Stompunkter. Version 0.8 2015-10-23 PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer



Relevanta dokument
Markdetaljer. Version PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer

Analys. Samverkansprocess. tema Stompunkt. Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar Första avslutade version

Hydrografi. Version PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer. Laserdata/ Höjdmodell

Presentation av resultatet från temauppdrag Stompunkter Svensk geoprocess Lars Kvarnström, Åsa Sehlstedt och Sara Wahlund

Flygbild/ Ortofoto. Version PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer

TEKNISKT PM STOMNÄT. Anslutningsnät i plan och höjd. Projektnamn: Väg 939 Gång- och cykelbana. Projektnummer: Uppdragsnr: (5)

Svensk geoprocess GIS samverkan Dalarna november 2015

Morgondagens geodetiska infrastruktur i Sverige

Välkommen till en information om Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

GPS del 2. Sadegh Jamali

Sammanfattning av enkätsvar, en kortfattad sammanfattning per fråga

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Diskussionsfrågor till grupparbete

Årsplan 2018 Samt översiktlig plan Samverkan Bild/Höjd

Adress. Version PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer

Uppdraget Kravförstudie WMS-tjänst stompunkt <visa information om landets stompunkter från kommunerna och Lantmäteriet>

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

GPS del 2. Sadegh Jamali. kredit: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, och Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH)

Väg och Järnväg. Version PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer

i samverkan Sida: 1 (8) Slutrapport Enhetliga specifikationer Tema Stompunkt

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess

Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Svensk geoprocess. - bidrar till ett effektivare samhälle. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn, 19 maj 2017

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Geodesienheten informerar

Metodbeskrivning RUFRIS

Byggnad. Version PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer

SWEPOS status och utveckling

SWEPOS. Studiebesök från SAMGIS Västernorrland Peter Wiklund Lantmäteriet, Geodetisk infrastruktur

Förtätning av nätverks-rtk i nordvästra Skåne

MÄT-R MÄTNINGSTEKNISK REDOVISNING

Underlag till metodbeskrivning RUFRIS

Samverkansprojektet Svensk geoprocess i mål juni 2016

Samhällsmätning i förändring

HMK. Geodesi: Teknisk specifikation och metodval. handbok i mät- och kartfrågor

Teknisk handbok. Relationshandlingar. Allmänna krav på relationshanlingar

Byte av höjdsystem i en kommun

Vad är god kvalitet vid mätning med GNSS/RTK?

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Här redovisas samtliga förord för respektive omnämnt dokument inom Aktuella HMK-dokument.

Geodetisk infrastruktur för projekt i Göteborgsområdet

Upphandling av mätningstekniska tjänster

Inmätning för projektering 2016:1. Anvisningar från Stadsbyggnadsförvaltningen

Svensk geoprocess. Uppdragsbeställning Temauppdrag Markanvändning. Utgåva A. Temauppdrag Markanvändning. Lantmäteriet, SKL & kommuner i samverkan

Presentation av resultatet från temauppdrag Flygbild/Ortofoto i Svensk geoprocess Åsa Sehlstedt, Anna Wallin och Johan Linjer

Vilka konsekvenser kan solstormar. Lund 21 maj Gunnar Hedling och Peter Wiklund Ragne Emardsson och Per Jarlemark SP

Svensk geoprocess. Vad är Svensk geoprocess? Status & Vad görs nu fram till juli 2016? Projektmål & definitioner

RIX 95-projektet. Projektets bakgrund

Samverkansprojektet Svensk geoprocess. Intensifierad samverkan mellan Sveriges kommuner, SKL och Lantmäteriet

Appendix 1 - Checklista för etablering av punkter i RH 2000 genom stomnätsmätning med statisk GNSSteknik

Markanvändning/Marktäcke

HMK SyostGIS

HMK - handbok i mät- och kartfrågor HMK. Anders Grönlund Lantmäteriet. Introduktion HMK

Lantmäteriets Geodetiska Arkiv och dess tillgänglighet via Internet

Slutrapport. Enhetliga specifikationer. Tema Väg och Järnväg

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket. Version 5.0

RAPPORT. Höjdmätning med RUFRIS

Förenklad användning av lägesbunden information

Presentation av resultatet från uppdraget Mätningsanvisningar i Svensk geoprocess Olov Johansson och Maria Andersson

SweRef99-SS - samordningsbehov

EXAMENSARBETE. Val av mätinstrument. Eli Ellvall Högskoleexamen Bygg och anläggning

Tekniken som löser framtidens utmaningar inom positionering. Martin Lidberg, Geodetisk infrastruktur,

DEN VERKLIGA VERKLIGHETEN - Lantmäteriet och rymden - Rymdforum 2015 Jörgen Hartnor

Hur används GNSS-tekniken idag och i framtiden. GIS-Samverkan Dalarna Falun 14 mars 2018 Kent Ohlsson

Årsplan Samverkan Topografiska data

Geodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet

Uppdraget. ERS 2016 Enhetliga referenssystem

HMK. HMK-Geodesi Workshop. 17 juni 2013 GRUPPDISKUSSION GRUPP 3. HMK Geodesi, Workshop KTH en handbok i mät- och kartfrågor

Värmlands kommuner byter referenssystem till SWEREF 99. Förenklad användning av lägesbunden information

1 Tekniska förutsättningar; geodetiska referenssystem

PROCESSBESKRIVNING. Adress. Version Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell

Sverige byter referenssystem

Introduktion till GNSS

[GEODETISK MANUAL] Denna manual ska användas för att eftersträva god mätsed och egen kvalitetskontroll

HMK. Upphandlingsstöd i HMK Handbok för mät- och kartfrågor. Thomas Lithén Lantmäteriet. ULI upphandlingsteknik, , Stockholm

Geodesi Vad är geodesi?

HMK. Teknisk rapport 2018:1 Mät- och lägesosäkerhet vid geodatainsamling en lathund. Clas-Göran Persson. handbok i mät- och kartfrågor

HMK-nytt Löpande justeringar av senast gällande version av HMK-dokument

Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst

Samhällsmätning 2020 SLUTSATSER FRÅN NIO REGIONALA KONFERENSER. Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

Etablering av projektanpassat nätverks-rtk (PA-NRTK) enligt Trafikverkets koncept

Datakvalitet i samhällsbyggandet

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg. Version 4.0

HMK. handbok i mät- och kartfrågor. Referenssystem och geodetisk mätning

Behörighet för mätningstekniska arbeten i Trafikverket. Trafikverket Stefan Lithvén Underhåll Ewa Jonsson Investering. Geodesidagarna 2019

Uppdragsbeställning Svensk geoprocess Svensk geoprocess Uppdragsbeställning Temauppdrag Flygbild/Ortofoto

Uppdraget ERS Enhetliga referenssystem

Svensk geoprocess. - bidrar till ett effektivare samhälle. Kartdagarna Örebro, 29 mars 2017

Redogörelse för stomnätsanalys och framtagande av restfelsmodell Södertälje och Nykvarns kommuner

Sammanställning av enkätsvar, de enskilda svaren och en sammanfattning per fråga

Redogörelse för stomnätsanalys och framtagande av restfelsmodell Luleå kommun

RUFRIS vs Trepunktsmetoden

Koordinatsystem och transformationer. Tina Kempe Lantmäteriet Informationsförsörjning geodesi tel

Slutrapport. Enhetliga specifikationer. Tema Adress. Tema Adress SKL, kommunerna & Lantmäteriet Version 1.0 Ulrika Roos och Anna Wallin

Geodesiaktiviteter vid KTH presenteras av Anna Jensen

Geodesi 2010 För en hållbar Geodetisk Infrastruktur. Införande av RH 2000

Beställning av laserdata från Lantmäteriets skanning

Mot effektivare och säkrare navigering i FAMOS-projektet

Transkript:

PROCESSBESKRIVNING Stompunkter Version 2015-10-23 Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Kommunikation Byggnad Adress Stompunkter

LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Byggnad DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM 2015-10-23 BETECKNING VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN 1.0 2015-12-xx Grundversion framtagen Linda Alm Lantmäteriet, Britt- Marie Ekman Lantmäteriet, Anders Lager Upplands Väsby, Per- Inge Jansson Helsingborg, Maria Uggla Stockholm, Magnus Wilhelmsson Malmö, Lana Louka Eskilstuna, Sven-Gunnar Johansson Trafikverket, Peter Andersson Lantmäteriet, Håkan Oscarsson Lantmäteriet, Sara Wahlund WSP, Lars Kvarnström LTK Geodesi, Åsa Sehlstedt - Lantmäteriet

2(12) 1 Syfte... 3 2 Nuläge... 3 2.1 Lantmäteriet... 3 2.2 Kommuner... 4 2.3 Trafikverket... 4 2.4 Instrumentleverantörer... 4 2.5 Sjöfartsverket... 4 2.6 Övriga Spårhållare... 4 2.7 SMHI... 4 3 Intressenter, samverkansparter och mottagare... 5 4 Insatser och utfall... 5 5 Omfattning... 6 6 Ansvar... 6 7 Roller i processtegen... 6 8 Termer och begrepp... 6 9 Förkortningar... 7 10 Flödesbeskrivning... 8 10.1 Nyetablering alternativt nybestämning av varaktigt markerad punkt... 8 10.2 Tillhandahållande av stompunktsinformation... 11

3(12) Versionshistorik för dokumentet Version Datum Kommentar Sign 0.02 2015-06-17 Första utkast beskriver processkarta v. 0.2 SW 0.03 2015-08-28 Inför avstämning med arbetsgruppen SW 0.04 2015-09-07 Justerad efter kommentarer av arbetsgruppen och Anna Wallin SW 0.05 2015-09-15 Kompletterad inför första leverans SW 0.06 2015-10-08 Kompletterad SW 0.07 2015-10-15 Kompletterad efter referensgruppens synpunkter SW 2015-10-23 Kompletterad även med info från Norrköping och TRV SW 1 Syfte Syftet med samverkansprocessen är att beskriva ett framtida arbetsflöde där flera aktörer samverkar kring insamling, lagring och tillhandahållande av stompunkter. Processen beskriver samverkan mellan en eller flera kommuner och övriga stomnätsägande myndigheter. 2 Nuläge I dagsläget tillhandahåller Lantmäteriet stompunkter i överordnade nät kopplade till de nationella referenssystemen i plan och höjd. Kommunerna ansvarar för lokala stomnät som förtätar de nationella näten. Dessa lokala stomnät har byggts ut och ajourhållits i varierande grad, men övergång till SWEREF99 och RH2000 har inneburit en inventering och kvalitetsklassning av de kommunala näten. Trafikverket upprättar egna anläggningsanpassade stomnät som hanteras på olika sätt för väg och järnväg. De finns förutom de tidigare beskrivna organisationerna också andra som använder stompunkter, t.ex. Sjöfartsverket, SMHI, SL m.fl. Dessa organisationer ansluter till stompunkter upprättade av ovan nämnda aktörer då de nybestämmer stompunkter för sina egna interna behov. Många stomnätsägare har i plan både egna passiva nät i form av varaktigt markerade punkter på marken och använder också aktiva nät i form av referensstationer för GNSS-mätning. 2.1 Lantmäteriet Enligt Lantmäteriinstruktionen är Lantmäteriet förvaltningsmyndighet för frågor om geodetiska referenssystem. Lantmäteriet skall också ansvara för de nationella geodetiska referensnäten. (Källa Lantmäteriet- Vad är geodesi? Daterat 2012-09-25)

4(12) Rent konkret innebär det att Lantmäteriet samlar in och tillhandahåller information om de nationella stomnäten via Digitalt Geodetiskt Arkiv (DGA) och för SWEREF99 även via SWEPOS, som är Sveriges största aktiva referensnätverk och drivs kommersiellt av Lantmäteriet i konkurrens med flera instrumentleverantörer. Det nationella referenssystemet SWEREF 99 realiseras av de 21 ursprungliga SWEPOS-stationerna. 2.2 Kommuner För verksamhet under riksnätsnivån är det inte angivet i någon författning vad kommunen eller respektive organisation eller projekt har för ansvar. Dock är det underförstått att kommunen har ansvar för att de grundliggande stomnäten som behövs för samhällsbyggande har tillräcklig omfattning och kvalitet. (Källa Lantmäteriet- Vad är geodesi? Daterat 2012-09-25) Ambitionsnivån i stomnätsfrågor varierar kraftigt mellan kommunerna, från storstadkommuner som aktivt underhåller och tillhandahåller stomnätsinformation till glesbygdskommuner där stomnäten i många fall har förfallit och där kompetens inom geodesiområdet ofta saknas. Vanligtvis tillhandahåller och underhåller kommuner stomnät där exploatering sker, men inte i orter där utvecklingen stagnerar. 2.3 Trafikverket Trafikverket upprättar stomnät för väg och järnväg. Informationen om stompunkter lagras objektvisför väg och i en nationell databas för järnväg. Utredning pågår om en samordnad lagring. För järnväg underhålls stomnäten aktivt. Majoriteten av Trafikverkets stompunkter ligger inom väg- eller järnvägsområdet och är därför inte tillgängliga för mätarbeten utan tillstånd. 2.4 Instrumentleverantörer De i landet aktiva instrumentleverantörerna Leica, Trimble och Topcon driver egna aktiva referensnätverk. Kontinuerligt utbyte av information från referensstationerna sker med SWEPOS. 2.5 Sjöfartsverket Sjöfartsverket upprättar stompunkter i kustbandet för eget bruk och ansluter dem till närmaste riksnätspunkter. I punktbanken i plan handlar det till stor del om Rix95- punkter i närheten av kustområdet och kompletterande punkter längre ut, dessutom förvaltar Sjöfartsverket vattenståndsmärken kopplade till höjdfixar. av vattenståndsmärken är främst företag som muddrar och utför sjömätning. Sjöfartsverket är ett affärsdrivande verk som behöver kostnadstäckning för sin verksamhet. De är intresserade av att delta i samverkan om stompunkter så länge det finns lämpliga ekonomiska regleringar, tydlig ansvarsfördelning och en smidig teknisk lösning. 2.6 Övriga Spårhållare Stockholms lokaltrafik och Göteborgs spårvägar håller egna stomnät för sina spåranläggningar. Dessa nät är jämförbara med Trafikverkets stomnät i spårmiljö. 2.7 SMHI SMHI använder Lantmäteriets och Sjöfartsverkets stompunkter som referenser vid sina mätningar, och anlägger vattenståndsmärken i närheten av sina peglar.

5(12) 3 Intressenter, samverkansparter och mottagare Samverkansprocessen angår olika parter, antingen som samverkanspart, mottagare eller intressent. Nedan beskrivs vilka parterna är. Samverkansparter: aktörer som ingår i samverkansprocessen - kommuner, Lantmäteriet, Sjöfartsverket och Trafikverket. Mottagare: förvaltare och vidareutvecklare av samverkansprocessen införandeansvariga av samverkansprocessen framtida råd/stöd/support av samverkansprocessen Intressenter: Intressenter är alla slutanvändare av stompunktsinformation. Några exempel: Kommunala förvaltningar - stadsbyggnadskontor - tekniska kontor - fastighetsbildning KLM - bygglov - fysisk planering, översiktsplanering - ledningsdragare Statliga myndigheter som Trafikverket, Sjöfartsverket, SGU, SGI, SMHI och Lantmäteriet Lokala spårvägsägare; SL, Göteborgs Spårvägar, Norrköpings kommun Infrastrukturbyggare (Väg, Järnväg, Sjöfart, Luftfart) Ledningsdragare Privata sektorn, konsulter och entreprenörer Instrumenttillverkare Referensdatadistributörer Systemleverantörer 4 Insatser och utfall Processen startar med att interna eller externa användare har ett behov av stompunkter för inmätning, utsättning eller lägeskontroll. Efter en behovsanalys tas beslut om befintliga stompunkter håller nödvändig kvalitet eller om nyetablering krävs. Utfallet är att en slutanvändare får en överblick över inom intresseområdet tillgängliga stompunkter och information om var dessa kan beställas, för att sedan kunna återfinna och nyttja dem inom sin verksamhet.

6(12) 5 Omfattning Processen beskriver översiktligt aktiviteter som sker inom planering, stomnätskontroll, nymätning, beräkning och redovisning, etablering av referensstation och fokuserar på samverkan vid tillhandahållande av stomnätsinformation hos kommuner, Lantmäteriet, Trafikverket och övriga aktörer inom mätningsbranschen. 6 Ansvar För processen ansvarar samverkansprojektet, deluppdrag Tema Stompunkt, fram tills processen överlämnas till Mikael Lilje, förvaltningsansvarig inom Samverkan /Geodetisk infrastruktur. 7 Roller i processtegen Stomnätsägare (kn, LM, TrV, SjöV) - Utpekade ansvariga för förvaltning av respektive organisations olika stomnät Mätningsingenjör/Lantmätare Intern eller inhyrd mätningskunnig person som ansvarar för mätningsarbeten, i detta fall nymätning och kontroll av stomnät. För att inom Trafikverket ha denna roll ska personen i fråga ha av Trafikverket utfärdad behörighet för mätningstekniska arbeten. Sjömätare Mätningledare med internationellt godkänt sjömätarutbildning ansvarar för sjömätningen. Referensstationens huvudman Ansvarig för drift och korrektionsutsändning för en specifik referensstation av stomnätsinformation. Oftast mätningsingenjör eller lantmätare. Beställningsansvarig mottagare av beställning av stompunktsinformation i det fall denna rutin sköts manuellt. Leveransansvarig den person som administrerar leveransen. Faktureringsansvarig den person som skickar faktura för levererad stompunktsinformation i de fall denna information avgiftsbeläggs. 8 Termer och begrepp <termer och begrepp som används i samband med processen> Aktivt stomnät Geoiden Jordellipsoien Jordytan Mätkampanj Nätverks-RTK Väl bestämd punkt i form av en referensstation som används för aktiv utsändning av korrektioner för RTK-mätning samt lagrar positionsdata för statisk GNSS-mätning Den nivåyta i jordens tyngdkraftsfält som bäst ansluter till havsytan. Den matematiska modell, rotationsellipsoid, som bäst ansluter till geoiden. Jordytan, som innefattar havsytan där det finns hav, är den yta som vi normalt vistas på. (se förklaring för begreppet referenssystem.) Sammanhållen fältmätning, oftast varande i flera dagar, som efterberäknas Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av

7(12) felkällor Referensstation Referenssystem Statisk GNSSmätning Stomnät Stompunkt Fast monterad GNSS-mottgare som kontinuerligt mäter position, jämför med känd position och sänder ut korrektioner bestämda från det därigenom uppmätta mätfelet. Geodetiska referenssystem beskriver relationen mellan jordytan, geoiden och jordellipsoiden och deras ändringar med tiden. Relativ GNSS-mätning med två eller flera GNSS-mottagare under längre tid. Källa: HMK-Ordlista och förkortningar Sammanhängande nätverk av stompunkter i ett för stomnätet gemensamt koordinat eller höjdsystem. Av mätnings och beräkningstekniska skäl har man oftast skiljt på stomnät i plan och stomnät i höjd. I terrängen fysiskt markerad punkt med kända koordinater i plan och/eller höjd angivna i ett referenssystem. 9 Förkortningar <Förkortningar som används i samband med processen> HMK GNSS RINEX RTK SIS-TS 21143:2013 SWEPOS TRK Mät Handbok i mät- och kartfrågor Se HMK:s hemsida http://www.lantmateriet.se/sv/om- Lantmateriet/Samverkan-med-andra/Handbok-i-mat--ochkartfragor-HMK/ Global Navigation Satellite Systems. Ett samlingsnamn för satellitbaserade navigations- och positioneringssystem. Källa: HMK- Ordlista och förkortningar Recieiver Independent Exchange Format, märkesoberoende utbytesformat för mättdata från GNSS-mottagare. Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Byggmätning Geodetisk mätning, beräkning och redovisning av byggnadsverk och infrastruktur. Standard framtagen av SIS (Swedish standard institute) tekniska kommitté 178, Byggmätning och toleranser. Fast referensstationsnät för GNSS mätning som drivs av Lantmäteriet. De s.k. fundamentalstationerna i nätet definierar det svenska referenssystemet SWEREF 99. Trafikverkets Krav Mätningsteknik

8(12) 10 Flödesbeskrivning I kommande kapitel görs en grafisk presentation av processen följt av en beskrivning av vad som ingår i eller vad som utförs i de olika stegen i processen. Kapitlet 10.1 beskriver nyetablering alternativt nybestämning av stompunkter trots att detta inte strikt ingår i samverkansprocessen utan hör till varje stomnätsägande organisations eget ansvar. Syftet med detta är att illustrera exempel på hur tillhandahållna stompunkter används och varifrån de olika produkterna, stomnätsöversikt, punktbeskrivning, referensstationsinformation och RINEX-fil, kommer. Kapitel 10.1 Kapitel 10.2 10.1 Nyetablering alternativt nybestämning av varaktigt markerad punkt

9(12) Aktivitet/ delprocess Beskrivning Roll/ansvarig Roll/mottag are Behovsanalys Stomnätsägaren undersöker antingen på eget initiativ eller efter påstötning från användarna behovet av att förtäta eller nybestämma stomnät. T.ex. kan ett område behöva bättre stomnät p.g.a. planerade byggnationer eller p.g.a. att tidigare punkter har förekommit eller misstänkts vara rubbade. Krav på utformning av stomnät beskrivs i SIS-TS 21143:20013 och för Trafikverkets nät i TRVK Mät. Ambitionsnivån kan dokumenteras i form av en stomnätsstrategi. Stomnätsansvarig Beslutsfattande chef/projektle dare Rekognosering Inhämta information om befintliga stomnät i närområdet från respektive nätägare alternativt från en gemensam tjänst. Kontrollera lämpliga punktlägen på plats och skick på eventuella befintliga punkter i fält. Dokumentera och rapportera resultat. Eventuellt upprepas processen om tilltänkta punktlägen bedöms olämpliga vid besöket. Mätningsingenjör/Lantmätare alternativt Sjömätare Stomnätsansvarig Markering Om nymarkering krävs etableras en varaktig markering enligt HMK- Ge:Markering. Komplettera med distansrör och försänkringsmarkering om så krävs. Mätningsingenjör/Lantmätare alternativt Sjömätare Stomnätsansvarig Upprätta/uppdatera punktbeskrivning enligt mall från respektive nätägare. Inmätning Inmätning av samtliga nya punkter samt närliggande punkter i överordnade nät. För metod se SIS-TS 21143:2013 Mätningsingenjör/Lantmätare alternativt Sjömätare Stomnätsansvarig Beräkning Beräkning och utjämning, kontroll av gränsvärden. Mätningsingenjör/Lantmätare alternativt Sjömätare Stomnätsansvarig Redovisning Sammanfattande redovisning av när och hur nätet planerats, hur punkterna bestämts, resultat vid beräkning, vem som ansvarat för mätkampanjen och vem som deltagit, instrument och kontroller av dessa. Se t.ex. HMK, TRVK Mät Mätningsingenjör/Lantmätare alternativt Sjömätare Stomnätsansvarig Redovisningen arkiveras av stomnätsansvarig. Punktinformation lagras antingen lokalt eller i gemensamt lager.

10(12) Behovsanalys Ägaren av ett stomnät i plan undersöker antingen på eget initiativ, eller efter påstötning från användarna, behovet av att komplettera nätet med aktiva referensstationer. Stomnätsansvarig alt. mätningsansvarig inom stomnätsägande organisation Beslutsfattande chef/projektle dare Förutsättningar för att upprätta nya referensstationer är att kostnaden bärs av tillräckligt många användare, att infrastrukturen i form el och telekommunikation finns eller kan upprättas, samt att lämplig plats med möjlighet till fast markering kan hittas. Etablering av referensstationer Rekognosering av lämplig plats med fri sikt mot himlen, möjlighet till stabil montering och utsändning av korrektioner via radio, internet eller GSM. Hänsyn tas till placeringen av befintliga referensstationer i närområdet. Utbyte av data med andra nätägare kan vara alternativ till nyetablering. Stomnätsägare, ibland med konsulthjälp Stomnätsägare Installation av antenn, GNSS-mottagare och kommunikationsutrustning. Noggrann positionsbestämning av antenncentrum. Krav och råd för delprocessen hittas i SIS-TS 21143:2013 bilaga G. Insamling av referensstationsinformation Lagring av attribut som beskriver stationens läge, tillgänglighet och tekniska data. Referensstationsens huvudman Insamling av RINEX-filer Kontinuerlig lagring av RINEX-filer som möjliggör att stationen används som referens vid statisk mätning och efterberäkning. Referensstationsens huvudman

11(12) 10.2 Tillhandahållande av stompunktsinformation Aktivitet/ delprocess Beskrivning Roll/ansvarig Roll/mottag are Utsändning av korrektioner Utsändning av RTK-korrektioner för att möjliggöra mätning i realitid med liten osäkerhet Referensstationsens huvudman Utsändning sköts både via SWEPOS och via leverantörernas egna RTK-nätverk tack vare informationsutbyte. Behov av stompunkt Processen startar då behov uppstår av stompunkt för inmätning eller utsättning. Stomnätsägare tittar och väljer objekt granskar tillgänglig information om stompunkter, antingen via kontakt med enskilda stomnätsägare eller i en gemensam hitta-titta-tjänst. I gemensam karttjänst för samverkan om stompunkter kan kontaktuppgifter inkluderas för att leda användaren vidare till enskilda stomnätsägare. Stomnätsägare beställer objekt väljer ut och beställer intressanta objekt, antingen via en gemensam samverkanstjänst eller genom att kontakta respektive stomnätsägare. Beställningsansvarig Beställningen hanteras Respektive organisations avtal med användare kontrolleras för att bedöma användarens behörighet och eventuella ersättningsanspråk från stomnätsägaren. Detta görs antingen av respektive organi- Beställningsansvarig Leveransansvarig

12(12) sation eller automatiskt av en samverkanstjänst. Leverera objekt Beställd information tas ut från aktuella datalager och förpackas som en leverans, inklusive metadata. Om informationen är avgiftsbelagd startas fakturahantering hos aktuell stomnätsägare. Även fakturahantering kan ske i varje enskild organisation eller i samverkan. Leveransansvarig Ev. faktureringsansvarig