METEOROLOGI Nr 158, 2015 Snödjup i Sverige 1904/05 2013/14 Lennart Wern
Pärmbild. Bilden är från Tandådalens topp. I lä bakom trästolparna har det bildats snöstolpar som inte innehåller något annat än snö. Troligen har vindriktning varit konstant under en längre tid och i lävirvlar bakom trästolparna har det ansamlats snö. Foto Lennart Wern. ISSN: 0283-7730 SMHI 2015-01-26
METEOROLOGI Nr 158, 2015 Snödjup i Sverige 1904/05 2013/14 Lennart Wern
Denna sida är avsiktligt blank
Sammanfattning Rapporten ger en beskrivning av snöförhållandena i Sverige under vintrarna 1904/05 till 2013/14. Speciellt har vinterns största snödjup, antal dagar med snötäcke och stora snödjupsökningar under ett dygn studerats. Snödjupsrekord för olika månader och landsdelar har sammanställts. Svåra snövintrar beskrivs liksom olika exempel på extrema snöfall och snödjup med återkomsttiden 10 och 50 år. Vid en jämförelse av vintrarna under perioderna 1991 2014 med 1961 1990 så har vinterns största snödjup minskat i nästan hela landet utom i nordligaste Norrland. I södra Norrland samt norra Svealand utom fjällen har det varit en statistiskt signifikant minskning som beräknats till 10 20 cm. Antal dagar med ett snötäcke på minst 1 cm har också minskat i nästan hela landet vid jämförelse av de bägge perioderna. Minskningen har varit störst i delar av Götaland och Svealand med drygt 20 dagar och i dessa områden är minskningen också statistiskt signifikant. Det största godkända snödjupet som mätts av SMHI är 327 cm den 28 februari 1926 i Kopparåsen cirka 15 km öster om Riksgränsen i Lapplandsfjällen. Det finns dock en misstanke att snö kan ha blåst in från det närbelägna fjället. Det största snödjupet i Svealand är 187 cm och mättes i Ulvsjö i Dalarna den 16 mars 1951. Det största snödjupet i Götaland är från Ödskölt i Dalsland den 27 mars 1951 då det noterades 146 cm. Stora snödjupsökningar från en dag till nästa beror ofta på så kallade snökanoner som oftast bildas över Östersjön vid vind från öster. Det är kombinationen av kall luft och det relativt varma havsvattnet som gör att kraftiga snöbyar bildas i långa band längs vindens riktning. Luften närmast vattenytan värms upp och tillförs fukt. Speciellt utsatt för snökanoner är Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle men även Smålandskusten, Vänern och Vättern är drabbat. Exempelvis ökade snödjupet på ett dygn med 72 cm i Oskarshamn (jan-1985), 73 cm i Gävle (dec-1998) och 75 cm i Kilagården i Västergötland (dec-2012) till följd av snökanoner. Den allra största snödjupsökningen vi känner till beror dock inte på en snökanon. I Njunjes i Lapplandsfjällen ökade snödjupet med 109 cm från den 31 oktober till den 1 november 1921. Den vinter som varit snörikast är 1965/66 om man ser till vinterns största snödjup i Sverige som helhet. Vinterns största snödjup mättes i Storbron nära gränsen till Norge i Dalarna då till 171 cm (apr-1966). I Götaland var djupet som mest över en meter på flera mätplatser. Åmål i Dalsland hade det största snödjupet med 139 cm i denna landsdel. I olika delar av Sverige har det under andra vintrar förekommit större snödjup än under 1965/66. Exempelvis var det extremt mycket snö i fjällen 1988/89 och vintern 2009/10 var den snörikaste vintern i Götaland under hela den studerade perioden.
Summary This report provides a description of the snow conditions in Sweden during the winters of 1904/05 to 2013/14. In particular, maximum accumulated snow depths, number of days with snow cover and large snow depth increases during one day are studied. Snow depth records for different months and parts of the country have been compiled. Severe snow winters are described and also examples of extreme snowfall and snow depth with return periods of 10 and 50 years are given. A comparison during the period 1991-2014 to 1961-1990 shows that maximum snow depth decreased in almost the entire country except for northern Norrland. In southern Norrland and northern Svealand, except for the mountains, there has been a statistically significant reduction estimated to 10-20 cm. The number of days with snow cover of at least 1 cm has also decreased in almost the entire country when comparing the two periods. The largest decrease of more than 20 days occurs in parts of southern and central Sweden, a reduction that is statistically significant in these areas. The maximum official snow depth measured by SMHI is 327 cm on 28 February 1926 in Kopparåsen about 15 km east of Riksgränsen in Lapland. However, there is a suspicion that the snow may have blown in from the nearby mountain. The maximum snow depth in Svealand is 187 cm measured in Ulvsjö in Dalarna on 16 March 1951. The maximum snow depth in Götaland is from Ödskölt in Dalsland on 27 March 1951, when 146 cm was recorded. Large snow depth increases from one day to the next are often the result of snow cannons that can form over the Baltic Sea as a result of winds from the east. This phenomenon is the combination of cold air and the relatively warm sea water that creates heavy snow showers formed in long strips along the wind direction. The air closest to the surface of the water heats up, transferring moisture from the sea into increased humidity that falls as snow when the winds reach land. Especially affected by snow cannons are the Norrland coast from Skellefteå to Gävle, but also the coast of Småland and the large lakes Vänern and Vättern can be affected. For example, snow depth increased 72 cm in Oskarshamn in one day (Jan 1985), 73 cm in Gävle (Dec 1998) and 75 cm in Kilagården (Dec 2012) due to snow cannons. The largest 1-day increase of snow depth that we know of, however, is not due to a snow cannon. In Njunjes in Lapland, snow depth increased 109 cm from 31 October to 1 November in 1921. The winter with most snow accumulation over Sweden as a whole is 1965/66, in terms of maximum snow depth. This winter's maximum snow depth was measured in Storbron near the border to Norway in Dalarna at 171 cm. In Götaland the snow depth was at most more than one meter at several measuring sites. Åmål in Dalsland with 139 cm had the greatest snow depth for this part of the country. Greater snow depths than in the winter of 1965/66 have occurred regionally in Sweden. For example, extreme accumulations of snow were seen in the Swedish mountains during the winter of 1988/89 and 2009/10 was the snow richest winter in Götaland over the period studied.
Denna sida är avsiktligt blank
Innehållsförteckning 1 FÖRORD... 1 2 SYFTE OCH BEGRÄNSNINGAR... 2 3 BAKGRUND SNÖDJUPSDATA... 3 4 METODIK... 4 4.1 Mätning av snödjup... 4 4.2 Stationer med långa serier... 5 4.3 Felkällor... 7 4.4 Återkomsttider... 8 5 RESULTAT... 10 5.1 Svenska snörekord... 10 5.2 Vinterns största snödjup... 14 5.3 Antal dagar med snötäcke... 17 5.4 Snökanoner... 27 5.5 Snödjup under året... 19 5.6 Svåra snövintrar... 23 5.7 Återkomsttider... 25 5.8 Extrema snöfall... 27 5.8.1 Svandal, december 1906... 29 5.8.2 Njunjes, oktober / november 1921... 30 5.8.3 Kopparåsen, februari 1926... 31 5.8.4 Ulvoberg, juni 1932... 32 5.8.5 Sommarsnö, juli 1964... 33 5.8.6 Degersjö, januari 1967... 34 5.8.7 Sydsvenska höglandet, juni 1982... 34 5.8.8 Oskarshamn, januari 1985... 35 5.8.9 Tidigt snötäcke i norra Norrland, augusti 1986... 36 5.8.10 Sent snötäcke i Norrland, juni 1989... 37 5.8.11 Tidigt snöfall i Småland, september 1995... 37 5.8.12 Götaland, november 1995... 38 5.8.13 Gävle, december 1998... 39 5.8.14 Snökanon över Vänern, december 2012... 39 5.8.15 Snökanon i Västerbotten, december 2012... 40 6 SLUTSATSER... 42 7 REFERENSER... 43 8 BILAGA: FIGURER OCH TABELLER... 44
Denna sida är avsiktligt blank
1 Förord När jag växte upp på 1960- och 70-talet i Jönköping var det alltid gott om snö varje vinter. Jag kunde bygga snögubbar, kasta snöboll och rulla stora snöbollar som vi satte samman till snökojor. Vi byggde pulkabanor från grannens tomt till vår tomt som vi for ner i med hiskelig fart. Vi byggde hopp och hoppade med våra skidor som inte var utrustade utlösningsbindningar. Det var ett under att vi inte bröt några ben. När jag blev något äldre införskaffades slalomutrustning och jag tog mig ofta till Järabacken, stadens slalombacke. Där köpte jag förstås säsongskort varje vinter för det var ju gott om snö alla vintrar. Men hur var det egentligen? Kommer jag ihåg rätt? Ett stort tack riktas till min kollega Sverker Hellström som på ett vidunderligt sätt hittar intressanta snödjupsdata och rekord som inte finns digitalt i SMHIs databas utan enbart på pappersjournaler i stora arkivet i källaren. Även ett tack riktas till Hans Bergström på Uppsala Universitet som välvilligt delat med sig av Uppsalas snödjupsmätningar. 1
2 Syfte och begränsningar Det är många som är intresserade av snödjupet och hur det har varierat historiskt. Finns det någon trend? Det pratas mycket i tv och radio om att det blir varmare. Då måste väl snön ha minskat! Eller? Byggherrar är intresserade av att veta hur snölasten har varierat och om den kommer att förändras i framtiden. Denna rapport innehåller dock inte snölaster och hur man ska dimensionera i olika delar av landet. För detta hänvisas till Boverket. Skidanläggningar framförallt i sydligare delar av landet är oroliga för sin existens och hur går det med Vasaloppet? 1932 och 1990 ställdes loppet in pga. av snöbrist. Finns det risk för att loppet kan behöva ställas in oftare i framtiden? Skogsägare funderar kring snödjup och tjäle. Går det att komma fram med de stora skogsmaskinerna i framtiden. Denna rapport säger dock inte något om förväntade snödjup i ett framtida klimat. För detta hänvisas till den senaste forskning som kan hittas på SMHIs hemsida. Klimatforskare är intresserade av att veta hur snödjupet och antal dagar med snötäcke har förändrats för att jämföra med resultat från klimatmodeller. Denna rapport ger en beskrivning av främst vinterns största snödjup och stora snödjupsökningar från en dag till nästa. Hur de största snödjupen varierat från 1904/05 till 2013/14 visas och antal dagar med snötäcke under vintrarna 1951/52 2013/14. Tidigare rapporter har beskrivit årets största snödjup från 1 januari till 31 december. Denna rapport har däremot sammanställt snödjup för olika vintrar (1 juli till 30 juni året efter) vilket enligt författaren är ett mer korrekt sätt att sammanställa snöstatistik. Annars skulle det största snödjup för ett år kunna uppmätas den 31 december och för nästa år den 1 januari fastän det handlar om samma snötäcke. 2
3 Bakgrund snödjupsdata Temperatur och nederbörd har mätts och rapporterats dagligen från ett stort antal stationer sedan slutet av 1800-talet. Snödjup började man dock att rapportera mer systematiskt först under vintern 1904/05. Däremot finns det anteckningar i äldre journaler av mer översiktlig karaktär som fotsdjup snö, att det varit slädföre eller att det varit bortåt en meter snö. Informationen är visserligen intressant men inte mycket att göra statistik på. Ett omfattande förarbete har genomförts för att denna rapport ska ha varit möjlig att skriva. Under flera års tid har snödjupsdata lagts in i SMHIs digitala databas, granskats och rättats inte bara av författaren utan även av kollegor, ingen nämnd och ingen glömd. Misstänkt felaktiga stora snödjup och stora snödjupsökningar från en dag till nästa har listats, granskats och vid behov rättats. Om det mittersta värdet av tre snödjupsmätningar dagarna efter varandra avviker mycket har även det listats som ett misstänkt felaktigt värde för att därefter granskas. Rekordvärden för olika landsdelar och månader har tagits fram och kontrollerats. Många timmar har alltså ägnats åt att gräva i SMHIs arkiv i källaren för att jämföra originaljournal med misstänkta värden i databasen. Om fel värde funnits i databasen har det förstås rättats. Även en hel del extra digitaliseringsarbete har utförts för att komplettera och förlänga utvalda stationers dataserie för perioden 1951-1968. Det finns en hel del digitala snödjupsdata som ännu inte förts in i databasen. Även dessa har använts i studien. Information och data har också hämtats från exempelvis Helge Pershagens rapport Maxisnödjupet i Sverige 1905-76, artiklar i SMHIs nu nedlagda tidning Väder och Vatten och faktablad utgivna av SMHI. Från 1969 finns alla observationer av snödjup i digital form i SMHIs meteorologiska databas. Under perioden 1961-1968 saknas drygt hälften av stationerna i databasen som finns i pappersjournaler, se Figur 1, och under 1951-1960 saknas ännu fler stationer. Detta gör att det kan finnas intressanta snödjupsrekord före 1969 som ännu inte hittats. Det har emellertid gjorts en ordentlig genomgång av absolut största snödjup för varje månad och landsdel så alla sådana rekord har troligen hittats. Absoluta rekord har ju noterats i tidigare rapporter och artiklar. Däremot har man tidigare inte gjort många statistiska sammanställningar över snödjupsökningar från en dag till nästa. Det kan således mycket väl finnas stora snödjupsökningar som ännu inte hittats i odigitaliserade data. Det pågår ett projekt på SMHI för att data som enbart finns på pappersjournaler ska digitaliseras. Att data finns i databaser är förstås en förutsättning för att stora mängder data ska kunna bearbetas, sammanställas och presenteras på ett effektivt och elegant sätt. Detta projekt är dock mycket tidsödande och kommer att ta många år innan det är klart. Figur 1. Antal stationer som finns digitalt i SMHIs databas under perioden 1950/51 till 2013/14. Stationen måste ha rapporterat snödjup minst en gång under december till mars. 3
4 Metodik Medianvärden är ett statistiskt mått som ofta förekommer i snöstatistik. Medianvärdet är det mittersta värdet. Om det exempelvis finns 25 vintrar med det största snödjupet för varje vinter så är medianvärdet det trettonde högsta (eller trettonde lägsta). Det finns lika många vintrar med större snödjup som med mindre snödjup än medianvärdet. Man kan alltså säga att medianvärdet av vinterns största snödjup är ett mått på hur mycket snödjupet är som mest under en genomsnittlig snövinter. Om medianvärdet är 0 cm så är det förstås vanligare med barmark än med ett snötäcke. En jämförelse har gjorts av vinterns största snödjup och av antal dagar med snötäcke mellan perioderna 1990/91-2013/14 och 1960/61-1989/90. För att undersöka om dessa perioder skiljer sig signifikant från varandra har Students t-test använts. Med detta test har beräkning gjorts om det finns någon signifikant förändring till 95 procents nivå eller om det inte finns någon signifikans. För att bestämma om det finns någon statistiskt signifikant linjär ökning eller minskning av vinterns största snödjup under perioden 1904/05 till 2013/14 eller från 1951/52 till 2013/14 har en linjär anpassning av data gjorts. Ett 95-procentigt konfidensintervall har beräknats av den linjära anpassningen för att bestämma om förändringen är statistiskt signifikant eller inte. I resultatkapitlet finns en hel del kartor med analyserade snödjup. Dessa analyser bygger enbart på svenska stationer. Kartanalyserna är gjorda objektivt med GIS-programvaran (Geografiska InformationsSystem) Surfer. Således skulle isolinjerna kunnat vara något annorlunda och kanske bättre om handanalyser gjorts. 4.1 Mätning av snödjup Snödjupet mäts klockan 07 (svensk normaltid) och mätningen bör utföras på en någorlunda slät markyta utan nämnvärd drivbildning i ett område om cirka 10 m 10 m. Daglig rapportering av snödjup är en fördel, men många stationer har rapporterat endast den 15 och den sista i månaden, något annat intervall eller inte alls under långa perioder. Snödjupet mäts helt enkelt genom att sticka ner en linjal, tumstock eller montera fast mätpinne lodrätt i snön och mäta djupet. Alla observationer av snödjup i SMHIs regi utförs på detta sätt. I figuren till höger ser vi en fast snöpinne på SMHIs mätplats i Norrköping. Avläsningen sker på en centimeter när, och det rapporterade snödjupet skall helst avse medelvärdet från minst fem mätpunkter med några meters avstånd. Markytans andel med snö rapporteras också från flertalet stationer. Marken på mätområdet kan vara helt täckt av snö, omväxlande snöfläckar och barmark eller helt snöfri. SMHI använder fyra olika kategorier för att ange detta: S SB BS B Marken är helt snötäckt Marken är mer än till hälften, men inte helt, snötäckt Marken är till mindre än hälften snötäckt Marken är helt snöfri, barmark Figur 2. Mätpinne för snödjup vid SMHIs mätplats i Norrköping. Foto SMHI. 4
Snödjupet mäts på mellan 500 och 700 stationer varje år, Figur 1. Stationerna är förstås placerade där observatörerna bor och i vissa fall där folk arbetar som på flygplatser. Större snödjup förekommer således, på högre höjder, i fjällen där SMHI saknar mätstationer. Ingen av SMHIs cirka 140 automatstationer rapporterar idag snödjup. På vissa håll i världen förekommer dock automatisk mätning av snödjup, och det är i huvudsak två olika metoder som används, antingen ultraljud eller lasermätning. På en fast höjd över markytan monteras en sensor, som sänder en signal ner mot snöytan, där den studsar tillbaka. Därmed kan man beräkna avståndet till snöytan och därmed även snödjupet. Ett gemensamt problem för de båda automatiska teknikerna är att de endast ger ett punktvärde. För att motsvara en manuell mätning med minst fem mätpunkter, skulle det krävas lika många sensorer. Så småningom kanske SMHI väljer att införa denna teknik. En utvärdering måste dock ske först av vilken teknik som är mest tillförlitlig. 4.2 Stationer med långa serier En sammanställning har gjorts av vinterns största snödjup under perioden 1904/05-2013/14 för alla SMHIs stationer. Det visade sig att enbart 41 av stationerna var kompletta med snödjupsobservationer varje vinter eller kunde göras till kompletta serier för denna studie, se Figur 3. För att göra serierna kompletta har vi varit tvungna koppla ihop ett antal närliggande stationer, exempelvis gjordes mätningarna i Stensele fram till 2004 men därefter har data från Gunnarn använts. Hur dessa kopplingar är gjorda finns beskrivet i bilaga, Tabell 5. 5
Dessa 41 mätserier har utnyttjats för att studera hur vinterns största snödjup varierat. Samma 41 stationer har även använts för att studera hur antal dagar med snötäcke har varierat, men tyvärr kunde inte fyra av de 41 stationerna utnyttjas eftersom snödjupet inte rapporterats dagligen. Dessa fyra stationer är Umeå, Forse, Flahult och Västervik. För ett antal stationer har dessutom digitala data inte funnits tillgängliga under hela den 110-åriga seriens längd. Det är främst till och med 1950 som digitala dagliga snödjup saknats för att antal stationer. För att göra serierna kompletta har årets istället för vinterns största snödjup utnyttjats som för flertalet stationer finns publicerat i Pershagen (1981). För flertalet av åren inträffar årets största snödjup under januari till april varför årets och vinterns största snödjup oftast överensstämmer. I södra Sverige kan dock vinterns största snödjup inträffa redan i november eller december. Detta innebär således att för vissa år hamnar det största snödjupet på fel år vilket dock inte torde påverka utseende i framtagna diagram nämnvärt. Det förekommer att digitala data saknas för en station och vinterns största snödjup saknas även i Pershagen (1981). I dessa fall har snödjupet interpolerats utifrån den närliggande station som bäst visar korrelation med stationen där vinterns snödjup saknas. Figur 3. Kartan visar 41 stationer med serier från vintern 1904/05 till 2013/14. Blå linjer visar gränsen mellan Götaland, Svealand, södra Norrland och norra Norrland. Alla stationer har inte heller rapporterat snödjup dagligen under hela perioden. Exempelvis för stationen Umeå som kopplats med Umeå Flygplats och Röbäcksdalen, finns dagliga snödjup tom 1995, men därefter har snödjupsmätningar enbart gjorts några få dagar under månaden. Alla de skapade långa serierna är inte helt konsistenta eftersom närliggande stationers serier har sammankopplats, att årets största snödjup utnyttjats ibland istället för vinterns största och att alla stationer inte mätt dagligen under hela perioden. De rekonstruerade serierna bedöms ändå vara av tillräckligt hög kvalité för att det övergripande resultatet inte ska påverkas nämnvärt. 6
4.3 Felkällor Att mäta, rapportera och lagra snödjupsdata kan tyckas vara enkelt men många felkällor och problem förekommer tyvärr. För att kunna sammanställa snödjupsstatistik behövs helst daglig information om snödjup eller om det varit barmark. När det inte funnits någon snö på väderstationen har ofta kolumnen för snödjup i journalen lämnats tom. När dessa data förs över till moderna digitala databaser saknas således uppgift angående snödjup eller om det var barmark. Många observatörer har helt korrekt enligt SMHIs tidigare arbetsbeskrivning enbart rapporterat snödjupet den 15 och den sista i varje månad. Andra stationer har mätt några gånger vid godtyckliga datum under månaden medan de större stationerna ofta rapporterat dagligen då det varit snö. De större stationerna s.k. synopstationer rapporterar inte bara nederbörd och snödjup utan också var tredje timme temperatur, vind, lufttryck, sikt, moln mm. Vissa stationer har under perioder inte rapporterat snödjup alls även om det funnits snö. I äldre journaler är det vanligt att stationen enbart rapporterat ett S, som innebär att marken var täckt med snö, men ingen information om djupet. Tyvärr är det inte enkelt att i efterhand via ett datorprogram avgöra om det varit barmark på stationen eller om ingen mätning gjorts av det snödjup som kanske funnits. Att då t ex sammanställa vinterns största snödjup för någon väderstation kan förstås ge felaktiga resultat eftersom beräkningen bara bygger på de år då snö funnits. I Skåne är det inte alltid snö på alla stationer under alla vintrar och vissa stationer där kanske inte har mätt just den dagen då det största snödjupet förekom. Att sammanställa statistik över antal dagar då marken varit täckt med snö är ännu knepigare. Då krävs förstås att det finns snödjupsinformation varje dag. Sedan några år tillbaka rapporteras emellertid ett snödjup dagligen från de flesta av SMHIs manuella stationer och 0 cm om det varit barmark, vilket författaren är mycket tacksam för. Det har förekommit och förekommer nog fortfarande en del fel i snödjupet i databasen. Den vanligaste orsaken till att fel värde är lagrat i databasen är att observatören varit noggrann och rapporterat exempelvis 7,0 cm med en decimal angiven men i databasen lagras snödjupet i hela centimeter. När journalen sänts in till SMHI och personal fört över data till datorer har inte det lilla kommatecknet uppmärksammats utan 70 cm förts in och lagrats i databasen. Även om det inte snöat sedan föregående dag kan snön ha sjunkit ihop eller har snö blåst till platsen för mätning. Det finns exempel på att även om det inte kommit någon snö sedan föregående dags mätning så rapporteras samma snödjup dag efter dag i veckor. Man kan misstänka att observatören inte gjort någon mätning utan bara rapporterat samma snödjup som dagen innan. När en ny snödjupsmätning görs därefter kan snön ha minskat eller ökat orealistiskt mycket. Det finns en tumregel att 1 mm smält nederbörd motsvarar 1 cm torr nysnö. Det förekommer att en väderstation rapporterat 10-15 mm smält nederbörd under ett dygn och samtidigt att snödjupet ökat med 40-50 cm. Är detta rimligt? Jo, författaren menar att det kan vara rätt. Av aerodynamiska skäl underskattas i praktiken all nederbörd och speciellt snönederbörd. Ju mer det blåser och desto lättare nederbörden är desto större underskattning. Vid snö och blåst hamnar således inte all snö i mätkärlet som borde hamnat där. Det är således möjligt att den rapporterade snödjupsökningen på 40-50 cm är mer korrekt än vad nederbördsmängden i smält form på 10-15 mm visar. Men det skulle kunna vara tvärtom eftersom en annan problematik är att det vid snö och blåst är vanligt med drivbildning. På vissa platser blåser snön bort och på andra ansamlas 7
den, jämför omslagsbilden. Vid dessa förhållanden kan det vara svårt att erhålla ett representativt snödjup. Alla de presenterade snödjupen avser observationer från SMHIs stationer, som ligger ganska glest. Det är därför sannolikt att större snödjup har förekommit, speciellt i fjällen. 4.4 Återkomsttider För att beräkna återkomsttiden av vinterns största snödjup har först det största snödjupet för alla SMHIs stationer tagits fram för varje vinter under vintrarna 1961/62 2013/14. Som exempel visas snödjupet från Särna under 53 vintrar i figuren nedan. Figur 4. Vinterns största snödjup i Särna 1961/62 2013/2014. Snödjupen sorteras därefter i storleksordning, behandlas med extremvärdesanalys och kan ritas upp som i Figur 5 nedan. Ringarna i figuren är observationer medan den röda linjen är en anpassning till observationerna enligt GEV (Generalized Extreme Value). Denna anpassning är en treparameterfördelning och finns beskriven av Buishand (1986). I GEV anpassas en krökt kurva till observationerna och bland annat kurvans krökning beräknas (theta-värde) för varje station. Denna metod används ofta av SMHI om tidsserien av data är relativt lång som i denna studie då stationer med minst 25 års data, under perioden 1961/62-2013/14, har utnyttjats för beräkning av återkomsttider. Minst en observation av snödjup under månaderna december till mars har krävts för att vinterns största snödjup utnyttjats i de vidare beräkningarna. Från figuren nedan kan vi exempelvis se att i genomsnitt en gång vart tionde år så är vinterns största snödjup på väderstationen i Särna ca 95 cm eller mer. 8
Figur 5. Återkomsttid [År] av vinterns största snödjup i Särna. Stora snödjup. Ringar är observationer och linjen ären anpassning enligt GEV. På motsvarande sätt som för stora snödjup kan vi studera återkomsttiden av snöfattiga vintrar. I figuren nedan framgår att i genomsnitt en gång vart tionde år är vinterns största snödjup i Särna ca 45 cm eller mindre. Figur 6. Återkomsttid [År] av vinterns största snödjup i Särna. Små snödjup. Ringar är observationer och linje anpassning enligt GEV. 9
5 Resultat Först presenteras svenska snörekord, absoluta snödjupsrekord och snödjupsökning från en dag till nästa. Därefter kommer ett par avsnitt som visar hur vinterns största snödjup och antal dagar med snötäcke har varierat i Sverige. Exempel på svåra snövintrar presenteras liksom ett antal fall med extrema snödjupsökningar från en dag till nästa. En orsak till varför det kan snöa extremt mycket på något dygn är s.k. snökanoner varför detta begrepp finns beskrivet i ett eget kapitel. 5.1 Svenska snörekord I Tabell 1 nedan visas de allra största snödjupen, uppdelat per månad, som mätts på någon av SMHIs stationer sedan vintern 1904/05. Denna tabell bygger även på data som inte finns i databasen utan enbart i pappersjournaler. De flesta stationerna i tabellen nedan ligger intet förvånande i Lappland. Motsvarande rekord för olika landsdelar finns i bilaga, Tabell 7, Tabell 9, Tabell 11 och Tabell 13. Tabell 1. Största snödjupet i Sverige 1904/05 till 2013/14. Absolutrekord. Månad Snödjup [cm] Klimatnr Station Datum jan 279 Kopparåsen 1926-01-11 feb 327 Kopparåsen 1926-02-28 mar 265 188820 Katterjåkk 1993-03-13 apr 262 188830 Riksgränsen 1905-04-12 maj 223 188830 Riksgränsen 1929-05-06 jun 164 188830 Riksgränsen 1906-06-01 jul 27 188810 Vassijaure 1906-07-01 aug 15 Vallträsk 1921-08-31 sep 62 125460 Sösjö 1954-09-28 okt 168 Kopparåsen 1925-10-24 nov 190 Kopparåsen 1925-11-30 dec 261 Kopparåsen 1925-12-31 år 327 Kopparåsen 1926-02-28 I fjällvärlden kan det förekomma större snödjup på platser där SMHI inte har eller har haft någon station. Det har dock tidigare gjorts snödjupsmätningar på den extremt belägna stationen Låktatjåkko Fjällstation, som är Sveriges högst belägna fjällstation, 1228 meter över havet. Stationen ligger i ett pass mellan två fjälltoppar, nio kilometer från fjällhotellet i Björkliden i norra lapplandsfjällen. Mätningarna av snödjup på fjällstationen startade den 20 mars 1957 då man mätte 125 cm. Därefter ökade snödjupet till vinterns maximum 160 cm den 7-8 maj. Den 18 maj stängdes stationen för vintersäsongen då djupet var 139 cm. När stationen öppnade för sommarsäsongen den 5 juli låg det fortfarande kvar ett snötäcke på 100 cm efter vintern och temperaturen var då -2 C. Snödjupet ökade på stationen till 110 cm den 7 efter snöfall. Därefter smälte snön bort och barmark rapporterades den 26 juli. Under samma år, 1957, kom snön redan den 21 augusti på Låktatjåkko Fjällstation då 5 cm mättes. Snödjupet ökade därefter till 30 cm den 22-26 augusti. 10
Det finns större snödjup noterade i journaler, på stationer utanför fjällen, än de i tabellen ovan men som är svåra att tro på och de har därför underkänts. Ett exempel är från Degersjö i Ångermanland då man prydligt skrivit i journalen att snötäcket på slätt ökade från 33 cm den första januari 1931 till 342 cm den sista februari. Under samma period föll det 157 mm nederbörd i smält form. Degersjö ligger visserligen i ett område som kan drabbas av mycket stora snödjup men inga omkringliggande stationer visar några liknande snödjup under samma period. I januari 1967 mättes snödjupet 190 cm i Degersjö vilket är det största godkända snödjupet utanför fjällen, se kapitel 5.8.6. Observatören från 1931 måste ha missuppfattat något. Kanske har man mätt ett största snödjup i snödrivor och inte ett representativt snödjup, se kapitel 4.1. Den 16 februari finns en anteckning om att isens tjocklek var 18 cm samtidigt som snödjupet var 331 cm. Är det överhuvudtaget möjligt att ta sig ut på en sjö och mäta isens tjocklek när snödjupet är över tre meter? Den största snödjupsökningen från en dag till nästa under perioden 1951-01-01 till 2014-06-30 är 75 cm från Kilagården 2012, Tabell 2. En uppdelning av rekorden av snödjupsökningar i olika landsdelar finns i bilaga, Tabell 8, Tabell 10, Tabell 12 och Tabell 14. Större snödjupsökningar finns emellertid i icke-digitaliserade data före 1969. Exempelvis ökade snön från 6 cm till 115 cm på ett dygn i Njunjes 1921. Detta fall finns mer beskrivet i kapitel 5.8.2. Tabell 2. Största snödjupsökning i Sverige från dag före till angivet datum, 1951-01-01 till 2014-06-30. Enbart baserat på data i SMHIs digitala databas. Månad Snödjup [cm] Klimatnr Station Landskap Datum jan 72 76160 Oskarshamn Småland 1985-01-04 feb 53 160740 Fällfors Västerbotten 1962-02-17 mar 57 155910 Tärnaby Lappland 1953-03-26 apr 45 127380 Härnösand Ångermanland 1959-04-09 maj 42 155770 Kittelfjäll Lappland 2014-05-15 jun 32 188820 Katterjåkk Lappland 2010-06-05 jul 15 122360 Fjällnäs Härjedalen 1964-07-06 aug 4 171930 Skröven Lappland 1986-08-31 sep 27 172790 Överkalix-Svartbyn Norrbotten 1968-09-23 okt 42 136360 Storfinnforsen Ångermanland 2006-10-21 nov 54 188800 Abisko Lappland 1972-11-24 dec 75 83220 Kilagården Västergötland 2012-12-01 år 75 83220 Kilagården Västergötland 2012-12-01 11
Nedan presenteras de största snödjupen landskapsvis (SMHIs faktablad nr 23, 2005). Vi noterar att det är vanligast att landskapets största snödjup har mätts i februari eller mars. Tabell 3. Största snödjup per landskap 1904-07-01 till 2014-06-30. Absolutrekord. Landskap Snödjup [cm] Klimatnr Station Datum Lappland 327 Kopparåsen 1926-02-28 Norrbotten 162 173810 Övertorneå 1974-03-23 Jämtland 278 144560 Leipikvattnet 1989-02-22 Västerbotten 151 139540 Vännäs 1967-02-04 Ångermanland 190 138110 Degersjö 1967-01-02 Härjedalen 174 122360 Fjällnäs 1988-03-13 Medelpad 150 126170 Ulvsjön 1988-02-28 Dalarna 187 114360 Ulvsjö 1951-03-16 Hälsingland 160 116080 Rimsbo 1966-04-02 Gästrikland 135 106540 Ockelbo 1966-03-12 Uppland 118 107270 Untra 1956-02-28 Värmland 180 Blåbärskullen 1951-03-29 Västmanland 124 95490 Riddarhyttan 1977-02-20 Södermanland 95 97110 Riksten 1966-02-08 Dalsland 146 Ödskölt 1951-03-27 Västergötland 139 84530 Tolsgården 1951-04-03 Närke 135 84490 Sörbytorp 1951-04-03 Östergötland 110 85450 Godegård 1977-03-03 Bohuslän 100 Svandal 1906-12-26 Småland 125 73290 Tranhult 1977-02-14 Gotland 112 78250 Herrvik 1987-01-31 Öland 96 77170 Mossen 1979-01-31 Halland 104 63480 Havraryd 2010-02-25 Blekinge 85 64220 Gyngamåla 2011-01-07 Skåne 100 54390 St Olof 1942-03-20 12
Nedan presenteras de största snödjupsökningarna landskapsvis för perioden 1951-01-01 till 2014-06-30. De största snödjupsökningar i landskapen har ofta mätts under december eller januari, således ett par månader tidigare på vintern än då det största snödjupet mätts. En av orsakerna till detta skulle kunna vara att för att det ska kunna snöa riktigt mycket krävs öppet vatten för att större mängder fukt ska kunna tas upp i atmosfären. Tabell 4. Största snödjupsökning per landskap 1951-01-01 till 2014-06-30, från dag före till angivet datum. Enbart baserat på data i SMHIs digitala databas. Landskap Dag före [cm] Aktuell dag [cm] Ökning [cm] Klimatnr Station Aktuell dag Lappland 30 90 60 188800 Abisko 1991-12-14 Norrbotten 62 100 38 160800 Fagerheden 1970-01-03 Jämtland 73 127 54 133050 Höglekardalen 1995-01-02 Västerbotten 1 72 71 150200 Brände 2012-12-02 Ångermanland 10 65 55 138360 Hattsjöbäcken 2011-12-10 Härjedalen 14 60 46 123480 Storsjö Kapell 1965-11-27 Medelpad 58 102 44 127310 Sundsvalls Flygplats 1994-01-27 Dalarna 13 68 55 114270 Kvarnberg 1967-12-23 Hälsingland 15 75 60 126070 Hassela 2012-12-01 Gästrikland 58 131 73 107430 Gävle-Åbyggeby 1998-12-07 Uppland 42 89 47 107120 Dannemora 1971-01-01 Värmland 7 52 45 94230 Skråmforsen 1963-12-19 Västmanland 7 45 38 94530 Sävenfors 1995-04-28 Södermanland 2 37 35 95050 Vingåker 1981-12-08 Dalsland 42 80 38 82540 Bastorp 1987-01-06 Västergötland 0 75 75 83220 Kilagården 2012-12-01 Närke 8 44 36 94050 Åtorp 1993-01-25 Östergötland 2 50 48 86370 Norrköping-Sörby 1977-12-07 Bohuslän 2 41 39 81170 Lysekil 2003-02-02 Småland 18 90 72 76160 Oskarshamn 1985-01-04 Gotland 25 53 28 78240 Buttle 1979-01-03 Öland 20 84 64 77170 Mossen 1979-01-04 Halland 14 64 50 62570 Abild 1986-01-01 Blekinge 13 62 49 65160 Bredåkra 1968-01-11 Skåne 6 56 50 53260 Ystad 2010-11-27 Mer detaljerade beskrivningar om och kring några av rekordnoteringarna med kartor, diagram och text finns i kapitlet 5.7 Snökanoner. 13
5.2 Vinterns största snödjup Vinterns största snödjup har tagits fram för 41 stationer, Figur 3, för perioden 1904/05 till 2013/14. Dessa data finns listade i Tabell 15 i bilaga. Hur vinterns största snödjup har varierat från vinter till vinter under denna period visas i Figur 7. Staplarna visar medelvärdet för de 41 utvalda stationerna med långa serier. Hela Sverige visas sammantaget men även en uppdelning i olika landsdelar görs. Den röda kurvan i figuren är en utjämnad kurva efter staplarna som motsvarar medelvärdet under ungefär 10 år. Vi noterar att i ingen av de fem kurvorna finns någon tydlig trend av minskande snödjup som man kanske hade förväntat sig. Från Figur 7 ser vi att vissa år sticker ut lite extra antingen med höga snödjup eller med låga. I Götaland ser vi att vintern 2009/10 är den vinter då medelvärdet av snödjupet i landsdelen är störst, ca 60 cm som snitt för de 15 stationerna. Vi ser också att det var några snöfattiga vintrar kring 1990. I Svealand är det vintern 1965/66 som snödjupet där var som störst. Snödjupet var då knappt 80 cm i snitt som mest under vintern. Snöfattiga vintrar har också förekommit exempelvis kring 1930, i början av 1970-talet och kring 1990. Vasaloppet, som går av stapeln första söndagen i mars, ställdes in åren 1932 och 1990 pga. snöbrist. 1989 var loppet nära att ställas in men räddades av ett snöfall i slutet av februari som gav ca 25 cm i området. I diagrammet kan vi se att dessa år var snöfattiga vintrar. I södra Norrland är det vintern 1965/66 där snödjupet varit störst följt av 1987/88 och i norra Norrland var det vintern 1905/06 värst (eller bäst?) men på senare år har det förekommit ett par snörika vintrar på 1990-talet. I norra Norrland förekom det några snöfattiga vintrar kring 1930 samt vintern 1953/54. 14
Figur 7. Vinterns största snödjup under vintrarna 1904/1905 till 2013/2014. 15
Inom meteorologin görs ofta jämförelser med en 30-årig standardnormalperiod efter rekommendationer från WMO (World Meteorological Organization) som tillhör FN. Den senaste normalperioden är 1961-90 och nästa således 1991-2020. Vid jämförelse av de 24 vintrarna 1990/91 till 2013/14 med de 30 vintrarna 1960/61 1989/90 så har vinterns största snödjup minskat i nästan hela landet utom främst längst upp i norr, Figur 8. Där har snödjupet istället ökat något. I stora delar av Norrland samt norra Svealand utom fjällen har minskningen varit 10 20 cm. De stationer där det skett en statistiskt signifikant förändring till 95 procentnivån har markerats med en större prick på kartan. Hur signifikanstestet är gjort finns kortfattat beskrivet i kapitel 4 Metodik. I övriga Svealand och Götaland har minskningen varit något mindre, mellan 1 och 10 cm, och minskningen är inte statistiskt signifikant mer än vid någon enstaka station. Figuren till höger bygger enbart på de 41 stationerna, i Figur 3, vilka är noggrant genomgångna och kompletta. Trots relativt få stationer ger kartan en grov men ändå klar bild över fördelningen av snödjupsändringen i Sverige. I Riksgränsen har det skett en signifikant ökning av vinterns största snödjup från 1960/61 1989/90 till 1990/91 2013/14. Ökningen har beräknats till 26 cm, Figur 8. Denna station flyttade emellertid ett par km från Riksgränsen som ligger 508 m över havet till Katterjåkk 515 m över havet den 1 mars 1972. Figur 8. Differens i medel av vinterns största snödjup. 1990/91 2013/14 jämfört med 1960/61 1989/90. Stor prick statistiskt signifikant förändring. Höjdskillnaden är visserligen inte så stor men flytten kan ändå ha påverkat snödjupsdata från stationen eftersom terrängen är kuperad. I Ulricehamn kan vi också se en avvikelse jämfört med omkringliggande stationer, Figur 8. Här har vinterns största snödjup minskat med 16 cm vid jämförelse av de två perioderna. Denna station flyttade den 1 maj 1995 från Kurhotellet som ligger 292 m över havet ner till samhället 175 m över havet. Att stationen flyttade ner drygt 100 m har sannolikt bidragit till att snödjupet minskat. Det har förekommit flyttar av andra stationer än Riksgränsen och Ulricehamn som också påverkat den rapporterade snömängden. Dessa flyttar torde dock inte påverka utseendet i Figur 7 och Figur 8 i någon större omfattning. 16
5.3 Antal dagar med snötäcke Antal dagar med ett snödjup på minst 1 cm har tagits fram för 37 stationer för perioden 1951/52 till 2013/14. Dessa data finns listade i Tabell 16 som finns i bilaga. Tyvärr har det inte varit möjligt att ta fram data från alla 41 stationer eftersom fyra stationer inte rapporterat dagligen under hela perioden. Figur 9 visar antal dagar med ett snötäcke på minst 1 cm i Sverige som helhet och för olika landsdelar i Sverige för perioden 1951/52 2013/14. Staplarna i figuren visar medelvärdet för de 37 utvalda stationerna med långa serier. Den röda kurvan i figurerna är en utjämnad kurva efter staplarna som visar medelvärdet under ungefär 10 år. För Götaland och Svealand kan man skönja en nedgång av antal dagar med snötäcke. Behandlar man dessa data med signifikanstest så finner man dock att nedgången inte är statistiskt signifikant till 95 % nivån. Hur signifikanstestet är gjort finns kortfattat beskrivet i kapitel 4. För södra och norra Norrland kan man möjligen skönja en uppgång av antal dagar med snötäcke från 1950-talet till 1980-talet och därefter en nedgång till den senaste vintern. För Sverige som helhet var snösäsongen vintern 1969/70 längst. Denna säsong var speciellt ihållande i framförallt Götaland och Svealand men även i södra Norrland. I norra Norrland var det snösäsongen vintern 1968/69 som var längst. I norra och södra Norrland ser vi att vintern 1953/54 var snösäsongen kort. I Svealand och Götaland var det några snösäsonger i mitten av 1970-talet och kring 1990 som var korta. Det är intressant att notera att den senaste vintern 2013/14 var den vinter som hade minst antal snödagar i både Svealand och södra Norrland. Diagram som visar antal dagar med snödjup på minst 10 cm, 30 cm och 50 cm visas i bilaga, Figur 59, Figur 60 och Figur 61. 17
Figur 9. Antal dagar med snötäcke, minst 1 cm, under vintrarna 1951/52 till 2013/14. 18
Antal dagar med snötäcke har minskat i hela landet vid jämförelse av vintrarna under de 24 åren 1990/91 2013/14 med 30-årsperioden 1960/61 1989/90, Figur 10. Minskningen har varit störst i delar av Götaland och Svealand och i dessa områden är det statistiskt signifikant till 95 % nivån att det skett en minskning som beräknats till drygt 20 dagar I norra Norrland har minskningen bara varit ett fåtal dagar och är inte heller signifikant. Vid stationen i Ulricehamn har minskningen varit allra störst med 34 dagar. Denna station flyttade emellertid från 292 m över havet ner till 175 m den 1 maj 1995. Denna flytt påverkade förstås snödjupsdata från stationen. På högre höjder är det ofta snörikare eftersom temperaturen i genomsnitt sjunker med höjden över havet. Även om flytten av stationen i Ulricehamn från Kurhotellet ner till samhället inte var så många km så gjorde höjdskillnaden på över 100 m att de rapporterade snömängderna minskade väsentligt. Det har förekommit flyttar av andra stationer som också påverkat den rapporterade snömängden. Dessa flyttar torde dock inte påverka huvuddragen i Figur 9 och i Figur 10 i någon större omfattning. Figur 10. Differens i medel av antal dagar med snötäcke, minst 1 cm. 1990/91 2013/14 jämfört med 1960/61 1989/90. Stor prick statistiskt signifikant förändring. 5.4 Snödjup under året Det största snödjupet för varje dag har tagits fram för fem stationer från Kiruna i norr till Lund i söder under perioden första januari 1951 till sista juni 2014. Även mediansnödjupet och det minsta snödjupet har tagits fram för varje dag för samma period. Diagrammen exemplifierar hur snödjupet varierar under året. Jämför gärna diagrammen i detta kapitel med Figur 21 som visar medianvärdet av vinterns största snödjup. Medianvärdet av vinterns största snödjup är större än det största medianvärdet för varje dag. Det största snödjupet som mätts i Kiruna sedan 1951 är 132 cm från mars 1965, Figur 11. Under höst och vinter byggs snödjupet upp eftersom avsmältningen är liten. 19
Snömaximum fås i början av april och då ca 70 cm som medianvärde. Under perioden 1 december till 1 maj har man i Kiruna alltid haft ett snötäcke varje vinter sedan 1951. Snösäsongen i Kiruna börjar vanligen under oktober och slutar under maj. Vissa år kan snösäsongen dock börja redan i september och vissa år har snön legat kvar ända in i juni. Lägg märke till att i figuren nedan så är det markerat ett snödjup på 5 cm den 5 juli i Kiruna. Detta snödjup mättes 1951 och är ett av de ytterst få fall med uppmätt snödjup i juli i Sverige. De stora snödjupen under maj är från 1955 då man mätte 125 cm den 15. Figur 11. Max, median och min snödjup för varje dag i Kiruna, 1951-01-01 2014-06-30. När vi går längre söderut inträffar vanligtvis vinterns största snödjup tidigare och tidigare på säsongen eftersom det blir vanligare med avsmältning under säsongen. För den kustnära stationen Härnösand börjar snösäsongen vanligen i slutet av november och varar in i halva april med ett maximum vanligtvis i mars med ca 40 cm, Figur 12. Under några dagar vid månadsskiftet februari/mars har det varit snötäcke varje vinter sedan 1951. Det största snödjupet i Härnösand sedan 1951 är 145 cm vilket inträffade i slutet av mars 1966. Stora snödjup har även förekommit tidigt på säsongen. På nyårsafton 2010 var snödjupet 93 cm och 132 cm den 7 januari året efter. Figur 12. Max, median och min snödjup för varje dag i Härnösand, 1951-01-01 2014-06-30. I Malung inträffar maximumet vanligen kring månadsskiftet februari/mars och då drygt 40 cm djupt men det absolut största snödjupet mättes 5 april 1951 med 119 cm, Figur 13. 20
Figur 13. Max, median och min snödjup för varje dag i Malung, 1951-01-01 2014-06-30. I Stockholm, där stationen ligger på Observatoriekullen, inträffar vinterns största snödjup vanligtvis i slutet av februari och djupet är då drygt 10 cm, Figur 14. Den 5 april 1970 noterade man 63 cm. Figur 14. Max, median och min snödjup för varje dag i Stockholm, 1951-01-01 2014-06-30. I Lund är det ingen dag under året då det oftare mäts ett snödjup än inte, Figur 15. Medianvärdet av snödjupet är således 0 cm alla dagar i Lund. De största snödjupen på stationen har mätts under månaderna december till februari. Notera även att det förekommit stora mängder under april. Figur 15. Max, median och min snödjup för varje dag i Lund, 1951-01-01 2014-06-30. Figur 16 visar snödjupet varje dag från fyra stationer från 1 januari 1951 till sista juni 2014. Exempelvis avser 1960 i figuren vintern 1959/60. Således vid 1960 i dessa figurer börjar juli 1959 längst ner och går lodrätt uppåt till och med juni 1960, en stapel för varje 21
vinter. Färgen i figurerna illustrerar snödjupet, ju mörkare blå färg desto större snödjup. Snödjupet över 1 meter har den mörkaste blå färgen. Vit färg i figuren innebär barmark eller att ingen mätning av snödjupet är gjord. Figurerna visar när snösäsongen på de olika stationerna börjar och slutar. Vidare kan vi se om olika vintrar varit snörika eller snöfattiga. Exempelvis ser vi från Boråsfiguren att det var några snöfattiga vintrar där kring 1990. I några fall saknas snödjupsdata som exempelvis i Jokkmokk där inga snödjupsmätningar gjorts fram till nyår under vintern 2009/10. Figur 16. Dagligt snödjup från 1951-01-01 till 2014-06-30. Exempelvis 1960 i figuren avser vintern 1959/60. 22
5.5 Svåra snövintrar En av de svåraste snövintrarna i Götaland och Svealand var vintern 1965/66, Figur 17. Det största snödjupet under vintern var över en meter ända ner i delar av Götaland. Det största snödjupet i hela Sverige, 171 cm, mättes i Storbron nära gränsen till Norge i Dalarna. I Götaland var det Åmål i Dalsland som mätte det största snödjupet med 139 cm vilket är det största djup som noterats i Götaland under februari. Vintern 1988/89 var det mycket rikligt med snö i de svenska fjällen, Figur 18. Flera stationer mätte ett snödjup på mer än två meter och mest var det i Leipikvattnet (Jämtland) med 278 cm vilket är det näst största snödjupet som mätts i Sverige av SMHI efter Kopparåsen (327 cm). Samma vinter var det brist på snö längre söderut. Vasaloppet 1989 var nära att ställas in men räddades av ett snöfall i slutet av februari som gav ca 25 cm i området. Figur 17. 1965/66, vinterns största snödjup. Storbron 171 cm (Dalarna). Figur 18. 1988/89. Vinterns största snödjup. Leipikvattnet 278 cm (Jämtland). 23
Väderstationen i Bastorp (Dalsland) var den station i Götaland där snötäcket låg längst vintern 1965/66. Denna vinter anlände snön i Dalsland i mitten av november och varade ända till fram månadsskiftet april/maj, Figur 19. Figur 19. Snödjupen i Åmål och Bastorp vintern 1965/66. Vintern 1988/89 anlände snön i Leipikvattnet i slutet av oktober, Figur 20, och låg kvar ända till en bra bit in i juni. Toppen med 278 cm nåddes den 22 februari och ända in i halva maj var snödjupet över en meter. Figur 20. Snödjupet i Lepikvattnet vintern 1988/89. 24
5.6 Återkomsttider Medianvärdet av vinterns största snödjup är i norra Norrland utom fjällen 75 100 cm och i södra Norrland 50 75 cm. I fjällen är medianvärdet allmänt över en meter. I Katterjåkk i norra Lappland är värdet 151 cm. I norra Svealand är medianvärdet mer än 50 cm och i Dalafjällen ännu högre medan medianvärdet i södra delarna av landsdelen är medianvärdet 10 30 cm. I Götaland är medianvärdet 10 30 cm utom på Sydsvenska höglandet och österut mot kusten där medianvärdet är 30 50 cm. Statistiskt sett är vinterns största snödjup minst 50 cm en gång vart 10 år långt ner i Götaland, Figur 22. I norra Norrland utom längs kusten är 10-årsvärdet minst en meter. Statistiskt sett är snödjupet en gång vart femtionde år minst en meter i nästan hela Norrland, allmänt över 1,5 meter i fjällen och över 2 meter på vissa fjällstationer, Figur 23. Notera dock att bristen av stationer, som mäter snödjup i mer extrem fjällmiljö, sannolikt medför att många stora snödjup aldrig observeras och därför inte ingår i statistiken. Figur 21. Medianvärdet av vinterns största snödjup, 1961/62 2013/14. 25
Figur 22. Återkomsttid 10 år av vinterns största snödjup. Stora snödjup, 1961/62 2013/14. Figur 23. Återkomsttid 50 år av vinterns största snödjup. Stora snödjup, 1961/62 2013/14. Återkomsttider av snöfattiga vintrar ses i Figur 24 och Figur 25. I stora delar av Götaland och Svealand är snödjupet högst 10 cm under vissa vintrar. I norra Norrland är det inte vanligt med vintrar då snödjupet underskrider 50 cm under hela vintern utom vid kusten. 26
Figur 24. Återkomsttid 10 år av vinterns största snödjup. Små snödjup, 1961/62 2013/14. Figur 25. Återkomsttid 50 år av vinterns största snödjup. Små snödjup, 1961/62 2013/14. 5.7 Snökanoner Band med täta snöbyar kan uppstå när mycket kall luft strömmar långa sträckor över öppet vatten i Östersjön. Populärt brukar man kalla dessa band för snökanoner. Snökanonerna kan drabba samma kuststräcka många timmar eller till och med något dygn och medföra mycket stora snömängder inom ett relativt begränsat område där de träffar kusten. 27
På satellitbilder kan man se banden med moln över havet och på radarbilderna dyker snöbyarna upp en bit utanför kusten. Det ser ut som om det står en stor snökanon mitt på havet och sprutar snö över kusten. Vi ser ett exempel i radarbilden till höger där ett intensivt eko finns från Finska viken till Södertörn söder om Stockholm. Efter detta tillfälle var snödjupet som störst i Åda, väster om Nynäshamn med 36 cm. Det är kombinationen av kall luft och det relativt varma havsvattnet som gör att kraftiga snöbyar bildas. Luften närmast vattenytan värms upp och tillförs fukt. En tumregel är att luften på 1500 meters höjd ska vara minst 15 grader kallare än havsvattnet för att riktigt kraftiga snöbyar ska bildas. Figur 26. Radarbild. En snökanon från 13 november 2007. Resultatet blir kraftiga snöbyar som bildas i stråk längs vindens riktning. Ju längre sträcka luften rör sig över öppet vatten desto kraftigare snöbyar. När snöbyarna träffar svenska kusten och bromsas upp förstärks de ytterligare och snön kan vräka ner. Snökanoner förekommer längs ostkusten från Skellefteå ner till Smålandskusten. Dessa kan även förekomma vid Vänern och Vättern. 5.8 Extrema snöfall Om det snöar mycket på ett dygn så skapar det stora problem i samhället inte minst i infrastrukturen. Vi har valt att lista alla fall då snödjupet ökat med minst 40 cm från mätningen på morgonen en dag till nästa dag under perioden 1951-01-01 till 2014-06-30. Listan finns i sin helhet i bilaga, Tabell 17. Tyvärr är listan inte komplett eftersom det saknas digitala data i databasen under perioden 1951 1968 och att många stationer inte rapporterat snödjup dagligen. Listan innehåller 100 fall med minst 40 cm snödjupsökning. Fallen har förekommit på 88 olika stationer och är inprickade på kartan i Figur 27. Flest fall har förekommit i Katterjåkk, som startade först 1972, med fyra gånger. Ett och samma snöfall kan ha drabbat flera stationer och visas då som flera prickar på kartan. 28
Snödjupsökningar på minst 40 cm är inte jämnt fördelade i Sverige. Det mest iögonfallande i kartan är att mätstationer som ligger upp till några mil innanför kusten är mest drabbade. Speciellt drabbad är Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle. I Norrlands inland är det sällsynt med stora snödjupsökningar liksom i Götalands inland och sydöstra Svealand. Det är vanligast med snödjupsökningar på minst 40 cm på ett dygn under december och januari, Figur 28. Figur 28. Antal fall snödjupet ökat minst 40 cm på ett dygn. 1951-01-01 till 2014-06-30. Figur 27. Snödjupsökning på minst 40 cm på ett dygn. 1951-01-01 till 2014-06-30. Lägg märke till att i figuren ovan har det varit färre fall då snödjupet ökat minst 40 cm i februari än både under januari och under mars. Detta skulle kunna bero på att under mars kan isen i havet ha smält medan under februari är det vanligare med frusna hav. Underlaget i figuren är dock relativt litet så denna teori är osäker. Nedan följer en beskrivning av 15 fall med extrema snöfall och snödjup. Många av dessa fall finns även med i kapitel 5.1 Svenska snörekord. 5.8.1 Svandal, december 1906 I Svandal som ligger i Tanums socken söder om Strömstad ökade snödjupet med 95 cm, från 5 cm till 100 cm på morgonen den 25 december till morgonen den 26 december 1906, se figur nedan. 29
Figur 29. Snödjupet i Svandal 1 31 december 1906. Snödjupet ökade från 5 cm till 100 cm den 25 till 26 december 1906. Observatören i Svandal skriver: Den 26 ganska hård SV snöstorm hela dagen; snön hopades i ända till 3 meter höga drifvor. Stormen och snön i förening ha gjort stor skada på ungskogen. Här på orten har ej varit så mycket snö sedan vintern 1900. Det kan inte ha varit lätt mäta ett representativt snödjup på 100 cm eftersom snön låg i drivor. Snödjupet måste därför antas vara ungefärligt. På den närbelägna stationen Grebbestad skriver observatören: Den 24 började det blåsa hårdt under regn och allt annat än fint julväder, men under natten frostade det upp något och juldagens morgon var marken hvit. Storm blef det under dagens lopp, och under natten den 25-26 blåste det nästan full orkan från söder. I hamnen blef det stor förödelse. Vattnet steg ovanligt högt och den sydliga vinden dref upp sjöarna högt på land. Båtar sleto sina förtöjningar och drefvo mot bryggorna som illa ramponerades eller långt upp på land. Virkes- och vedupplag fördes omkring och ströddes kring hamnplanen och den härtill ledande gatan. Annandag jul bedarrade vinden men snön vräkte fortfarande ned i massor och hängde sig på alla föremål, hvaraf särskildt träd och buskar i trädgårdarna äfvensom i skogarna togo stor skada. 5.8.2 Njunjes, oktober / november 1921 I Njunjes som ligger i Kvikkjokks socken i Lapplandsfjällen, ökade snödjupet från 6 cm till 115 cm från den 31 oktober till 1 november 1921, Figur 30. Detta är således en ökning med 109 cm. Detta är den över huvud taget största snödjupsökning vi känner. Dock kan någon större ökning gömma sig i äldre data som vi inte hittat ännu. Observationerna från stationen är prydligt införda i journalen och det finns inga tveksamheter att det står 115 cm den 1 november 1921. På morgonen den 1 november mättes samtidigt en nederbördsmängd på 22,5 mm smält nederbörd. Denna mängd är kraftigt underskattad. En notering i journalen säger Mätaren översnöad. Det fick inte rum mer snö i mätaren. 30
Figur 30. Snödjupet i Njunjes 15 oktober 13 november 1921. Snödjupet ökade från 6 cm till 115 cm den 31 oktober 1 november 1921. 5.8.3 Kopparåsen, februari 1926 I Kopparåsen mätte man i slutet av februari 1926 det smått fantastiska snödjupet 327 cm. Detta är det största snödjup som någonsin mätts på någon av SMHIs stationer. I Figur 31 ser vi snödjupet dagligen under vintern 1925/26. Stationen Kopparåsen låg i norra Lapplandsfjällen ca 15 km öster om Riksgränsen vid foten av det drygt 1400 m höga fjället Låktatjåkko. Tyvärr var den sista februari den sista dagen då observationer gjordes från stationen och vad som senare hände med snödjupet eller observatören vet vi inget om. Figur 31. Snödjupet under vintern 1925/1926. Man undrar förstås om mätningen är korrekt. Journalerna är noggrant förda och handstilen är tydlig. Som utgångspunkt har författaren att man alltid ska lita på observatören och den journal som förts. I detta fall finns det inget som tyder på att uppgifterna skulle vara felaktiga. Uppgifterna är dessutom inte orimliga. I norra Lapplandsfjällen varierar de genomsnittliga nederbördsmängderna mycket. I Abisko som ligger i nederbördsskugga bakom fjällen föll det under hela året 304 mm i genomsnitt under perioden 1961-1990. Detta är den station i Sverige som fått minst nederbörd i genomsnitt under perioden. Tre mil västnordväst om Abisko ligger Riksgränsen som i genomsnitt fick drygt tre gånger så mycket nederbörd, 1001 mm under 1961-1990. Björkliden och Katterjåkk som också ligger i området fick 652 mm respektive 848 mm under denna period. Att det kommit väldigt mycket snö i just Kopparåsen är således inte otänkbart. 31
Under perioden 1 oktober 1925 till 28 februari året efter rapporterade observatören i Kopparåsen att det föll totalt 578 mm nederbörd i smält form. Eftersom snödjupet var 327 cm innebär det att snöns densitet var i genomsnitt 177 kg/m³ från marken till ytan om vi förutsätter att ingen snö smält eller avdunstat (sublimerat) under perioden. Skulle så vara fallet skulle densiteten vara ännu lägre. Som tumregel kan man säga att 1 mm nederbörd motsvarar 1 cm nyfallen torr snö. Denna tumregel motsvarar en densitet på 100 kg/m³. Snön i Kopparåsen hade således i slutet av februari inte packats ihop mycket. Vid en annan av SMHIs stationer i området, Vassijuare, var snödjupet 113 cm den sista februari 1926. Denna station ligger ca en mil väster om Kopparåsen. Under samma period föll det 350 mm i Vassijaure. Detta innebär att snöns densitet i Vassijaure var 310 kg/m³. Snön var således betydligt hårdare packad i Vassijaure jämfört med Kopparåsen. Från den sista februari ökade snödjupet i Vassijaure från 113 cm till 177 cm den 5 april då vinterns snödjupsmaximum uppnåddes. Detta är en ökning med 56 %. Skulle snödjupet i Kopparåsen öka med 56 % från 327 cm så skulle snödjupet hamna på drygt fem meter (tro t den som vill). Var möjligen snödjupsmätning så krävande för observatören att personen i frågade inte orkade med arbetsuppgiften och sa upp sig med omedelbar verkan? Skillnaden i snödjup mellan Kopparåsen och Vassijaure är stort vid det aktuella tillfället. Den beräknade densiteten på snön skiljer sig också mycket mellan de båda platser. Densiteten i Vassijaure är mer rimlig än den i Kopparåsen. Vad är orsaken till att snöns densitet inte är större i Kopparåsen. Det finns två möjliga orsaker: Snö kan ha blåst in till mätplatsen från det närliggande berget och från omkringliggande platser. Nederbördsmängden kan ha underskattats vilket medför att den beräknade densiteten blir för låg. Vid blåst och snöfall blåser snön gärna förbi mätaren. Men faktum kvarstår. Kopparåsen mätte det största snödjup någonsin i Sverige även om en viss mängd av det oerhörda snödjupet skulle kunna ha blåst in från omgivningen till mätplatsen. 5.8.4 Ulvoberg, juni 1932 Det som får anses som det allra extremaste snöfallet under en junimånad inträffade den 2 till 5 juni 1932 i mellersta Norrland. Ulvoberg i Lappland rapporterade ett snödjup på 100 centimeter den 5 juni efter att man haft barmark några dygn tidigare. Vid samma tillfälle bildades ett nysnötäcke på 87 centimeter i Dalliden i Västerbotten, 75 centimeter i Fagerheden i Norrbotten och 70 centimeter i Grönliden i Västerbotten, Figur 32. Observatören i Ulvoberg Hemmansägare Kristoffersson skriver den 14 juni 1932: Nu får jag tala om hur det var her den 2 juni och den 3, 4 ja det snögade så det har vist inte snögadet så rysligt på en par hundra år så mycket denhera orstiden för vi har just jort bort at så korn åkrana her då för i skog der den låg jem var det en meter 1 meter jup snö och på slet metade jag drivor som blåst ihop till 210 centimeter jup och så i skog er det mycket snö kvar her nu. Figur 32. Snödjupet 1932-06-04. Ulvoberg 100 cm. 32
En meteorolog kan kanske fascineras av sådana siffror, men i verkligheten kan det inte ha varit roligt. Snöfallet med efterföljande stora mängder smältvatten orsakade foderbrist på flera håll och nödhjälp fick sändas till de värst drabbade områdena. (SMHIs hemsida) Figur 33. Snödjupet i Ulvoberg 1-20 juni 1932. 5.8.5 Sommarsnö, juli 1964 Ett nysnötäcke i juli är mycket sällsynt på SMHIs väderstationer. Stationen i Fjällnäs i Härjedalen mätte dock ett snödjup på 15 cm på morgonen den 6 juli, Figur 34. Tyvärr finns ingen mätning från den närliggande stationen i Bruksvallarna den aktuella morgonen men på morgonen efter rapporterades 3 cm. På morgonen den 6 juli mätte man en nederbördsmängd i smält form på 24,6 mm i Bruksvallarna och att nederbörden kommit i form av snö och regnskurar. Den relativt stora nederbördsmängden antyder att snödjupet skulle kunna ha varit större i Bruksvallarna än i Fjällnäs. Observatören i Bruksvallarna skriver: Natten till den 6 juli kom ett stort snöfall och snön låg fortfarande kvar 300 m ovanför stationen den 7 juli. Ingen av de gamla i byn vet om något liknande. Myskelåsen rapporterade ett snödjup på 12 cm och att skidföret var bra. Ljusnedal rapporterade ett snödjup på 3 cm den 6 juli med en kommentar att det uppe i fjället kommit 30 cm som låg kvar fram till den 9-10. Figur 34. Snödjupet 1964-07-06. Fjällnäs 15 cm och Myskelåsen 12 cm. Kiruna rapporterade ett snödjup på 5 cm den 5 juli 1951 som var nysnö. Att det snöar i juli förekommer då och då i fjällen och fjällnära områden men att snön ligger kvar på morgonen så att mätning kan göras är sällsynt. Den 1 juli 1929 rapporterade Riksgränsen att snödjupet var 16 cm. Detta var dock ingen nysnö utan vinterns stora snömängder hade inte hunnit smälta. Snön låg kvar i Riksgränsen detta år ända fram till 16 juli. 33
5.8.6 Degersjö, januari 1967 2 januari 1967 på morgonen mättes vid väderstationen i Degersjö 190 cm vilket är det största snödjup som noterats av SMHI utanför fjällen, Figur 35. Dygnet efter rekorddjupet föll det 11,5 mm nederbörd i smält form varför snödjupet kan ha ökat ytterligare några cm men tyvärr gjordes inte någon snödjupsmätning dagen efter rekorddjupet. Det rikliga snöandet under december 1966 och början av januari 1967 byggde upp det extrema snödjupet i början av året. Under januari föll det 277 mm nederbörd i smält form och de två första dygnen på det nya året kom ytterligare 45 mm. Frånvaron av is var gynnsamt för snökanoner. Iskartan för den 3 januari visade öppet vatten i södra Skelleftebukten sydvart förbi Bjuröklubb. Norra Kvarken var täckt av nyis och sammanpressad issörja (Grafström, 2014). Figur 35. Största snödjupet 1-5 januari 1967. Degersjö 190 cm, Kramfors 146 cm och Ullånger 141 cm. Det troliga är således att snökanoner bidrog till denna stora mängd eftersom området ligger vid kusten, är relativt begränsat och att havet var öppet. Vid tillfället förekom dessutom perioder med nordostliga vindar. Observatören i Ullånger var vid tillfället, Göta Vedin, mor till den numera pensionerade meteorologen och kollegan Haldo Vedin. Hon skriver i sin journal: Ett sådant katastrofväder har aldrig tidigare förekommit sedan man började med elektrisk ström. Ledningarna ligger nere överallt på grund av isbark och den våta snön. Även telefonledningarna har rönt samma öde. Detta kaos har varat från den 17/12 och pågår fortfarande den 1/1 och det tycks bara bli värre. 5.8.7 Sydsvenska höglandet, juni 1982 Den 14 juni 1982 uppmättes ett snötäcke på Sydsvenska höglandet, Figur 36. Mest noterade Granshult med 10 cm och Spinkabo med 7 cm. För att hitta fler fall med ett mätbart snödjup någon junimorgon i Götaland får man gå tillbaka till 7 juni 1920 då stationen Tolsgården i nordligaste Västergötland rapporterade ett snödjup på 2 centimeter efter ett snöfall dagen innan. Figur 36. Snödjupet 1982-06-14. Granshult 10 cm och Spinkabo 7 cm. 34
5.8.8 Oskarshamn, januari 1985 Ett lågtryck rörde sig från Barents hav mot södra Östersjön. Väster om lågtrycket strömmade mycket kall luft söderut. Nordostlig kuling till storm rådde på Östersjön. Ytvattentemperaturen var 3-5 C samtidigt som temperaturen på 1300 m höjd var 17 C. Det kraftiga temperaturavtagandet med höjden medförde våldsamma vertikala luftrörelser. Snöbyar uppträdde i långa stråk längs vindens riktning, se Figur 38. När bymolnen nådde den småländska kusten tvingades molnen ytterligare i höjden eftersom marken in över land är skrovligare än över havet. Det var således en snökanon som drabbade kusten. Det största snödjupet mättes vid stationen i Oskarshamn med 110 cm, se Figur 37. Snödjup på ca 130 cm uppmättes i Misterhult norr om Oskarshamn av meteorologen Bertil Eriksson och meteorologassistenten Bengt-Göran Fahlén som gjorde en resa till det aktuella området. Författaren minns att vid planeringen av resan fördes en diskussion huruvida skidor (som Bertil förordade) eller snöskor (som Bengt-Göran förordade) skulle användas för att förflytta sig i den snörika terrängen. Till slut valdes snöskor och båda resenärerna var efter resan nöjda med valet. Figur 37. Största snödjupet 4-7 januari 1985. Oskarshamn 110 cm. Figur 38. Radarekon 1985-01-04 kl 15. Källa: Väder och Vatten. Snödjupet ökade med 72 cm från 3 till 4 december i Oskarshamn, Figur 39. Europavägen kunde inte hållas öppen under lång tid pga hård vind och det intensiva snöandet. Många bilister blev insnöade i sina bilar och satt fast i sina fordon i över ett dygn. (Väder och Vatten, 1985) 35
Figur 39. Snödjupet i Oskarshamn 17-december 1984 15 januari 1985. Snödjupet ökade från 18 cm till 90 den 3-4 januari 1985. 5.8.9 Tidigt snötäcke i norra Norrland, augusti 1986 Ett område i norra Norrland fick augustisnö 1986, Figur 40. Att det snöar i området kan förekomma då och då men att det lägger sig ett snötäcke på några cm tillhör inte vanligheterna. Största snödjupet mättes i Skröven med 4 cm. Till dagen efter hade snön smält. Figur 40. Snödjupet 1986-08-31. Skröven 4 cm. 36
5.8.10 Sent snötäcke i Norrland, juni 1989 Ett ganska stort område i norra Norrland fick nysnö på några cm den första juni 1989, Figur 41. Ett lågtryck rörde sig över området vilket gav snön och orsakade en del trafikproblem. Ännu mer anmärkningsvärt var att i fjällen låg snön fortfarande djup kvar efter den mycket snörika vintern. Mjölbäcken mätte prick en meter den första juni medan Katterjåkk fick nöja sig med 60 cm. Figur 41. Snödjupet 1989-06-01. Mjölkbäcken 100 cm och Puoltsa 14 cm. 5.8.11 Tidigt snöfall i Småland, september 1995 Den sista september bildades ett snötäcke på Sydsvenska höglandet, Figur 42. Störst snödjup uppmättes i Spinkabo med 12 cm. Detta är det enda fall som någon av SMHIs väderstationer mätt ett snödjup i Götaland i september sedan mer omfattande snödjupsmätningar startade i Sverige vintern 1904/05. Snöfall har förekommit tidigare, exempelvis 24 september 1957 och 27 september 1987 men inte vid något av dessa tillfällen fanns snön kvar på marken då mätning skulle göras på morgon. För att hitta septembersnö i Götaland som låg kvar på morgonen får man gå långt tillbaka i tiden. Observatören i Seltorp i Segerstad mellan Falköping och Skövde skrev den 25 september 1893: Figur 42. Snödjupet 1995-09-30. Spinkabo 12 cm. Den våta, tunga snön kvarlåg ända tills den 29. Den förstörde en mängd fruktträd liksom även andra träd Observatören nämnde samtidigt att fotsdjup snö kommit 24 september nödåret 1867 och låg kvar till den 29 september. Snötäcket i september 1867 bekräftas av en anteckning i observationsjournalen från den närliggande stationen Skara. 37
5.8.12 Götaland, november 1995 Den 17 november 1995 drabbades stora delar av Götaland av ett riktigt kraftigt snöoväder. Värst drabbat var ett stråk söder om Vänern och österut över Vättern. I detta område mättes snödjup över 50 cm den 18 november, se Figur 43. Figur 43. Största snödjupet 17-20 november 1995. Ödeshög 98 cm, Ramsjöholm 75 cm och Molla 60 cm. Det största snödjupet noterades i Ödeshög där observatören rapporterade 85 cm på morgonen den 18 och på morgonen dagen efter 98 cm. Tyvärr saknas uppgift om snödjup den 17 men omkringliggande stationer har då rapporterat 15-30 cm. Observatören på Visingsö har tyvärr inte rapporterat snödjup de aktuella dagarna men skriver i sin journal: Snöfallet och stormen 17 november gjorde att snön drev ihop i höga drivor på mellan 2 o 3 meter. Konsekvenserna blev mycket omfattande med inställda tåg, oframkomliga vägar och strömavbrott i upp till en vecka. Snömängderna skadade också 4,5 miljoner kubikmeter skog. Ödeshög och Ramsjöholm mätte de största snödjupen under ovädret med 98 cm respektive 75 cm. Tyvärr mätte inte dessa stationer snödjupet dagligen under den aktuella perioden så vi vet inte hur mycket snön ökade på ett dygn där. Vid stationen i Molla utfördes emellertid dagliga snödjupsmätningar. Där var snödjupet som mest 60 cm, se Figur 44. Snödjupet ökade från 7 till 52 cm på ett dygn men snödjupsökningen på ett dygn var troligen större i både Ödeshög och Ramsjöholm. Figur 44. Snödjupet i Molla 1-30 november 1995. Snödjupet ökade från 7 cm till 52 cm den 16-17 november 1995. 38
5.8.13 Gävle, december 1998 En kall och hård nordostvind från det isfria och förhållandevis varma Bottenhavet tog upp stora mängder fukt. När vinden sedan bromsades vid kusten bildades täta snöbyar. Denna snökanon i kombination med frontnederbörd var orsaken till det omåttliga snöandet. De största snödjupen mättes i Hedesunda med 132 cm och i Gävle med 131 cm, Figur 45. Den största snödjupsökningen på ett dygn var i Gävle med 73 cm, Figur 46. På tre dygn ökade snödjupet med över 130 cm. En så stor snödjupsökning på några dagar torde vara ganska unikt i Sverige. Författaren känner inte till något värre fall. Området drabbades av ett fullständigt snökaos. All trafik lamslogs, E4:an stängdes av och privatbilar fick körförbud. Parkeringsplatser fick användas som snöupplag. När staden åter öppnades fick fotgängare och cyklister samsas med bilarna i körfilerna. Figur 45. Största snödjupet 7-10 december 1998. Gävle 131 cm och Hedesunda 132 cm. Figur 46. Snödjupet i Gävle-Åbyggeby 15 november 15 december 1998. Snödjupet ökade med 73 cm, från 58 cm till 131 cm den 6-7 december 1998. 5.8.14 Snökanon över Vänern, december 2012 Snödjupet observerades inte på morgonen den 30 november i Kilagården men den 1 december rapporterades ett snödjup på 75 cm, Figur 47. En medarbetare på SMHI ringde observatören som berättade att snödjupet den 30 november var i stort sett barmark. Från radarbilden på kvällen den 30 november 2012, Figur 48, ser vi att nederbördsekona söder om Vänern ligger som ett smalt band. Nederbörden låg på i stort sett samma ställe i nästan ett dygn. Vi ser även att det också öster om Vättern fanns nederbördsekon. Snödjup på 20-30 cm rapporterades i detta område. 39
Figur 47. Största snödjupet 1-4 december 2012. Kilagården 75 cm. Figur 48, Radarbild. Detta fall torde således vara den största snödjupsökning utanför fjällen vi känner till i Sverige på ett dygn och därmed aningen större än de 73 cm som snödjupet ökade med i Gävle i december 1998, Figur 49. I detta fall sjönk emellertid snödjupet ihop dagarna efter rekordnoteringen medan det i Gävle fortsatte att snöa några dagar till. Figuren nedan visar snödjupet dag för dag på stationen i Kilagården. Vi ser att från 5 till 6 december drabbades stationen av ytterligare ett snöfall. Denna gång föll dock bara 25 cm snö. Figur 49. Snödjupet i Kilagården 21 november 20 december 2012. Snödjupet har inte mätts dagligen på stationen. Under 21-30 november saknas snödjupsinformation från stationen. 5.8.15 Snökanon i Västerbotten, december 2012 Ett område mellan Skellefteå och Umeå drabbades av en ovanligt kraftig snökanon i början av december 2012. Från radarbilden, Figur 51, ser vi ett smalt gulmarkerat band i vindens riktning som låg ungefär stilla under något dygn. Väderstationen i Brände mätte som mest 72 cm den 2 december, Figur 50. 40
Figur 51. Radarbild. Figur 50. Största snödjupet 2-5 december 2012. Brände 72 cm. I Brände ökade snödjupet från 1 cm till 72 cm den 1 till 2 december, Figur 52. Förhållandena måste ha varit mycket besvärliga i området men eftersom trakten är relativt glest befolkad fick fallet begränsat utrymme i massmedia. Figur 52. Snödjupet i Brände 24 november 23 december 2012. Snödjupet har inte mätts dagligen på stationen. Från den 1 till 2 december ökade snödjupet från 1 cm till 72 cm. 41
6 Slutsatser Vinterns största snödjup har minskat mest i stora delar av Norrland samt i norra Svealand utom fjällen under vintrarna 1991-2013 jämfört med 1961-1990. Minskningen har i detta område varit 10 20 cm och minskningen är statistiskt signifikant. Antal dagar med snötäcke har minskat i hela landet under vintrarna 1991 2014 jämfört med 1961 1990. Minskningen har varit störst i delar av Götaland och Svealand med minst 20 dagar och i dessa områden är minskningen statistiskt signifikant. De kraftigaste snöfallen, minst 40 cm på ett dygn, är vanligast i december och januari utmed kusten och speciellt Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle. Kopparåsen i Lapplandsfjällen mätte ett snödjup på 327 cm 1926, det största observerade snödjupet någonsin i Sverige. Misstanke finns att en viss mängd av det oerhörda snödjupet skulle kunna ha blåst in från närliggande berg till mätplatsen. Snödjupet ökade på en dag från 6 cm till 115 cm på förvintern 1921 i Njunjes, Lapplandsfjällen. En ökning med 109 cm är den största ökning på ett dygn vi känner till. Vintern 1965/66 är den vinter där snödjupet varit som störst i Sverige som helhet. Andra vintrar har dock snödjupet varit större i vissa delar av landet exempelvis 1988/89 i fjällen. Stora snödjup har förekommit även på senare år. I Götaland som helhet är t ex vintern 2009/10 den snörikaste vintern sedan starten av snödjupsmätningar 1904/05. 42
7 Referenser 1. Buishand, T.A. (1986). Extreme-value analysis of climatological data (Invited paper Third International Conference on statistical Climatology, Vienna (Austria), 23-27 June, 1986). 2. Pershagen, Helge. (1981). Maxisnödjupet I Sverige 1905-76, SMHI-rapport RMK 29. 3. Eriksson, Bertil. (1990). Snödjupsförhållandena i Sverige, säsongerna 1950/51 1979/80, SMHI-rapport RMK 59 4. SMHI faktablad nr 3 (2000) Svåra snöoväder och några stora snödjup 5. SMHI faktablad nr 23 (2005) Sveriges snöklimat under 100 år. 6. SMHI faktablad nr 42 (2009) Sveriges landskapsklimat 7. SMHIs tidning Väder och Vatten, flera nummer (1984-2011) 8. Kommunikation med Torbjörn Grafström, SMHI, november 2014 43
8 Bilaga: Figurer och tabeller Tabell 5. Stationskopplingar. station Start Slut Klimatnr Kopplade stationer Lund 1904-07-01 2014-06-30 5343 Lund Halmstad 1904-07-01 1939-02-01 1950-07-01 1978-07-01 Kristianstad 1904-07-01 1982-03-01 1995-07-01 Bredåkra 1904-07-01 1952-07-01 2005-10-01 Växjö 1904-07-01 2006-07-01 2011-07-01 Kalmar 1904-07-01 1943-07-01 1946-02-01 1946-07-01 1996-02-01 Göteborg 1904-07-01 1951-01-01 2002-07-01 1939-01-31 1950-06-30 1978-06-30 2014-06-30 1982-02-28 1995-06-30 2014-06-30 1952-06-30 2005-09-30 2014-06-30 2006-06-30 2011-06-30 2014-06-30 1943-06-30 1946-01-31 1946-06-30 1996-01-31 2014-06-30 1950-12-31 2002-06-30 2014-06-30 6240 6242 6241 6240 6403 5455 6403 6413 6516 6517 6452 7400 6452 6664 6641 6664 6641 6641 7263 7147 7236 Halmstad Halmstad Flygplats Halmstad Flygflottilj Halmstad Kristianstad Kristianstad Everöd Kristianstad Karlshamn Bredåkra Bredåkra D Växjö Moheda Växjö Kalmar Kalmar F12 Kalmar Kalmar F12 Kalmar Göteborg Säve Kållered Borås 1904-07-01 2014-06-30 7245 Borås Ulricehamn 1904-07-01 2014-06-30 7347 Ulricehamn Flahult 1904-07-01 2014-06-30 7442 Flahult Västervik 1904-07-01 1995-07-01 Visby 1904-07-01 1986-07-01 1998-01-01 1995-06-30 2014-06-30 1986-06-30 1997-12-31 2014-06-30 7647 7657 7839 7840 7839 Västervik Hellerö Visby Visby Flygplats Visby Vänersborg 1907-01-01 2014-06-30 8223 Vänersborg Skara 1904-07-01 1969-07-01 1971-07-01 1974-07-01 Linköping 1904-07-01 1944-01-01 2005-10-01 Karlstad 1904-07-01 1942-07-01 1998-01-01 2008-07-01 Örebro 1904-07-01 1964-07-01 Västerås 1904-07-01 1951-01-01 1969-06-30 1971-06-30 1973-06-30 2014-06-30 1943-12-31 2005-09-30 2014-06-30 1942-06-30 1997-12-31 2008-06-30 2014-06-30 1964-06-30 2014-06-30 1950-12-31 2014-06-30 8362 8324 8320 8327 8525 8524 8525 9325 9322 9325 9321 9562 9516 9637 9635 Skara Skara-Ekeberg Skara Stenum Skara Linköping Malmslätt Linköping Karlstad Karlstad Flygplats Karlstad Väse Örebro Örebro-Ekeby Västerås Västerås Uppsala 1904-07-01 2014-06-30 9752 Uppsala Stockholm 1904-07-01 2014-06-30 9821 Stockholm 44
Tabell 6. Fortsättning. station Start Slut Klimatnr Kopplade stationer Malung 1909-01-01 2014-06-30 10341 Malung Falun 1904-07-01 2014-06-30 10537 Falun Särna 1906-07-01 2014-06-30 11341 Särna Gävle 1904-07-01 1987-01-01 1991-07-01 Sveg 1904-07-01 2012-07-01 1986-12-31 1991-06-30 2014-06-30 2012-06-30 2014-06-30 10740 10741 10743 12402 12404 Gävle Gävle-Lexe Gävle-Åbyggeby Sveg Ytterberg Härnösand 1904-07-01 2014-06-30 12738 Härnösand Storlien 1907-07-01 1963-07-01 Östersund 1904-07-01 1944-01-01 2002-07-01 2006-07-01 1963-06-30 2014-06-30 1943-12-31 2002-06-30 2006-06-30 2014-06-30 13262 13218 13410 13411 13413 13409 Storlien Storlien Östersund Frösön Frösön D Norderön Forse 1904-07-01 2014-06-30 13708 Forse Gäddede 1905-07-01 2008-07-01 Umeå 1904-07-01 1965-07-01 1996-01-01 Hemavan 1904-07-01 1965-07-01 Stensele 1909-01-01 2004-07-01 2008-06-30 2014-06-30 1965-06-30 1995-12-31 2014-06-30 1965-06-30 2014-06-30 2004-06-30 2014-06-30 14430 14423 14050 14048 14049 15591 15594 15772 14757 Gäddede Håkafot Umeå Umeå Flygplats Röbäcksdalen Tärnaby Hemavan Stensele Gunnarn Piteå 1904-07-01 2014-06-30 16179 Piteå Haparanda 1904-07-01 2012-07-01 2012-06-30 2014-06-30 16395 16394 Haparanda Kalix Kvikkjokk 1904-07-01 2014-06-30 16798 Kvikkjokk Jokkmokk 1951-01-01 2014-06-30 16988 Jokkmokk Malmberget 1904-07-01 1944-03-01 1971-07-01 1978-02-10 Kiruna 1904-07-01 1957-07-01 1960-07-01 1961-01-01 1994-01-01 Riksgränsen 1904-07-01 1923-11-01 1926-11-01 1972-03-01 1930-12-31 1971-06-30 1978-02-09 2014-06-30 1957-06-30 1960-06-30 1960-12-31 1993-12-31 2014-06-30 1923-10-31 1926-10-31 1972-02-29 2014-06-30 18073 18075 18073 18075 18069 18094 18069 18094 18197 18883 18881 18883 18882 Gällivare Malmberget Gällivare Malmberget Kiruna Kiruna Flygplats Kiruna Kiruna Flygplats Esrange Riksgränsen Vassijaure Riksgränsen Katterjåkk Karesuando 1904-07-01 2012-12-31 19283 Karesuando 45
Tabell 7. Största snödjup i Norra Norrland, 1904/05 till 2013/14. Månad Snödjup [cm] Klimatnr Station Datum jan 279 Kopparåsen 1926-01-11 feb 327 Kopparåsen 1926-02-28 mar 265 188820 Katterjåkk 1993-03-13 apr 262 188830 Riksgränsen 1905-04-12 maj 223 188830 Riksgränsen 1929-05-06 jun 164 188830 Riksgränsen 1906-06-01 jul 27 188810 Vassijaure 1906-07-01 aug 15 Vallträsk 1921-08-31 sep 55 Njunjes 1932-09-18 okt 168 Kopparåsen 1925-10-24 nov 190 Kopparåsen 1925-11-30 dec 261 Kopparåsen 1925-12-31 år 327 Kopparåsen 1926-02-28 Tabell 8. Största snödjupsökning i Norra Norrland från dag före till angivet datum, 1951-01-01 till 2014-06-30. Baserat på digitalt tillgängliga data. Månad Snödjup [cm] Klimatnr Station Datum jan 47 150280 Mårtensboda 2014-01-11 feb 53 160740 Fällfors 1962-02-17 mar 57 155910 Tärnaby 1953-03-26 apr 38 188830 Riksgränsen 1951-04-22 maj 35 147430 Norrbäck 2010-05-15 jun 32 188820 Katterjåkk 2010-06-05 jul 0 aug 4 171930 Skröven 1986-08-31 sep 27 172790 Överkalix-Svartbyn 1968-09-23 okt 40 188830 Riksgränsen 1969-10-13 nov 54 188800 Abisko 1972-11-24 dec 71 150200 Brände 2012-12-02 år 71 150200 Brände 2012-12-02 46
Tabell 9. Största snödjup i Södra Norrland, 1904/05 till 2013/14. Månad Snödjup [cm] Klimatnr Station Datum jan 220 132420 Baksjönäset 1976-01-24 220 144560 Leipikvattnet 1984-01-16 feb 278 144560 Leipikvattnet 1989-02-22 mar 262 144560 Leipikvattnet 1989-03-02 apr 246 144560 Leipikvattnet 1989-04-01 maj 195 144560 Leipikvattnet 1997-05-01 jun 70 144560 Leipikvattnet 1927-06-01 jul 15 122360 Fjällnäs 1964-07-06 aug 10 Storhärjeåvallen 1921-08-30 sep 62 125460 Sösjö 1954-09-28 okt 92 134440 Skärvången 2006-10-28 nov 146 Bydalen 1910-11-30 dec 185 138110 Degersjö 1966-12-31 år 278 144560 Leipikvattnet 1989-02-22 Tabell 10. Största snödjupsökning i Södra Norrland från dag före till angivet datum, 1951-01-01 till 2014-06-30. Baserat på digitalt tillgängliga data. Månad Snödjup [cm] Klimatnr Station Datum jan 54 133050 Höglekardalen 1995-01-02 feb 40 116170 Söderala 2010-02-21 mar 50 128590 Ullånger 1981-03-08 apr 45 127380 Härnösand 1959-04-09 maj 35 126170 Ulvsjön 2005-05-07 jun 6 132180 Storlien-Visjövalen 1991-06-01 jul 15 122360 Fjällnäs 1964-07-06 aug 2 122200 Myskelåsen 1964-08-30 sep 22 122200 Myskelåsen 2010-09-25 okt 42 136360 Storfinnforsen 2006-10-21 nov 47 138270 Bredbyn 1965-11-27 dec 73 107430 Gävle-Åbyggeby 1998-12-07 år 73 107430 Gävle-Åbyggeby 1998-12-07 47
Tabell 11. Största snödjup i Svealand, 1904/05 till 2013/14. Månad Snödjup [cm] Klimatnr Station Datum jan 178 Gråtbäck 1920-01-31 feb 180 Gråtbäck 1927-02-18 mar 187 114360 Ulvsjö 1951-03-16 apr 171 Blåbärskullen 1951-04-02 171 112230 Storbron 1966-04-04 maj 128 122610 Grövelsjön 1988-05-01 jun 30 103310 Lisskogsåsen 1981-06-12 jul 0 aug 4 Tjärnvallen 1921-08-30 sep 56 115710 Hasberget 1954-09-29 okt 75 Blåbärskullen 1926-10-21 nov 103 112360 Gördalen 1992-11-30 dec 160 114390 Lillhamra 1941-12-16 år 187 114360 Ulvsjö 1951-03-16 Tabell 12. Största snödjupsökning i Svealand från dag före till angivet datum, 1951-01-01 till 2014-06-30. Baserat på digitalt tillgängliga data. Månad Snödjup [cm] Klimatnr Station Datum jan 47 107120 Dannemora 1971-01-01 feb 43 102240 Kristinefors 1969-02-16 mar 40 93340 Suttertjärn 1985-03-28 apr 43 104300 Mockfjärd 1995-04-28 maj 35 112230 Storbron 1965-05-19 jun 22 112230 Storbron 1964-06-01 jul 0 aug 0 sep 12 112230 Storbron 1969-09-23 okt 40 113410 Särna 1980-10-18 nov 41 113080 Evertsberg 1985-11-28 dec 55 114270 Kvarnberg 1967-12-23 år 55 114270 Kvarnberg 1967-12-23 48
Tabell 13. Största snödjup i Götaland, 1904/05 till 2013/14. Månad Snödjup [cm] Klimatnr Station Datum jan 132 73290 Tolsgården 1966-01-29 feb 139 92030 Åmål 1966-02-16 mar 146 Ödskölt 1951-03-27 apr 144 Ödskölt 1951-04-03 maj 56 82490 Bäckefors 1929-05-02 jun 10 75130 Granshult 1982-06-14 jul 0 aug 0 sep 12 74340 Spinkabo 1995-09-30 okt 65 82490 Bäckefors 1926-10-29 nov 98 84140 Ödeshög 2010-11-30 dec 140 Härslätt 1955-12-18 år 146 Ödskölt 1951-03-27 Tabell 14. Största snödjupsökning i Götaland från dag före till angivet datum, 1951-01-01 till 2014-06-30. Baserat på digitalt tillgängliga data. Månad Snödjup [cm] Klimatnr Station Datum jan 72 76160 Oskarshamn 1985-01-04 feb 47 63480 Havraryd 2010-02-20 mar 35 74400 Eksjö 1971-03-11 apr 32 73570 Molla 1999-04-19 maj 19 84040 Högemålen 1985-05-01 jun 10 75130 Granshult 1982-06-14 jul 0 aug 0 sep 12 74340 Spinkabo 1995-09-30 okt 36 73470 Ulricehamn 2002-10-20 nov 50 53260 Ystad 2010-11-27 dec 75 83220 Kilagården 2012-12-01 år 75 83220 Kilagården 2012-12-01 49
Figur 53. Vinterns största snödjup, 1976/77. Figur 54. Vinterns största snödjup, 1984/85. 50
Figur 55. Vinterns största snödjup, 1992/93. Figur 56. Vinterns största snödjup, 1998/99. 51
Figur 57. Vinterns största snödjup, 2009/10. Figur 58. Vinterns största snödjup, 2010/11. 52
Figur 59. Antal dagar med snödjup på minst 10 cm under vintrarna 1951/52 till 2013/14. 53
Figur 60. Antal dagar med snödjup på minst 30 cm under vintrarna 1951/52 till 2013/14. 54
Figur 61. Antal dagar med snödjup på minst 50 cm under vintrarna 1951/52 till 2013/14. 55
Lund Halmstad Kristianstad Växjö Bredåkra Kalmar Göteborg Borås Ulricehamn Flahult Västervik Visby Vänersborg Skara Linköping Karlstad Örebro Västerås Uppsala Stockholm Tabell 15. Vinterns största snödjup [cm]. Gröna värden är det största årsvärdet (januari december) från Pershagens rapport, gula värden är interpolerade data och orange värden kommer från Uppsala universitet. Vinter 1904/05 5 4 3 17 24 20 13 17 24 25 24 7 7 13 18 15 15 16 16 15 1905/06 10 7 7 25 15 15 20 41 33 22 30 20 14 12 23 26 25 26 30 14 1906/07 30 14 10 31 17 20 12 34 57 20 19 30 15 14 13 28 23 25 28 30 1907/08 12 10 9 25 17 25 12 27 72 35 40 26 15 27 31 30 32 60 64 50 1908/09 11 9 11 35 16 40 7 23 68 34 47 27 36 28 28 46 51 45 45 76 1909/10 24 17 12 27 14 27 21 29 55 25 30 21 36 24 20 34 26 25 29 35 1910/11 7 17 7 16 15 13 16 18 41 30 16 20 14 15 15 14 10 12 13 15 1911/12 10 10 12 28 26 24 10 27 39 24 15 23 18 19 23 18 17 15 20 40 1912/13 9 10 8 40 21 20 10 18 39 15 20 10 7 11 14 27 13 5 12 11 1913/14 1 2 4 25 12 42 5 12 31 15 18 13 16 14 18 24 19 17 24 30 1914/15 9 9 17 32 19 35 11 31 58 36 25 20 25 17 16 48 41 25 23 25 1915/16 14 13 12 25 17 35 13 33 63 36 37 28 50 25 51 44 50 55 54 71 1916/17 12 12 20 32 16 23 24 27 70 50 45 12 75 42 37 31 36 37 37 43 1917/18 13 15 7 30 13 22 26 50 67 35 31 22 54 40 30 33 46 50 44 73 1918/19 9 7 7 31 5 28 40 35 36 24 16 20 25 18 25 24 34 20 22 20 1919/20 28 12 19 27 30 22 10 25 66 24 33 28 35 22 15 30 22 20 23 32 1920/21 5 1 6 18 8 12 20 30 48 20 22 20 23 14 12 18 23 14 16 16 1921/22 9 4 20 23 18 30 14 20 40 30 53 26 24 28 35 30 36 39 39 52 1922/23 9 10 13 19 24 24 7 10 22 28 32 18 16 9 23 41 27 14 15 28 1923/24 37 35 30 32 43 36 20 26 61 41 35 38 23 27 29 31 65 55 39 68 1924/25 8 8 17 23 6 10 3 27 12 22 20 12 19 13 11 22 16 15 18 12 1925/26 14 10 25 38 22 23 14 27 28 30 21 27 19 14 14 40 19 33 37 47 1926/27 6 22 7 16 5 18 20 24 29 14 29 10 14 14 20 34 22 41 16 29 1927/28 9 20 9 20 8 15 10 17 20 24 25 22 22 14 18 26 22 24 31 22 1928/29 49 12 52 32 25 23 15 20 53 25 85 48 25 19 33 31 25 34 32 43 1929/30 8 7 14 12 5 26 23 18 24 25 22 10 22 18 23 25 16 15 19 22 1930/31 28 42 30 35 29 19 16 25 65 45 38 25 24 24 24 41 55 39 60 42 1931/32 4 13 9 7 7 9 11 10 23 26 22 23 30 10 5 8 26 11 57 14 1932/33 6 9 13 15 11 13 8 10 14 15 23 18 15 9 17 10 12 16 21 21 1933/34 5 6 6 8 8 6 7 20 21 18 14 8 19 18 14 19 20 30 21 26 1934/35 7 4 11 13 7 5 9 7 38 12 17 16 11 9 30 18 35 15 20 13 1935/36 8 10 13 25 7 18 18 20 43 28 22 17 22 18 22 45 35 27 20 25 1936/37 12 9 24 23 17 13 17 22 44 28 22 17 45 21 50 53 45 34 48 47 1937/38 6 11 13 25 7 18 16 11 44 30 35 20 44 15 32 31 40 30 40 40 1938/39 24 29 32 16 17 23 23 21 35 35 39 25 42 32 47 59 46 35 22 24 1939/40 17 17 12 35 35 68 25 34 81 47 50 40 54 33 36 35 40 46 41 30 1940/41 19 17 14 39 16 26 12 11 53 30 32 28 22 16 35 43 35 42 51 45 1941/42 35 28 27 50 62 28 30 42 49 39 38 37 30 32 52 35 37 46 41 47 1942/43 20 20 20 22 24 12 8 30 38 20 19 18 45 35 29 43 48 37 26 23 1943/44 5 10 6 13 14 12 8 18 13 25 20 14 13 16 11 21 16 22 28 11 1944/45 33 11 38 33 15 10 25 70 81 42 30 21 39 27 28 27 35 44 26 38 1945/46 22 8 16 27 43 13 14 13 31 35 24 23 28 17 25 22 28 22 17 20 1946/47 22 10 20 25 31 40 10 15 42 31 42 49 32 21 33 16 41 28 31 32 1947/48 4 15 13 37 30 25 6 33 68 61 44 32 30 22 33 41 46 32 33 50 1948/49 6 4 10 10 13 12 1 4 12 12 8 14 6 15 5 12 25 11 16 5 1949/50 14 14 10 21 14 14 20 24 35 28 21 34 31 52 50 30 51 31 29 28 1950/51 15 43 23 63 11 19 53 52 77 76 41 18 46 37 40 81 80 61 52 39 56
Lund Halmstad Kristianstad Växjö Bredåkra Kalmar Göteborg Borås Ulricehamn Flahult Västervik Visby Vänersborg Skara Linköping Karlstad Örebro Västerås Uppsala Stockholm Tabell 15. Forts. Vinter 1951/52 18 17 18 21 5 22 16 18 50 24 20 26 14 20 17 11 18 20 29 29 1952/53 6 8 10 12 30 17 11 12 29 26 40 42 5 12 20 18 20 28 36 35 1953/54 18 22 17 22 34 25 10 24 55 34 55 16 30 28 37 50 55 45 53 22 1954/55 26 37 33 33 35 29 19 32 51 28 31 35 19 34 20 21 27 17 32 13 1955/56 23 30 28 42 34 48 45 45 43 39 47 55 35 32 40 44 45 41 49 34 1956/57 7 5 6 10 11 17 15 17 10 12 16 19 28 17 16 44 30 21 30 16 1957/58 25 23 25 42 32 40 20 23 54 43 61 52 28 23 33 29 27 15 27 18 1958/59 15 4 29 28 16 18 12 23 28 25 21 27 40 48 43 56 75 48 52 36 1959/60 22 20 15 24 23 30 30 45 47 42 22 26 25 28 25 35 21 30 39 27 1960/61 7 7 16 21 10 5 20 10 35 25 10 9 7 29 23 22 23 16 26 15 1961/62 9 14 7 17 7 8 17 20 28 20 7 21 14 13 17 15 25 17 18 20 1962/63 20 27 23 38 39 38 30 36 53 40 48 60 36 38 37 28 35 23 38 40 1963/64 4 19 6 13 8 11 14 18 21 20 24 22 17 14 13 12 17 17 30 22 1964/65 10 9 12 15 16 15 10 16 47 22 14 13 15 14 25 19 25 22 28 18 1965/66 30 21 30 62 40 50 25 52 110 85 78 29 68 70 65 100 86 52 62 47 1966/67 9 28 25 46 25 28 33 40 68 70 44 27 38 26 36 57 45 40 42 23 1967/68 20 38 21 44 65 50 32 50 60 60 46 38 36 30 40 67 30 36 39 32 1968/69 14 19 25 32 39 33 28 45 70 54 34 28 30 30 38 42 40 35 44 30 1969/70 25 44 27 51 48 31 52 68 100 75 49 28 26 51 41 43 63 60 59 63 1970/71 6 5 12 13 13 29 3 13 25 10 44 44 11 10 20 19 23 17 20 20 1971/72 20 13 19 28 28 32 10 26 35 35 35 23 19 28 24 61 21 19 24 22 1972/73 5 6 7 16 5 3 8 23 37 25 6 5 13 10 15 9 13 16 17 3 1973/74 16 8 15 23 8 24 12 11 36 35 15 7 14 10 23 21 20 23 30 14 1974/75 6 9 10 18 5 17 3 10 17 30 13 6 4 25 20 8 11 12 13 12 1975/76 6 14 11 16 15 20 13 15 36 15 17 19 9 10 15 20 20 24 14 12 1976/77 33 32 45 38 50 34 35 62 84 95 51 20 62 63 68 85 70 52 44 44 1977/78 17 21 22 34 33 36 18 24 37 33 51 25 25 36 40 54 33 17 29 22 1978/79 38 36 30 57 56 65 33 67 64 76 76 64 51 55 58 42 62 40 47 60 1979/80 27 30 45 45 43 38 24 36 50 35 44 38 31 28 32 21 25 16 14 12 1980/81 17 10 19 23 27 22 8 38 30 27 48 30 15 14 22 18 20 30 31 15 1981/82 26 30 30 36 35 50 24 38 52 60 52 40 48 19 52 42 59 60 60 64 1982/83 7 15 15 19 20 16 16 18 26 16 16 7 28 15 17 22 16 20 25 12 1983/84 13 5 16 26 17 17 13 36 59 29 34 15 43 18 20 23 47 18 33 16 1984/85 23 24 15 27 25 43 22 36 53 45 72 34 36 39 57 45 60 65 66 48 1985/86 25 28 18 34 39 35 26 40 45 42 48 22 29 28 35 37 33 33 33 29 1986/87 27 20 19 36 29 65 16 41 59 43 90 73 32 28 28 54 41 40 37 49 1987/88 7 26 25 41 27 52 28 42 68 55 45 22 30 22 29 27 40 22 28 20 1988/89 0 2 5 12 8 10 5 15 18 38 23 5 9 15 15 21 20 18 25 17 1989/90 4 4 1 12 0 4 4 8 17 12 12 15 10 7 6 8 11 13 21 17 1990/91 8 5 19 18 24 32 7 6 22 23 29 16 15 10 15 9 11 6 15 16 1991/92 3 5 5 23 4 24 7 20 21 23 19 16 21 16 16 10 14 12 12 12 1992/93 1 6 1 8 5 7 3 17 24 17 11 15 14 20 20 28 23 9 12 8 1993/94 15 34 28 34 36 45 21 37 42 35 40 17 36 22 27 33 28 16 17 13 1994/95 5 13 4 25 8 11 11 22 36 31 20 20 18 17 22 15 21 15 26 19 1995/96 14 15 15 14 22 27 25 43 45 49 21 21 25 35 35 14 17 12 22 25 1996/97 4 14 8 15 17 32 20 26 35 32 36 60 24 30 36 25 18 11 15 13 1997/98 18 9 11 17 10 8 26 26 25 28 19 9 40 30 23 38 23 6 32 24 1998/99 12 24 21 24 12 17 10 25 35 56 40 17 38 35 26 24 32 42 23 20 1999/00 8 8 14 16 12 12 7 15 18 25 25 9 14 28 15 15 25 15 16 13 2000/01 5 10 12 17 11 23 17 22 20 29 45 18 40 22 31 37 32 40 18 17 2001/02 18 23 31 41 34 45 12 30 33 59 42 32 25 16 22 24 22 32 31 40 2002/03 17 5 10 15 13 12 26 29 40 23 20 20 26 16 18 27 17 16 17 24 2003/04 16 9 11 21 25 16 14 50 48 36 19 20 23 20 26 36 36 24 26 28 2004/05 18 5 25 27 44 30 24 31 50 39 38 23 16 24 23 33 27 22 38 36 2005/06 24 25 29 40 44 35 28 39 35 51 42 25 44 33 49 50 40 40 37 35 2006/07 20 9 25 11 16 18 20 16 23 22 20 23 13 9 17 20 20 29 30 22 2007/08 2 9 3 8 20 5 16 15 8 29 18 6 32 12 10 23 17 8 7 6 2008/09 14 7 15 17 13 16 11 15 18 17 8 15 11 15 10 20 22 16 30 20 2009/10 29 44 51 75 45 45 53 67 69 94 69 45 80 58 71 58 85 50 54 50 2010/11 32 25 34 53 58 39 42 51 60 63 70 30 65 48 43 47 49 40 53 45 2011/12 7 10 5 17 20 27 15 12 15 13 32 26 13 13 11 11 7 12 18 17 2012/13 15 13 34 22 27 38 17 18 28 35 36 25 32 59 32 22 35 25 38 42 2013/14 9 10 17 11 19 14 15 13 30 13 19 23 26 33 19 27 30 14 10 12 Max 49 44 52 75 65 68 53 70 110 95 90 73 80 70 71 100 86 65 66 76 Medel 15 15 17 27 22 25 18 27 42 34 33 24 27 24 27 31 32 28 31 29 Median 13 12 15 25 17 23 16 24 39 30 30 22 25 21 24 28 27 24 29 24 Min 0 1 1 7 0 3 1 4 8 10 6 5 4 7 5 8 7 5 7 3 57
Malung Falun Gävle Särna Sveg Härnösand Storlien Östersund Forse Umeå Gäddede Hemavan Stensele Piteå Haparanda Kvikkjokk Jokkmokk Kiruna Malmberget Riksgränsen Karesuando Tabell 15. Forts. Vinter 1904/05 35 28 17 45 29 19 120 36 41 75 80 125 39 45 83 75 39 55 44 262 84 1905/06 55 44 34 80 52 87 160 53 60 100 107 160 77 80 94 159 97 108 113 223 76 1906/07 55 33 30 67 51 79 130 58 30 90 100 122 46 90 105 57 55 60 62 93 34 1907/08 80 57 53 58 74 158 180 70 66 88 100 108 62 67 64 130 52 116 80 119 50 1908/09 75 60 42 44 68 82 115 100 62 100 53 115 53 75 83 73 58 79 82 164 45 1909/10 88 50 46 80 65 78 119 70 60 65 61 117 45 50 63 69 74 108 119 81 51 1910/11 90 36 24 70 73 60 210 56 65 65 57 124 64 90 80 67 62 83 76 230 44 1911/12 54 22 18 66 58 81 151 47 65 50 36 101 69 40 100 98 83 114 81 102 60 1912/13 44 18 13 85 82 49 193 118 78 88 66 122 75 88 81 101 95 101 93 105 58 1913/14 44 34 37 63 70 66 151 68 44 48 56 157 61 82 62 83 72 100 80 155 61 1914/15 70 48 22 77 54 52 80 57 54 63 38 85 58 58 47 87 79 95 103 135 65 1915/16 88 74 48 84 93 107 148 98 103 85 73 117 98 69 84 78 83 91 74 134 60 1916/17 59 52 38 93 57 50 148 40 49 80 64 138 58 64 41 82 78 113 103 174 64 1917/18 48 52 41 67 56 97 81 30 64 53 51 98 45 51 58 71 48 93 74 157 51 1918/19 69 48 43 63 47 64 75 35 42 70 39 80 44 71 64 80 76 86 82 140 51 1919/20 89 64 37 76 67 99 150 55 71 84 75 163 76 98 103 154 78 99 99 155 60 1920/21 51 58 28 65 48 46 100 40 46 34 42 113 31 47 82 67 46 68 60 91 41 1921/22 62 57 55 72 63 67 178 45 63 64 46 111 47 59 85 78 98 110 86 80 52 1922/23 40 24 20 74 44 18 120 30 25 30 55 121 46 47 74 84 76 73 84 153 60 1923/24 77 65 49 101 77 54 128 65 68 47 48 101 60 41 67 85 82 69 94 85 66 1924/25 23 61 31 58 35 24 64 66 44 26 55 119 43 62 38 69 77 70 45 39 48 1925/26 74 76 57 92 100 104 76 66 76 80 56 92 63 131 80 90 78 87 51 177 70 1926/27 91 70 29 115 76 42 91 35 34 54 43 144 70 67 75 112 79 104 73 216 65 1927/28 55 41 35 100 72 45 53 50 66 66 52 89 71 79 71 99 66 52 54 112 31 1928/29 32 65 36 48 39 53 49 65 26 29 27 84 56 29 32 80 68 106 69 223 46 1929/30 19 21 15 49 19 22 48 30 25 35 24 71 33 25 21 98 54 102 86 81 61 1930/31 100 53 54 105 79 58 52 37 53 65 70 54 60 85 71 134 73 87 78 81 40 1931/32 40 28 27 45 25 24 112 50 33 26 50 80 38 35 52 43 45 91 46 113 45 1932/33 50 24 25 55 24 25 63 16 26 22 44 59 35 21 37 51 46 126 32 118 31 1933/34 75 34 24 80 44 34 108 32 26 37 64 90 40 38 69 78 73 118 114 119 59 1934/35 75 28 28 80 67 66 76 67 36 45 37 123 70 61 60 124 103 142 135 98 63 1935/36 112 38 36 112 100 59 72 68 72 73 85 90 100 123 86 140 149 123 143 98 89 1936/37 72 45 55 90 51 56 56 44 60 57 43 83 58 75 53 83 86 105 97 105 63 1937/38 56 37 56 89 60 43 95 56 53 69 96 98 75 137 86 93 88 82 69 138 47 1938/39 75 40 36 81 56 46 47 26 35 40 39 66 47 56 51 99 88 80 81 106 52 1939/40 70 80 56 72 70 69 82 63 78 102 80 91 59 45 68 88 63 74 60 130 58 1940/41 52 56 80 74 73 56 98 56 43 72 100 75 56 85 49 68 107 80 76 140 53 1941/42 60 57 78 66 55 88 80 62 66 72 83 62 60 56 54 60 98 80 58 142 50 1942/43 41 39 51 73 54 48 65 32 31 42 198 220 47 38 60 91 86 121 84 175 59 1943/44 57 36 42 55 64 41 114 25 43 34 62 74 63 42 71 83 70 88 83 106 71 1944/45 67 52 72 78 85 77 97 60 85 115 103 113 87 65 85 111 105 93 109 121 76 1945/46 70 25 54 77 72 59 91 46 46 81 83 106 91 44 52 90 71 73 87 107 52 1946/47 45 50 45 70 58 47 86 54 57 52 77 68 62 20 68 66 72 59 71 76 31 1947/48 80 68 64 106 89 87 88 83 82 92 86 101 105 85 79 95 104 90 92 86 58 1948/49 47 31 17 51 62 23 118 28 30 61 93 169 64 36 48 109 54 68 76 192 30 1949/50 67 57 48 82 74 48 112 59 42 70 82 116 81 43 90 111 70 96 80 72 32 1950/51 119 56 66 107 99 64 73 58 75 53 50 98 100 43 70 106 77 88 91 105 48 58
Malung Falun Gävle Särna Sveg Härnösand Storlien Östersund Forse Umeå Gäddede Hemavan Stensele Piteå Haparanda Kvikkjokk Jokkmokk Kiruna Malmberget Riksgränsen Karesuando Tabell 15. Forts. Vinter 1951/52 30 30 36 34 29 46 112 32 30 68 80 146 90 36 99 115 84 96 120 137 79 1952/53 62 52 88 65 72 85 100 51 92 86 68 185 88 91 93 97 76 108 100 249 59 1953/54 77 58 58 58 51 51 84 34 52 57 28 71 41 36 44 47 38 38 57 135 31 1954/55 46 23 48 74 55 42 118 58 43 52 70 130 92 70 74 107 99 125 112 135 72 1955/56 70 70 66 71 70 92 144 64 84 67 93 158 88 77 63 125 84 102 92 151 60 1956/57 37 30 46 54 42 55 112 48 60 82 62 166 65 90 76 115 105 88 95 99 78 1957/58 48 36 57 46 53 51 104 39 67 73 86 87 67 70 64 87 74 75 72 135 80 1958/59 96 74 99 89 78 116 85 62 91 72 74 80 72 68 82 48 52 68 83 112 57 1959/60 58 37 58 70 57 22 48 40 26 29 58 81 77 65 68 100 89 83 93 73 67 1960/61 45 33 35 80 65 51 150 58 89 58 61 117 93 111 66 96 85 76 78 138 55 1961/62 79 29 28 106 83 47 162 58 83 95 103 96 64 85 76 110 91 101 78 121 61 1962/63 43 24 56 53 40 47 133 48 32 27 56 92 41 41 50 68 42 67 58 158 56 1963/64 52 18 32 50 34 31 157 30 61 52 55 96 58 79 37 50 50 52 72 108 58 1964/65 63 32 23 77 57 21 139 42 54 45 69 109 96 89 112 110 125 132 122 152 92 1965/66 110 91 70 123 124 145 124 100 101 98 88 99 105 107 72 105 104 100 112 101 86 1966/67 73 70 40 63 71 95 88 54 85 102 90 89 80 71 88 125 90 98 127 110 88 1967/68 68 50 42 76 60 65 87 53 62 68 89 129 78 64 64 120 97 72 99 122 74 1968/69 94 80 40 70 62 94 67 70 69 81 78 93 93 73 124 93 79 56 123 119 48 1969/70 69 63 58 75 76 73 92 77 72 94 82 93 86 96 79 95 85 82 89 83 71 1970/71 49 31 70 68 43 42 91 33 44 57 84 71 86 38 80 88 83 47 93 174 59 1971/72 56 34 25 52 47 33 86 24 39 46 64 94 60 53 61 82 49 49 106 106 47 1972/73 38 25 28 42 40 17 85 26 22 38 48 129 70 37 95 105 93 67 99 151 75 1973/74 46 33 36 60 58 76 78 68 56 78 112 123 88 91 105 103 92 67 88 131 89 1974/75 36 14 16 74 57 19 78 53 64 41 83 82 73 76 67 98 72 72 72 138 49 1975/76 40 23 24 46 43 64 232 42 53 77 135 174 70 47 94 110 65 70 76 167 52 1976/77 94 78 71 107 95 86 68 64 87 78 61 89 118 78 101 122 103 94 96 141 85 1977/78 70 52 56 73 62 54 125 60 69 50 61 97 62 53 54 83 75 60 80 158 76 1978/79 54 48 62 63 54 50 107 51 48 50 75 116 66 73 67 83 63 59 65 136 70 1979/80 66 36 30 81 69 34 98 54 90 41 84 114 93 61 76 98 95 89 95 104 85 1980/81 75 47 44 95 99 68 146 64 80 81 79 136 73 105 95 92 80 76 80 139 85 1981/82 95 73 104 107 100 108 83 72 75 73 73 84 89 58 72 125 79 90 75 163 70 1982/83 38 26 25 69 60 39 120 50 76 33 125 111 54 53 62 110 75 74 77 140 69 1983/84 64 56 48 86 70 68 130 50 71 73 98 128 60 57 82 93 70 87 92 172 76 1984/85 60 63 68 95 69 76 120 60 78 40 87 81 76 50 51 90 84 76 87 120 69 1985/86 80 61 65 88 70 75 108 70 65 73 88 104 96 61 68 84 77 75 81 158 63 1986/87 75 59 82 75 77 73 130 85 61 55 98 107 67 60 52 125 87 95 102 165 75 1987/88 70 69 79 110 92 98 172 94 84 127 97 75 116 86 74 120 88 91 88 150 75 1988/89 43 46 50 60 38 53 132 24 55 61 133 174 63 50 82 115 70 75 89 190 95 1989/90 49 30 37 45 40 41 112 53 52 67 112 123 76 60 62 120 70 97 93 130 73 1990/91 53 46 46 50 38 23 43 30 35 43 40 89 44 55 70 110 84 85 108 140 90 1991/92 23 20 31 45 33 24 117 19 25 30 82 138 45 22 38 70 67 85 80 197 70 1992/93 38 31 32 56 58 25 126 48 48 62 133 147 77 51 70 125 82 80 88 265 104 1993/94 66 42 35 89 66 80 96 55 76 95 86 102 86 75 100 100 97 97 105 154 93 1994/95 66 51 34 73 60 46 156 43 57 52 94 129 65 50 92 103 81 90 105 175 75 1995/96 34 25 23 43 32 33 99 32 40 32 53 87 21 21 38 56 50 75 72 198 69 1996/97 38 20 17 68 59 37 206 51 67 20 95 189 75 57 83 102 110 105 98 224 100 1997/98 48 34 29 44 56 61 115 33 63 53 88 116 75 83 82 73 105 90 94 174 70 1998/99 54 47 131 73 57 58 90 52 48 57 76 74 88 71 76 107 90 79 95 131 79 1999/00 60 37 42 41 56 30 212 63 50 35 108 116 65 70 108 75 78 108 104 207 80 2000/01 71 31 70 79 72 29 80 56 46 41 71 65 68 56 66 126 84 98 88 103 63 2001/02 48 48 45 70 72 36 110 28 46 26 85 95 56 67 95 64 78 85 98 138 68 2002/03 50 30 37 78 48 55 96 38 58 49 77 101 81 60 78 88 78 74 70 171 43 2003/04 54 38 35 49 39 25 68 22 38 35 80 113 62 52 74 72 74 76 93 141 58 2004/05 29 19 38 45 40 22 150 30 39 22 86 118 60 51 81 91 78 75 92 132 48 2005/06 76 24 60 77 62 50 106 33 42 56 55 74 52 53 70 58 63 70 82 151 57 2006/07 45 28 38 49 35 51 97 25 34 57 63 101 63 35 58 115 100 106 118 163 76 2007/08 46 23 27 74 55 18 141 30 40 39 70 85 82 51 66 105 118 108 125 108 74 2008/09 56 47 42 78 70 45 130 75 65 54 99 79 75 64 65 87 78 70 83 154 50 2009/10 76 64 90 68 65 86 97 52 72 66 70 95 95 94 92 86 98 76 94 160 65 2010/11 82 68 80 69 67 132 147 58 62 68 73 150 73 75 75 92 109 87 87 198 79 2011/12 35 19 20 43 40 38 131 48 73 71 81 127 71 75 114 93 93 67 94 128 75 2012/13 42 33 63 53 60 89 103 37 60 58 51 73 55 83 79 96 146 100 121 178 114 2013/14 53 25 22 60 72 31 75 26 34 12 56 107 54 38 46 140 94 92 108 159 73 Max 119 91 131 123 124 158 232 118 103 127 198 220 118 137 124 159 149 142 143 265 114 Medel 61 44 45 71 61 58 110 51 57 60 74 108 68 64 72 94 80 86 88 140 64 Median 58 42 42 72 60 53 107 52 58 58 75 102 67 61 72 93 79 87 88 138 63 Min 19 14 13 34 19 17 43 16 22 12 24 54 21 20 21 43 38 38 32 39 30 59
Lund Halmstad Kristianstad Växjö Bredåkra Kalmar Göteborg Borås Ulricehamn Flahult Västervik Visby Vänersborg Skara Linköping Karlstad Örebro Västerås Uppsala Stockholm Tabell 16. Antal dagar med snötäcke. Gula värden är interpolerade data. Vinter 1951/52 20 22 26 57 54 59 31 48 77 61 50 39 60 49 72 55 86 56 1952/53 42 17 54 58 32 43 38 80 105 75 25 47 73 62 76 74 87 66 1953/54 12 36 57 70 69 75 33 74 93 74 73 72 83 82 94 73 99 74 1954/55 28 68 73 114 78 85 52 100 124 96 92 102 91 112 102 91 90 73 1955/56 10 59 65 97 81 89 63 83 104 111 55 104 99 102 112 106 144 110 1956/57 7 13 7 39 25 22 18 22 51 56 68 65 73 74 100 83 106 74 1957/58 75 79 97 117 99 106 45 90 111 103 104 93 97 105 112 102 122 107 1958/59 18 16 25 39 25 28 23 64 80 36 49 73 74 77 86 82 85 75 1959/60 41 34 56 77 68 89 47 60 85 74 61 53 62 73 87 83 101 83 1960/61 9 17 13 49 15 12 16 52 71 16 26 52 57 55 78 51 66 44 1961/62 18 23 28 84 37 33 32 95 111 50 63 72 94 59 94 97 128 88 1962/63 58 90 90 117 100 99 112 109 135 119 112 121 120 116 131 101 135 119 1963/64 7 24 28 34 39 59 25 36 72 52 29 46 50 42 78 62 54 50 1964/65 37 58 40 68 49 50 42 91 94 60 18 64 64 60 89 63 110 77 1965/66 43 85 66 134 119 113 86 119 162 115 118 119 141 146 144 134 152 145 1966/67 32 23 17 80 33 41 29 80 92 57 60 70 75 77 88 88 93 65 1967/68 46 81 53 98 80 84 61 107 121 95 87 100 100 105 99 112 111 105 1968/69 55 65 72 106 87 73 74 115 122 91 113 109 107 137 134 136 136 105 1969/70 132 136 130 142 141 133 108 154 158 126 135 148 147 138 150 150 149 150 1970/71 16 11 31 19 37 39 8 39 89 54 34 40 65 94 84 82 101 69 1971/72 48 63 60 96 78 72 60 96 100 73 78 96 98 112 105 109 106 90 1972/73 5 18 10 35 4 8 9 33 57 5 32 29 28 34 40 43 52 11 1973/74 9 23 24 36 27 26 17 52 87 26 43 10 54 54 54 54 63 39 1974/75 2 12 7 27 3 10 1 10 58 13 7 25 50 35 36 38 68 19 1975/76 11 39 27 65 35 52 15 54 83 66 37 53 63 46 65 54 95 78 1976/77 58 83 86 101 89 86 94 116 144 81 112 116 123 131 128 112 108 96 1977/78 26 51 41 89 48 62 47 69 122 62 86 84 95 100 101 81 105 72 1978/79 92 104 85 116 113 120 86 134 141 111 113 115 120 113 127 105 119 125 1979/80 76 91 102 122 105 106 85 122 136 100 109 96 110 108 118 88 107 61 1980/81 50 60 61 95 76 65 35 74 114 68 54 67 81 82 88 80 123 78 1981/82 66 86 86 106 91 92 69 98 129 101 91 84 119 112 124 119 131 114 1982/83 20 14 26 55 30 33 36 56 89 9 57 39 61 60 87 66 82 73 1983/84 39 38 16 112 64 72 36 105 130 49 82 48 78 109 123 114 119 106 1984/85 77 87 68 111 91 99 86 111 132 101 108 102 121 123 128 120 119 111 1985/86 60 43 67 132 75 98 95 117 161 81 124 87 133 128 143 124 141 130 1986/87 58 62 71 112 95 102 100 110 119 99 109 97 105 117 118 121 109 108 1987/88 1 28 25 78 43 46 20 53 117 47 64 64 100 82 95 113 106 83 1988/89 0 1 2 25 11 13 10 15 55 13 21 15 40 50 64 56 59 48 1989/90 3 1 3 17 0 10 1 5 36 24 8 9 15 10 50 43 67 32 1990/91 18 2 14 35 20 21 14 13 75 22 30 26 53 59 24 51 77 41 1991/92 4 8 7 31 8 16 9 19 58 24 20 12 28 21 35 23 35 25 1992/93 2 4 4 44 2 33 6 36 59 28 39 43 36 50 56 51 33 43 1993/94 35 41 32 96 57 69 70 95 129 83 85 77 99 101 101 90 96 94 1994/95 15 24 6 57 17 15 21 52 102 24 51 40 57 57 70 57 73 49 1995/96 69 49 79 111 96 66 40 116 121 78 82 61 115 68 143 121 153 130 1996/97 22 30 28 48 40 48 47 51 77 54 53 44 52 46 64 42 63 61 1997/98 15 13 20 31 21 24 19 53 50 33 54 37 66 43 88 28 76 62 1998/99 32 40 58 82 56 42 30 70 79 67 66 44 80 108 113 68 109 86 1999/00 14 21 29 38 25 17 22 45 59 25 43 36 46 54 67 65 59 54 2000/01 15 20 38 35 21 16 24 36 39 29 61 25 61 53 90 40 37 36 2001/02 26 21 33 43 34 27 18 38 55 34 42 41 39 63 61 58 63 54 2002/03 42 29 45 86 46 44 59 78 88 69 87 53 83 106 106 81 98 79 2003/04 31 14 37 51 39 19 41 63 78 57 73 76 69 93 94 96 106 92 2004/05 36 11 32 59 42 46 50 66 81 57 64 66 65 59 76 62 83 90 2005/06 78 78 85 105 105 106 83 93 111 85 98 91 106 95 126 105 115 118 2006/07 9 16 20 30 21 26 17 21 37 30 33 36 42 50 69 50 62 53 2007/08 2 6 2 23 7 16 13 19 27 9 31 21 11 19 20 27 36 16 2008/09 25 9 16 63 20 20 24 37 51 31 39 42 46 65 75 73 88 57 2009/10 74 92 78 104 75 89 96 100 100 91 105 99 105 111 107 108 113 106 2010/11 68 69 64 124 76 94 95 127 123 103 125 107 113 132 131 132 123 128 2011/12 11 36 14 44 30 31 36 45 45 34 42 43 37 35 34 32 53 50 2012/13 56 59 73 83 66 84 55 76 100 73 58 95 95 98 119 108 126 122 2013/14 13 16 21 22 16 20 28 31 33 30 33 29 34 39 45 36 34 35 Max 132 136 130 142 141 133 112 154 162 126 135 148 147 146 150 150 153 150 Medel 34 41 43 73 52 55 44 70 93 61 65 65 77 79 91 80 94 78 Median 26 30 33 70 43 48 36 69 92 60 61 64 74 77 90 81 99 75 Min 0 1 2 17 0 8 1 5 27 5 7 9 11 10 20 23 33 11 60
Malung Falun Gävle Särna Sveg Härnösand Storlien Östersund Forse Umeå Gäddede Hemavan Stensele Piteå Haparanda Kvikkjokk Jokkmokk Kiruna Malmberget Riksgränsen Karesuando Tabell 16. Fortsättning Vinter 1951/52 116 84 106 150 134 110 190 131 175 192 176 163 170 202 189 208 193 217 199 1952/53 148 120 140 169 182 143 212 146 177 206 192 181 175 204 201 223 216 216 192 1953/54 116 80 102 141 136 115 188 93 121 180 123 121 120 152 159 171 185 203 160 1954/55 158 123 134 184 189 132 236 170 206 220 212 171 179 223 230 237 235 243 221 1955/56 149 147 175 184 188 175 216 178 181 211 190 190 195 203 191 210 209 234 201 1956/57 141 106 155 166 146 156 210 172 174 186 185 194 181 223 215 218 220 245 209 1957/58 139 116 128 139 148 147 207 126 164 185 165 159 149 209 203 243 219 238 216 1958/59 142 119 122 170 160 123 170 139 138 187 160 146 156 185 174 196 192 227 175 1959/60 141 97 115 156 161 110 155 156 169 203 196 160 145 198 191 202 190 194 153 1960/61 124 97 101 197 190 122 202 190 188 205 204 211 187 220 201 219 194 237 196 1961/62 154 127 118 167 159 116 171 150 176 184 180 154 150 191 179 206 182 219 180 1962/63 151 136 149 165 151 149 189 156 159 195 171 148 154 193 168 209 187 229 205 1963/64 153 110 85 164 162 135 188 144 176 188 180 172 168 188 187 204 201 229 196 1964/65 138 126 120 163 164 134 213 160 174 187 170 162 165 194 180 220 202 235 187 1965/66 170 165 159 181 183 173 199 173 181 199 189 161 161 205 199 219 205 229 218 1966/67 163 118 82 175 157 139 211 155 189 211 189 149 161 232 212 235 233 255 228 1967/68 129 102 113 159 148 136 204 135 176 221 194 149 159 226 210 231 218 252 230 1968/69 187 165 141 199 190 176 217 190 194 219 220 198 204 229 216 237 228 255 225 1969/70 182 162 146 194 190 178 211 197 194 196 197 194 191 200 196 217 195 233 186 1970/71 160 119 109 183 176 138 208 154 185 203 194 147 185 218 199 207 200 242 184 1971/72 169 126 107 173 173 150 218 152 170 210 182 162 171 212 195 222 214 248 214 1972/73 109 75 63 161 133 69 222 127 169 219 198 161 194 224 215 224 217 256 229 1973/74 149 110 107 177 165 159 219 168 192 215 187 160 177 204 205 201 186 243 193 1974/75 157 95 96 203 184 102 212 174 184 201 198 169 180 205 188 205 194 241 204 1975/76 131 113 97 155 154 135 203 154 181 201 162 147 167 199 174 186 187 230 189 1976/77 167 137 140 214 206 173 210 184 179 213 202 166 191 232 221 233 225 269 225 1977/78 158 138 137 182 177 159 207 165 165 191 187 158 175 212 208 228 220 227 214 1978/79 156 125 135 179 177 150 210 163 190 218 176 169 175 226 185 201 202 246 199 1979/80 175 133 131 187 188 151 217 171 185 195 196 166 188 214 213 214 210 242 217 1980/81 185 172 159 203 202 177 217 183 205 212 199 179 183 198 206 208 203 227 209 1981/82 168 150 152 196 179 148 210 176 181 205 189 178 190 216 202 216 203 251 199 1982/83 154 79 110 170 167 144 186 155 181 200 178 159 165 210 195 199 200 216 193 1983/84 133 125 126 167 164 157 227 157 192 208 163 151 174 225 212 223 217 250 217 1984/85 157 144 133 193 188 138 196 181 200 207 203 172 166 218 210 219 196 245 224 1985/86 184 170 153 186 183 158 200 174 185 196 178 154 178 203 191 198 193 240 206 1986/87 139 137 128 168 157 134 213 159 180 211 177 131 157 231 201 221 209 266 220 1987/88 170 164 149 186 185 161 207 180 177 192 179 175 173 198 188 185 194 216 190 1988/89 126 119 104 178 157 146 230 140 187 216 173 146 172 205 189 200 198 244 212 1989/90 101 110 95 126 123 112 184 122 161 193 151 139 155 211 194 201 204 256 202 1990/91 145 136 124 158 154 110 194 131 149 189 150 153 172 192 182 179 179 235 207 1991/92 107 88 52 168 149 70 201 94 180 210 197 136 154 224 208 225 213 237 216 1992/93 120 105 67 198 192 97 228 191 209 222 193 193 205 218 205 213 204 266 222 1993/94 162 145 117 189 190 132 226 168 183 212 202 194 201 213 214 218 208 251 229 1994/95 171 153 105 203 197 121 229 200 215 213 185 159 189 228 222 226 214 251 215 1995/96 165 154 159 185 172 141 218 148 169 203 161 160 188 221 208 233 219 255 222 1996/97 120 110 90 184 168 143 227 181 198 222 188 180 186 215 205 226 214 259 218 1997/98 123 122 85 174 179 163 211 157 195 212 179 175 189 207 199 224 189 260 216 1998/99 153 157 151 185 186 143 214 144 177 192 179 166 177 224 203 242 226 241 224 1999/00 143 116 83 162 155 124 192 158 165 189 143 153 167 186 170 208 197 232 225 2000/01 140 110 108 141 165 93 169 147 166 174 162 147 160 198 196 200 196 203 191 2001/02 142 137 99 171 174 111 199 122 172 188 171 147 172 187 179 193 188 232 201 2002/03 163 143 141 185 169 155 225 151 181 202 166 153 194 196 188 200 208 243 190 2003/04 126 123 121 178 175 136 185 138 162 187 151 146 156 194 197 198 199 248 195 2004/05 101 101 91 147 146 104 215 136 170 204 180 148 169 208 199 203 230 229 211 2005/06 164 140 129 175 173 138 193 158 161 180 182 152 159 188 183 190 184 215 193 2006/07 106 86 71 150 127 87 196 97 184 210 194 136 171 212 196 209 201 233 210 2007/08 140 99 74 182 178 113 210 162 184 179 188 167 168 205 198 214 208 224 202 2008/09 143 136 124 176 158 154 191 150 160 194 161 155 165 195 179 190 183 210 188 2009/10 147 124 124 165 151 125 247 130 139 203 215 164 144 221 207 218 222 248 214 2010/11 151 145 148 152 167 157 197 150 166 208 185 163 167 207 197 200 200 236 196 2011/12 103 91 74 125 128 95 188 118 144 183 160 149 150 193 174 179 176 212 183 2012/13 144 140 142 163 164 139 203 141 149 198 183 147 155 205 191 209 202 217 190 2013/14 87 66 53 152 147 72 183 90 139 204 164 124 172 204 190 215 205 233 202 Max 187 172 175 214 206 178 247 200 215 222 220 211 205 232 230 243 235 269 230 Medel 145 123 117 173 167 134 205 153 176 201 181 161 172 208 197 211 204 237 204 Median 147 123 120 174 167 138 208 155 177 203 182 160 172 207 197 210 202 237 205 Min 87 66 52 125 123 69 155 90 121 174 123 121 120 152 159 171 176 194 153 61
Tabell 17. Snödjupsökning minst 40 cm från en dag till nästa. 1951-01-01 till 2014-06- 30. Listan är ej komplett pga saknade data i databasen under perioden 1951-1968. ökning dag 1 dag 2 datum ökning dag 1 dag 2 datum [cm] [cm] [cm] dag 2 Klimatnr Station [cm] [cm] [cm] dag 2 Klimatnr Station 40 80 120 19510315 93640 Sutterhöjden 50 14 64 19860101 62570 Abild 40 178 218 19530321 188830 Riksgränsen 41 11 52 19860101 63600 Torup 57 108 165 19530326 155910 Tärnaby 43 12 55 19860101 72060 Skogsforsen 41 27 68 19540109 188830 Riksgränsen 44 11 55 19860101 72180 Linhult 45 20 65 19590409 127380 Härnösand 40 44 84 19881128 188820 Katterjåkk 53 82 135 19620217 160740 Fällfors 45 22 67 19911125 188820 Katterjåkk 45 7 52 19631219 94230 Skråmforsen 60 30 90 19911214 188800 Abisko 46 14 60 19651127 123480 Storsjö Kapell 43 60 103 19920111 155940 Hemavan 47 4 51 19651127 138270 Bredbyn 59 30 89 19921212 188820 Katterjåkk 51 32 83 19651128 155680 Kittelfjäll 44 142 186 19930216 155980 Umfors 44 46 90 19660215 82260 Såtenäs 43 2 45 19930221 86410 Hult 40 23 63 19661210 123480 Storsjö Kapell 48 217 265 19930313 188820 Katterjåkk 40 50 90 19661219 179950 Nikkaluokta 44 58 102 19940127 127310 Sundsvalls Flygplats 55 13 68 19671223 114270 Kvarnberg 44 106 150 19940128 138130 Rössjö 42 48 90 19671223 122610 Grövelsjön 45 35 80 19950102 123370 Särvsjö D 40 30 70 19671225 124390 Skålan 54 73 127 19950102 133050 Höglekardalen 40 15 55 19680111 64130 Karlshamn 40 0 40 19950327 103090 Gustavsfors 49 13 62 19680111 65160 Bredåkra 43 0 43 19950428 104300 Mockfjärd 43 63 106 19690216 102240 Kristinefors 43 7 50 19950428 105050 Grängesberg 40 25 65 19691013 188830 Riksgränsen 42 13 55 19951117 72560 Alingsås D 42 28 70 19700103 139340 Nordmaling 45 7 52 19951117 73570 Molla 42 27 69 19710101 98500 Norrveda 42 48 90 19980301 144040 Valsjön 47 42 89 19710101 107120 Dannemora 73 58 131 19981207 107430 Gävle-Åbyggeby 40 30 70 19711211 132360 Rensjönäset 42 3 45 20061021 136360 Storfinnforsen 51 1 52 19711229 75040 Allgunnen 41 23 64 20091220 53190 Beddingestrand 54 23 77 19721124 188800 Abisko 46 28 74 20091221 133050 Höglekardalen 40 60 100 19730105 155930 Laisaliden 48 44 92 20100128 138360 Hattsjöbäcken D 40 18 58 19730213 138240 Örnsköldsviks Flygplats 50 40 90 20100128 139440 Nordanbäck D 42 106 148 19750301 132360 Rensjönäset 47 43 90 20100220 63480 Havraryd D 44 74 118 19750301 132450 Sandnäs 40 90 130 20100221 116170 Söderala D 42 10 52 19751205 132360 Rensjönäset 50 6 56 20101127 53260 Ystad 42 28 70 19770407 107560 Norrsundet 48 32 80 20101217 178820 Björkudden 47 3 50 19771207 86350 Norrköping-Kungsängen 44 68 112 20110107 155770 Kittelfjäll D 48 2 50 19771207 86370 Norrköping-Sörby 41 2 43 20111210 138270 Bredbyn D 48 17 65 19790104 66410 Kalmar Flygflottilj 55 10 65 20111210 138360 Hattsjöbäcken D 64 20 84 19790104 77170 Mossen 40 7 47 20111210 150020 Tavelsjö D 40 0 40 19801018 113410 Särna 75 0 75 20121201 83220 Kilagården 41 2 43 19801126 63020 Åkeboda 64 0 64 20121201 106540 Ockelbo 43 87 130 19810308 127560 Kramfors 48 30 78 20121201 116070 Härnebo 50 68 118 19810308 128590 Ullånger 46 14 60 20121201 116150 Kilafors D 43 61 104 19810308 134460 Föllinge-Vägskälet 60 15 75 20121201 126070 Hassela D 47 50 97 19811207 151380 Skellefteå flygplats 47 18 65 20121201 126080 Sänningstjärn D 43 2 45 19811211 66410 Kalmar 71 1 72 20121202 150200 Brände 44 6 50 19841218 108040 Norrby S 41 36 77 20131125 188800 Abisko 49 18 67 19850104 76000 Sandbäckshult 41 0 41 20131206 114510 Lillhärdal 72 18 90 19850104 76160 Oskarshamn 40 0 40 20131206 124110 Ytterhogdal 50 18 68 19850105 76470 Västervik 41 3 44 20131206 126170 Ulvsjön D 40 15 55 19850121 116480 Delsbo 40 0 40 20131206 127090 Åsnorrbodarna 42 30 72 19850122 126220 Skallböle 47 8 55 20140111 150280 Mårtensboda D 40 62 102 19850328 93340 Suttertjärn 41 23 64 19851128 113080 Evertsberg 62
SMHIs publiceringar SMHI ger ut sju rapportserier. Tre av dessa, R-serierna är avsedda för internationell publik och skrivs därför oftast på engelska. I de övriga serierna används det svenska språket. Seriernas namn RMK (Report Meteorology and Climatology) 1974 RH (Report Hydrology) 1990 RO (Report Oceanography) 1986 METEOROLOGI 1985 HYDROLOGI 1985 OCEANOGRAFI 1985 KLIMATOLOGI 2009 Publiceras sedan I serien METEOROLOGI har tidigare utgivits: 1985 1 Hagmarker, A. (1985) Satellitmeteorologi. 2 Fredriksson, U., Persson, Ch., Laurin, S. (1985) Helsingborgsluft. 3 Persson, Ch., Wern, L. (1985) Spridnings- och depositionsberäkningar för av fallsförbränningsanläggningar i Sofielund och Högdalen. 4 Kindell, S. (1985) Spridningsberäkningar för SUPRAs anläggningar i Köping. 5 Andersson, C., Kvick, T. (1985) Vindmätningar på tre platser på Gotland. Utvärdering nr 1. 6 Kindell, S. (1985) Spridningsberäkningar för Ericsson, Ingelstafabriken. 7 Fredriksson, U. (1985) Spridningsberäkningar för olika plymlyft vid avfallsvärmeverket Sävenäs. 8 Fredriksson, U., Persson, Ch. (1985) NO x - och NO 2 -beräkningar vid Vasaterminalen i Stockholm. 9 Wern, L. (1985) Spridningsberäkningar för ASEA transformers i Ludvika. 10 Axelsson, G., Eklind, R. (1985) Ovädret på Östersjön 23 juli 1985. 11 Laurin, S., Bringfelt, B. (1985) Spridningsmodell för kväveoxider i gatumiljö. 12 Persson, Ch., Wern, L. (1985) Spridnings- och depositionsberäkningar för avfallsförbränningsanläggning i Sofielund. 13 Persson, Ch., Wern, L. (1985) Spridnings- och depositionsberäkningar för avfallsförbränningsanläggning i Högdalen. 14 Vedin, H., Andersson, C. (1985) Extrema köldperioder i Stockholm. 15 Krieg, R., Omstedt, G. (1985) Spridningsberäkningar för Volvos planerade bilfabrik i Uddevalla. 63
16 Kindell, S. Wern, L. (1985) Luftvårdsstudie avseende industrikombinatet i Nynäshamn (koncentrations- och luktberäkningar). 17 Laurin, S., Persson, Ch. (1985) Beräknad formaldehydspridning och deposition från SWEDSPANs spånskivefabrik. 18 Persson, Ch., Wern, L. (1985) Luftvårdsstudie avseende industrikombinatet i Nynäshamn depositions-beräkningar av koldamm. 19 Fredriksson, U. (1985) Luktberäkningar för Bofors Plast i Ljungby, II. 20 Wern, L., Omstedt, G. (1985) Spridningsberäkningar för Volvos planerade bilfabrik i Uddevalla - energi-centralen. 21 Krieg, R., Omstedt, G. (1985) Spridningsberäkningar för Volvos planerade bilfabrik i Uddevalla - kompletterande beräkningar för fabrikerna. 22 Karlsson, K.-G. (1985) Information från Meteosat - forskningsrön och operationell tillämpning. 23 Fredriksson, U. (1985) Spridningsberäkningar för AB Åkerlund & Rausings fabrik i Lund. 24 Färnlöf, S. (1985) Radarmeteorologi. 25 Ahlström, B., Salomonsson, G. (1985) Resultat av 5-dygnsprognos till ledning för isbrytarverksamhet vintern 1984-85. 26 Wern, L. (1985) Avesta stadsmodell. 27 Hultberg, H. (1985) Statistisk prognos av yttemperatur. 1986 1 Krieg, R., Johansson, L., Andersson, C. (1986) Vindmätningar i höga master, kvartalsrapport 3/1985. 2 Olsson, L.-E., Kindell, S. (1986) Air pollution impact assessment for the SABAH timber, pulp and paper complex. 3 Ivarsson, K.-I. (1986) Resultat av byggväderprognoser - säsongen 1984/85. 4 Persson, Ch., Robertson, L. (1986) Spridnings- och depositionsberäkningar för en sopförbränningsanläggning i Skövde. 5 Laurin, S. (1986) Bilavgaser vid intagsplan - Eskilstuna. 6 Robertson, L. (1986) Koncentrations- och depositionsberäkningar för en sopförbränningsanläggning vid Ryaverken i Borås. 7 Laurin, S. (1986) Luften i Avesta - föroreningsbidrag från trafiken. 8 Robertson, L., Ring, S. (1986) Spridningsberäkningar för bromcyan. 9 Wern, L. (1986) Extrema byvindar i Orrefors. 10 Robertson, L. (1986) Koncentrations- och depositionsberäkningar för Halmstads avfallsförbränningsanläggning vid Kristinehed. 11 Törnevik, H., Ugnell (1986) Belastningsprognoser. 12 Joelsson, R. (1986) Något om användningen av numeriska prognoser på SMHI (i princip rapporten till ECMWF). 13 Krieg, R., Andersson, C. (1986) Vindmätningar i höga master, kvartalsrapport 4/1985. 14 Dahlgren, L. (1986) Solmätning vid SMHI. 15 Wern, L. (1986) Spridningsberäkningar för ett kraftvärme-verk i Sundbyberg.
16 Kindell, S. (1986) Spridningsberäkningar för Uddevallas fjärrvärmecentral i Hovhult. 17 Häggkvist, K., Persson, Ch., Robertson, L (1986) Spridningsberäkningar rörande gasutsläpp från ett antal källor inom SSAB Luleå-verken. 18 Krieg, R., Wern, L. (1986) En klimatstudie för Arlanda stad. 19 Vedin, H. (1986) Extrem arealnederbörd i Sverige. 20 Wern, L. (1986) Spridningsberäkningar för lösningsmedel i Tibro. 21 Krieg, R., Andersson, C. (1986) Vindmätningar i höga master - kvartals-rapport 1/1986. 22 Kvick, T. (1986) Beräkning av vindenergitillgången på några platser i Halland och Bohuslän. 23 Krieg, R., Andersson, C. (1986) Vindmätningar i höga master - kvartals-rapport 2/1986. 24 Persson, Ch. (SMHI), Rodhe, H. (MISU), De Geer, L.-E. (FOA) (1986) Tjernobylolyckan - En meteorologisk analys av hur radioaktivitet spreds till Sverige. 25 Fredriksson, U. (1986) Spridningsberäkningar för Spendrups bryggeri, Grängesberg. 26 Krieg, R. (1986) Beräkningar av vindenergitillgången på några platser i Skåne. 27 Wern, L., Ring, S. (1986) Spridningsberäkningar, SSAB. 28 Wern, L., Ring, S. (1986) Spridningsberäkningar för ny ugn, SSAB II. 29 Wern, L. (1986) Spridningsberäkningar för Volvo Hallsbergverken. 30 Fredriksson, U. (1986) SO 2 -halter från Hammarbyverket kring ny arena vid Johanneshov. 31 Persson, Ch., Robertson, L., Häggkvist, K. (1986) Spridningsberäkningar, SSAB - Luleåverken. 32 Kindell, S., Ring, S. (1986) Spridningsberäkningar för SAABs planerade bilfabrik i Malmö. 33 Wern, L. (1986) Spridningsberäkningar för svavelsyrafabrik i Falun. 34 Wern, L., Ring, S. (1986) Spridningsberäkningar för Västhamnsverket HKV1 i Helsingborg. 35 Persson, Ch., Wern, L. (1986) Beräkningar av svaveldepositionen i Stockholmsområdet. 36 Joelsson, R. (1986) USAs månadsprognoser. 37 Vakant nr. 38 Krieg, R., Andersson, C. (1986) Utemiljön vid Kvarnberget, Lysekil. 39 Häggkvist, K. (1986) Spridningsberäkningar av freon 22 från Ropstens värmepumpverk. 40 Fredriksson, U. (1986) Vindklassificering av en plats på Hemsön. 41 Nilsson, S. (1986) Utvärdering av sommarens (1986) använda konvektionsprognoshjälpmedel. 42 Krieg, R., Kvick, T. (1986) Vindmätningar i höga master. 43 Krieg, R., Fredriksson, U. (1986) Vindarna över Sverige. 44 Robertson, L. (1986) Spridningsberäkningar rörande gasutsläpp vid ScanDust i Landskrona - bestämning av cyanvätehalter.
45 Kvick, T., Krieg, R., Robertson, L. (1986) Vindförhållandena i Sveriges kust- och havsband, rapport nr 2. 46 Fredriksson, U. (1986) Spridningsberäkningar för en planerad panncentral vid Lindsdal utanför Kalmar. 47 Fredriksson, U. (1986) Spridningsberäkningar för Volvo BMs fabrik i Landskrona. 48 Fredriksson, U. (1986) Spridningsberäkningar för ELMO- CALFs fabrik i Svenljunga. 49 Häggkvist, K. (1986) Spridningsberäkningar rörande gasutsläpp från syrgas- och bensenupplag inom SSAB Luleåverken. 50 Wern, L., Fredriksson, U., Ring, S. (1986) Spridningsberäkningar för lösningsmedel i Tidaholm. 51 Wern, L. (1986) Spridningsberäkningar för Volvo BM ABs anläggning i Braås. 52 Ericson, K. (1986) Meteorological measurements performed May 15, 1984, to June, 1984, by the SMHI 53 Wern, L., Fredriksson, U. (1986) Spridningsberäkning för Kockums Plåt-teknik, Ronneby. 54 Eriksson, B. (1986) Frekvensanalys av timvisa temperaturobservationer. 55 Wern, L., Kindell, S. (1986) Luktberäkningar för AB ELMO i Flen. 56 Robertson, L. (1986) Spridningsberäkningar rörande utsläpp av NO x inom Fagersta kommun. 57 Kindell, S. (1987) Luften i Nässjö. 58 Persson, Ch., Robertson, L. (1987) Spridningsberäkningar rörande gasutsläpp vid ScanDust i Landskrona - bestämning av cyanväte. 59 Bringfelt, B. (1987) Receptorbaserad partikelmodell för gatumiljömodell för en gata i Nyköping. 60 Robertson, L. (1987) Spridningsberäkningar för Varbergs kommun. Bestämning av halter av SO 2, CO, NO x samt några kolväten. 61 Vedin, H., Andersson, C. (1987) E 66 - Linderödsåsen - klimatförhållanden. 62 Wern, L., Fredriksson, U. (1987) Spridningsberäkningar för Kockums Plåtteknik, Ronneby. 2. 63 Taesler, R., Andersson, C., Wallentin, C., Krieg, R. (1987) Klimatkorrigering för energiförbrukningen i ett eluppvärmt villaområde. 64 Fredriksson, U. (1987) Spridningsberäkningar för AB Åetå- Trycks planerade anläggning vid Kungens Kurva. 65 Melgarejo, J. (1987) Mesoskalig modellering vid SMHI. 66 Häggkvist, K. (1987) Vindlaster på kordahus vid Alviks Strand -numeriska beräkningar. 67 Persson, Ch. (1987) Beräkning av lukt och föroreningshalter i luft runt Neste Polyester i Nol. 68 Fredriksson, U., Krieg, R. (1987) En överskalig klimatstudie för Tornby, Linköping. 69 Häggkvist, K. (1987) En numerisk modell för beräkning av vertikal momentumtransport i områden med stora råhetselement. Tillämpning på ett energiskogsområde. 70 Lindström, Kjell (1987) Weather and flying briefing aspects. 71 Häggkvist, K. (1987) En numerisk modell för beräkning av vertikal momentumtransport i områden med stora råhetselement. En koefficient-bestämning.
72 Liljas, E. (1988) Förbättrad väderinformation i jordbruket - behov och möjligheter (PROFARM). 73 Andersson, Tage (1988) Isbildning på flygplan. 74 Andersson, Tage (1988) Aeronautic wind shear and turbulence. A review for forecasts. 75 Kållberg, P. (1988) Parameterisering av diabatiska processer i numeriska prognosmodeller. 76 Vedin, H., Eriksson, B. (1988) Extrem arealnederbörd i Sverige 1881-1988. 77 Eriksson, B., Carlsson, B., Dahlström, B. (1989) Preliminär handledning för korrektion av nederbördsmängder. 78 Liljas, E. (1989) Torv-väder. Behovsanalys med avseende på väderprognoser och produktion av bränsletorv. 79 Hagmarker, A. (1991) Satellitmeteorologi. 80 Lövblad, G., Persson, Ch. (1991) Background report on air pollution situation in the Baltic states - a prefeasibility study. IVL Publikation B 1038. 81 Alexandersson, H., Karlström, C., Larsson-McCann, S. (1991) Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-90. Referensnormaler. 82 Vedin, H., Alexandersson, H., Persson, M. (1991) Utnyttjande av persistens i temperatur och nederbörd för vårflödesprognoser. 83 Moberg, A. (1992) Lufttemperaturen i Stockholm 1756-1990. Historik, inhomogeniteter och urbaniseringseffekt. Naturgeografiska Institutionen, Stockholms Universitet. 84 Josefsson, W. (1993) Normalvärden för perioden 1961-90 av globalstrålning och solskenstid i Sverige. 85 Laurin, S., Alexandersson, H. (1994) Några huvuddrag i det svenska temperatur-klimatet 1961-1990. 86 Fredriksson, U. och Ståhl, S. (1994) En jämförelse mellan automatiska och manuella fältmätningar av temperatur och nederbörd. 87 Alexandersson, H., Eggertsson Karlström, C. och Laurin S. (1997). Några huvuddrag i det svenska nederbördsklimatet 1961-1990. 88 Mattsson, J., Rummukainen, M. (1998) Växthuseffekten och klimatet i Norden - en översikt. 89 Kindbom, K., Sjöberg, K., Munthe, J., Peterson, K. (IVL) Persson, C. Roos, E., Bergström, R. (SMHI). (1998) Nationell miljöövervakning av luftoch nederbördskemi 1996. 90 Foltescu, V.L., Häggmark, L (1998) Jämförelse mellan observationer och fält med griddad klimatologisk information. 91 Hultgren, P., Dybbroe, A., Karlsson, K.-G. (1999) SCANDIA its accuracy in classifying LOW CLOUDS 92 Hyvarinen, O., Karlsson, K.-G., Dybbroe, A. (1999) Investigations of NOAA AVHRR/3 1.6 m imagery for snow, cloud and sunglint discrimination (Nowcasting SAF) 93 Bennartz, R., Thoss, A., Dybbroe, A. and Michelson, D. B. (1999) Precipitation Analysis from AMSU (Nowcasting SAF) 94 Appelqvist, Peter och Anders Karlsson (1999) Nationell emissionsdatabas för utsläpp till luft - Förstudie.
95 Persson, Ch., Robertson L. (SMHI) Thaning, L (LFOA). (2000) Model for Simulation of Air and Ground Contamination Associated with Nuclear Weapons. An Emergency Preparedness Model. 96 Kindbom K., Svensson A., Sjöberg K., (IVL) Persson C., (SMHI) ( 2001) Nationell miljöövervakning av luftoch nederbördskemi 1997, 1998 och 1999. 97 Diamandi, A., Dybbroe, A. (2001) Nowcasting SAF Validation of AVHRR cloud products. 98 Foltescu V. L., Persson Ch. (2001) Beräkningar av moln- och dimdeposition i Sverigemodellen - Resultat för 1997 och 1998. 99 Alexandersson, H. och Eggertsson Karlström, C (2001) Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-1990. Referensnormaler - utgåva 2. 100 Korpela, A., Dybbroe, A., Thoss, A. (2001) Nowcasting SAF - Retrieving Cloud Top Temperature and Height in Semitransparent and Fractional Cloudiness using AVHRR. 101 Josefsson, W. (1989) Computed global radiation using interpolated, gridded cloudiness from the MESA-BETA analysis compared to measured global radiation. 102 Foltescu, V., Gidhagen, L., Omstedt, G. (2001) Nomogram för uppskattning av halter av PM 10 och NO 2 103 Omstedt, G., Gidhagen, L., Langner, J. (2002) Spridning av förbränningsemissioner från småskalig biobränsleeldning analys av PM2.5 data från Lycksele med hjälp av två Gaussiska spridningsmodeller. 104 Alexandersson, H. (2002) Temperatur och nederbörd i Sverige 1860-2001 105 Persson, Ch. (2002) Kvaliteten hos nederbördskemiska mätdata som utnyttjas för dataassimilation i MATCH-Sverige modellen". 106 Mattsson, J., Karlsson, K-G. (2002) CM-SAF cloud products feasibility study in the inner Arctic region Part I: Cloud mask studies during the 2001 Oden Arctic expedition 107 Kärner, O., Karlsson, K-G. (2003) Climate Monitoring SAF - Cloud products feasibility study in the inner Arctic region. Part II: Evaluation of the variability in radiation and cloud data 108 Persson, Ch., Magnusson, M. (2003) Kvaliteten i uppmätta nederbördsmängder inom svenska nederbörskemiska stationsnät 109 Omstedt, G., Persson Ch., Skagerström, M (2003) Vedeldning i småhusområden 110 Alexandersson, H., Vedin, H. (2003) Dimensionerande regn för mycket små avrinningsområden 111 Alexandersson, H. (2003) Korrektion av nederbörd enligt enkel klimatologisk metodik 112 Joro, S., Dybbroe, A.(2004) Nowcasting SAF IOP Validating the AVHRR Cloud Top Temperature and Height product using weather radar data Visiting Scientist report 113 Persson, Ch., Ressner, E., Klein, T. (2004) Nationell miljöövervakning MATCH-Sverige modellen Metod- och resultatsammanställning för åren 1999-2002 samt diskussion av osäkerheter, trender och miljömål 114 Josefsson, W. (2004) UV-radiation measured in Norrköping 1983-2003. 115 Martin, Judit, (2004) Var tredje timme Livet som väderobservatör
116 Gidhagen, L., Johansson, C., Törnquist, L. (2004) NORDIC A database for evaluation of dispersion models on the local, urban and regional scale 117 Langner, J., Bergström, R., Klein, T., Skagerström, M. (2004) Nuläge och scenarier för inverkan på marknära ozon av emissioner från Västra Götalands län Beräkningar för 1999 118 Trolez, M., Tetzlaff, A., Karlsson, K- G. (2005) CM-SAF Validating the Cloud Top Height product using LIDAR data 119 Rummukainen, M. (2005) Växthuseffekten 120 Omstedt, G. (2006) Utvärdering av PM 10 - mätningar i några olika nordiska trafikmiljöer 121 Alexandersson, H. (2006) Vindstatistik för Sverige 1961-2004 122 Samuelsson, P., Gollvik, S., Ullerstig, A., (2006) The land-surface scheme of the Rossby Centre regional atmospheric climate model (RCA3) 123 Omstedt, G. (2007) VEDAIR ett internetverktyg för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsleeldning Modellbeskrivning och slutrapport mars 2007 124 Persson, G., Strandberg, G., Bärring, L., Kjellström, E. (2007) Beräknade temperaturförhållanden för tre platser i Sverige perioderna 1961-1990 och 2011-2040 125 Engart, M., Foltescu, V. (2007) Luftföroreningar i Europa under framtida klimat 126 Jansson, A., Josefsson, W. (2007) Modelling of surface global radiation and CIE-weighted UV-radiation for the period 1980-2000 127 Johnston, S., Karlsson, K-G. (2007) METEOSAT 8 SEVIRI and NOAA Cloud Products. A Climate Monitoring SAF Comparison Study 128 Eliasson, S., Tetzlaf, A., Karlsson, K-G. (2007) Prototyping an improved PPS cloud detection for the Arctic polar night 129 Trolez, M., Karlsson, K-G., Johnston, S., Albert, P (2008) The impact of varying NWP background information on CM-SAF cloud products 130 Josefsson, W., Ottosson Löfvenius, M (2008) Total ozone from zenith radiance measurements. An empirical model approach 131 Willén, U (2008) Preliminary use of CM-SAF cloud and radiation products for evaluation of regional climate simulations 132 Bergström, R (2008) TESS Traffic Emissions, Socioeconomic valuation and Socioeconomic measures Part 2: Exposure of the European population to atmospheric particles (PM) caused by emissions in Stockholm 133 Andersson, S., Bergström, R., Omstedt, G., Engardt, M (2008) Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv 134 Omstedt, G., Andersson, S (2008) Vintervägar med eller utan dubbdäck. Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier 135 Omstedt, G., Andersson, S., Johansson, Ch., Löfgren, B-E (2008) Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning. Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner 136 Josefsson, W., Ottosson Löfvenius, M (2009) Measurements of total ozone 2006-2008 137 Andersson, S., Omstedt, G (2009) Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2 och bensen. Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende är 2004 och 2005
138 Wern, L., Bärring, L (2009) Sveriges vindklimat 1901 2008 Analys av förändring i geostrofisk vind 139 Wern, L., German, J (2009) Korttidsnederbörd i Sverige, 1995 2008 140 Omstedt, G., Andersson, S., Bergström., R (2010) Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige. Haltberäkningar av NO 2, PM10 och PM2.5 i svenska trafikmiljöer för framtidsscenarier med minskade europeiska emissioner 141 Wern, L., Isaksson, L (2010) Åska i Sverige 2002 2009 142 Andersson, S., Omstedt, G., Robertson, L (2010) Känslighetsanalys, vidareutveckling och validering av SIMAIRs urbana spridnings-modell BUM 143 Wern L., (2012) Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900 2011 144 Omstedt, G., Andersson, S., Bennet, C., Bergström, R., Gidhagen, L., Johansson, Ch., Persson, K (2010) Kartläggning av partiklar i Sverige halter, källbidrag och kunskapsluckor 145 Engardt, M., Andersson, C., Bergström, R (2010) Modellering av Marknära Ozon - Regionala och högupplösta tillämpningar av MATCH 146 Omstedt, G., Forsberg, B., Nerhagen, L., Gidhagen, L., Andersson, S (2011) SIMAIRscenario ett modellverktyg för bedömning av luftföroreningars hälsoeffekter och kostnader 147 Andersson, C., Andersson, S., Langner, J och Segersson, D (2011) Halter och deposition av luftföroreningar - Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från Sverige, Europa och Internationell Sjöfart 148 Carlund, Th (2011) Upgrade of SMHI s meteorological radiation network 2006-2007 Effects on direct and global solar radiation 149 Josefsson, W., Ottosson Löfvenius, M (2012) Measurements of total ozone 2009-2011 150 Omstedt, G., Andersson, S., Asker, Ch., Jones, J., Kindell, S., Segersson, D., Torstensson, M (2012) Luftkvaliten i Sverige år 2020 Uppföljning av miljömålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter 151 Omstedt, G., Burman, L. SLB-analys, (2012) Beräkningar av kväveoxidhalter vid några gator i Umeå åren 2014 och 2020 med och utan miljözon 152 Stefan Andersson och Gunnar Omstedt (2013) Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009. Undersökning av en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar. 153. Segersson, David (2014) A dynamic model for shipping emissions - Adaptation of Airviro and application in the Baltic Sea 154. Wern, Lennart. (2013) Luftfuktighet, Variationer i Sverige 155. Holmin-Fridell, Sofi. Jörgen Jones, Cecilia Bennet, Helena Södergren, Sven Kindell, Stefan Andersson, Martin Torstensson och Mattias Jakobsson. (2013) Luftkvaliteten i Sverige år 2030. 156. Gunnar Omstedt, Bertil Forsberg*, Karin Persson**, *Umeå Universitet, **IVL Svenska Miljöinstitutet (2014) Vedrök i Västerbotten - mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser. 157 Patrick Samuelsson, Stefan Gollvik, Christer Jansson, Marco Kupiainen, Ekaterina Kourzeneva, Willem Jan van de Berg. (2014) The surface processes of the Rossby Centre regional atmospheric climate model (RCA4)
Denna sida är avsiktligt blank
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 601 76 NORRKÖPING Tel 011-495 80 00 Fax 011-495 80 01 ISSN : 0283-7730