Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se



Relevanta dokument

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Indikatornamn/-rubrik

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.


Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Klimat, vad är det egentligen?

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

VA-frågor och klimatförändringar

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Klimatpolitikens utmaningar

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Sifo klimat fra gor och svar excel.xls. Sida 1

Klimat och Energimål

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Södertälje och växthuseffekten

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Begränsad klimatpåverkan

Sveriges läkarförbund

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)

Lena Lindström, Norrköping IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Energiomställning utifrån klimathotet

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan


Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

UR-val svenska som andraspråk

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Miljöteknik HT13. Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Fakta om klimatförändringar

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Mjölkkon & biologisk mångfald

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

Spelinstruktioner och material

Min bok om hållbar utveckling

1. Begränsad klimatpåverkan

Energisituation idag. Produktion och användning

Innehåll. Livscykelanalys - exempel. De olika LCA stegen. De olika LCA stegen

Studiecirkel om Klimatet

Transkript:

Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se 090128 Ellie Cijvat 1 090128 Ellie Cijvat 2 Innehåll Växthusgaser Globalt I Sverige Effekter av ökad CO 2 halt Globalt I Sverige Alternativ Växthusgaser Källa: www.global-greenhouse-warming.com 090128 Ellie Cijvat 3 090128 Ellie Cijvat 4 1

Växthusgaser Växthusgaser Koldioxid CO 2 Antropogen - fossila bränslen, avskogning, Växthusgas Tid i atmosfären Relativ växthuspotential jämfört med CO 2 Metan CH 4 Risfält, kossor, sopor, CO 2 100-120 år 1 Vatten H 2 O Finns i atmosfären, mestadels inte antropogen CH 4 12-18 23 Dikväveoxid N 2 O (lustgas) Fossila bränslen, konstgödsel, djurhållning, CFC:ar, HCFC:ar, HFC:ar Luftkonditionering, kylskåp, plastförpackningar N 2 O CFC, HCFC, HFC 120 9-390 296 130-12 700 Källa: Miller, Living in the Environment 090128 Ellie Cijvat 5 Källa: Miller, Living in the Environment 090128 Ellie Cijvat 6 Globalt: Trenden globalt: JUST NU: 387 ppm 090128 Ellie Cijvat 7 Källa: Naturvårdsverket, EEA 090128 Ellie Cijvat 8 2

Per capita fördelning globalt: CO2 utsläpp (ton/capita per år) 20 16 12 8 4 USA Kanada, N.Z., Australien Ryssland Japan V. Europa Ö. Europa M. Östern Kina S.Amerika övr. Asien 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Befolkning (miljon) Indien 090128 Ellie Cijvat 9 Afrika Källa: C. Azar och Miljöförbundet Jordens Vänner I Sverige: Sveriges utsläpp av växthusgaser per sektor, 2003 10 11 28 3 1 47 Källa: Naturvårdsverket, EEA Energi Transporter Industriprocesser Jordbruk Avfall Övrigt Totalt: 70,7 Mton CO 2 ekv/år = 7,9 ton CO 2 ekv/person/år, varav ungefär 6 ton kommer från CO 2. Vår konsumtion orsakar utsläpp både i Sverige och utomlands. De samlade utsläppen från svensk konsumtion motsvarar drygt 10 ton växthusgaser per person och år (2003). Det är 25 procent mer än om bara utsläppen i Sverige räknas in. 090128 Ellie Cijvat 10 Temperaturutvecklingen 400 000 år tillbaka: Temperaturutvecklingen 1880-2005: Globalt Sverige Källa:Nature (artikel) 090128 Ellie Cijvat 11 Källa: SMHI, CRU 090128 Ellie Cijvat 12 3

Temperaturprognoser 1990-2100: Globalt: Uppvärmning Glaciärer försvinner Torka/nederbörd ändras Kraftigare stormar Stigande havsnivå - Grönlandsisen smälter Ekosystem ändras Fråga: Hur påverkas människans basbehov (boende, mat, vatten)? Källa: IPCC, NASA Earth Observatory 090128 Ellie Cijvat 13 090128 Ellie Cijvat 14 I Sverige: Bebyggelse - Möjligtvis problem med översvämningar och höjd havsnivå Odling - Bättre vid högre temperatur, men sämre pga minskad vattentillgång och extremt väder Naturmiljö och biologisk mångfald - Arter kan ha svårt att anpassa sig och dö ut Energi - Lägre energibehov på vintern, men högre på sommaren Hälsa - Risk för sjukdomsspridare Hur mycket ska vi minska? Allmänt antar man att 450 ppm ger en temperaturökning på 2 grader - där går smärtgränsen IPCC: global minskning med +/- 50% till år 2050 behövs Det betyder 75 till 90% för I-länderna. EU: minskning med 20-30% år 2020 Sverige: minskning med 25% år 2020 minskning med 50% år 2050 Källa: SMHI 090128 Ellie Cijvat 15 090128 Ellie Cijvat 16 4

Teknik: Energibesparing + Tekniken finns redan - t ex passiva hus - Kan vi behålla vår livsstil? - Kräver investeringar ibland Förnyelsebar energi - t ex sol, vind, vatten + Tekniken utvecklas snabbt, utvecklingspotential finns - Ofta högre energikostnader Biobränsle + Kol från kolcykeln - förnyelsebar - Kräver ibland mycket energi för att framställa - CO 2 vinsten är ibland ytterst marginell! - Konkurrerar med odling (eller mark) för mat 090128 Ellie Cijvat 17 090128 Ellie Cijvat 18 Smarta transportsystem + Det finns många lösningar som kan lösa en del problem, t ex spårburen stadstrafik, automatisk planering av godstransporter, osv osv - Det kräver ofta ny infrastruktur Inkapsling av CO 2 + Vissa tekniska lösningar finns - t ex Norge - Storskaliga lösningar har inte provats mycket - Konsekvenser för ekosystemen har inte utretts - Det är en tillfällig lösning - CO 2 försvinner inte Länkar www.smhi.se www.svt.se/klimat www.dn.se/klimat www.cru.uea.ac.uk www.ipcc.ch www.global-greenhouse-warming.com http://www.ncdc.noaa.gov men även politiken och livsstil spelar stor roll! 090128 Ellie Cijvat 19 090128 Ellie Cijvat 20 5

Extra - växthuseffekten Extra Källa: www.global-greenhouse-warming.com Källa: EEA 090128 Ellie Cijvat 21 090128 Ellie Cijvat 22 Extra - Uppvärmning scenarion Extra - konsekvenser Temperaturintervaller: Källa: IPCC 090128 Ellie Cijvat 23 Källa: IPCC och www.global-greenhousewarming.com 090128 Ellie Cijvat 24 6