El och värme från flis på gårdsnivå Reseberättelse från studiebesök på Spanner i Tyskland Deltagare: Johan Mattsson, Göran Mattsson, David Varverud, Hans Varverud, Magnus Berzelius, Johannes Axelsson Arrangör: Framtidsföretaget Energifabriken. Resan finansierades genom projektet Goda Affärer på förnyelsebar energi. Bakgrund: I en flisanläggning som tillverkas av Spanner i Tyskland erhålls förutom värme även elström motsvarande ca 30% av flisens energiinnehåll. Investeringen i förhållande till motsvarande värmeeffekt i en flispanna är betydligt högre. Men i en framtid med högre elpris och högre nätavgifter och samtidigt ökade priser på elcertifikat kan detta visa sig vara en lönsam investering. Spanner är den ledande tillverkaren i Europa och är verksam på en marknad där elpriserna är väsentligt högre än vad vi ser i Sverige idag. Det troliga scenariot är att vi kommer att se en liknande prisutveckling på elström även i Sverige och då är det av största intresse att lära av utvecklingen som redan har skett i Tyskland. Det intressanta med denna teknik är att den ger högt elutbyte och det finns färdiga anläggningar som storleksmässigt passar lantbruk. Det finns idag två leverantörer av denna typ av utrustning i Europa idag. Den ena är Spanner i Tyskland och den andra är Volter i Finland. Spanner är den klart större av de två och har levererat hundratals anläggningar i 7 länder. Studieresan: På fredag kvällen den 6 februari startade resan söder ut i en fullastad minibuss. Efter en natt på färjan påbörjades resan genom Tyskland. På vägen ner gjorde vi en avstickare till staden Fredrichsruh där vi besökte en kundanläggning där totalt 6 maskiner var i drift på en större skogsgård. På måndag morgon den 9 februari besöktes Spanners fabrik Neufahrn i södra Tyskland. Efter en intensiv dag med förevisning av produktionen av maskinerna, genomgång av funktioner, kalkyler och flishantering påbörjades en lång återresa på Autobahn. Spanner: Spanner som producerar gengas- och CHP-aggregaten är ett dotterbolag i en större företagsgrupp som levererar till bla. fordonsindustrin. Arbetet med att ta fram utrustning för el o värme (CHP) från flis började 2004. Första leveranserna till kund skede 2009 (12 enheter). Idag har man totalt levererat över 400 enheter och produktionen ligger på ca 140-150 per år. Majoriteten av anläggningarna är sålda i Tyskland men man säljer även på export. Just nu har man ett mycket stort intresse från Japan, vilket förklaras med att Japan har 52 kärnkraftsreaktorer avstängda sedan jordbävningsolyckan för några år sedan och letar naturligtvis efter alternativ till sin energiförsörjning. 1
Besöket på privatägd anläggning i Fredrichsruh: Vi togs emot av Martin Marquart (+49 171 3024607) på Am Sägewerk 4, 21521 Fredrichsruh. Martin är driftsledare över anläggningen på totalt 6st 45kW Spannermaskiner. 5 av maskinerna var lokaliserade på den aktuella platsen. Ytterligare en maskin stod några km bort och betjänade ett växthus med el och värme. Maskinen vid växthuset hade varit i drift i ca ett år. Anläggningen som vi besökte hade varit i drift i ca tre månader. Samtliga maskiner var i full drift vid vårt besök, så första intrycket var bra. Bild 1. Maskinrum med 5st enheter på totalt 225kW el och 600kW värme Ägare till skogsfastigheten och anläggningarna är Gregor von Bismark. Allt skogsbränsle tas från de egna skogarna i närheten. Överskottsvärmen levereras ut på ett närvärmenät som försörjer den närliggande byn. Den delen av överskottsvärmen som inte behövdes till närvärmenätet användes till flistorken. Flistorken på platsen förbereder även bränsle till den 6:e maskinen som var placerad vid växthuset. Tanken var att sommartid, när behovet av närvärme är nästan 0 så används all överskottsvärme till flistorken. Man har då möjlighet att bygga upp ett lager av färdigtorkad flis för att kunna använda under de kalla månaderna när närvärmenätet hade stort behov. Energiåtgången till flistorken är stor. Vattenhalten i den torkade flisen ska ligga på mellan 6-8%. Vattenhalten på råflisen som låg på plattan utanför var mellan 30-50%. Anläggningen körs på full effekt året runt, så det finns ett stort behov av att kunna lagra färdigtorkad och sorterad flis under tak. 2
Bild 2. Fliskvaliteten var mycket viktig. All flis sållades, under 5mm och över 50mm sållades bort. Bild 3. Interiör från flislager. På bilden ses de 5 matningsfacken till var och en av maskinerna. Påfyllning sker med lastmaskin. Flisförbrukningen är ca 45kg/timme, per maskin. Vid full drift av dessa 5 maskiner förbrukas således ca 22kbm flis per dygn. 3
Bild 4: Driftsledare Martin vid råflishögen på plattan. Den frånsorterade, överstora fraktionen flisas ytterligare en gång. Råflisen innehåller ca 30-50% vatten. Martin förklarar att man nu testar att köra flis från direktflisad sk. energiavverkning. Då flisas hela trädet direkt vid fällningen, blad och barr kommer då med i flisen. Bild 5. All flis sållas före torken. Fraktionen under ca 5mm sållas bort eftersom den stör förgasningsprocessen. Den överstora fraktionen, över 50mm stör hanteringen i skruvar o rör, den sållas bort och flisas på nytt. 4
Besöket på Spanners fabrik i Neufahrn: Måndag morgon den 9 februari besökte vi Spanners fabrik i Neufahrn. Vi togs emot av Andrea Kneidinger, som visade runt i produktionen och informerade om deras produkter. Upplevelsen i fabriken är ordning o redan. Produktionen är uppdelad på två monteringslinor, en för gengasaggregaten och en för gasmotorpaketen. Gengasagregaten tillverkas endast i ett utförande. Till gengasaggregatet kopplas sedan någon av de tre olika gasmotorpaketen. Principen på processen är tämligen enkel. Flistork förgasning kylning/filtrering förbränning i ottomotor elproduktion i generator Det man verkar ha lyckats med är en förgasningsprocess som inte skapar tjära eller kondens. Det möjliggör kontinuerlig drift med rel. lite tillsyn. Underhållskostnaderna uppskattades till ca 20-25öre/kWhe Gasmotorerna är Cheva V8 5,7 liters cylindervolym med turbo eller 8 liters cylindervolym utan turbo. Till den minsta maskinen används en 3-cylindrig SISU motor. Motorerna beräknas hålla i ca 30 000h, därefter byter man ut dom eller renoverar. I Tyskland har man erhållit ca 2kr/kWh el som man har levererat ut på nätet, nu har detta sänkts till ca 1,3kr/kWh. Detta har bromsat efterfrågan markant den senaste tiden. Det gör att det ur ett Svenskt perspektiv är ganska långt kvar innan denna teknik är ekonomiskt lönsam med anledning att elpriserna i Sverige ligger ytterligare lägre. Detta även om man räknar in elcertifikat mm. Bild 6. Kombinerat flisförråd/flistork. Avdelad i mitten för att kunna torka rep. förbruka växelvis. 5
Man erbjuder idag 3 storlekar på maskiner, effekten som anges är den elektriska. Detta inkluderar flistork/förråd, gengasaggregat och CHP motor. 19 kw 129.000 30 kw 181.000 45 kw 269.000 Bild 7. Förgasningsenhet. Gengasreaktor längst till höger i bild, flisinloppet i centrum och gasfilter till vänster. Slutsatser: Spännande att se hur man har kunnat utveckla gengastekniken så att den fungerar i liten skala med hög driftsäkerhet. Helt klart är att man har en produkt som uppskattas av användarna. Förutsättningarna måste vara de rätta för att det ska fungera ekonomiskt. Maskinen måste placeras på en plats som har stort och jämt behov av värme. Den el som produceras måste kunna säljas för ett pris som ligger långt över dagens Svenska elpriser, eller användas i egen förbrukning där anskaffningskostnaderna är betydligt högre än idag. Det är dock mycket inspirerande att denna lösning tycks fungera den dagen då de ekonomiska förutsättningarna är de rätta. Vid pennan / David Varverud 6