Öppna data i Sverige Resultat och erfarenheter från arbetet med öppna data. År 2014. 655 öppna datamängder i Sverige varav 1/3 från Stockholms stad. 66% av datamängderna finns i öppna maskinläsbara format. 67% av öppna dataprojekten har skapat både interna och externa nyttor. www.pwc.se
Innehåll Inledning...3 Sammanfattning...4 Executive Summary...6 Bakgrund...7 Öppna data...8 Vinnovas utlysningar... 16 Projekten...20 Erfarenheter... 24 Projektens resultat...26 Nytta...28 Öppna datamängder i Sverige...30 Rekommendationer...36
1. Inledning Öppna data bedöms ha ett stort värde för att förbättra tjänsterna i den offentliga sektorn och skapa förutsättningar för företagande och tillväxt. På senare år har det tagits flera initiativ i Sverige och inom EU för att frigöra dessa värden. Som exempel kan nämnas EU-direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, det så kalllade PSI-direktivet 1, samt den svenska PSI-lagen 2 som implemeterar direktivet i svensk rätt. Utöver dessa regelförändringar har E-delegationen tagit fram en vägledning för vidareutnyttjande av offentlig information 3 och Vinnova har arbetat med att stödja olika öppnadatainitiativ samt utvecklat en nationell katalog för öppna data 4. PwC har en lång tradition av kartläggning och analys av drivkrafter, utveckling och kompetens inom olika sektorer och är en ledande aktör inom digitalisering av samhället. Därför är det med stort intresse vi genomfört en genomgång av de öppna dataprojekt som finansierats av Vinnova samt de öppna datakällor som finns tillgängliga i Sverige. Syftet med denna kartläggning är att få en bättre bild av hur arbetet med öppna data bedrivs, vilka utmaningar som möter i arbetet samt vilka nyttor det skapar. Syftet är också att bidra med kunskap om vilka typer av data som finns tillgängliga i Sverige och hur väl tillgången kan förväntas möta efterfrågan på data. Arbetet med öppna data i Sverige har kommit en bra bit på väg men det finns mycket kvar att göra. Trots att Sverige i internationella jämförelser placerar sig väl så släpar utvecklingen i Sverige efter jämfört med våra grannländer. Oppnadata.se innehåller idag endast en liten del av de öppna datamängder som finns tillgängliga och tillgängliggjorda datamängder är inte beskrivna på ett enhetligt sätt, två faktorer som bidrar till att försvåra för vidareutnytjare och förhindra att den fulla potentialen av öppna data realiseras. Arbetet med att ta fram rapporten har delvis skett med stöd av Vinnova. Vi ser nu fram emot att få diskutera resultatet med alla olika intressenter och tillsammans identifiera de största utmaningarna och framgångsfaktorerna de kommande åren. God läsning och tveka inte att kontakta oss för fördjupad dialog! Jon Arwidson Partner och ansvarig för e-förvaltning inom PwC Magnus Kolsjö Senior Manager och ansvarig för öppna data inom PwC 1. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/all/?uri=celex- :02003L0098-20130717 2. Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen 3. http://www.edelegationen.se/stod-och-verktyg/oppna-data-psi/ 4. http://www.oppnadata.se 2014 Öppna data i Sverige 3
2. Sammanfattning PwC har gått igenom ansökningar och slutrapporter för de 39 projekt som beviljats bidrag från Vinnova inom ramen för utlysningarna Öppna datakällor 1 och Öppna datakällor 2 under 2012. Ansökningarna och slutrapporterna har kompletterats med en webbenkätundersökning som besvarats av projektens projektledare. Av dessa har 30 av 39 projekt besvarat enkäten som genomfördes under februari 2014. PwC har även gjort en analys av brittisk efterfrågedata gällande öppna data. Detta är enligt vår bedömning den bästa data som finns tillgänglig i dagsläget för att bedöma efterfrågan på data. Vi har även gjort en genomgång av tillgängliga öppna datakällor i Sverige. Vår genomgång visar att det är tydligt att Vinnovas bidrag genom utlysningarna varit nödvändigt för att få till stånd ett arbete med öppna data. 60 procent av de som svarat på enkäten uppger att de inte skulle startat något öppna dataprojekt om det inte var för stödet från Vinnova. Av de öppna datamängder som vi har identifierat kan 109 stycken eller 17 procent spåras tillbaks till arbete som gjort på grund av medel som tilldelats från Vinnova. Det är i huvudsak privata aktörer samt samverkansprojekt där offentliga- och privata aktörer samverkar som sökt och fått bidrag från Vinnova för arbete med öppna data. De olika tyngdpunkter som Vinnova satt upp för de två utlysningarna har fått tydligt genomslag i resultatet. 90 procent av projektledarna uppger 4 Öppna data i Sverige 2014
att de nått målen för sina projekt. 80 procent av projekten har lett fram till att datamängder har tillgängliggjorts som öppna data och en tredejdel av projekten har resulterat i länkade öppna data. Trots att projekten noterar flera framgångar finns det även en del frågetecken. Ett återkommande problem som flera projektledare berättar om är svårigheter i kontakterna med informationsägare, behovet av bättre förankring av projekten internt och ökad spridning av projektens resultat. Vår bedömning är att mixen av de datamängder som tillgängliggjorts hitintills relativt väl motsvarar efterfrågan. Dock saknas data rörande politik, sysselsättning och arbete som kan bedömas vara intressant ur ett demokratiskt perspektiv samt för samhällsnyttig verksamhet och forskning. Allt för stor del av denna data tillgängliggörs också i format som inte är öppna och/eller maskinläsbara. För att förbättra tillgången till öppna data i Sverige rekommenderar vi att: Förbättra det stöd som ges till vinnovafinansierade projekt för att öka samverkan mellan projekten. Se till att datamängder publiceras på oppnadata.se och att det görs på ett enhetligt sätt. Skapa ett forum för att få bättre spridning av resultaten från de vinnovafinansierade projekten. Verka för att öka andelen kvinnliga projektledare projekt som finansieras av Vinnova. Prioritera publiceringen av data rörande politik samt sysselsättning och arbete. Publicera data i öppna maskinläsbara format. 2014 Öppna data i Sverige 5
3. Executive Summary Open data is believed to have a great value to improve services in the public sector and create opportunities for employment and growth. PwC has reviewed the applications and final reports for the 39 projects that has been granted support from Vinnova within the calls Open data sources 1 and Open the data source 2 in 2012. The applications and final reports have been supplemented by a web survey answered by the project managers 30 out of 39 projects have responded to the survey conducted in February 2014. We have also conducted an analysis of British demand data regarding open data. This is in our opinion the best data available today to assess the demand for data. We have also performed a review of available open data sources in Sweden. Our review shows that it is clear that Vinnova s supprt through the two calls have been necessary to bring about a work with open data. 60 percent of respondents stated that they would not have started any open data project if it was not for the support from Vinnova. Of the open data sets that we have identified 109, or about 17 percent can be traced back to work being done thanks to funding provided by Vinnova. It is essentially the private sector and collaborative projects in which public and private actors work together that has applied for and received support from Vinnova for work with open data. The different emphases that Vinnova set up for the two calls have made a clear impact on the results of the deliverables in the different projects. 90 percent of project leaders report that they have reached the goals of their projects. 80 percent of the projects have led to data sets being made available as open data and a third of the projects have resulted in linked open data. Although the projects noted several successes, there have also been a few questions. Several project managers talk about problems in dealing with information owners and the need to establish support for the project internally as well as wider dissemination of project results. Our assessment is that the mix of the datasets that have been made available relatively well meets what is the likelydemand. However, there is a lack of data concerning politics as well as employment and working conditions. These data are interesting from a democratic perspective and for community work and research. All too many of the data sets made available are also in formats that are not open and/or machine-readable. To improve access to open data in Sweden, we recommend: Improve the support provided to projects funded by Vinnova to enhance collaboration between the projects. Ensure that datasets are published on oppnadata.se and that it is done in a uniform way. Create a forum for better dissemination of results of the Vinnova funded projects. Work to increase the proportion of female project leaders for projects funded by Vinnova. Prioritise the publication of data on politics and employment and working conditions. Publish data in open and machine-readable formats. 6 Öppna data i Sverige 2014
4. Bakgrund PwC har beviljats projektmedel från Verket för innovationssystem (Vinnova) för att göra en genomgång av de utlysningar gällande öppna data som Vinnova genomförde under 2012. Denna rapport innehåller en redovisning av resultatet från den genomgången kompletterad med en analys av tillgängliga öppna datamängder i Sverige. 4.1 Vinnovas uppdrag Enligt sin instruktion har Vinnova till uppgift att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. På senare år har Vinnova identifierat den potential som finns inom arbetet öppen innovation och öppna data och arbetar sedan 2011 med olika insatser för att stärka utbudet av datakällor. För innovatörer och entreprenörer som arbetar för att tillvarata digitaliseringens möjligheter är öppna data en central resurs och förutsättning för att kunna bygga nya tjänster. Ett av Vinnovas huvudverktyg är att bidra till finansiering av projekt genom offentliga utlysningar. I denna rapport analyseras de två utlysningarna Öppna datakällor 1 och Öppna datakällor 2 som Vinnova genomförde 2012. 4.2 Metod och genomförande Till grund för analysen ligger de ansökningar och slutrapporter som projekten lämnat in till Vinnova samt en webbenkätundersökning som genomförts med de projektledare som ansvarat för projekten. Vi har haft tillgång till ansökningarna från alla 39 projekt som beviljats finansiering av Vinnova. Däremot saknas tre av projektens slutredovisningar i vårt underlag. Enkäten som genomfördes under februari har besvarats av 30 av de sammanlagt 39 projekten. Bortfallet var störst gällande de projekt som fick bidrag genom utlysningen Öppna datakällor 1 där endast 14 av 22 svarade på enkäten. För Öppna datakällor 2 svarade 16 av 17 projekt. Anledning till det större bortfallet för Öppna datakällor 1 kan antas vara att projekten ligger längre bort i tiden och att flera av projektledarna har gått vidare till andra uppdrag eller anställningar. Detta bekräftas också av den telefonuppföljning vi genomfört för att försöka få in så många svar som möjligt på enkäten. De ansökningar och rapporter vi använt som underlag uppvisar flera brister som kan antas bero på att de som fyllt i de webbaserade formulär som Vinnova använder har missförstått vad som ska fyllas i eller har skrivit fel. I vissa fall är formulären dessutom ofullständigt ifyllda. Genomgången av de olika projekten har kompletterats med en analys av brittisk efterfrågedata för öppna data samt en kartläggning av tillgängliga öppna datakällor i Sverige. 2014 Öppna data i Sverige 7
5. Öppna data Att utbyta och tillhandahålla data har i alla tider varit en av hörnstenarna i den mänskliga civilisationen. Faktum är att människan lärde sig att samla in, lagra och utbyta numeriska data för över 35 000 år sedan, långt innan hon lärde sig att använda skrift för att förmedla språkliga uttryck. Inledningsvis bestod datan av skåror ristade på ett ben eller en trästicka. Senare utvecklades dessa skåror till mer utförliga tecken som i en och samma symbol kunde beteckna både art och antal. Att kunna registrera numeriska data ökade tilliten vid handelsutbyte och skapade bättre möjligheter att hålla ordning på kalenderuppgifter, tillhörigheter med mera. 5.1 Offentliga data eller öppna data Under senare år har den outnyttjade potential som finns i de data som offentliga organisationer, såsom kommuner, landsting och statliga myndigheter, förfogar över diskuterats allt mer. I diskussionen förekommer både begreppet offentliga data (även benämnt PSI-data ) samt begreppet öppna data. I Sverige finns sedan 2010 en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen 5 (PSI-lagen) som bygger på ett EU-direktiv 6. Lagen syftar till att underlätta enskildas an vändning av handlingar som tillhandahålls av offentliga organisationer och att förhindra att de sätter upp villkor för hur handlingar får användas som begränsar konkurrensen. Offentliga data även kallade PSI-data syftar på de data som omfattas av denna lagstiftning. Dessa data behöver inte vara öppna, PSI-lagen tillåter nämligen att kommuner och landsting tar ut avgifter för handlingar som de tillhandahåller för vidareutnyttjande. Flera studier visar dock att det finns en stor nytta i att istället tillhandahålla dessa som så kallade öppna data. Öppna data är data som vem som helst fritt kan använda, återanvända och distribuera utan andra förbehåll än, som mest, källangivelse och/eller vidarelicensiering under samma villkor om öppenhet 7. Det är denna definition som E-delegationen hänvisar till i sin vägledning för vidareutnyttjande av information 8. Lite mer utförligt kan öppna data sägas vara data som uppfyller nedanstående krav 9 : 8 Öppna data i Sverige 2014 5. Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen 6. Europaparlamentets och Rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn 7. http://opendefinition.org 8. Vidareutnyttjande av offentlig information En vägledning för myndigheter, E-delegationen, s.15 9. http://www.opengovdata.org/home/8principles
Öppna data ska uppfylla nedanstående krav 1. Komplett: Information som inte innehåller personuppgifter eller lyder under sekretess görs tillgänglig i så stor omfattning som möjligt. Detta gäller särskilt databaser med material som skulle kunna vidareförädlas. 2. Primär: Information ska så långt det är möjligt tillhandahållas i originalformatet. Bild- och videomaterial ska tillhandahållas i högsta möjliga upplösning för att möjliggöra vidareförädling. 3. Aktuell: Information ska tillgängliggöras så snabbt som möjligt så att värdet av den inte försvinner. Det bör finnas mekanismer för att automatiskt kunna få information om uppdateringar. 4. Tillgänglig: Information görs tillgänglig för så många användare som möjligt för så många ändamål som möjligt. 5. Maskinläsbar: Informationen är strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra register. 6. Fri: Informationen är tillgänglig för alla utan krav på betalning, eller inskränkningar i form av licensvillkor och registreringsförfaranden. 7. I ett öppet format: Det format informationen lämnas i följer en öppen standard, alternativt är dokumentationen till fomatet fritt tillgänglig och fri från patentlicensvillkor. Öppna data är data som vem som helst fritt kan använda, återanvända och distribuera 2014 Öppna data i Sverige 9
5.2 Nyttor med öppna data Öppna data skapar möjligheter för fler att få insyn i och förståelse för den offentliga förvaltningen. Det gör det också möjligt för fler att utveckla produkter och tjänster som helt eller delvis bygger på data från den offentliga förvaltningen. Man skulle kunna säga att öppna data är ett sätt att applicera teorin om den långa svansen på tjänsteutveckling med anknytning till den offentliga sektorn. Teorin om den långa svansen (Long tail theory) lanserades ursprungligen av Wireds chefredaktör Chris Anderson 2004 10. Han menade att internet och de sociala strukturer som formats runt det, tillsammans med låga kostnader för lagerhållning, erbjöd möjligheter att tjäna pengar även på produkter som tidigare ansetts som olönsamma på grund av för låg försäljning. Traditionellt har företag fokuserat på att sälja mycket av ett fåtal produkter. Anderson menade att det idag är möjligt att bygga affärsmodeller som blir lönsamma även genom att sälja lite av många olika produkter som exempelvis nätbokhandeln Amazon. Summan av de många små transaktionerna i svansen är lika stor eller till och med större än de i huvudet. Applicerat på diskussionen om öppna data ger en hög kostnad för att återutnyttja offentlig information endast ger möjlighet till ett fåtal stora aktörer att utveckla nya produkter och tjänster. Sänkta eller helt eliminerade instegskostnader ger förutsättningar för fler att återutnyttja den data som finns vilket skapar en större sammanlagd nytta. 5.2.1 Demokrati öppna data främjar öppenhet och delaktighet Att göra offentlig data fritt tillgänglig är ett naturligt steg för att anpassa 1700-talets offentlighetsprincip till det 21:a århundradet. Genom att förenkla för medborgare och företag att ta del av och vidareanvända information från den offentliga förvaltningen förbättras möjligheterna till ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning 11. Öppna data förväntas göra det möjligt för allmänheten att engagera sig i samhället på nya sätt för att medverka till skapandet av nya tjänster och lösningar. Det kan handla om att bidra till att förbättra det egna närområdet genom att registrera uppgifter om klotter eller trasig belysning med hjälp av en app som företag utvecklat. Men det kan även vara att engagera sig i någon social eller politisk fråga som man blivit varse genom de data som tillgängliggjorts. Även det vidare civilsamhället kan stärkas av tillgången till öppna data. Organisationer och tillfälligt uppblossande rörelser kan illustrera problem och handlingsalternativ med hjälp av data samt bidra till att öka kunskapen om den offentliga verksamheten och omvärlden 12. 10 Öppna data i Sverige 2014 10. http://archive.wired.com/wired/archive/12.10/tail.html 11. Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap 1 12. Open Government Data Towards Emperical Analysisof Open Government Dta Initiatives, OECD WOrking Papers on Public Governance No. 22, Barbara Ubaldi, OECD, 2013, s.12
Den långa svansen 50 40 30 20 10 0 5.2.2 Effektivitet öppna data främjar kvalitet och utveckling Att arbeta med öppna data för även med sig positiva effekter för kärnverksamheten och den offentliga förvaltningens interna processer. En grundförutsättning för att kunna tillgängliggöra sin information så att andra kan återanvända den är att förvaltningen först har ordning och reda på sin information samt sina system och processer. Arbetet med öppna data kan på så sätt bli en katalysator för ordning och reda. Öppna data skapar även möjligheter för nya sätt att arbeta för den offentliga förvaltningen. I och med att data från verksamheten struktureras och görs tillgänglig för andra blir den även tillgänglig för den egna verksamheten och kan utgöra underlag för analys av verksamheten (BI), informations och ledningssystem, kvalitetsarbete samt verksamhetsutveckling. Det skapar också möjlighet för de egna medarbetarna att ta del av information som kan tjäna som underlag för beteendeförändringar eller egna förbättringsförslag. En ökad transparens bidrar också till att öka den offentliga sektorns legitimitet, minskar risken för oegentligheter och skapar nya möjligheter att upptäcka och motverka fel. Öppna data skapar även möjligheter för nya sätt att arbeta för den offentliga förvaltningen 2014 Öppna data i Sverige 11
5.2.3 Ändamålsenlighet öppna data främjar innovation och tillväxt Det har gjorts flera försök att beräkna värdet på marknaden för informationstjänster som bygger på offentliga data och e-tjänster. En studie som genomfördes 2011 på uppdrag av EU-kommissionen visar på stor nytta av fritt tillgänglig offentlig data. Omräknat till svenska förhållanden visar studien att den direkta tillväxtpotentialen i en ökad vidareanvändning av offentlig data i Sverige är runt 10 miljarder kronor. Givet den svenska skattekvoten skulle detta innebära ökade intäkter för det offentliga med drygt 4,5 miljarder kronor. Detta kan jämföras med de cirka 530 miljoner kronor som statliga myndigheter säljer offentlig data för idag. En finsk studie visar att tillväxten bland små och stora företag som är potentiella vidareutnyttjare av geodata växte 15 procent mer per år i länder som erbjöd geodata som öppna data eller som mest till marginalpriskostnad jämfört med motsvarande företag i länder där geodata erbjuds till en prissättning som bygger på kostnadsåterhämtning 13. Öppna data kan bidra med 10 miljarder kronor i tillväxt Förutom de ekonomiska konsekvenserna så främjar tillgängliggörandet av offentlig data innovation och stärker konkurrenskraften. Detta då kommersiella och sociala entreprenörer ges möjlighet att utveckla nya tjänster eller förbättra redan befintliga. För att detta ska ske är det dock viktigt att det finns en möjlighet för entreprenörer att ges stabila villkor för vidareutnyttjandet av offentliga data och en möjlighet att bygga vinstdrivande företag 14. 5.3 Efterfrågan på öppna data Det finns idag inga mer utförliga undersökningar om efterfrågan på öppna data i Sverige. PwC genomförde 2012 för Örebro kommuns räkning 15 en mindre enkätundersökning där små och stora utvecklare och återutnyttjare av offentlig information tillfrågades om deras intresse för öppna data. Liknande undersökningar har även gjorts bland vidareutnyttjare i Spanien 16. Dessa undersökningar pekar inte åt något entydligt håll. Undersökningen för Örebro kommun indikerar att det största intresset finns för data som har anknytning till politik och den kommunala administrationen, trafik och infrastruktur samt näringsliv och arbete. I den spanska undersökningen är intresset för geodata samt näringslivs- och affärsdata överlägset störst men det finns också ett tydligt intresse för statistik och juridisk information. 12 Öppna data i Sverige 2014 13. Does Marginal Cost Pricing of Public Sector Information Spur Firm Growth?, DIscussion Papers No 1216, Elinkeinoelämän Tutksimuslaitos, 2011, s.13 14. Open Government Data TowardsEmperical Analysisof Open Government Dta Initiatives, OECD WOrking Papers on Public Governance No. 22, BarbaraUbaldi, OECD, 2013, s.12 15. Vilka data efterfrågar utvecklarna? Undersökning för Örebro kommun http://www.slideshare.net/magnuskolsjo/vilka-data-efterfrgar-utvecklarna 16. Characterization Study of the Infomediary Sector 2012 Edition http://datos.gob.es/sites/default/files/121001%20red%20 007%20Final%20Report_2012%20Edition_%20vF_en.pdf
Efterfrågad data Källa: Efterfrågad http://data.gov.uk/odug-roadmap 29 april 2014 Vem efterfrågar data? Källa: http://data.gov.uk/odug-roadmap Vem efterfrågar? 29 april 2014 Administration 14,5% Försvar 4,5% Utbildning 14,7% 20% 7% 10% Miljö Finans 15,4% 23,4% 8% 13% Förvaltning Sjukvård Länkad data 8,6% 19,8% 24,3% 36% 6% Lokalisering 22,7% Policy Samhälle Utgiftsdata Transport 9,2% 9,2% 21,2% 19,9% Ideell sektor Startups Små- och medelstora företag Offentlig sektor Privatpersoner Stora företag Akademi/ forskning 0 5 10 15 20 25 - Den mest utförliga informationen om efterfrågan gällande data finns i Storbritannien där den brittiska regeringen redovisar vilka förfrågningar som kommer in gällande önskade datamängder på den brittiska dataportalen data.gov.uk. De som efterfrågar en ny datamängd får själva klassificera den datamängd de önskar ta del av. Varje datamängd kan ges flera olika klassificeringar. De får också berätta om vilket ändamål de avser att använda datamängden för samt vilken typ av vidareutnyttjare de representerar exempelvis om de är ett litet företag, privatperson eller myndighet. Detta gör att framförallt klassificeringarna av datamängderna kan vara otydliga samt att vissa klassificeringar är svåra att tydligt skilja från varandra. Liksom i undersökningen för Örebro kommun verkar det här som att data om den offentliga förvaltningen som är mest intressant följt av miljödata och data för lokalisering. Trots att den största andelen av de som efterfrågar data är privatpersoner (36 procent) så anges syftet med de förfrågningar som görs i första hand vara forskning (33 procent), affärsverksamhet (28 procent) och först där efter personligt bruk (19 procent). 2014 Öppna data i Sverige 13
Användningen av data i olika sektorer Använding av data i olika sektorer Källa: http://data.gov.uk/odug-roadmap, 29 april 2014 Akademi/ forskning 3 4 3 84 7 Ideell sektor 20 36 6 31 6 Offentlig sektor 48 11 9 21 11 Privatpersoner 15 13 40 24 8 Små- och medelstora företag 56 12 5 24 3 Startups 50 16 8 19 7 Stora företag (>250 anställda) 69 4 4 19 4 0 20 40 60 80 100 Affärsverksamhet Samhällsnyttig verksamhet Personligt bruk Forskning Annan användning Alla siffror i procent Efterfrågan på data för olika användingsområden Källa: http://data.gov.uk/odug-roadmap, 29 april 2014 Affärsverksamhet Samhällsnyttig verksamhet Personligt bruk Forskning Annan användning Administration 7,7% 4,3% 8,3% 6,3% 7,2% Försvar 1,4% 1,6% 2,4% 2,1% 2,9% Utbildning 6,4% 9,3% 5,8% 6,0% 4,8% Miljö 11,4% 14,9% 10,7% 12,2% 10,6% Finans 7,1% 3,1% 9,2% 7,3% 7,2% Förvaltning 10,7% 6,8% 13,1% 10,4% 8,7% Sjukvård 8,2% 7,1% 7,8% 9,6% 10,1% Länkad data 4,6% 4,3% 2,9% 4,1% 4,8% Lokalisering 12,7% 15,5% 13,1% 10,6% 12,6% Policy 4,5% 5,6% 4,4% 5,9% 7,7% Samhälle 9,9% 14,3% 9,5% 11,1% 11,1% Utgiftsdata 3,7% 1,6% 4,4% 5,4% 2,9% Transport 11,7% 11,5% 8,5% 7,0% 9,2% 14 Öppna data i Sverige 2014
Bland privatpersonerna uppges i 40 procent av fallen att den efterfrågade datamängden ska användas för personligt bruk och i 24 procent av fallen att den ska användas för forskning 17. De data som verkar vara mest intressanta för affärsverksamhet är data med anknytning till lokalisering (13 procent), transporter (12 procent) och miljö (11 procent). Lokalisering och miljödata finns med bland de tre mest efterfrågade kategorierna för samtliga typer av användningssyfte. Data som har anknytning till den offentliga förvaltningen kommer på delad första plats med lokaliseringsdata (13 procent) vad avser datamängder som efterfrågas för personligt bruk. För övriga typer av användning bedöms den inte som lika intressant. Den placerar sig först på fjärde plats vad gäller intresset för affärsverksamhet och forskning samt på sjätte plats vad gäller samhällsnyttig verksamhet och annan användning. 5.3.1 Användning av öppna data Studier har visat att det går att skönja trender i vilken typ av vidareutnyttjande som är mest frekvent för olika typer av datamängder. Detta betyder inte att exempelvis geografisk information enbart används i kommersiella sammanhang eller att det inte finns ett intresse bland vinstdrivande företag att vidareutnyttja information med kulturellt eller politiskt innehåll. Illustrationen nedan är en förenklad version av en figur framtagen av OECD för att illustrera vilka trender som observerats kring återanvändandet av offentlig information genom ett flertal studier. De olika kategorierna som redovisas är inte ömsesidigt exkluderande. Exempelvis kan Naturresursinformation delvis vara både Geografisk information och Vetenskaplig information och forskningsdata Kommersiell återanvändning Geografisk information Metrologisk och miljöinformation Ekonomisk och affärsinformation Social information Trafik- och transportinformation Turistinformation Detta kan indikera att denna typ av data har ett tydligare inslag av demokrativärde jämfört med data om lokalisering, transporter och miljö som då kan sägas ha ett större ekonomiskt värde 18., Samhällsnyttig återanvändning Naturresursinformation Rättsinformation Vetenskaplig information och forskningsdata Utbildningsinnehåll Politiskt innehåll Kulturellt innehåll 17. http://data.gov.uk/odug-roadmap 29 april 2014 18. Ibid. 2014 Öppna data i Sverige 15
6. Vinnovas utlysningar Vinnova anordnade under 2012 två olika utlysningar inriktade mot öppna datakällor. Den ena stängdes den 20 april och den andra den 15 oktober 2012. Nedan beskrivs de stora dragen i utlysningarna. Båda utlysningarna var öppna för juridiska personer med projekt som låg i linje med utlysningarna och som tydligt bidrog till att uppfylla utlysningens mål. De bedömningskriterier som Vinnova använde för att bedöma ansökningarna var: Relevans. Minst en deltagare i projektet äger data som tillgängliggörs. Möjligheten för projektet att tillgängliggöra minst en öppen datakälla under projekttiden. Kvalitet. Möjlighet att skapa innovationer baserade på datakällorna. Grad av öppenhet hos datakällor. Fri tillgång till data eller till marginalkostnadsprissättning (för distribution) värderas högt; enkla villkor för användning och återanvändning likaså. Genomförbarhet. Sökandes förmåga och trovärdighet vad gäller genomförandet av det tilltänkta projektet. Projektets egna insatser eller andra dokumenterade resurser. Engagemang bland projektets parter, avsiktsförklaring (letter of intent) från dataägare. Nyttiggörande. Skalbarhet i lösning (många datakällor, många aktörer, många användare av data, återanvändbarhet av lösning). Projektets planer och åtaganden för att sprida och nyttiggöra resultaten. Här tas internationella frågor upp. 6.1 Öppna datakällor 1 Syftet med Vinnovas första utlysning beskrivs i utlysningstexten som dels att ge ökade förutsättningar för externa aktörer att skapa innovationer genom att fler datakällor görs tillgängliga, dels att skapa en ökad kompetens och systematik kring processen att publicera öppna data och använda dessa i Sverige. Vinnova exemplifierade utlysningens innehåll med fyra teman: Offentliga öppna data (Public Sector Information) görs tillgängliga. Företag publicerar sina datakällor på öppet sätt. API:er och andra systemlösningar för att göra öppna data tillgängliga. Övriga insatser och standardisering möjliggör omfattande (vad gäller mängd data och mängd organisationer) tillgängliggörande av datakällor. 16 Öppna data i Sverige 2014
Inventering Analys Liten datakälla Många datakällor Tävling Användning Skalbara lösningar Innovation Forskning om öppen data Öppen källkod för standardsystem Uppföljning Utlysningen riktade in sig mot två typer av projekt: Liten pilotinsats om cirka 25 000 till 50 000 kronor som kunde röra en enklare insats för att snabbt skapa öppna data; samt Stort banbrytande projekt om cirka 100 000 till 400 000 kronor för att nå nya områden eller mer omfattande effekt. Vinnova ville med utlysningen fokusera på förutsättningarna för externa aktörer att skapa innovationer, genom att fler datakällor gjordes tillgängliga. Satsningen på öppna data skulle: bidra till att fler öppna datakällor blir tillgängliga skapa en ökad kompetens kring att publicera öppna data. Som eftersökta resultat angavs: fler öppna datakällor skalbara lösningar för tillgängliggörande av öppna data och på lång sikt: fler tjänster som använder sig av öppna data. 6.2 Öppna datakällor 2 Syftet för den andra utlysningen var något annorlunda än den första. Det angavs vara: dels att ge förutsättningar för fler att öppna datakällor genom stöd för generella förberedande insatser, dels att stimulera en systematisk och skalbar process för att publicera öppna data/psi i Sverige. Utlysningens innehåll beskrevs som: 1. Licenser, villkor för återanvändning, informell standardisering och andra förberedande insatser som möjliggör omfattande (vad gäller mängd data och antal organisationer) tillgängliggörande av datakällor. 2. Generella tekniska lösningar, gränssnitt (API) och verktyg med betydande antal användare och tillämpningar för att göra öppna data tillgängliga. Detta inkluderar moduler som kan användas för att öppna upp data i vanligt förekommande standardsystem. Illustration: Schematisk bild av värdekedja för öppna data. Utlysningen omfattade det markerade området. 2014 Öppna data i Sverige 17
Illustration: Schematisk bild av värdekedja för öppna data. Utlysningen omfattade det markerade området. Forskning Analys Liten datakälla Många datakällor Tävling Användning Kartläggning API Skalbara verktyg APP Licenser Villkor Öppen källkod för standardsystem Uppföljning Underlätta för externa aktörer att skapa innovationer genom att tillgängliggöra data Forskning om öppen data Även denna utlysning riktade in sig mot två olika typer av projekt: Administrativa projekt om 300 000 till 500 000 kronor gällande grundläggande insatser som ökar förutsättningarna för aktörer att skapa och publicera öppna data; samt Tekniska projekt om 300 000 till 800 000 kronor för projekt med mer omfattande effekt, där utvecklade lösningar i form av API:er, moduler och anpassningar tar sikte på ett Skalbara större antal lösningar datakällor och användare. I denna utlysning Öppen källkod ville Vinnova för standardsystem fokusera på generella lösningar som fler än en aktör kan använda och dra nytta av. Satsningen skulle: Bidra till att grundläggande frågeställningar, förutsättningar och villkor för att öppna datakällor får en generell lösning. Öka tillgången till verktyg och metoder som många kan återanvända i processen att publicera öppna data. De resultat Vinnova förväntade var: Generella administrativa Innovationlösningar för publiceringen av fler öppna datakällor som under projektet, eller i direkt anslutning, tas i bruk av flera aktörer. Skalbara och fria tekniska lösningar som används för att tillgängliggöra datakällor. 18 Öppna data i Sverige 2014
2014 Öppna data i Sverige 19
7. Projekten Utifrån vem som är projektledare och bidragsmottagare har vi försökt att göra en indelning över vilka som har fått bidrag från Vinnova i de två utlysningarna. Med Akademi avses universitet och högskolor samt högskolenära eller forskningsanknuten verksamhet. OPS avser samarbeten mellan offentliga och privata aktörer antingen genom att de gått samman om en gemensam ansökan eller genom att den sökande organisationen i sig är ett resultat av offentlig-privat-samverkan. Fördelning av projektmedel mellan olika grupper Akademi Kommunal 1 2 4 4 Vår indelning visar på att den största andelen sökanden kommer från den privata sektorn och från projekt som bygger på samverkan mellan offentliga och privata organisationer. OPS Privat 4 5 5 6 7.1 Klassificering av projekten I samband med ansökan får de sökande själva klassificera sina projekt utifrån behovsområde, forskningsområde och produktområde. Klassificeringen syftar till att göra det enklare att jämföra Vinnovas satsningar med andra aktörer både nationellt och internationellt. 5 Statlig 3 0 8 Öppna datakällor 1 Öppna datakällor 2 Klassificeringen av behovsområde bygger på en förteckning över behovsområden som tagits fram av Vinnova. Behovsområden avser olika samhälleliga behov. 20 Öppna data i Sverige 2014