VAT TEN FALL S HÅLLBARH ETSRED OVISNIN G 20 07 DET HÄR GÖR VI

VAT TEN FALL S HÅLLBARH ETSRED OVISNIN G 20 07 DET HÄR VILL VI DET HÄR GÖR VI DET HÄR HAR VI UPPNÅTT

DETTAÄRVATTENFALL Vattenfall är Europas femte största elproducent och den största värmeproducenten. Koncernens omsättning uppgick 2007 till 143 639 MSEK. Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energibolag och de viktigaste produkterna är el och värme. Vattenfall arbetar inom alla delar av värdekedjan för el: produktion, transmission, distribution och försäljning. Dessutom producerar, distribuerar och säljer Vattenfall värme och bedriver energihandel och brunkolsbrytning. Verksamheten bedrivs idag huvudsakligen i Sverige, Danmark, Finland, Tyskland och Polen. Koncernen har drygt 32 000 anställda och moderbolaget Vattenfall AB ägs till 100 procent av svenska staten. Vattenfalls totala el och värmeproduktion TWh 250 Utsläpp av koldioxid per producerad enhet g CO 2 /kwh 750 Avkastning i procent % 30 200 600 24 150 450 18 100 300 12 50 150 6 0 2003 2004 2005 2006 2007 0 1990 2007 0 2003 2004 2005 2006 2007 Värme 1 El Variationer på kort sikt beror på vädervariationer, konjunkturer m.m. Värmeproduktion Elproduktion Specifika koldioxidutsläpp från Vattenfalls totala el och värmeproduktion, inklusive förvärvade företag. Uppskattning för 1991 2000. Avkastning på eget kapital 3 (Sv.GAAP) Avkastning på eget kapital 3 (IFRS) Avkastning på nettotillgångar 3 (Sv.GAAP) Avkastning på nettotillgångar 3 (IFRS) Nyckelfakta 2007 2006 Förändring, % Nettoomsättning, MSEK 143 639 135 802 5,8 Nettoresultat, MSEK 20 686 19 858 4,2 Avkastning på eget kapital, % 17,6 19,1 Investeringar, MSEK 18 964 17 220 10,1 Genomsnittligt antal anställda Sverige 8 698 8 558 1,6 Danmark 4 653 319 104,7 Finland 490 554 11,6 Tyskland 19 770 19 936 0,8 Polen 2 759 2 851 3,2 Övriga länder 26 90 71,1 Totalt 32 396 32 308 0,3 Elproduktion, TWh 167,6 165,4 1,3 Värmeproduktion, TWh 36,2 35,2 2,8 Koldioxidutsläpp, kiloton Sverige 339 460 26,4 Danmark 4 6 130 6 530 6,1 Finland 328 382 14,0 Tyskland 71 600 71 300 0,5 Polen 6 140 6 110 0,5 Totalt 84 537 84 782 0,3

Vattenfalls el och värmeproduktion per marknad, TWh 2007 2 91,0 Vattenfalls marknader Norden Vattenfall producerar drygt 20 procent av den el som förbrukas i Norden. Elproduktionen bygger i huvudsak på kärnkraft och vattenkraft. El säljs till mer än 1 miljon kunder i Norden. Vattenfall har även en betydande värmeproduktion som till stor del är baserad på biobränslen och säljer fjärrvärme. Affärsenheten Distribution äger och driver elnät och distribuerar el till ungefär 1,3 miljoner nätkunder. Vattenfall bedriver även konsult och entreprenadverksamhet, främst inom energisektorn. 72,8 10,7 Norden 167,6 Tyskland Vattenfall producerar nästan 13 procent av den el som förbrukas i Tyskland och är därmed landets tredje största elproducent. Produktionen baseras till cirka 92 procent på fossila bränslen, som huvudsakligen kommer från Vattenfalls egen brunkolsbrytning. Vattenfalls brunkolseldade kraftverk tillhör världens modernaste. Vattenfall producerar även värme och säljer fjärrvärme, främst i Berlin och Hamburg. I fråga om elnät äger och driver Vattenfall såväl högspänningsnät som distributionsnät. Det totala antalet nätkunder i Tyskland uppgår till ungefär 3,3 miljoner och antalet elkunder till ungefär 2,6 miljoner. 14,8 Tyskland 10,7 3,8 Polen 36,2 Polen Värmeproduktion och värmeförsäljning utgör största delen av verksamheten och Vattenfall har en marknadsandel på ungefär 27 procent. I mindre omfattning produceras även el. Såväl värme som elproduktionen baseras huvudsakligen på kol. Affärsenheten Distribution äger och driver elnät och distribuerar el till 1,1 miljoner nätkunder, främst i sydvästra delen av landet. Antalet elkunder i Polen uppgår till ungefär 1 miljon. Fossilbaserad kraft Kärnkraft Vattenkraft Värme Vattenfallkoncernen Koncerngemensam verksamhet Vattenfall Trading Services, Vattenfall Treasury, Vattenfall Insurance, Vatten fall Research and Development och Vattenfall IT Infrastructure ser vices är centrala stödfunktioner som hanterar koncernens finansiering, risker, erbjuder marknadstillgång, arbetar med forskning och utveckling samt ansvarar för IT-infrastrukturen. Elproduktion 2007 2,5, % Värmeproduktion 2007, % Extern nettoomsättning 6 per marknad 2007, MSEK Fossila bränslen 46 (45) Biobränslen och avfall 12 (18) Norden 44 429 (31%) Kärnkraft 31 (34) Fossila bränslen 88 (82) Tyskland 77 471 (54%) Vattenkraft och andra förnybara energikällor 22 (21) Polen 9 265 (6%) Omräkningskurs per bokslutsdatum (31 dec 2007 SEK/EUR: 9,47), (31 dec 2006 SEK/EUR: 9,47). 1) Värmeproduktion omfattar även ånga och kyla. 2) Vindkraft, biobränsle och avfall uppgick till 1,9 TWh 2007 och 1,2 TWh 2006, vilket motsvarar ungefär 1 procent av Vattenfalls totala elproduktion. 3) Exklusive poster som påverkar jämförbarheten. 4) De danska verksamheterna förvärvades den 1 juli 2006. Alla siffror för Danmark gäller helåret 2006. 5) Variationer på kort sikt beror på vädervariationer, konjunkturer m.m. 6) Övrig extern nettoomsättning uppgick till 12 474 MSEK. I segmentet Övrigt inkluderas energihandel, finansverksamhet och övriga koncernfunktioner.

HÅLLBARHETSREDOVISNINGEN I KORTHET För Vattenfall innebär hållbarhet att ta ansvar i de samhällen där vi är aktiva. I vårt arbete med miljö och samhällsfrågor lägger vi stor vikt vid att lyssna och kommunicera och vår hållbarhetsredovisning är ett viktigt verktyg för den öppna och tydliga kommunikation som man kan förvänta sig av ett ledande europeiskt energibolag. Här redogör vi för våra viktigaste hållbarhetsfrågor och hur de hanteras. På www.vattenfall.com/csr presenterar vi våra resultat inom områdena miljö, samhälle och ekonomi i detalj och redovisar hur vi l ever upp till intressenternas förväntningar. Vattenfalls hållbarhetsredovisning har upprättats enligt Global Reporting Initiative (GRI:s) riktlinjer för hållbarhetsredovisningar (nivå A). Vattenfall använder GRI standarden för att göra informationen öppen, tydlig och möjlig att använda för internationell jämförelse. Det här vill vi 1 5 Kommentar från koncernchefen 1 2 Vår hållbarhetsvision 3 5 Vår hållbarhetsvision Det är vår uppgift och vårt ansvar att tillhandahålla energilösningar som svarar mot samhällets behov och dessa lösningar måste bidra till en hållbar utveckling. Det här gör vi 6 25 Nummer ett för kunden 7 9 Nummer ett för miljön 10 15 Lönsam tillväxt 16 19 Benchmark för branschen 20 23 En attraktiv arbetsgivare 24 25 Våra strategier och vårt hållbarhetsarbete Våra fem strategiska ambitioner utgör grunden för vårt hållbarhetsarbete. Dessa ambitioner styr allt vi gör från våra investeringsbeslut till våra kundkontakter och ger oss en helhetssyn på hållbar utveckling. Det här har vi uppnått 26 28 Innehållsförteckning enligt GRI 27 28 Kontaktpersoner 29 Våra resultat så här långt I redovisningsdelen rapporterar vi våra resultat enligt den globala standarden GRI (Global Reporting Initiative) på nivå A. Genom att använda denna standard kan vi vara öppna och tydliga och våra resultat går att jämföra med andra företags resultat.

Det här vill vi Kommentar från koncernchefen Vårt ENGAGEMANG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Jag blir ofta tillfrågad hur vi ser på hållbar utveckling på Vattenfall. Det är en fråga som har diskuterats mycket på företaget och som vi tar på väldigt stort allvar. Vår definition av hållbar utveckling är samma som används av Brundtland kommissionen, närmare bestämt en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Den centrala idén för hållbarhetskonceptet är att det sätt vi lever på idag inte ska ha en skadlig inverkan på framtida generationers möjlighet att få det lika bra som vi och att vi själva tar hand om de konsekvenser som uppstår till följd av de aktiviteter vi utför idag. Hållbar utveckling är alltid ett relativt koncept. Det handlar om att hitta den bästa lösningen med tillgänglig teknik som balanserar faktorerna miljö, samhälle och ekonomi. Miljö som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på miljön och människors hälsa till godtagbara nivåer. Samhälle som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomi som handlar om att använda mänskliga och materiella resurser på bästa möjliga sätt på lång sikt. Det är genom att balansera dessa olika perspektiv som vi kan genomföra förändringar i energi och transportsystemen. Förnybara energikällor är ekologiskt hållbara, men de är inte tillräckliga för att tillgodose samhällets energibehov idag. Kol och kärnkraft måste därför användas om samhällets levnadsstandard ska kunna bibehållas och förbättras. För att säkerställa att dessa energikällor är förenliga med hållbar utveckling måste vi ta ansvar för konsekvenserna av att använda dem, genom att hantera koldioxidutsläppen och kärnavfallet på ett ansvarsfullt sätt. Idag släpper Vattenfalls kraftverk ut 85 miljoner ton koldioxid. Att avskilja och lagra koldioxid genom Carbon Capture and Storage (CCS) är ett sätt att minska dessa utsläpp. För att leva upp till vårt ansvar för en hållbar samhällsutveckling har vi satt upp ett mål för att minska Vattenfalls totala koldioxidutsläpp. Utsläppen ska minskas med tre miljoner ton till år 2010 och halveras till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå). Det är ett mycket ambitiöst mål, men det räcker ändå inte. Vårt slutgiltiga mål är att gå ännu längre och bli utsläppsfria i mitten av detta sekel. För att detta ska kunna hända måste det finnas lämpliga regelverk och kontrollmekanismer som uppmuntrar till rätt investeringar. Kraftfulla marknadsekonomiska krafter kan då säkerställa övergången till en hållbar framtid. Analyser visar att bara knappt ett ton koldioxidekvivalenter får släppas ut i atmosfären per person och år i slutet av seklet för att världen ska vara hållbar år 2100. Med dagens teknik motsvarar ett ton koldioxid 365 mål mat, det vill säga en VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2007 1

Det här vill vi måltid per dag, eller en bilresa på 20 km per dag eller inköp av en T shirt per dag. Detta visar tydligt att dagens samhälle behöver göras om i grunden. Dessa förändringar kan inte göras över en natt; det krävs decennier av systematiskt och målinriktat arbete. Hållbarhet handlar om mycket mer än bara klimatfrågor. Det handlar om hur världens resurser som helhet används, vilka kretslopp de ingår i och hur vi formar dem. Frågan är komplex och omfattande. Den kräver ett systematiskt tillvägagångssätt där tidselementet är viktigt. Om vi ska hitta en pålitlig väg framåt krävs verkligt ledarskap. Som europeiskt energibolag är Vattenfalls mål att vara en ledande aktör i omvandlingen till ekologiskt hållbar energiförsörjning. Vi uppmuntrar och stödjer även de politiskt ansvariga att leda den globala utvecklingen i samma riktning, för att snabba på omvandlingen. Syftet med den här hållbarhetsredovisningen är att visa hur vi gör våra viktigaste bidrag till en hållbar utveckling och presentera våra resultat inom områdena miljö, samhälle och ekonomi på ett balanserat sätt enligt GRI riktlinjerna. Jag hoppas att du får glädje av redovisningen. Tillgång till energi är en förut sättning för hållbar utveckling och det är vår uppgift och vårt ansvar att tillhandahålla energilösningar som tillgodoser samhället behov. Dessa lösningar måste bidra till en hållbar utveckling och ta hänsyn till miljön, konsumenterna, våra medarbetare och samhället i stort. Lars G. Josefsson, koncernchef 2 VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2007

Det här vill vi VÅR HÅLLBARHETSVISION Man måste alltid göra en avvägning mellan en trygg energiförsörjning och miljöpåverkan. Vår ledande princip är att arbetet med att tillgodose dagens behov aldrig får ske på bekost nad av kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Alla former av el och värmeproduktion har en påverkan på miljön vattenkraftsdammar påverkar älvar och vattendrag, vindkraft påverkar landskapsbilden och kol påverkar luften, bara för att nämna några exempel. Samtidigt är tillgång till energi en förutsättning för samhällets funktioner och utveckling. Vad som är en godtagbar påverkan och vad som inte är det måste fastställas i dialog med samhället, där ramarna utgörs av regelverk och marknadsmekanismer. Vattenfall anser att marknadsekonomin är det bästa instrumentet för att hitta en balans mellan skilda intressen. Det behövs ett väl genomtänkt regelverk för att åstadkomma rättvisa villkor och komma fram till gemensamma mål och ambitioner. Vattenfall understryker vikten av att ha en helhetssyn på hållbar utveckling. Vi ser hållbar utveckling som en fortlöpande process där utveckling sker inom områdena ekonomi, miljö och samhälle. Vattenfall måste självklart vara framgångsrikt inom alla dessa områden, men ekonomisk styrka är en förutsättning för att kunna nå verklig framgång inom områdena samhälle och miljö. VAD FÖRVÄNTAS AV OSS? Hållbar utveckling kräver tillgång till energi Vattenfalls uppdrag att tillhandahålla el och värme till sina kunder och arbeta för samhällets bästa. För att lyckas med detta samverkar vi med och är beroende av många intressenter. Ett företag av Vattenfalls storlek och inflytande, som levererar grundläggande produkter som el och värme, kan inte nöja sig med att bara leverera dessa produkter till kunderna. För att vara framgångsrika måste vi arbeta för samhällets bästa med större helhetssyn. Vi har många intressenter, alla med olika intressen och behov som ofta skiljer sig åt och ibland till och med kommer i konflikt. Att vara ett ansvarsfullt energibolag innebär att balansera de olika intressenternas skilda behov och intressen och samtidigt hantera avvägningen mellan miljöpåverkan och energiproduktion i alla beslut. Genom att bedriva vår verksamhet och genom dialog med olika intressenter har vi identifierat ett antal förväntningar på Vattenfalls roll i samhället. Vi delar upp förväntningarna i områdena miljö, samhälle och ekonomi. VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2007 3

Det här vill vi VAD KAN VATTENFALL UPPNÅ? Vi vill bidra till ett hållbart samhälle genom våra beslut och våra handlingar, men även genom att samla kunskap för samhällets räkning och nytta. Vår ambition är att driva våra anläggningar på bästa möjliga sätt och bli en förebild benchmark för branschen. Denna ambition omfattar allt från miljöeffektivitet i det dagliga arbetet till de stora investeringarna. Vi är övertygade om att åtgärder för en hållbar utveckling måste bygga på vetenskapliga data och rationella analyser. De relativa fördelarna med olika energialternativ måste bedömas utifrån alternativens egenskaper och förmåga att fungera i energisystemet. Vårt hållbarhetsarbete är resultatorienterat; vi använder våra resurser inom områden där vi har inflytande och praktisk möjlighet att åstadkomma en förändring. Till exempel planerar vi att investera 7,2 miljarder SEK till år 2012 i utveckling av CCS. Denna teknik, som används för att avskilja och lagra koldioxid, har potential att minska våra verksamheters miljöpåverkan i betydande grad. VILKEN ÄR VÅR STRATEGI? I enlighet med Vattenfalls vision att vara ett ledande europeiskt energibolag ska Vattenfall aktivt bidra till hållbar utveckling av samhället genom att utveckla framtidens energilösningar. Vilka är de viktigaste förväntningarna? Hantera kärnavfallet Minska utsläppen av växthusgaser Tillhandahålla energi med så liten påverkan som möjligt Tillhandahålla mer energi från förnybara resurser Prioritera produktionssäkerheten Trygga energiförsörjningen Stödja forskning om förnybar energi Öppenhet på alla nivåer Vara en juste aktör på marknaden Tillhandahålla energi till låg kostnad Ta ansvar för våra medarbetares hälsa och säkerhet Aktiv dialog med intressenter Ha en långsiktig lönsamhet Ta ansvar för den fysiska påverkan av el och värmeproduktion Visa att vi lever upp till vår strategi Säkerställa en förstklassig ledning av företaget Förbättrad kundservice Ta ansvar för våra grannar Vara en attraktiv arbetsgivare Ta ledningen på en marknad som genomgår förändring Inte viktigt alls Inte så viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt Samhälle Miljö Ekonomi Under våren 2008 bjöd vi in ett antal nyckelintressenter för att låta dem bedöma hur viktiga de anser att dessa frågor är för dem i egenskap av Vattenfalls intressenter. Alla förväntningar hamnade på nivån ganska viktigt och uppåt, vilket tyder på att vi fokuserar på rätt frågor och att de förväntningar vi har listat är viktiga för våra intressenter. På det hela taget har intressenterna lagt högst vikt vid förväntningar inom miljöområdet. Frågorna som ansågs allra viktigast var hanteringen av kärnavfallet som kategoriseras inom området samhälle och minskningen av växthusgaser. Det är ett resultat som bekräftar att de viktigaste hållbarhetsutmaningarna för Vattenfall gäller miljön och klimatförändringarna. De förväntningar som ansågs minst viktiga är att ta ledningen på en marknad som genomgår förändring och att vara en attraktiv arbetsgivare, vilket visar att ekonomiska förväntningar och företagsinterna förväntningar anses ha en relativt sett mindre betydelse. Totalt 36 personer deltog som representanter för kategorierna finansmarknaden (investerare och ägare), affärs och industri kunder, samhället (myndigheter, icke statliga organisationer, politiker, potentiella medarbetare/den akademiska världen) och internt (representanter för de anställda och den verkställande ledningen). Vattenfall vill tacka alla intressenter som deltog och gav oss värdefull information för vårt fortsatta arbete och vår prioritering av hållbarhetsfrågorna. 4 VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2007

Det här vill vi Vilka är de viktigaste hållbarhetsfrågorna? Mycket viktigt Inte så viktigt Betydelse för intressenter 21 Inte så viktigt 18 19 13 16 1. Utsläpp och avfall* 2. Öppenhet och tydlighet* 3. Korruption och konkurrensbegränsande metoder 4. Relationer till samhället* 5. Leveranssäkerhet 6. Arbetsmiljö 7. Kundtjänst* 8. Förhållande mellan medarbetare och ledning* 9. Energieffektivitet 10. Ekonomiskt resultat* 15 11 12 14 17 20 Betydelse för företaget 10 Mycket viktigt 11. Material som används i produktionen 12. Mänskliga rättigheter 13. Biologisk mångfald 14. Utbildn. och förmåner för personalen 15. Mångfald och diskriminering* 16. Marknadsnärvaro 17. Investerings och inköpsrutiner 18. Jämlikhet mellan könen 19. Transport 20. Samhällskontakt och lobbyverksamhet 21. Marknadsföring *) Utifrån relevansanalysen har vi identifierat en handfull viktiga frågor som spelar en särskilt stor roll för Vattenfall och dess intressenter i fråga om hållbarhet. Dessa frågor är inringade i diagrammet. För att kunna mäta resultatet av vårt arbete med dessa frågor har vi skapat så kallade PPI indikatorer (Preferred Performance Indicators), vilket är GRI indikatorer som är särskilt viktiga för oss och som är kopplade till våra strategiska ambitioner. Läs mer om detta på sidan 6. 9 8 4 6 7 3 2 5 1 För att få ett effektivare beslutsfattande bjöd vi under våren 2008 in ett antal nyckelintressenter för att hjälpa oss välja och prioritera bland Vattenfalls hållbarhetsfrågor. Dessa externa åsikter analyserades och jämfördes med åsikterna hos Vattenfalls interna intressenter och resultaten visas i diagrammet. Den övergripande slutsatsen är att de externa och interna intressenterna i hög utsträckning är överens om vilka frågor som är viktiga för Vattenfall att fokusera på ur ett hållbarhetsperspektiv. Såväl de interna som de externa intressenterna har gett högsta poäng åt utsläpp och avfall, vilket visar hur viktiga klimatförändringarna är. Andra frågor som både de interna och de externa intressenterna har tilldelat stor vikt är korruption och konkurrensbegränsande metoder samt öppenhet och tydlighet, vilket visar hur viktigt det är med justa affärsmetoder och öppen kommunikation. Många frågor ansågs viktigare av de externa än av de interna intressenterna, däribland mänskliga rättigheter, biologisk mångfald och de material som används i produktionen. Alla dessa frågor är naturligtvis viktiga för Vattenfall som företag, men ses internt som frågor som hanteras på ett bra sätt, vilket är anledningen till att de får en lägre prioritering internt än externt. Å andra sidan lägger de interna intressenterna större vikt vid ekonomiskt resultat än de externa, vilket tyder på att ekonomiskt resultat som en förutsättning för hållbarhet är en intern prioritet som våra externa intressenter tar för given. Totalt 58 personer deltog som representanter för kategorierna finansmarknaden (investerare och ägare), affärs och industrikunder, samhället (myndig heter, icke statliga organisationer, politiker, potentiella medarbetare/den akademiska världen) och internt (representanter för de anställda, med arbetare och den verkställande ledningen). De frågor som ansågs särskilt viktiga av såväl intressenterna som Vattenfall, det vill säga frågorna i det övre högra hörnet, kommer att tas upp närmare i vår rapportering. Vissa frågor är markerade och kopplade till vår strategi. Vattenfall vill tacka alla intressenter som deltog och gav oss värdefull information för vårt fortsatta arbete och vår prioritering av hållbarhetsfrågorna. Detta kräver att vi lyssnar, agerar och har tillräckliga resurser. En grundläggande förutsättning för att på lång sikt kunna satsa på ny, hållbar energiproduktion och förverkliga vår vision är att fortlöpande skapa ekonomiskt värde i våra verksamheter. För att skapa värde handlar vi i enlighet med våra fem strategiska ambitioner: Nummer ett för kunden, Nummer ett för miljön, Lönsam tillväxt, Benchmark för branschen och En attraktiv arbetsgivare. Vattenfalls övergripande uppdrag är att tjäna samhället. Våra fem strategiska ambitioner kan även ses som ett uttryck för hur vi bidrar till en hållbar utveckling såväl för samhället som för vårt företag. När vi försöker uppfylla dessa fem ambitioner ställs vi inför avvägningar mellan kortsiktiga och långsiktiga beslut och det är i denna balansering vi visar vårt ansvarstagande. VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2007 5

Det här gör vi VÅRASTRATEGIEROCHARBETEFÖR HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Vattenfalls uppdrag är att ge kunderna energilösningar som uppfyller deras behov och som samtidigt bidrar till en hållbar samhällsutveckling. En grundläggande förutsättning för vår långsiktiga förmåga att investera i ny el och värmeproduktion som klarar detta är att vi hela tiden skapar värde i verksamheten. För att klara detta uppdrag arbetar vi enligt våra fem strategiska ambitioner. Ambitionerna är tätt sammanflätade och i de flesta fall förutsättningar för varandra. Om vi kan erbjuda energi lösningar som uppfyller våra kunders behov och bidrar till en hållbar samhällsutveckling vinner vi även våra kunders och allmänhetens förtroende. Om vi har allmänhetens förtroende kan vi lättare attrahera rätt kompetens. Med rätt kompetens, bra ledarskap och engagerade medarbetare kan vi bli en förebild benchmark för branschen. Om vi är en förebild för branschen med fokus på effektiv drift och värdeskapande verksamhet kan vi fortsätta expandera med god lönsamhet, vilket är en grundförutsättning för att vi ska kunna fullgöra vårt uppdrag att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Det är mycket viktigt att vi kan kontrollera hur väl vi lyckas uppfylla våra ambitioner, vilket är orsaken till att vi har satt upp mål som knyter vår strategi till våra resultat. Som en del av vår strävan att vara öppna och tydliga har vi även kopplat målen till vår hållbarhetsredovisning. Detta görs med hjälp av så kallade PPI indikatorer (Preferred Performance Indicators), vilket är GRI indikatorer som är särskilt viktiga för Vattenfalls långsiktiga framgång. Nummer ett för kunden (s. 7) Vårt mål är att få mer än 63 poäng för slutkunder på kundnöjdhetsindexet under perioden 2008 2010. Vårt mål på lång sikt är 70 poäng. GRI indikator (PPI): Kundnöjdhet (PR 5) Nummer ett för miljön (s. 10) Vårt långsiktiga mål är att minska våra utsläpp av koldioxid per producerad enhet med 50 procent till år 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Målet för 2008 2010 har angetts som en procentförändring jämfört med 2007 års nivåer: 3 procent, vilket motsvarar 3 miljoner ton. GRI indikatorer (PPI): Ekonomiska mål (EC1) Koldioxidutsläpp (EN16) och andra utsläpp (EN20) Benchmark för branschen (s. 20) Vårt mål är att till år 2010 uppnå en produktivitetsförbättring på 11 procent jämfört med 2006 års nivåer, vilket motsvarar en kostnadsreducering på 5 miljarder SEK. GRI indikator (PPI): Intressenters engagemang/extern kommunikation (EU18) En attraktiv arbetsgivare (s. 24) Vårt mål är att få minst 75 poäng för medarbetarnas engagemang i vår medarbetarundersökning under perioden 2008 2010 och vårt långsiktiga mål är att få högre poäng än normen för högt engagemang, som för närvarande ligger på 81. GRI indikatorer (PPI): Medarbetarnas engagemang (HR4, LA7, LA10) och mångfald (LA13) Lönsam tillväxt (s. 16) Vårt mål är att öka vår marknadsandel för el och fjärrvärme med 10 procent till år 2010, det vill säga från dagens 5 procent till 5,5 procent. Vårt långsiktiga mål är att ha en marknadsandel på 10 procent i morgondagens integrerade europeiska energimarknad. GRI indikator (PPI): Ekonomiska mål (EC1) På följande sidor presenteras våra prioriteringar och mål för var och en av de strategiska ambitionerna. 6 VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2007

Det här gör vi Strategiska ambitioner NUMMERETTFÖRKUNDEN För att vinna och behålla kundernas förtroende och lojalitet måste vi erbjuda energi som ökar deras konkurrenskraft och förbättrar deras miljö och livskvalitet. Om vi ska kunna utveckla hållbara energilösningar är det nödvändigt att ha nöjda kunder som litar på Vattenfall. Det är viktigt för oss att arbeta både kortsiktigt och långsiktigt: på kort sikt arbetar vi för att uppfylla våra nuvarande kunders energi behov och på lång sikt ut vecklar vi lösningar för fram tiden. Vår ledande princip är att arbetet med att tillgodose dagens behov aldrig får ske på bekostnad av kommande generationers möj ligheter att tillgodose sina behov. Övergången till ett mer miljö vänligt energisystem är en kontinuerlig process som kommer att ta lång tid och kräva stora investeringar. Vattenfall planerar att investera 173 miljarder SEK under perioden 2008 2012 för att med modern teknik kunna trygga samhällets tillgång till pålitlig energiförsörjning. Vi ser vårt hållbarhetsarbete och de omfattande investeringarna i förnybar energi som en långsiktig komparativ fördel. Vi vill att våra kunder ska ta aktiv del i detta arbete. Till exempel har svenska elkunder nu möjlighet att välja vilken typ av elproduktion man vill köpa, exempelvis vindkraft, vattenkraft eller kärnkraft. Vi jobbar också hårt för att möta den ökande konkurrensen och kundernas allt större benägenhet att byta el leveran tör. Idag har kunderna möjlighet att själva välja elleverantör, vilket ställer nya krav. Vi utvecklar hela tiden våra erbjudanden i Tyskland har vi lanserat en attraktivt prissatt Internet-produkt och i Sverige ett treårigt elavtal med fast pris och omteckningsrätt. Båda dessa koncept har blivit en stor framgång. Vattenfall jobbar aktivt för energisparande och energieffektivisering i samarbete med kunderna. Till exempel har vi lagt ut energiguider på våra webbplatser i Sverige och Tyskland för att hjälpa kunderna att använda energin mer effektivt. Med Nummer ett för kunden menas att vi arbetar hårt för att vara kundens förstahandsval genom att erbjuda förbättrade tjänster och ingjuta ett högt förtroende. Vi strävar efter att vinna marknadsandelar och samtidigt göra våra kunder allt nöjdare allt detta med bibehållen eller förbättrad lönsamhet. Vi har fastställt ett kundnöjdhetsmål för att mäta hur arbetet går. Vi siktar på ett poäng på kundnöjdhetsindexet på 63 för slutkunder under perioden 2008 2010. Vårt långsiktiga mål är 70. Mer information om våra resultat finns i redovisningsdelen, indikatorn för kundnöjdhet (PR 5). Exempel på Vattenfalls arbete för att vara Nummer ett för kunden Mätning av kundnöjdhet. Fram till idag har kundnöjdhetsindex mätts på olika sätt inom Vattenfalls olika marknader. Under året har vi startat ett projekt för att utveckla ett kundnöjdhetsindex som gäller för hela koncernen. Läs mer om detta i redovisningsdelen, indikator PR5. Vattenfalls Trygghetsavtal. Ett treårigt elavtal med fast pris och omteckningsrätt som lanserats på den svenska marknaden har blivit en stor succé och hjälpt till att öka marknadsandelen från 13 till 15 procent. Industrisamarbete. Vattenfall har ingått långsiktiga samarbetsavtal med industrikunder som Boliden, Billerud och Volvo. Nya företagskunder i Tyskland. Under det senaste året har Vattenfall dragit till sig 550 tyska företag som nya elkunder. Energiguider på webben. I Sverige och Tyskland har Vattenfall lagt ut energiguider på webbplatsen för att hjälpa kunderna att använda energin mer effektivt. Möjlighet att välja energikälla. Svenska elkunder har nu möjlighet att välja vilken typ av elproduktion man vill köpa, exempelvis vindkraft, vattenkraft eller kärnkraft. Ny produkt i Tyskland Vattenfall Easy. För att förbättra produktsortimentet i Tyskland har Vattenfall lanserat en attraktivt prissatt Internet produkt som marknadsförs i valda tyska områden. Förtroendedialog i Uppsala. Via initiativet Fokus Uppsala har Vattenfall Värme Norden ökat kundnöjdheten genom dialog med kunderna och samarbete med staden. VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2007 7

Det här gör vi Nummer ett för kunden Öppenhet är ett måste Händelser på senare tid, som produktionsstoppen i Brunsbüttel, Krümmel och Forsmark, har visat oss att man aldrig får underskatta betydelsen av öppenhet och kommunikation. För att allmänheten ska känna sig trygg och lita på vår förmåga att tillhandahålla energi räcker det inte med bara ett bra tekniskt arbete; det måste dessutom finnas tydlig och öppen information och bra kommunikation. Den 28 juni 2007 nödstoppades Vattenfalls tyska kärnkraftverk Bruns büttel och Krümmel, oberoende av varandra. I Brunsbüttel berodde avstängningen på en kortslutning i ett ställverk utanför kraftverket medan avstängningen i Krümmel berodde på att en brand bröt ut i en transformator utanför reaktorbyggnaden. Händelserna i och runt Vattenfalls kärnkraftverk var ur teknisk syn vinkel obetydliga och säkerheten hotades aldrig. Båda händelserna klassificerades som nivå noll på den sjugradiga internationella INES skalan (International Nuclear Event Scale), det vill säga som händelser som inte har någon betydelse ur säkerhetssynpunkt. Säkerhetssyste men fungerade som de skulle efter nödstoppen på kärnkraftverken och det fanns inga risker för människor eller miljön. Samtidigt fick dock händelserna stora konsekvenser för den tyska kärnkraften. Förtroendet för Vattenfall och kärnkraft i allmänhet fick sig en rejäl törn. Vattenfall kritiserades skarpt för bristfällig hantering av incidenten i Krümmel. Även om omedelbar och omfattande informa tion lämnades till myndigheterna var informationen till allmänheten otillräcklig. Händelserna har visat hur viktigt det är att kommunikationen vid säkerhetskriser hanteras med större omsorg i framtiden. Som ett resultat av händelserna har Vattenfall antagit nya och förbättrade krishanteringsrutiner. En annan läxa är vikten av att vara öppen och proaktiv, vilket exempelvis märks i den nya policyn för kärnkrafts säkerhet som betonar en öppen och proaktiv kommunikation. Bättre kommunikation och förbättrat säkerhetsarbete en intervju med Vattenfalls nye Chief Nuclear Officer Den 1 februari 2008 tillsatte Vattenfall Per Olof Waessman som Chief Nuclear Officer (CNO). Detta var en av flera åtgärder för att förstärka Vattenfalls säkerhetsarbete inom kärnkraftsområdet. CNO rapporterar direkt till Vattenfalls koncernchef och fungerar som koncernens con troller i frågor rörande kärnkraftssäkerhet och som koncernledningens kärnkraftsexpert. Per Olof Waessman har över 30 års yrkeserfarenhet av reaktorsäkerhet och teknik, liksom av drift och underhåll av kärn kraftsreaktorer. Vad kommer att vara ditt uppdrag och din roll som Chief Nuclear Officer? Det är spännande att ingå i det team som ska återföra Vattenfall till en världsledande position inom kärnkraftssäkerhet. Idag har vi en fullgod säkerhetsstandard, men mitt uppdrag är att arbeta för en ännu högre standard. Min roll är tvådelad: Jag granskar vår säkerhetsnivå, ungefär på samma sätt som en controller. Jag rapporterar i denna egenskap direkt till styrelsen och vår koncernchef, men i min roll ingår även att informera våra intressenter. Våra kunder och allmänheten måste vara säkra på att vår säkerhet är i absolut toppklass. Jag fungerar även som rådgivare inom organisationen. Jag kan ge expertutlåtanden och vara med och ta fram strategier och en positiv och stark säkerhetskultur. Hur har din första period på Vattenfall varit? Mycket inspirerande på grund av kärnkraftens renässans elkraft som är ren och har en mycket liten klimatpåverkan är mer intressant än någonsin. För Vattenfall innebär detta att vi har ökat fokuseringen på hållbar utveckling och vi har fått mycket uppmärksamhet från all mänheten. Det är spännande och viktigt för mig. Händelserna i Brunsbüttel och Krümmel i Tyskland och Forsmark i 8 VAT T E N FA L L S H Å L L B A R H E T S R E D OV I S N I N G 2 0 07 Per Olof Waessman, Chief Nuclear Officer (CNO). Sverige har skakat Vattenfall och skapat ännu större fokus på säkerhet. Det duger inte att vara bra nog och förlita sig på gamla rutiner; vi måste vara proaktiva och hela tiden utveckla oss. Jag har minst sagt fått en hektisk start på Vattenfall. Jag har dock inte behövt bekymra mig över att skaffa och köra igång någon personal, eftersom vi redan har all teknisk expertis och kommu nikationsexpertis i koncernen. Vad fokuserar du på? Min huvuduppgift är att hjälpa Vattenfall återta ledningen inom kärn kraftssäkerhet och se till att vi uppmärksammas för detta. Vi har flera olika verktyg för att nå dit. Vi har bildat ett råd vid namn Nuclear Safety Council med interna och externa experter som ska hjälpa oss på rätt väg. Vi har uppdaterat våra riktlinjer och rutiner och påbörjat arbetet med en ny policy för kärnkraftssäkerhet, samt tillhörande styrdoku ment som ska garantera att policyn förverkligas. Vi har dessutom börjat samordna säkerhetskompetensen vi har i Tyskland med de nordiska kol legornas för att bilda ett gemensamt säkerhetsteam. Slutligen har vi även inrättat en krishanteringsorganisation som har ständig beredskap och förbereder ledningen, så att vi kan vara mer aktiva i vår information till allmänheten om något skulle inträffa. Hur allvarliga tycker du att produktionsstoppen i Brunsbüttel och Krümmel var? Som expert på kärnkraftssäkerhet kan jag konstatera att inget allvarligt hände i kärnkraftverken i Brunsbüttel och Krümmel. Problemet var vår

Det här gör vi oförmåga att kommunicera detta till allmänheten. Kommunikationen sköttes dåligt och vi lyckades inte få bukt med den negativa mediespiralen vi lyckades inte få ut den objektiva informationen. När saker och ting lugnade ner sig blev mediebilden mer balanserad och de politiska uttalandena ändrades. Till exempel byttes uttrycket mycket allvarlig olycka ut mot händelse utan betydelse för säkerheten. Såväl allmänheten som politikerna har stort fokus på kärnkrafttekniken och frågor kan uppstå som ibland leder till rädsla. Vårt ansvar sträcker sig längre än bara säker drift, vi måste även försöka svara på dessa frågor. Det ingår i vår strävan att vara en god samhällsmedborgare. Allmänheten förväntar sig fortlöpande och omfattande information, tydlighet, ärlighet och öppenhet. Under händelserna 2007 i Brunsbüttel och Krümmel lyckades vi inte uppfylla detta. Vi kunde helt enkelt ha gjort bättre ifrån oss. Vilka blev konsekvenserna? Förtroendet för Vattenfall och kärnkraft i allmänhet har minskat. Händelserna gav Vattenfall badwill och bidrog till att vi förlorade kunder i Tyskland. En annan konsekvens är naturligtvis produktionsbortfallet som beror på den långdragna avstängningen av kärnkraftverken. Vi håller på att kontrollera att vi uppfyller alla säkerhetskrav rörande ankarbultarnas tillförlitlighet och eventuell korrosion på ventiler av rostfritt stål. Kärnkraftverken kommer inte att startas igen förrän alla kvarstående punkter har åtgärdats. Ett omfattande program för att kontrollera säkerheten är i full gång, men det är än så länge oklart när arbetet kan avslutas och reaktorerna startas igen. Driftsavbrotten kostade Vattenfall ungefär 1 900 MSEK under 2007. Som en konsekvens av händelserna och Vattenfalls förtroende kris i Tyskland har ändringar gjorts i ledningen för Vattenfall Europe AG. Chefen för Vattenfall Europe AG, chefen för kärnkraftsverksamheten och kommunikationschefen lämnade Vattenfall Europe AG under juli 2007. Vad har Vattenfall lärt sig? Efter händelserna i Tyskland och incidenten i Forsmark utsåg Vattenfall en oberoende kommission med tekniska och vetenskapliga experter som fick till uppgift att utföra en genomgripande analys av händelserna och lämna förbättringsförslag. Vi har analyserat händelser, åtgärder och processer för att förhindra liknande händelser i framtiden. En omfattande åtgärdsplan med 40 åtgärder på kort och medellång sikt har tagits fram och publicerades i september 2007. Ett av de viktigaste resultaten var att säkerhetskulturen måste stärkas vilket bl a ledde till rekryteringen av min roll. Åtgärderna kommer att påverka såväl teknik och organisation som utbildning och krishantering. Vattenfall har presenterat åtgärdsplanen för tillsynsmyndigheten för kärnkraftsverksamhet för bedömning och godkännande. Vad gäller kommunikationen har en ny krisorganisation tagits fram inom Vattenfall med ett särskilt krishanteringsteam. Dessutom finns nu ett telefonnummer dit allmänheten kan ringa för att ställa frågor och föra en dialog kring Vattenfalls kärnkraftverk i Brunsbüttel och Krümmel. Vad som egentligen hände fakta om händelserna i Brunsbüttel och Krümmel Den 28 juni 2007 nödstoppades Vattenfalls tyska kärnkraftverk Brunsbüttel och Krümmel, oberoende av varandra. I Brunsbüttel orsakades nödstoppet av en kortslutning i ett ställverk utanför kärnkraftverket. Kortslutningen var en isolerad incident som inte påverkade säkerheten. Stoppet i Krümmel orsakades av en brand i en transformator utanför reaktorbyggnaden. Branden orsakades av en kortslutning i transformatorn alltså ett fel i en industrikomponent. Den här typen av fel är svåra att förutse. Trots att vi utför mätningar och undersöker våra transformatorer under hela deras livslängd på 20 30 år kan vi aldrig helt säkert förutse fel. Transformatorer är viktiga komponenter på ett kärnkraftverk, även om de inte är avgörande för säkerheten. Att båda händelserna inträffade på samma dag var bara en slump och de tekniska felen åtgärdades; de efterföljande produktionsstoppen berodde på ett omfattande inspektions och reparationsprogram. I båda anläggningarna åtgärdar vi oregelbundenheter som hittats i tappar, ankarplattor och ventiler, så att de uppfyller dagens krav innan de återgår i drift. Läs mer om händelserna i den nätbaserade hållbarhetsredovisningen på http://report.vattenfall.se för att kommunicera och informera. Våra nya riktlinjer och arbetsmetoder skulle innebära en stor skillnad. Jag är säker på att våra åtgärder och resultatet skulle bli mycket bättre, även om en synlig brand på ett kärnkraftverk otvivelaktigt skulle orsaka en del oro. Det går inte att undvika. Vilken status har Vattenfalls kärnkraftssäkerhet för närvarande? Vi har en bra och pålitlig säkerhetsstandard, vilket har bekräftats av oberoende bedömningar, exempelvis den som utfördes av IAEA (International Atomic Energy Agency FN:s internationella atomenergiorgan under våren 2008 som verkar för vetenskapligt och tekniskt samarbete inom kärnenergiområdet). Internationellt sett ses vi som en mycket professio nell aktör. Vår ambition är att vara världsledande inom kärnkraftssäkerhet och bli uppmärksammade för detta. Men vi har fort farande en del kvar att göra för att lyckas med denna ambition. Om en liknande incident skulle inträffa idag, vad skulle Vattenfall göra annorlunda? Det är osannolikt att en liknande situation skulle inträffa igen de inträffar väldigt sällan. Men om det skulle hända har ledningen och beslutskedjan förstärkts och krishanteringsteamet skulle agera proaktivt VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2007 9

Det här gör vi Vindkraftparken Lillgrund invigdes officiellt av den svenske kungen i juni 2008. Strategiska ambitioner NUMMER ETT FÖR MILJÖN Kraven på att energibranschen ska bidra till en hållbar utveckling växer. Vi vill bromsa klimatförändringarna genom att skaffa oss en ledande position inom el och värmeproduktion med låga utsläpp och vårt mål är att hitta lösningar som leder till effektiv energianvändning och bevarade resurser. Därför fokuserar vi starkt på att minska koldioxidutsläppen genom avskiljning och lagring av koldioxid (CCS Carbon Capture and Storage) och genom att ersätta föråldrad teknik. Vattenfall strävar hela tiden efter att erbjuda energilösningar som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Vi har satt ett långtgående klimatmål: till år 2030 ska vi minska våra spe cifika koldioxidutsläpp med hälften jämfört med 1990 års nivåer. I takt med globaliseringen och den tekniska utveck lingen är vår ambition att vara Nummer ett för miljön lika relevant som någonsin förr. 10 VAT T E N FA L L S H Å L L B A R H E T S R E D OV I S N I N G 2 0 07 Kraven på att bromsa klimatförändringarna har ökat kraf tigt under senare år och trenden pekar mot strängare lag stiftning och reglering, men det finns fortfarande flera v iktiga områden där det råder osäkerhet. Till exempel kom mer priserna på utsläppsrätter för koldioxid att vara högre under den andra handelsperioden (2008 2012) än under den första perioden (2005 2007), men det är inte riktigt

Det här gör vi klart hur handelssystemet kommer att se ut efter 2012. Vattenfalls miljö- och klimatarbete utförs på bred front, även om minskade koldioxidutsläpp är det viktigaste målet. El- och värmeproduktion är de största källorna till koldioxidutsläpp, men alla delar av verksamheten kommer att granskas för att målet ska uppnås. Hela värdekedjan måste vara effektiv ur ett klimatperspektiv. Vi vidtar hela tiden åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från våra kraftverk, samtidigt som vi ökar andelen investeringar i el- och värmeproduktion med låga koldioxidutsläpp. Under 2007 ökade Vattenfalls vindkraftsproduktion med 117 procent, till 1,3 TWh. Vi förbättrar verkningsgraden i våra anläggningar, liksom i våra distributionsnät. Betydande investeringar görs i näten för att det exempelvis ska gå att integrera vindkraft i systemet. Parallellt med detta ökar vi utvecklingstakten för förnybar el- och värmeproduktion och teknik för att avskilja och lagra koldioxid (CCS). Under de kommande fem åren kommer vi att investera 7,2 miljarder SEK i CCS, där den första fasen är att bygga en pilotanläggning och utveckla den teknik som behövs för framtiden. Vi arbetar även med att informera våra kunder hur Vattenfalls produkter kan användas på ett effektivt och miljövänligt sätt. I Sverige och Tyskland har Vattenfall exempelvis lagt ut energiguider på webbplatserna som hjälper kunderna att använda energin mer effektivt. En global överenskommelse om minskning av växthusgaserna kräver internationellt samarbete. Vattenfall är djupt involverat i flera internationella klimatinitiativ, däribland företagsinitiativet 3C (Combat Climate Change) som vi startade 2007. I 3C ingår för närvarande fler än 50 stora företag som tillsammans arbetar på en plan för att åstadkomma en ny global överenskommelse om minskning av växthusgaser som ska träda i kraft år 2013. Att minska utsläppen av koldioxid har identifierats som det viktigaste miljömålet på koncernnivå. Det här är ett mycket långsiktigt åtagande; besluten vi fattar idag inom detta område kommer inte att ge några märkbara effekter på ytterligare tio år. Vårt långsiktiga mål är att halvera utsläppen av koldioxid per producerad enhet till år 2030 i jämförelse med 1990 års nivåer. Från 1990 till idag har utsläppen från våra anläggningar minskat med 30 procent. Därför återstår 20 procent för perioden 2008 2030. Målet för 2008 2010 har angetts som en procentuell förändring jämfört med 2007 års nivåer: 3 procent minskning, vilket motsvarar 3 miljoner ton. Under 2007 släppte Vattenfall ut 84,5 miljoner ton koldioxid. Mer information om våra resultat finns i redovisningsdelen, indikatorer för koldioxidutsläpp (EN16) och andra utsläpp (EN20). Exempel på Vattenfalls arbete för att vara Nummer ett för miljön Växande investeringar i vindkraft. Under 2007 ökade Vattenfalls vindkraftsproduktion med 117 procent, till 1,3 TWh. I slutet av 2007 byggde Vattenfall färdigt Sveriges största vindkraftpark, Lillgrund i Öresund. Anläggningen består av 48 vindkraftverk med en total kapacitet på 110 MW och den invigdes officiellt av den svenske kungen i juni 2008. Nya energieffektiva anläggningar. Vattenfall uppgraderar och ökar kontinuerligt verkningsgraden i sina anläggningar och ersätter gamla anläggningar med nya, moderna och mer effektiva. Under 2007 startade konstruktionen av ett nytt brunkolseldat kraftverksblock i Boxberg med en verkningsgrad på ungefär 44 procent. (Den genomsnittliga verkningsgraden för alla koleldade kraftverk i världen ligger för närvarande på ungefär 31 procent.) Uppförandet av en ny anläggning i Moorburg har som syfte att effektivt tvinga bort äldre och mindre effektiv produktion från marknaden. Mindre koldioxid med torkad brunkol. Vattenfall utvecklar en teknik för torkning av brunkol som kommer att öka effektiviteten i betydande grad. Stödja och utveckla avskiljning och lagring av koldioxid (CCS). 7,2 miljarder SEK kommer att investeras i CCS. I den första fasen ska en pilotanläggning byggas och teknik för framtiden ut vecklas. För närvarande byggs en CCS pilotanläggning baserad på oxyfuel teknik vid Schwarze Pumpe anläggningen i Tyskland. Anläggningen kommer att köras igång under september 2008. Ökad användning av biobränsle. Vattenfall har över 30 värme och kraftvärmeverk som eldas med biobränsle och är därmed en av världens största köpare och användare av biobränsle. Målet är att öka användningen av biobränsle så mycket som möjligt. Just nu håller flera nya anläggningar för biobränsle på att byggas. I Danmark byggs till exempel en halmeldad kraftvärmepanna med en kapacitet på 35 MW el och 84 MW värme i Midtfyn anläggningen. Uppgradering av vattenkraft. Uppgraderingen av vattenkraftverk under året resulterade i 18 MW högre kapacitet. Uppgradering av kärnkraftverk. Pågående projekt har till syfte att öka kapaciteten och verkningsgraden hos de befintliga kärnkraftverken. Planer på nytt vattenkraftverk. Ett nytt vattenkraftverk på 4,6 MW planeras att byggas i Abelvattnet i Sverige, vilket skulle bli Vattenfalls första nybyggda vattenkraftverk på 15 år. Miljöledningssystem i Polen certifierat. Vattenfalls värmeproduktion i Polen har antagit ett miljöledningssystem som undergått extern inspektion och därefter certifierats. Vattenfall har för närvarande cirka 50 miljöcertifikat som täcker runt 50 procent av den installerade kapaciteten eller ungefär 30 procent av omsättningen. Deltagande i forskningsprogram kring förnybar energi. Vattenfall deltar i flera nationella och europeiska forskningsprogram inom områden som vågkraft, vätgas, svartlutsförgasning, bränsleceller, geotermisk kraft och solenergi. Under 2007 fördjupades exempelvis samarbetet med Uppsala universitet kring forskning om vågkraft och studier av potentialen för vågkraftteknik i svenska vatten. Läs mer om detta i redovisningsdelen, indikator EU7. Laddhybrider. Vattenfall deltar i en svensk industrisatsning som ska snabba på utvecklingen av nästa generations hybridfordon, som kan laddas med el direkt från eluttaget och köras längre sträckor på el. 3C (Combat Climate Change) ett företagsinitiativ för att bekämpa klimat förändringarna startades 2007 av Vattenfall. Till detta initiativ har för närvarande fler än 50 stora företag anslutit sig och arbetet pågår med en plan för att åstadkomma en ny global överenskommelse om minskning av växthusgaser som ska träda i kraft år 2013. Se www.combatclimatechange.org. VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2007 11

Det här gör vi Nummer ett för miljön LEDANDE INOM AVSKILJNING OCH LAGRING AV KOLDIOXID En av vår tids största utmaningar är att minska utsläppen av koldioxid. Avskiljning och lagring av koldioxid, på engelska Carbon Capture and Storage (CCS), är ett av de viktigaste verktygen för att klara detta. Vattenfall har en ledande position inom utvecklingen av CCS i energibranschen och har som mål att presentera ett kommersiellt koncept för CCS på koleldade kraftverk senast år 2020. Under 2007 satte Vattenfall upp ett nytt mål: till år 2030 ska vi minska våra specifika koldioxid utsläpp med hälften, jämfört med 1990 års nivåer. Att av skilja och lagra koldioxid är ett av de viktigaste verktygen för att klara detta. För att nå målet krävs åtgärder inom flera olika områden, däribland stora investeringar i förnybar energi och förbättrad verkningsgrad i våra kraft verk. Men för att kunna göra drastiska och snabba minskningar måste ny teknik införas. Inom över skådlig framtid kommer fossila bränslen och i syn nerhet kol att fortsätta spela en viktig roll för Euro pas energiförsörjning. CCS ger oss möjlighet att minska utsläppen av koldioxid i betydande grad till en rimlig kostnad. Det är en teknik som ger oss möjlighet att använda fossila bränslen under en övergångsperiod, som en övergång till mer effekti va och hållbara alternativ. Konceptet CCS Tanken är att avskilja koldioxid från koleldade kraft verk och permanent lagra den i djupa geo logiska formationer. Det finns idag tre huvudsak liga sätt att avskilja koldioxid i stora kraftverk: oxyfuel förbränning, där bränslet förbränns i en blandning av rent syre och recirkulerad rökgas istället för luft; post combustion, där koldioxiden Forskningschefen Lars Strömberg och koncernchefen Lars G. Josefsson tar emot IEEE:s utmärkelse avskiljs från rökgasen efter förbränning, och pre Emerging Technology Award för Vattenfalls CCS pilotprojekt i Schwarze Pumpe. combustion, där koldioxiden efter en förgasnings process avskiljs från det gasformiga bränslet, vätgas, innan förbränning. När koldioxiden har av Det första steget är att bygga färdigt och köra igång oxyfuel pilot skilts komprimeras den till vätskeform och transporteras till permanent anläggningen i Schwarze Pumpe under hösten 2008. I den här pilot lagring under jord, exempelvis i djupa naturliga bergsformationer eller anlägg ningen som är en viktig milstolpe för Vattenfalls CCS arbete tömda olje och gasfält. kommer teknik och processer att granskas och vidareutvecklas. I Vattenfalls pilotanläggning (en mindre enhet för test och optimering Vattenfall håller redan på att planera det nästföljande steget i CCS av CCS) vid Schwarze Pumpe används oxyfuel teknik eftersom den byg utvecklingen: att använda tekniken i större skala i demonstrationsan ger på befintlig kraftverksteknik och för närvarande verkar vara den läggningar, där de kommersiella möjligheterna kan utvärderas. För mest lovande tekniken för snabb kommersialisering. Oxyfuel teknik är studierna för detta startade 2006 och två demonstrationsanläggningar även det alternativ som ser mest lovande ut för den typ av stora brun håller nu på att planeras: i Nordjyllandsverket i Danmark och kraftver kolseldade kraftverk som Vattenfall har i sydöstra Tyskland. Vattenfall ket Jänschwalde i Tyskland. undersöker dock alla tre teknikerna för avskiljning av koldioxid och deras Det finns ett växande intresse för CCS inom energibranschen och den framtida potential. politiska världen bland annat har EU kommissionen mycket höga för väntningar. EU:s så kallade Gröna paket från januari 2008 innehåller åt Använda CCS kommersiellt gärder för att stödja utvecklingen av CCS, med målet att få en kommersiell Avskiljning, transport och lagring av koldioxid är en tillgänglig och beprö start senast år 2020. Först måste dock ett antal utmaningar övervinnas. vad teknik, dock inte i det syftet och den skala som CCS i samband med el Det måste skapas ett politiskt ramverk och lagstiftning som möjliggör produktion innebär. Vattenfall började med tillämpad forskning redan i mit transport och lagring. EU arbetar hårt med denna fråga och har presente ten av 1990 talet och har nu tagit ledningen inom CCS i energibranschen, i rat förslag för hur ett juridiskt ramverk för CCS skulle kunna utvecklas. samarbete med universitet och leverantörer av utrustning över hela värl En annan stor utmaning är att få acceptans för denna nya teknik och den. Vårt mål är att göra CCS kommersiellt tillgänglig och att utrusta alla dessutom måste själva avskiljningstekniken granskas och finjusteras våra nybyggda kolkraftverk med CCS från och med år 2020. 12 VAT T E N FA L L S H Å L L B A R H E T S R E D OV I S N I N G 2 0 07

Det här gör vi noggrant för att det ska gå att hamna på godtagbara elproduktionskost nader. De kommersiella möjligheterna för kraftverk med CCS kommer att bero på EU:s handel med utsläppsrätter, som sätter ett pris på koldi oxidutsläppen. Sedan 40 år tillbaka har man lagrat koldioxid i marken på ett säkert sätt. Grundläggande fysik och kemi ger ytterligare stöd för tekniken. Alla kända risker kan hanteras med befintlig teknik och kunskap. Risker na med CCS är mycket små i jämförelse med riskerna med att inte satsa på CCS. Vattenfalls CCS projekt ligger i utvecklingens frontlinje. Under våren 2008 mottog Vattenfall utmärkelsen Emerging Technology Award för CCS pilotprojektet i Schwarze Pumpe från IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers), världens ledande organisation för el och elektronikingenjörer. Av alla innovationer som utvecklades under det senaste året ansågs detta projekt ha potential att ge de största sam hälleliga fördelarna, enligt IEEE. Koldioxidlagring i Altmark Gasfältet i Altmark Den koldioxid som avskiljs i pilotanläggningen i Schwarze Pumpe kom mer att transporteras till gasfältet i Altmark, där utvinningen av na turgas började i slutet av 1960 talet. All nödvändig infrastruktur finns därför på plats för injektering av koldioxid. Eftersom koldioxidlagring en kan kombineras med utökad naturgasutvinning blir injekteringen i uttömda gasfält ett intressant alternativ även för naturgasproducen ter. Lagringskapaciteten i Altmark har beräknats till ungefär 500 mil joner ton koldioxid (den totala lagringspotentialen i uttömda gasfält i Tyskland uppgår till mer än 2 500 miljoner ton koldioxid). VAT T E N FA L L S H Å L L B A R H E T S R E D OV I S N I N G 2 0 07 13

Det här gör vi CCS från pilotprojekt till kommersiell anläggning 1997 Vattenfall följer projektet i oljefältet Sleipner Vattenfall avsätter resurser för att följa SACS projektet (Saline Aquifer CO2 Stora ge) som utförs av Statoil i oljefältet Sleipner i Nordsjön. Koldioxidlagringen i Sleipner fungerar än idag mycket bra och är det mest kända exemplet i Europa på säker, permanent lagring av koldioxid. Mer än 1 miljon ton koldioxid injekteras varje år. 2008 Pilotanläggningen i Schwarze Pumpe i drift Pilotanläggningen i Schwarze Pumpe kommer att köras igång under september 2008. Denna forsk ningsanläggning som är en investering på 663 2004 Samordning av MSEK är baserad på oxyfuel teknik och är tänkt CCS forskningen i Europa att vara i drift under åtminstone tio år. Ungefär Vattenfall samlar mer än 100 000 ton koldioxid kommer att transporteras 30 ledande europeiska med lastbil till Altmark regionen under den första energibolag och univer testperioden 2008 2012. Där kommer den att in sitet för att lämna in en jekteras i ett tömt naturgasfält som ett EGR projekt ansökan till EU rörande (Enhanced Gas Recovery). Vattenfalls pilotanlägg CCS forskningsprojektet ning är workshop det första viktiga steget mot att kunna 1st International on CSLF projects ENCAP, som samordnas testa och optimera hela processen innan det är av Vattenfall. 29 September 2005 dags för storskaliga investeringar. Fakta om anläggningen: Värmekapacitet 30 MW, årlig koldioxidlagring 30 000 ton. ENCAP Integrated Project Prof. Lars Strömberg 1995 1996 En systemstudie av potentialen utförs De internationella diskussio nerna om tekniken startar. Vattenfall utför en system studie av möjligheten och potentialen för att avskilja koldioxid i koleldade och na turgaseldade kraftverk för underjordisk lagring. 14 VAT T E N FA L L S H Å L L B A R H E T S R E D OV I S N I N G 2 0 07 2000 2000 Den första CCS projektgruppen bildas Den första projektgruppen bildas inom Vattenfall Research and Development. Projektet börjar utveckla olika koncept för CCS. 2005 2005 Investeringsbeslut för pilotanläggning tas Vattenfall beslutar sig för att bygga en CCS pilotanlägg ning, för att ta ett viktigt steg framåt och skicka en signal till konkurrerande industrier och bolag. Första spadtaget tas i maj 2006. Pilot anläggningen, med en kapacitet på 30 MW, ligger bredvid kolkraft verket Schwarze Pumpe, 200 kilome ter söder om Berlin.

Det här gör vi 2015 Demonstrations anläggning med flera block I kraftverket Jänschwalde i Lausitz i östra Tyskland planeras en demonstra tionsanläggning att tas i drift år 2014/2015. Såväl kol dioxidavskiljning genom oxyfuel teknik som post combustion teknik kan komma att demonstreras i stor skala. I vart och ett av de sex blocken i Jänsch walde producerar två pannor ånga för en gemensam ångturbin sektion. I ett av blocken kommer en ny oxyfuel panna att byggas för att ersätta ångtillförseln från en av de befintliga pannorna. I den andra pannan kommer det att monteras en post combustion enhet för koldioxid avskiljning. Det kommer även att gå att använda enheten utan avskiljningsfunktionen, vilket ger större flexibilitet. Alternativen för lagring och transport är fortfarande öppna och under utredning. Fakta om anläggningen: Årlig koldioxidlagring 1,1 miljoner ton med oxyfuel teknik och 1,2 miljoner ton med post combustion teknik. El produktionen (netto) 250 MW utan CCS, 191,5 MW med oxyfuel teknik och 169 MW med post combustion teknik. Elverkningsgrad 36 pro cent utan CCS, 31,5 procent med oxyfuel teknik och 24,5 procent med post combustion teknik. 2013 Första fullskaliga CCS demonstrations anläggningen I Nordjyllandsverket utanför Ålborg i norra Danmark kan en fullskalig CCS demonstrationsan läggning vara i drift år 2013. Kraftverket, som är det effektivaste kolkraft verket i världen, kommer då också att bli det första som inför CCS i full skala. Koldioxiden, som är i flytande form, kommer att transporteras genom en 30 km lång rörledning för lagring under jord i Vedsted. Post combustion teknik kommer att användas för att avskilja kol dioxiden. CCS anläggning ens verkningsgrad kommer att bli lägre, eftersom en del av den el som produceras kommer att användas för avskiljningen. Samtidigt som betydligt mindre koldioxid släpps ut i atmosfären, kommer alltså mindre el att produceras som en konsekvens av CCS. I demonstra tionsanläggningen är skillnaden 71 MW: 376 MW utan CCS jämfört med 305 MW med avskiljning. Fakta om anläggningen: Årlig koldioxidlagring 1 800 000 ton, kraftverkets elproduktion 305 MW med CCS och 376 MW utan, verkningsgrad 38 procent med CCS och 47 procent utan. 2010 2009 Planering av demonstrations anläggningar Fortsatta studier rörande demonstrationsanlägg ningar i Jänschwalde och Nordjylland. 2015 2014 En fullständig avskiljningsanläggning i Mongstad raffinaderiet I Mongstad, som är Norges största raffinaderi och ligger på västkusten norr om Bergen, kommer en fullständig anlägg ning för avskiljning av koldioxid att installeras. Det här unika samarbetsprojektet genomförs ge mensamt av norska olje och energidepartementet, StatoilHydro, Vattenfall, Shell och Dong Energy. Allt eftersom projektet fortskrider kommer mer och mer koldioxid att avskiljas och år 2014 kommer 1,1 miljoner ton koldioxid att avskiljas varje år från en nybyggd kraft värmeanläggning och från StatoilHydros befintliga raffinaderi. 2020 2020 Kommersiella anläggningar i drift De första kommersiella kon cepten för CCS skulle kunna vara i drift. Vattenfalls mål är att minska kostnaderna så att prismekanismen med ut släppsrätter för kol dioxid (ETS) gör CCS till en ekono miskt lönsam investering. VAT T E N FA L L S H Å L L B A R H E T S R E D OV I S N I N G 2 0 07 15

Det här gör vi Strategiska ambitioner LÖNSAMTILLVÄXT En förutsättning för att vi ska kunna investera i ny och hållbar el och värmeproduktion på lång sikt och förverkliga vår vision är att vi ständigt skapar ekonomiskt värde i våra verksamheter. Konkurrensklimatet på Europas energimarknader påverkas av den globala miljö- och klimatfrågan. EU försöker få fram ett avtal om nya och mer ambitiösa mål som innefattar en minskning av koldioxidutsläppen på 20 procent till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer, där handel med utsläppsrätter är ett viktigt verktyg. Samtidigt växer Europas behov av el. Allt som allt innebär detta att Europas energibolag står inför en intensiv övergångs- och investeringsfas. Den ökade produktion som krävs för att tillgodose de växande behoven, tillsammans med Vattenfalls ambitiösa mål för minskning av koldioxidutsläppen, innebär en verklig utmaning. För att klara denna utmaning har Vattenfall lagt fram en betydande investeringsplan för perioden 2008 2012. I denna plan ingår nya lösningar som avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) och ökad produktion av för nybar energi. Dessutom görs förbättringar i fossil- och kärnkraftsproduktionen, vilket ger högre verkningsgrad. Vattenfall planerar att investera totalt 173 miljarder SEK under perioden 2008 2012. Av detta belopp kommer 40 miljarder SEK att läggas på nät och 133 miljarder SEK på produktionsanläggningar och gruvor. 101 miljarder SEK har anslagits för nya produktionsinvesteringar och 32 miljarder SEK kommer att läggas på investeringar i infrastruktur för att hålla befintliga anläggningar i drift. Organisk tillväxt är en viktig komponent i Vattenfalls tillväxtstrategi. Samtidigt är det även viktigt att aktivt delta i den pågående konsolideringen av den europeiska energisektorn genom sammanslagningar och förvärv. Storlek ger flera fördelar, som marknadsposition, ekonomisk styrka och förbättrad kostnadseffektivitet, vilket är förutsättningar för konkurrensförmågan och för långsiktigt hållbart värdeskapande. Att stå vid sidan av konsolideringen av energisektorn skulle med tiden förmodligen leda till betydligt mindre marknadsandelar på viktiga europeiska marknader, vilket skulle kunna ha en negativ inverkan på lönsamheten. Vattenfalls mål för lönsam tillväxt är att öka marknadsandelen för el och fjärrvärme med 10 procent till år 2010, det vill säga från dagens 5 procent till 5,5 procent. Vattenfalls marknadsandel beräknas som andelen av den totala marknaden för el och fjärrvärme i EU:s 27 medlemsländer samt Norge och Schweiz. Vid slutet av 2007 var Vattenfalls marknadsandel 5 procent. Vårt långsiktiga mål är att ha en marknadsandel på 10 procent på morgondagens integrerade europeiska energimarknad. Läs mer om våra resultat i redovisningsdelen, indikator EC1. Exempel på Vattenfalls arbete för lönsam tillväxt Tillväxtinvesteringar. Under femårsperioden 2008 2012 planerar Vattenfall att satsa ungefär 67 miljarder SEK i tillväxtinvesteringar inom el och värmeproduktion. Vattenfall planerar att totalt investera 173 miljarder SEK under perioden 2008 2012. 40 miljarder SEK har anslagits till nät och 133 miljarder SEK till produktionsanläggningar och gruvor. Organisk tillväxt. Den totala kapaciteten ökade med 116 MW, netto, under 2007: vindkraftparken Lillgrund (110 MW), kapacitetsökningar vid kärnkraftverk (124 MW) och kapacitetsökningar vid vattenkraftverk (18 MW). Två tyska anläggningar för avfallsförbränning. Anläggningarna i Rostock (20 MW) och Rüdersdorf (35 MW) är snart färdigbyggda och kommer att tas i drift under 2008. Ökad el och värmeproduktion. Elproduktionen ökade med 1,3 procent till totalt 167,6 TWh. Värmeproduktionen ökade med 2,8 procent till 36,2 TWh. Marknadsandel. Vid årets slut var Vattenfall den femte största elproducenten i Europa och den största värmeproducenten. Vid slutet av 2007 var Vattenfalls marknadsandel ungefär 5 procent. 16 VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2007