan vecka, eller en gång per månad under förutsättning att allt matavfall komposteras. De normala abonnemangen är 140 eller 240 liters kärl för villor och 240 660 liters kärl för lägenheter samt verksamheter. Hämtning av avfall i container förekommer också från flerbostadshus och verksamheter. Säck används normalt inte i Tierps kommun, men fastighetsägare kan använda extrasäckar, som köps av renhållningen, vid enstaka tillfällen med extra mycket avfall. Hemkompostering av matavfall förekommer, främst hos villahushåll. Insamling av kärl- och säckavfall sker idag i kommunal regi i förvaltning. För att kunna hantera de relativt stora variationerna mellan sommar- och vintersäsong i antal boende, tillämpas arbetsrotation mellan insamlingspersonal och personal vid återvinningscentralerna i kombination med sommarvikarier. Insamlat kärl- och säckavfall omlastas på Gatmots avfallsanläggning till containrar för vidare transport till förbränning, för närvarande i Uppsala. 7(1)