Innehållsförteckning 1. Nordisk etnologi... 2 1.1. Presentation... 2 1.2. Examensstruktur... 3 1.3. Kursbeskrivningar... 4 1
1. Nordisk etnologi 1.1. Presentation Etnologin studerar människor och kulturer, d.v.s. människan som kulturvarelse. I Åbo gäller studierna framförallt det finländska och nordiska samhället. Stor vikt läggs vid att observera vardagens materiella aspekter, både föremål och konsumtion, men också sociala aspekter såsom subkulturer, nätverk, sociala skikt och etnicitet. Vi söker värderingar och normer bakom kulturella former. Man brukar tala om en etnologisk blick, som liknar antropologins, men som gäller vår egen kultur. Kulturen tar form i vardagen. Ekonomin, ekologin, agrara och urbana landskap fungerar i bakgrunden och också dessa fält intresserar etnologen, liksom mångkulturalitet och hållbarhetsfrågor. Etnologin försöker finna svar på hur människorna skapar sin livsform, hur de bygger sin kultur. Kulturmönster och kulturella uttryck studeras ofta som en kombination av nutidsanalys och historisk rekonstruktion. Inom ämnet ges också möjlighet att fördjupa sig i kultur- och socialantropologi medan också ett kulturhistoriskt perspektiv ständigt är relevant. Till studierna hör även praktiskt insamlingsarbete i fält samt analyser av muntliga och skriftliga källor. Etnologiska arkivet och fältdokumentationen tjänar i hög grad studenterna i ämnet. På magistersnivå kan man specialisera sig mot arkivsektorn och med museologi som biämne blir man kompetent för museitjänster. Studiegången i etnologi är tredelad (grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier). Första året upptas av fyra olika kurser, som hålls som föreläsningar. Även inom ämnesstudierna hålls många föreläsningskurser, där studenterna bidrar till diskussionen. Under tredje året skriver man sin kandidatavhandling och går på proseminariet. Inom magisterstudierna ligger tonvikten på seminarier, det stora fältarbetet och avfattande av avhandling pro gradu, men även på detta stadium finns många föreläsningskurser att välja mellan. Ytterliga upptar kursfordringarna ett brett utbud av läskurser eller självstudiekurser. Angående kurser och kurslitteraturen, se kursbeskrivningar i MinPlan, ämnets hemsidor och Studieguiden som tryckts 2013. Under alla skeden av studierna ombeds studenterna diskutera studierna med examinator, egenlärare, mentorer och tutorer. Huvudämnesstudier i etnologi Huvudämnesstudierna omfattar i kandidatexamen minst 70 studiepoäng ( grundstudier 25 sp och ämnesstudier 45 sp). I magisterexamen omfattar huvudämnesstudierna 80 sp ( fördjupade studier 40 sp och avhandling pro gradu 40 sp) Biämnesstudier i etnologi Biämnesstudierna omfattar 25 eller 60 studiepoäng beroende på om man väljer att avlägga enbart grundstudier eller avlägger även ämnesstudier med proseminarium. Rätten att studera etnologi som biämne erhålls genom att kursen Etnologins grunder avklaras med minst 3 poäng. 2
1.2. Examensstruktur Kandidatexamen Allmän linje Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper 180 sp allmän linje Huvudämne Biämne 1 Biämne 2 Valbara grundstudier 25 sp grundstudier 25 sp grundstudier studier ämnesstudier 45 sp ämnesstudier 35 sp 0-25 sp 5-30 sp Språkstudier 15 sp Vetenskapligt skrivande, kommunikationsprocesser, finska/svenska och främmande språk på nivå 4 Andra studier 5 sp Vetenskapsfilosofi och studieorientering Kulturledarskapslinje Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper 180 sp kulturledarskapslinje Huvudämne Biämne 1 Biämne 2 Valbara grundstudier 25 sp grundstudier 25 sp kulturledning studier ämnesstudier 45 sp grundstudier 25 sp 40 sp Språkstudier 15 sp Vetenskapligt skrivande, kommunikationsprocesser, finska/svenska och främmande språk på nivå 4 Magisterexamen Andra studier 5 sp Vetenskapsfilosofi och studieorientering Allmän linje Filosofie magisterexamen 120 sp allmän linje Huvudämne Biämne Valbara fördjupade studier 40 sp grundstudier studier Pro gradu-avhandling 40 sp 0-25 sp 15-40 sp Kulturledarskapslinje Filosofie magisterexamen 120 sp kulturledarskapslinjen Huvudämne Biämne 1 alt. Biämne 2 Valbara fördjupade studier 40 sp ämnesstudier grundstudier studier Pro gradu-avhandling 40 sp 0-35 sp 0-25/30 sp 5-15 sp 3
1.3. Kursbeskrivningar 100910.0 (2013-2014 Metod och teori, del 1 (5 sp) Methods and theory, part 1 Målsättningar och innehåll Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok och tentamen (5 sp) samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter (5 sp). Varje ämne sköter om examinationen av sina huvudämnesstuderande (dvs egen tentamenslitteratur och examinationsform). Efter godkänd kurs (del 1 och del 2) förväntas den studerande Kunskap och förståelse - kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder - kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt - kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift - ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra - ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer - vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter - ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling - klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och -värdering Del 1: Föreläsningar Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (historieämnet = Tosh). Del 1: Inlärningsdagbok och litteratur (folkloristik litteratur som anges vid kursstarten) Del 1: Kursdagbok (religionsvetenskap litteratur som anges vid kursstarten) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (etnologi) 4
Del 1: Kursdagbok (litteraturvetenskap) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (Rose, konstvetenskap) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (svenska språket) Obligatorisk för studenter i etnologi, folkloristik, konstvetenskap, litteraturvetenskap, historia, religionsvetenskap. Beskrivning av andra Godkända grundstudier i huvudämnet. förkunskaper Hur ser utvärdering ut nu Kursen utvärderas av ämnena historia och litteraturvetenskap under läsåret 2013-2014. Övriga anmärkningar Föreläsningarna är gemensamma för alla deltagare men kursdeltagarna tenterar sin ämnesspecifika tentamenslitteratur! Biämnesstuderande vid HF, som avklarat kursen inom sitt huvudämne, ersätter kursen medelst en 5 sp specialkurs. Litteratur Tosh, John. Historisk teori och metod. 2000. Studentlitteratur. Anne Eriksen, Jan Garnert, Torunn Selberg (eds.). Historien in på livet. 2002. Nordic Academic Pess. s. 9-28 Johansson, Anna. Narrativ teori och metod. 2005. Studentlitteratur. kap. 5, 6, 7, 8 Owe Ronström, Georg Drakos, Jonas Engman (red.). Folkloristikens aktuella utmaningar. 2013. Gotland University Press. S.154-175 Rose, Gillian. Visual Methodologies: An Introduction to the Interpretation of Visual Materials. 2001. SAGE. ebrary http://site.ebrary.com/lib/abo/docdetail.action?docid=10080966 Annat kursmaterial Etnologi: 1. Kulturanalys och kulturhistoriska metoder Löfgren, Orvar Ehn, Billy, Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups 2012 Goodall, H.R. Writing the new Ethnography. Oxford: Altamira Press 2000. Materialets behandling Ehn, Billy & Klein, Barbro, Från erfarenhet till text (1994), s. 36-45, 74-83. Anna-Maria Åström, Den etnologiska forskningsprocessen. Korkiakangas, P., Olsson, P. & Ruotsala, H. (red.), Polkuja etnologian menetelmiin (2005), s. 25-42.. (http://www.abo.fi/fak/hf/etn/forskproc.pdf) Svenska språket: Kjørup, Søren: Människovetenskaperna. Problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. 1996 (eller senare upplagor) Anordnande enhet HF GEMENSAMMA STUDIER Tidpunkt 2013-2014 Period 1, Period 2 Delprestationer Kurshelheten består av del 1, gemensamma föreläsningar (5sp), och del 2, ämnesspecifika övningar/tutorials (5sp). Studerande i svenska språket avlägger endast Metod och teori, del 1. 5
Föreläsningar (44.00h), Kurstentamen (3.00h), Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) (50.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in) (20.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas inte in) (50.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (100.00h), Föredragstillfällen (3.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (20.00h), Rapport/Slutrapport (3.00h) 103280.0 (2013-2014 Att skriva kulturkritik (5 sp) Writing Criticism in the Humanities Målsättningar och innehåll Kursen syftar till att förmedla teoretiska kunskaper om kulturkritiskt skrivande i genrer som kritik och essäistik samt praktiska övningar i eget skrivande. Den teoretiska delen av kursen är gemensam för ett flertal kulturämnen medan de praktiska skrivövningarna är ämnesinriktade. Efter godkänd kurs förväntas deltagarna kunna: -öra för kulturkritikens viktigare genrer och texttyper, hur de förhåller sig till varandra stilistiskt och innehållsmässigt samt vilken roll de kan spela i relation till det egna huvudämnet -vilka funktioner kulturkritiken har i samhället -över hur det egna skrivandet måste anpassas i förhållande till olika genrer inom kulturkritiken, men också till olika format, medier och publikationsställen -en artikel som skulle kunna publiceras i en kulturtidskrift Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Teoretiskt kunnande, analysförmåga, förmåga att diskutera i grupp, skrivfärdighter. Föreläsningar och seminariediskussioner (20h) samt litteraturstudier. Skriftlig reflektion över föreläsningar och kurslitteratur samt skrivande av en publiceringsbar kulturkritisk artikel. Studerande på ämnes- och fördjupad nivå (deltagarantal max 8 studerande per deltagande ämne). Minst goda insikter (3/5) i grundstudierna. Beskrivning av andra förkunskaper Övriga anmärkningar Annat kursmaterial Anordnande enhet Tidpunkt 2013-2014 Period 3, Period 4 Begränsat deltagarantal: max 8 studerande per respektive ämne. Kurslitteratur meddelas senare. LITTERATURVETENSKAP 6
111269.1 (2013-2014 Kultur, modernitet och kvinnors aktörskap (5 sp) Culture, modernity and agency (gender history) Målsättningar och innehåll Kursen tar fasta på en period då kvinnor får och tar sig ett utökat handlingsutrymme. Vi ställer frågor om hur genusrelationer förändrades och återskapades under den senare delen av 1800-talet och förra delen av 1900- talet. På vilka nya sätt skapas skillnader mellan kön och mellan olika kvinnor? Hur förändrade kvinnor sina villkor och hur förändrades de ramar inom vilka kunde kvinnor agera? 1800-talet mitt brukar ses som den period då många olika moderniseringsprocesser tar sin början. Inte minst förändringarna i mentalitet, världsbild och kultur var centrala. Det som brukar kallas emancipation av kvinnor ska ses som en central del av modernitet och modernitet medförde grundläggande förändringar i förståelsen av kvinnlighet och genus. I den här kursen ges exempel på hur kvinnor från olika samhällsgrupper agerar inom kultur och politik samt inom det hem som gavs nya, samhälleliga betydelser. Hur kan kvinnors förändrade positioner relateras till nationsbygge, kulturella rörelser och sociala förändringsprocesser? Vilka var reaktionerna på kvinnors förändrade ställning? Kursen riktar sig till studenter i flera ämnen. Den visar hur centrala begrepp som aktörskap, modernitet och genus har studerats i olika discipliner? i konstvetenskap, musikvetenskap, folkloristik, etnologi och historia. Temat aktörskap belyses ur olika metodologiska och teoretiska perspektiv. De föreläsningar som ges är ämnesövergripande. Kursens examination är ämnesspecifik och för godkänd kurs krävs kursessä som skrivs i samråd med det egna ämnets lärare. - ger kunskap om hur olika discipliner har studerat kvinnors förändrade handlingsutrymme under perioden 1850-1950. - ger studeranden redskap att identifiera och utvärdera olika teoretiska förståelser av begreppen agency, modernitet och kön. - ger beredskap att identifiera och diskutera olika metodologiska utgångspunkter i forskning om kultur, historia och genus Allmänfärdigheter Undervisningsformer - förmåga att tillägna sig information och kunskap från olika ämnesområden - förmåga att följa kunskapsutveckling på olika områden - förmåga att överblicka och sammanfatta specifika kunskapsområden Föreläsning och seminarier: 7
Preliminära föreläsningar. Måndagar 15-17, Period 9.9-11.11 9.9. Ann-Catrin Östman, historia: Med avstamp i det förmoderna: mötet mellan modernitet och tradition i genushistorisk forskning 6.9. Mia Åkerfält, konstvetenskap: Aktörskap, kultur arkitektur 23.9 Camilla Hambro, musikvetenskap: Inför kvinnornas århundrade: utställning i Köpenhamn 1894 30.9 Camilla Hambro, musikvetenskap: Nationalism, kvinnosak och sång i nordisk perspektiv 7.10. Niklas Huldén, etnologi. Kvinnodräkt, tradition och modernitet 14.10 Anna-Maria Åström, etnologi: Borgerskapets kvinnliga dygder och intressesfärer (1890-1930) 21.10 Ann-Catrin Östman, historia: En kvinnosakskvinna fostrar män - om nation, klass och sedlighet 28.10 Lena Marander-Eklund, folkloristik: Samhällsmoderlighet 4.11. Lena Marander-Eklund, folkloristik: 1950-talets hemmafru: Tid, kvinnor och berättelser Examinationsformer Beskrivning av andra förkunskaper Litteratur Annat kursmaterial Examination: ämnesspecifikt essä eller essä och kursdagbok Kursen kan avläggas av studenter i nordisk och allmän historia. På fördjupad nivå utgör kursen en delprestation av kursen "Genushistoria". Kursen kan även avläggas av studenter i etnologi. Grundstudier i historia Jens Rydström och David Tjeder,. Kvinnor, män och alla andra. En svensk genushistoria. Studentlitteratur. 2009. Studentlitteratur. Laura Stark. The Limits of patriarchy. 2011. SKS. Branca, Patricia. Middle-class Women in the Victorian Home. 2012. Routledge. Studenterna väljer Brancas eller Davidoffs bok Davidoff, Leonore. Family fortunes. Men and women in the English Middle class. 2002. Routledge. Studenterna väljer Brancas eller Davidoffs bok Valda delar ur: Scandia-Supplement; 78/2012, häfte 2. Antu Sorainen & Tuija Pulkkinen, Siveellisyydestä seksuaalisuuteen. 2011 Christina Florin, Kvinnor får röst. Kön, känslor och politisk kultur i kvinnors rösträttsrörelse. 2006 Sedligt, renligt, lagligt. Prostitution i Norden 1880-1940 Red. Anna Jansdotter & Yvonne Svanström Komparativt etnologiskt erinringsmaterial om borgerliga miljöer i Helsingfors och Åbo 1910-1930: Hemma bäst. Minnen från barndomshem i Helsingfors 8
(1990), Så minns jag mitt Åbo (2001) Anordnande enhet HISTORIA Tidpunkt 2013-2014 Period 1, Period 2 Delprestationer Kan utgöra delprestation i kursen Genushistoria. Tentamensrätt uppnås Deltagande i kurs. 115000.0 (2013-2014 Etnologins grunder (5 sp) Introduction to ethnology Målsättningar och innehåll Målet för denna introduktion är att ge grundläggande kunskap om etnologin som kulturvetenskap och om människan som kulturell varelse och om olikartade kulturmiljöer. Kursen ger inblick i etnologins metodologi, dess lärdomshistoria och forskningsinriktningar samt undersökningar i olika kulturmiljöer. Förmåga att på ett allmänt plan redogöra för etnologin som kulturvetenskap, dess forskningsobjekt, metodologi och forskningsinriktningar. Kännedom om undersökningar i olika kulturella fält samt om ämnets lärdomshistoria. Med en egen fältstudie förvärvat erfarenhet av deltagande observation och rapportering. Allmänfärdigheter Sakkännedom, förståelse för vetenskapligt tänkande. Undervisningsformer Föreläsningar, hemuppgift på basen av deltagande observation. Examinationsformer Platsbeskrivning, tentamen. Nya studenter i etnologi som huvudämne eller biämne Övriga anmärkningar Kursen kommer att utvärderas läsåret 2013-2014 Annat kursmaterial 1. Allmänt, metod - Arvidsson, Alf. Etnologi - perspektiv och forskningsfält. Lund: Studentlitteratur (2000), s. 14-70, 79-96. -Ehn, Billy & Löfgren, Orvar, Kulturanalys: ett etnologiskt perspektiv. Malmö: Liber (2001), s. 21-122. 2 Kulturmiljöer och kulturmöten - Hellspong, Mats & Löfgren, Orvar, Land och stad: Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid. Lund (1999), s. 5-225. Bo på Bergö. Människor och resurser i ett ösamhälle. Helsingfors: SLS (2001) Åström, Anna-Maria, Strömmingsmarknaden som identitetssymbol. Gränsfolkets barn: Helsingfors: SLS (2001), s. 290-312. Stier, Jonas, Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur 2004, 2009. Kursoriskt Budkavlen & Laboratorium för folk och kultur av nyligen utkomna 9
exemplar. Tidpunkt 2013-2014 Period 1 Föreläsningar (14.00h), Kurstentamen (4.00h), Projektarbete (ensam) (10.00h), Tentamensförberedelser (90.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (9.00h) Tentamensrätt uppnås Inlämning av projektarbete 115003.0 (2013-2014 Tingen och nutiden (5 sp) Things present Målsättningar och innehåll Målet för denna sammanfattande kurs är att ge grundläggande kunskap om etnologin som kulturvetenskap i nutiden och om människan som kulturell varelse med speciell hänsyn till föremålsvärlden. Kursen ger inblick i etnologins aktuella metodologi, nutidsstudier och olika forskningsinriktningar gällande materiell kultur samt förmåga att se konkreta nutidsfenomen i historisk, kontextuell och rituell belysning. Förmåga att redogöra för etnologins aktuella metodologi samt dess olika forskningsinriktningar om materiell kultur, riter, urbana miljöer och mångkulturalism i ett vetenskapshistoriskt perspektiv. Insyn i analyser om konkreta nutidsfenomen i historisk, kontextuell och rituell belysning. Allmänfärdigheter Nutidsförståelse, förståelse för materiell variation. Undervisningsformer Föreläsningar, essäer som hemuppgift. Examinationsformer Kursdagbok, exkursionsrapporter, essäer. Studenter i etnologi som huvudämne eller biämne Övriga anmärkningar Kursen kommer att utvärderas läsåret 2013-2014. Annat kursmaterial Kurslitteratur 1. Föremålens värld Bringéus, Nils-Arvid, Arbete och redskap (1979). Introduktion s. 7-15 och resten kursoriskt eller ca 100 valfria sidor istället för: Dant, Tim (1999), Material Culture in a Social World: Values, Activities, Lifestyles. Buckingham, Open U.P. s. 1-40, 60-109, 130-152. Berger, Arthur Asa (2009), What Objects Mean. An Introduction to Material Culture. 2. Nutidsstudier Mörck, Magnus, Spel på ytan. En bok om livsstilar. Göteborg: FfVS (1998) Barbro Klein (red.), Gatan är vår: Ritualer på offentliga platser (1995). 10
Stockholm: Carlsson. s. 7-37, 134-218, 241-269. 3. Mångkulturalism Ratanssi, Ali, Multiculturalism. A very short introduction. Oxford: Oxford Univ Press 2011. (145 s.) Juha Pentikäinen, Marja Hiltunen (red.), Cultural minorities in Finland. An overview towards cultural policy. Helsinki (1995) s. 7-47, 84-238. Kursoriskt Budkavlen & Laboratorium för folk och kultur av nyligen utkomna exemplar. Tidpunkt 2013-2014 Period 4 Föreläsningar (12.00h), Exkursion (10.00h), Projektarbete (ensam) (90.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (12.00h) Tentamensrätt uppnås Inlämning av projektarbete Tentamensrätt upphör 31.12.2014 115005.0 (2013-2014 Finländsk folkkultur och finländska kulturmönster (10 sp) Finnish folk culture and cultural environments Målsättningar och innehåll Ge översiktlig kunskap om befolkning, kulturmiljöer i Finland, om folkkulturens historiska bakgrund. Ger kunskap om mönster, variation och förändring i finländsk vardagskultur med betoning på det förindustriella samhället. Kunskap om mönster, variation och förändring i finländsk vardagskultur med betoning på det förindustriella samhället samt inblick i den materiella och sociala kulturen i olika kulturmiljöer i Finland. Kännedom om den agrara kulturens villkor och resursutnyttjandet och dess tekniker i olika delar av Finlands skärgård. Förmåga att redogöra befolkningsmässig och kulturell utveckling från 1700-talet till nutid. Allmänfärdigheter Sakkännedom, förståelse för metodisk variation. Undervisningsformer Föreläsningar och i samband med dessa exkursioner till aktuella museiutställningar. Examinationsformer Tentamen, exkursion. Första årets studerande med etnologi som huvudämne. Andra årets studerande med etnologi som biämne. Rörelsehinder kan Exkursioner kan vara besvärliga. försvåra genomförandet Annat kursmaterial 1. Allmänt, folkliga miljöer Teppo Korhonen, Matti Räsänen (toim.), Kansa kuvastimessa: etnisyys ja identiteetti. Helsingfors: SKS (1989), s. 10-226. 11
Räsänen, M., "Arkielämää toisen maailmansodan jälkeen" i Vuosisatamme Suomi. Porvoo (1992), s. 517-579. Sarmela M. (1994) Suomen perinneatlas (Suomen kansankulttuurin kartasto 2 = Atlas of Finnish ethnic culture 2). Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 587 (1994), s. 1-117 (Suku, kylä, vuotuisjuhlat, kylän nuoret). I samband med föreläsningarna presenteras: Vuorela, T. (red.) Suomen kansankulttuurin kartasto = Atlas der finnischen Volkskultur = Atlas of Finnish folk culture Del: 1. Hki: Suomalaisen kirjallisuuden seura. Ahlbäck, R. (1945) Kulturgeografiska kartor över Svenskfinland. Helsingfors. Svenska litteratursällskapet i Finland (1976). Talve, I. Suomalaisen kansanelämän historialliset taustatekijät. Helsingfors: Suomalaisen kirjallisuuden seura (1972). 2.Variationer, särkulturer. 1.Byggnadsskick, heminredning Vuorela, T. Suomalainen kansankulttuuri. Porvoo: WSOY (1977), s. 295-376, 425-528. Sahlberg, Irja, "Byggnadsskick och heminredning" i Kimitobygdens historia II:1 (utg. Gabriel Nikander) Åbo (1945), s. 87-165. 2. Matkultur Lindqvist, Yrsa, Mat, måltid, minne - hundra år av finlandssvensk matkultur. Helsingfors: SLS (2009) Kursoriskt: Talve, Ilmar. Folkligt kosthåll i Finland (Skrifter utgivna av Etnologiska sällskapet i Lund) Lund: Etnologiska institutionen (1977). 2. Textil och klädsel Lönnqvist, Bo, Folkkulturens skepnader. Till folkdräktens genealogi. Helsingfors: Svenska Folkskolans Vänner, Serie III, volym 2, (1991), s. 99-184. Dahl, H., Högsäng och klädbod. Helsingfors: SLS Folklivsstudier XVIII (1987), s. 206-256. Laboratorium Klädnumret 3. Skärgårdskultur och skärgårdsmiljö Lönnqvist, Bo, "Skärgårdsbebyggelse och skärgårdskultur" i Kustbygd. Helsingfors: SLS Skrifter 489. Folklivsstudier X111 (1980), s. 127-176. Siivonen, Katriina, Saaristoidentiteetti merkkien virtoina. Helsinki: SMY 12
2008, 225-284 Hackman, John, "Skärgårdsredaren-entreprenören" i Skärgård 4/1996. s. 5-10. 4. Stadskultur Håkan Andersson och Anna-Maria Åström (red.), "Liv - arbete - miljö i kuststaden" i Meddelanden från Folkkultursarkivet 8. Helsingfors (1986), s. 1-87. Lillbroända-Annala, Sanna (2010): Från kåk till kulturarv. En etnologisk studie av omvärderingen av historiska trästadsområden i Karleby och Ekenäs. Å. Akademis förlag, 62-173 5. Herrgårdskultur Tema herrgård. Laboratorium för folk och kultur 3/2005 Herrgårdens barn och ungdom. Laboratorium för folk och kultur 2/2012 Nikander, G., "Finländska herrgårdar under den gustavianska tiden" i Historisk tidskrift för Finland (1917), s. 1-30, 67-87. Tidpunkt 2013-2014 Period 2 Föreläsningar (20.00h), Exkursion (5.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (50.00h), Litteratur (finska) (50.00h), Tentamensförberedelser (71.00h), Allmän tent (skriftlig) (4.00h), Om ej särskilda skäl föreligger 115006.0 (2013-2014 Nordisk kultur (5 sp) Nordic culture Målsättningar och innehåll Att ge kännedom om människors vardagsliv, kulturmönster och enskilda kulturyttringar i Norden samt nordisk gemenskap, med inriktning på de nationella kulturerna i Sverige, Norge, Danmark, Island och Färöarna under 1800- och 1900-talen. Förmåga att särskilja vissa kulturområden, minoriteter och boningshistoria i Sverige, Norge, Island, på Färöarna och i Danmark utgående från olika kulturella, materiella och traditionella faktorer i ett jämförande europeiskt perspektiv. Jämförande kunskap om folklivets variationer, nationsbygge samt om identitets- och minoritetspolitik i de nordiska länderna. Allmänfärdigheter Sakkännedom, förståelse för nationell och kulturell variation. 13
Undervisningsformer Examinationsformer Annat kursmaterial Föreläsningar och skriftlig tentamen. Tentamen. Första årets studerande med etnologi som huvudämne. Samt i regel andra årets studerande med etnologi som biämne. En av följande klassiker 1. Sverige En av följande punkter (a-c) a. Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar (1979) Den kultiverade människan. Lund: Liber Läromedel 223 s b. Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar (Red.) (1991) Svenska vanor och ovanor. Stockholm: Natur och kultur. 295 s. c. Ehn, Billy. Försvenskningen av Sverige. 1993. 2. Norge, Danmark En av följande: Being Danish: paradoxes of identity in everyday life. (Ed. R.Jenkins) Copenhagen: MTP 2012. eller Damsholt og Venborg Pedersen i Stoklund (red.): Kulturens nationalisering Christensen, Arne Lie. Det norske landskapet: om landskap og landskapsförståelse i kulturhistorisk perspektiv. Oslo: Pax, (2002) s. 9-12, 175-189, 232-262 3. Island, Färöarna Oslund, Karen, Iceland imagined: nature, culture and storytelling in the North Atlantic. Seattle: University of Washington Press 2011, 3-29, 82-151. 4. Nordisk gemenskap och särart Senaste numret av Ethnologia Scandinavica. Notaker, Henry, Food Culture in Scandinavia Westport, Conn. : Greenwood Press, 2009 5. Samer och romer Saamenmaa: kulttuuritieteellisiä näkökulmia/ toim. Veli-Pekka Lehtola, Ulla Piela, Hanna Snellman, Helsinki:SKS 2012, 169-264 Pulma, Panu 2006. Suljetut ovet. Pohjoismaiden romanipolitiikka 1500-luvulta EU-aikaan. S. 88-203 Kursoriskt: Nickul, Karl: Saamelaiset kansana ja kansalaisina Helsinki: Suomalaisen kirjallisuuden seura, 1970. 14
Tidpunkt 2013-2014 Period 3 Föreläsningar (20.00h), Kurstentamen (4.00h), Tentamensförberedelser (100.00h) Tentamensrätt upphör 31.12.2014, Om inte särskilda skäl föreligger 115202.0 (2013-2014 Proseminarium med uppsats (8 sp) Seminar with essay Målsättningar och innehåll Instruktion i utarbetande av vetenskaplig text. Förmåga att på etnologiskt vis behandla källmaterial samt analysera detta. Förmåga att i skrift presentera sitt forskningsresultat på ett vetenskapligt adekvat sätt samt förmåga att förhålla sig kritiskt till egna och andras texter. Allmänfärdigheter Analysförmåga, textförfattande, kritik, förmåga att diskutera i grupp. Undervisningsformer Presentation av disposition, uppsats samt opponentskap. Examinationsformer Proseminarieuppsats, deltagande i seminarieundervisning inkl. presentation av PM, materialinsamling och disposition samt opponering. Studerande med etnologi som biämne. Beskrivning av andra Grundstudier i etnologi el. motsvarande förkunskaper Övriga anmärkningar Läsåret 2013-14 ordnas Proseminarium med uppsats och Proseminarium med kandidatavhandling gemensamt. Annat kursmaterial Etnologi Ämnesstudier 1. Forskningsprocessen och skrivande (230 s) Nyberg, R. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Vasa : Edutime, (1999) (el. Lund: Studentlitteratur 2000) Uppgörande av seminarieuppsats (45.00h), Opponentskap (20.00h), Handledning (5.00h), Seminarietillfällen (40.00h) 115205.0 (2013-2014 Föremålsetnologi (5 sp) Ethnological Material Research 15
Målsättningar och innehåll Teoretiska förhållningssätt till föremål, deras användning och position i kulturen. Fokus är på hur människan nyttjar föremål och teknologi och hur föremålssamlingar i sin tur nyttjas i museer. Även översiktlig introduktion i allmogekulturens föremålsbestånd samt föremål under 1900-talets mitt. Djupare kännedom om föremålens plats i kulturen och deras nyttjande i museala sammanhang samt kunskap om två olika kulturepokers materiella dimension. Allmänfärdigheter Djupare kännedom om föremålens plats i kulturen och deras nyttjande i museala sammanhang samt kunskap om två olika kulturepokers materiella dimension. Undervisningsformer Läskurs. Examinationsformer Essäer eller tentamina. Övriga anmärkningar 1. Föremålen som kategori (Berger, Verbeck och Svensson) 2. Föremålsrepertoarer (Vuorela, Bringéus, Simonsen) Litteratur Berger, Arthur Asa. What Objects Mean. An Introduction to Material Culture. 2009. Verbeck, Peter-Paul. What things do. 2005. University Park, Pennsylvania U.P.. Svensson, Birgitta (red.). Föremål för forskning: trettio forskare om det kulturhistoriska museimaterialets möjligheter. 2005. Nordiska museets förlag, Stockholm. Vuorela, T.. Suomalainen kansankulttuuri. 1977. WSOY, Porvoo. Bringéus, Nils-Arvid. Arbete och redskap. 1979. Simonsen, D.G. og I. Vyff (red.). Amerika og det gode liv: materiell kultur i Skandinavien i 1950érne og 1960érne. 2011. Syddansk universitetsforlag, Odense. 115210.0 (2013-2014 Metod och teori, del II: Etnologi (5 sp) Method and Theory, part II: Ethnology Målsättningar och innehåll Kursen ger en sammanfattande bild av etnologin, dess arbetsfält och centrala synsätt, samt kunskap om kultur med speciell anknytning till kulturmöte och kulturell identitet. Kursen ger kunskaper om etnologisk forskning, insamling och tillämpning av etnologiska källor samt kännedom om centrala arkiv och museer samt skolning av datainsamling i fält. 16
Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Beskrivning av andra förkunskaper Annat kursmaterial Förmåga att urskilja olika typer av etnologiska insamlings- och analysmetoder, samt förståelse för begreppsformulering, problemställning, teorianvändning samt textförfattande med kulturmöten och materiell kultur som exempelområden. Teoretiskt kunnande, analysförmåga. Föreläsningar och självstudier. Kursdagbok, övningsrapporter och essäer. Studerande med etnologi som huvudämne eller biämne. Kursen är obligatorisk på ämnesstudienivå. Godkända grundstudier i huvudämnet. Kurslitteratur: 1. Kulturanalys och kulturhistoriska metoder Löfgren, Orvar Ehn, Billy, Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups 2012 Goodall, H.R. Writing the new Ethnography. Oxford: Altamira Press 2000. Materialets behandling Ehn, Billy & Klein, Barbro, Från erfarenhet till text (1994), s. 36-45, 74-83. Anna-Maria Åström, Den etnologiska forskningsprocessen. Korkiakangas, P., Olsson, P. & Ruotsala, H. (red.), Polkuja etnologian menetelmiin (2005), s. 25-42.. (http://www.abo.fi/fak/hf/etn/forskproc.pdf) Tidpunkt 2013-2014 Period 1, Period 2 Delprestationer Kurshelheten består av del I, gemensamma föreläsningar (5sp) och del 2, ämnesspecifika (5sp) 115253.2 (2013-2014 Minne och metod (5 sp) Memory and method Målsättningar och innehåll Metodisk förståelse för historiens relevans i forskning och samhälle. Översikter och exempel på historiens och minnets roll i forskning och samhälle. Kunskap om hur man särskiljer olika slags minneskunskap och olika slag av historiekultur. Insikter i hur historia och minnen används i forskningen och samhället och förmåga att urskilja och identifiera hur olika historieuppfattningar gör sig gällande i olika slag av historiebruk även i 17
Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Beskrivning av andra förkunskaper Annat kursmaterial museala sammanhang. Förmåga att peka ut etnologins roll i dessa sammanhang. Kunskap om källor och metoder. Läskurs. Essäer. Andra eller tredje årets studerande i etnologi. Grundstudier i etnologi el. motsvarande Kurslitteratur: 1. Monografier Le Goff, J. 1992: History and Memory. New York. (s. 1-49, 90-99, 127-152). Collective remembering. Ed. By David Middleton and Derek Edwards. London: Sage 1990. Gross, D. 2000: Lost time. On Remembering and Forgetting in Late Modern Culture. Amhurst. (199 s.). Aronsson, Peter (red) 2000: Makten över minnet (s. 1-130) 2. Artiklar Eriksen, Anne: Memory, History and National Identity. I Ethnologia Europaea 1997. s. 129-137. Handler & Linnekin: Tradition, genuine and spurious. I Journal of American folklore vol. 97 (1989) Hemuppgifter (inlämnas) (50.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (20.00h), Litteratur (finska) (10.00h), Litteratur (engelska) (15.00h) 115254.2 (2013-2014 Kulturantropologi (5 sp) Cultural anthropology Målsättningar och innehåll Att fördjupa kunskaperna i antropologi med betoning på teoribildning, begrepp och metod samt en kulturkrets enligt eget val. Översiktlig litteratur om antropologins forskningssätt, läsning av klassisk monografi enligt eget val samt introduktion i alternativt den muslimska världen, Sydamerika eller finländska Lappland eller Karelen. Kännedom om antropologiskt tänkande via insyn i antropologisk teori- och begreppsbildning, beskrivna fältarbeten och forskningsresultat ur tre kulturkretsar. Förmåga att översiktligt redogöra för antropologins utveckling 18
Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Beskrivning av andra förkunskaper Övriga anmärkningar Annat kursmaterial och nuvarande ståndpunkter samt analytisk förmåga att bena ut enskilda delfenomen som gåvogivning, genus- och familjerelationer, religion och 'totala prestationer'. Teoretiskt kunnande, förståelse för etnisk och kulturell variation. Läskurs. Hemessäer. Studerande i etnologi eller antropologi Grundstudier i etnologi el. motsvarande Läskurs. Kurslitteratur 1. Översikter och monografier Layton, R. Antropologisk teori. (1999) 254 s. eller Constructing the field : ethnographic fieldwork in the contemporary world. ed. by Vered Amit. London: Routledge, (2000) En av följande klassiker: Mauss, M. The Gift (1925) London (1980). Lévi- Strauss, C. Kulturspillror. (1960). Geertz, C. The Interpretation of Cultures. New York (1977). 2. Variationer Välj en helhet av nedanstående: A: Muslimska världen Evers-Rosander. Women in a Borderland. Managing Muslim Identity where Morocco meets Spain. Stocholm 1991. eller Granqvist, H. Arabiskt familjeliv 1936 och Portrait of a Palestinian Village. London 1981. och Marranci, Gabriele, The Anthropology of Islam. Oxford, New York: Berg 2008. Finns som e-bok B: Sydamerika Karsten, R. Indian Tribes of Argentine and Bolivian Chaco. New York (1979). och Salomaa, Ilona, Valkoinen intiaani. Tuktimusmatkailija Rafael Karstenin elämän. Helsinki: SKS 2011. C: Finländska klassiker, finska Lappland 19
Tegengren, H. En utdöd lappkultur i Kemi lappmark: Studier i Nordfinlands kolonisationshistoria. Åbo: Acta Academiae Aboensis Humaniora XIX.4 (1952) Itkonen, T. Suomen lappalaiset I-II. Porvoo (1984) Woionmaa, Väinö: Karjalaisen heimon historia. (Hos Anna-Maria Åström). Storå, Nils: Burial Customs of a Skolt lapp society. Helsinki (1971). Hemuppgifter (inlämnas) (85.00h), Tentamensförberedelser (115.00h) 115255.3 (2013-2014 Urbana rum och ritualer (5 sp) Urban places and rituals Målsättningar och innehåll Kursen ger kunskap om städer, urbana kulturer och dess uttrycksformer. Förmåga att översiktligt redogöra för stadsutvecklingens olika stadier, stadskulturens särtecken samt för utvecklingen i de finska städerna under stadsmoderniseringsepoken under 1900-talets andra hälft med utgångspunkt i teorier. Speciell kännedom om de urbana rummens egenart, offentliga urbana evenemang och det urbana minnet. Allmänfärdigheter Sakkunskap, teoretiskt kunnande, observations- och analysförmåga. Undervisningsformer Som läskurs under läsåret 2013-2014. Examinationsformer Essäer. Studenter i etnologi Beskrivning av andra Grundstudier i etnologi el. motsvarande förkunskaper Annat kursmaterial Kurslitteratur: 1. Storstadskultur Tester, Keith, The Flâneur. London. 1994 Stevenson, Deborah Cities and urban cultures. Philadelphia 2003 2. Minnet av staden Memories of my town. The identities of town dwellers and their places in three Finnish towns. Studia Fennica Ethnologica. 2004 Boyer, M. Christine 2001: The City of Collective Memory. Its Historical and Architectual Entertainments. Cambridge. 2001, s. 1-70, 368-384, 432-438. 3. Den nordiska staden Åström, Anna-Maria Lillqvist, Jonas (red) Stadens hjärta. Täta ytor och 20
symboliska element i nutida nordiska städer. Helsingfors: SLS 2012. Svensson, Birgitta och Larsson, Bo, red. Andra Stockholm. Liv plats och identitet i storstaden. Stockholm: Stockholmia 2011. Föreläsningar (8.00h), Kurstentamen (4.00h), Tentamensförberedelser (110.00h) 115257.1 (2013-2014 Hur boken blev till (3 sp) How a book is made Målsättningar och innehåll Att ge information om vilka tidskifter och böcker etnologer ger ut. Kunskapen om nyutkommen etnologisk litteratur och nya trender inom etnologin samt förmåga att förklara nya metoder och böckernas sakinnehåll. Via bokpresentationer få en insikt om med vilka målsättningar och hur böckerna planerats, skapats och framställts. I dialog med författarna kritiskt bearbeta böckernas innehåll. Allmänfärdigheter Praktisk kunskap om skrivandet och publicerandet. Undervisningsformer Läskurs. Examinationsformer Kursdagbok. Beskrivning av andra Grundstudier i etnologi el. motsvarande förkunskaper Övriga anmärkningar Läskurs, kontakta examinatorn om kurslitteraturen. Hemuppgifter (inlämnas) (65.00h) 115258.1 (2013-2014 Socialantropologi (5 sp) Social anthropology Målsättningar och innehåll Att fördjupa kunskaperna i socialantropologi via val av teoretiska perspektiv och empiriska specialområden. Antropologisk teori med exemplifiering i klassiker, samt finländsk tidig antropologi med valbar litteratur( bl.a. Westermarck, Granqvist och Karsten) eller urbanantropologi. Kännedom om antropologins historiska vändpunkter samt olika antropologiska forskningsinriktningar. Insikter i socialantropologisk teori via studium av utvalda klassiker inom antropologin. Kännedom om 21
antropologiska tillvägagångssätt genom studium av kända verk från tre områden: islam, westermarckianernas värld samt urbana miljöer. Allmänfärdigheter Teoretiskt kunnande, förståelse för etnisk, nationell och social variation. Undervisningsformer Som läskurs år 2013-14. Examinationsformer Hemessäer. Studerande i etnologi eller antropologi Beskrivning av andra Grundstudier i etnologi el. motsvarande förkunskaper Annat kursmaterial Kurslitteratur: 1. Antropologisk teori More, J.D. Visions of Culture. (1997) 283 s. eller: Ortner, Sherry B: Antropology and social theory: Culture, power and the acting subject. Durham: duke Univ. Press 2006, även e-bok. Jämte en av följande klassiker: Evans-Pritchard, E. The Nuer. A Description of the Modes of Livelihood and Political Institutions of a Nilotic People (1940, 1969) Turner, V. The Ritual Process. Structure and Anti-Structure. (1969) 1974. Douglas, M. Purity and Danger Ark. (1989). Radcliffe-Brown, A. R. The Andaman islanders. New York : Free Press, 1964 510 s. + uppdaterad internetartikel (stencil) Ethnic groups and boundaries the social organization of cultural difference / ed. by Fredrik Barth. Oslo: Universitetsforlaget, 1982. 153 s 2. Antropologins finländska klassiker Haavio-Mannila, E. Etnologia ja sociaaliantropologia. I Suomalaisen sosiologian juuret. Porvoo WSOY 1973, s. 27-83 eller motsvarande i Suomalaisen sosiologian historia (1992). Välj en bok ur följande grupperingar: A. Islamsk kultur Evers-Rosander, E. Women in a Borderland. Managing Muslim Identity. Where Marocco meets Spain. (1991) 314 s. Geertz, C. Meaning and Order in Moroccan society. Three essays in cultural analysis. Cambridge University press. (1979). B. Sydamerika - Papua Nya Guinea Karsten, R. Inkariket och dess forna kultur i Peru. Helsingfors 1938, jämte Ari Siiriäinens artikel i Antropologi i Finland (?/1999). 22
The Head-Hunters of Western Amazonas 1935, Ny uppl. 1979. På svenska: Huvudjägare och soldyrkare i Sydamerika. (1929) Landtman, G. Ett sagoland och dess infödingar. Stocholm (1931), 222 s. På engelska: The Kiwai Papuans of British New Guinea. London: Mac-Millan (1927) nytryck 2010. eller The Origin of the Inequality of Social Classes. London 1938, New York (1969). C. Urban antropologi Urban Life: Readings in the Anthoropology of the City. (Ed. by George Gmelch et al.) Long Grove 2010 ( 200 sidor ur denna) eller Tapaninen, A.-M. Kansan kodit ja kaupungin kadut. Etnografinen tutkimus eteläitalialaisesta kaupungista. Helsinki SAS (1996). Föreläsningar (8.00h), Tentamensförberedelser (115.00h), Tentamen (4.00h) 115259.0 (2013-2014 Historisk antropologi (5 sp) Historical anthropology Målsättningar och innehåll Överblick av historisk antropologi/mikrohistoria med tyngdpunkt på teoretiska klassiska och gränsöverskridande verk. Litteraturstudier av teoretisk och klassisk karaktär om olika perioder och fenomen i Europas historia. Insikter i mikrohistories metoder och utveckling från historisk antropologi. Kunskap om olika sätt att rekonstruera älder samfund och inblickar i hur man kan nyttja källor som berör känslor, myter, riter, världsbilder och äldre troföreställningar. Kännedom om specialstudier inom mikrohistorien, t.ex. inom genusforskningen. Allmänfärdigheter Förståelse för historisk, social, kulturell och nationell variation, teoretiskt kunnande, analysförmåga. Undervisningsformer Läskurs. Examinationsformer Essäer. Studenter på alla nivåer, men särskilt studenter i etnologi på fördjupad nivå och studenter i kultur- och socialantropologi. Annat kursmaterial Kurslitteratur: 1. Välj en av följande monografier: Göthlind, Anna och Koks, Helena, Handbok i konsten att skriva mikrohistoria. 23
Enskede: RPB 2007. eller: Nora P & Le Goff, J. Att skriva historia. 1978. Stockholm. Norstedt. Chartier, Roger. Cultural History: Between Practices and Representations. 1988. Cambridge. 2. Välj en aktuell bok enligt examinators anvisningar ur skild förteckning, Antingen utländska eller inhemska, t.ex. Natalie Zemon Davis. I marginalen : tre yrkeskvinnors uppbrott på 1600-talet. 1998. Stockholm: Ordfront. Rudolf Dekker och Lotte van de Pol. Kvinnor i manskläder: en avvikande tradition: Europa 1500-1800. 1995. Symposion. Jacqueline Marie Musacchio. The art and ritual of childbirth in Renaissance Italy. 1999. New Haven: Yale U.P. Anu Korhonen. Fellows of infinite jest : the fool in Renaissance England. 1999. University of Turku. Vainio-Korhonen, Kirsi, Ujostelemattomat: Kätilöiden, synnytysten ja arjen historia. Helsinki: WSOY 2012. 3. Välj en av den historiska antropologins klassiker bland följande monografier: Elias, N.: The civilizing process. vol. I The history of manners. (På svenska: Sedernas historia) Ginzburg, C. Osten och maskarna : en 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen. Stockholm: Prisma, (1988) Benandanti "De goda häxmästarna". Stockholm: (1991) Elias, N. The court society. Oxford : Blackwell, (1983) Le Roy Ladurie, E. Carnival in Romans : a people's uprising at Romans, 1579-1580. Harmondsworth: Penguin, (1981) (el svensk ver.) eller Montaillou : En fransk by 1294-1324. Stockholm: Atlantis, 1994 Robert Darnton. Stora kattmassakern: och andra kulturhistoriska bilder från fransk upplysningstid. 1987. Stockholm: Ordfront. Georges Duby. Love and marriage in the Middle Ages. 1994. Cambridge: Polity Press. Föreläsningar (16.00h), Tentamensförberedelser (110.00h), Allmän tent (skriftlig) (4.00h) 24
115260.1 (2013-2014 Arbetspraktik (1 sp) Work in practice Målsättningar och innehåll Kursen består av praktiskt arbete i någon bransch med anknytning till etnologiska studier. Rapport över arbetet bör lämnas in. Erfarenhet av praktiskt arbete inom etnologiskt relevanta branscher. Kunskap om hur man sammanfattar det man lärt sig i arbetet. Allmänfärdigheter Praktiskt arbete som etnolog, förståelse av arbetets grundprinciper. Undervisningsformer Praktiskt arbete som etnolog. Examinationsformer Rapport. Etnologer Övriga anmärkningar Studerande bör på förhand kontakta examinator om arbetspraktiken. Rapport/Slutrapport (10.00h), Praktik (35.00h) 115261.1 (2013-2014 Musei- /arkivpraktik (2 sp) Museums and archives in practice Målsättningar och innehåll Kursen består av praktiskt arbete i museer eller arkiv. Rapport över arbetet bör lämnas in. Erfarenhet av musei- eller arkivarbete samt förmåga att identifiera olika moment och illustrera olika praktiska förfaranden. Förmåga att komprimerat ge en sammanfattning av det man lärt sig i arbetet. Allmänfärdigheter Praktiskt arbete i ett museum eller arkiv, förståelse av arbetets grundprinciper. Undervisningsformer Praktiskt arbete i ett museum eller arkiv. Examinationsformer Rapport. Etnologer Övriga anmärkningar Studerande bör på förhand kontakta examinator om arbetspraktiken. Rapport/Slutrapport (10.00h), Praktik (70.00h) 115261.2 (2013-2014 Musei- /arkivpraktik (4 sp) Museums and archives in practice 25
Målsättningar och innehåll Insikter i det praktiska arbetet på museer eller arkiv. Kursen består av praktiskt arbete i museer eller arkiv. Rapport över arbetet bör lämnas in. Fördjupad erfarenhet av musei- eller arkivarbete samt förmåga att identifiera olika moment och illustrera olika praktiska förfaranden. Förmåga att komprimerat ge en sammanfattning av det man lärt sig i arbetet. Allmänfärdigheter Praktiskt arbete i ett museum eller arkiv, förståelse av arbetets grundprinciper. Undervisningsformer Praktiskt arbete i ett museum eller arkiv. Examinationsformer Rapport. Etnologistuderande Övriga anmärkningar Studerande bör i förhand kontakta examinator om arbetspraktiken. Rapport/Slutrapport (10.00h), Praktik (140.00h) 115262.1 (2013-2014 Källmaterial och källbehandling (5 sp) Ethnological material and methods Målsättningar och innehåll Förmåga att välja och utvärdera etnologiska källmaterial. Presentation och instruktion i användning av etnologiska källor. Insyn i användning av historiska och traditionsvetenskapliga källor, källkritik och textanalys. Förmåga att via fördjupad insyn i etnologiskt minnesmaterial, t.ex. intervjuer och historiska källor kunna se deras egenart och användningsmöjligheter samt kritiskt kunna granska dem. Kännedom om hur minnesmaterialet kommit till och hur det används i textanalys och vilka dess möjliga brister är. Kännedom om historiskt material samt hur man kan tillämpa det för etnologiska frågeställningar. Allmänfärdigheter Kännedom om källor och källbehandling, analysförmåga. Undervisningsformer Läskurs. Examinationsformer Essäer. Beskrivning av andra Grundstudier i etnologi el. motsvarande förkunskaper Annat kursmaterial Kurslitteratur: 1.Brev och bouppteckningar Barton, David & Hall, Nigel. Letter Writing as a Social Practice. 2000. Bringeus, Nils-Arvid. Bouppteckningar som etnologisk källa. 1977. Åström, Anna-Maria. Tingen - kulturformens synliga kännetecken, Sockenboarne: herrgårdskultur i Savolax 1790-1850. 1993. Artikeln s. 94-130, speciellt noterna. 26
2. Intervjuer och frågelistsvar Fägerborg, Eva. Intervjuer. I boken Etnologiskt fältarbete. 1999. S. 55-72. Hagström, Charlotte & Marander-Eklund, Lena (red). Frågelistan som källa och metod. 2005. Studentlitteratur, Lund. Klein, Barbro. Nm 223 Personlig hygien. Reflektioner kring frågeslistor, meddelarsvar och vetenskap. 2003. i Boken Frågelist och berättarglädje. s. 69-85 3. Fotografier Langfors, Martha, Suspended conservations of Memory in Photografic Albums. 2001. 4. Materiell kultur Harvey, Karen (ed), History and Material Culture. A Student s guide to approaching Alternativ Sources. London and New York: Routledge 2009. Hemuppgifter (inlämnas) (120.00h) 115265.1 (2013-2014 Hem, familj och släkt (5 sp) Home, family and relatives Målsättningar och innehåll Att ge en översikt över begreppen hem, familj och släkt såväl i bondesamfundet som i nutiden. Analyser av hem, familjer och familjeliv samt av betydelsen av släkt. Förmåga att beskriva och analysera boende och hem samt familjens och släktens betydelser utgående från materialla, sociala och bi-/kulturella aspekter. Insikter om familjernas inbördes relationer samt hur familje- och släktband och med dem förbundna kulturmönster uppfattas som olika slag av identifikationer. Allmänfärdigheter Teoretiskt kunnande, institutionsanalys, förståelse för materiell variation. Undervisningsformer Som läskurs under läsåret 2013-2014. Examinationsformer Essäer. Huvudämnes- och biämnesstuderande i etnologi Beskrivning av andra Grundstudier förkunskaper Annat kursmaterial Kurslitteratur: 27
1. Hemmet Chapman, Tony & Hockney, Jenny. Ideal Homes. Social Change and Domestic life. London: Routledge 2007. Finns även som e-bok. eller Miller, Daniel (ed.). Home Possessions. Material Culture behind Closed Doors. Berg 2001. Finns även som e-bok Saarikangas, Kirsi. Asunnon muodonmuutoksia. 2002. s. 420-447. 2. Familj och släkt Hellspong, Mats och Löfgren, Orvar, Familj, släkt och hushåll. I Land och stad. Malmö: Gleerups 1994, s. 226-284. Family and kinship in Europe. Ed by. M. Segalen and M. Gullestad. London: Pinter 1997. Budkavlen 2009 (Hem och familj) Lindblom, Susanne. Blod är tjockare än vatten. Familjekoordinater Åbo. 2006. s. 81-121. Lönnqvist, Bo. Genesis och släkttradition och släktförening Helsingfors: SLS 2007. s. 11-31. 3. Den mångkulturella familjen Lähteenmäki, Minna. Monikulttuuristen lasten identiteetti. 2001 i Elli Heikkilä et al. Monikulttuuriset avioliitot sillanrakentajina, Web Reports 2, s. 67-70. Viertola-Cavallari, Ritva. Seka-avioliitot yhteiskunnallisena katalysaattorina. 2004. www.migrationsintitute.fi, web reports 2, s. 8-21. Zechner, Minna. Hoivan paikat transnationaalisissa perheissä. 2006. s. 83-103. Kurstentamen (4.00h), Tentamensförberedelser (120.00h) 115266.1 (2013-2014 Konsumtion, ting och identitet (5 sp) Consumption, things and identity Målsättningar och innehåll Förståelse för konsumtionssamhällets dynamik och inverkan på identiteten, fördjupade kunskaper om konsumtion, boende och föremålskultur i förhållande till identitet. Förmåga att klargöra för och analytiskt betrakta hur konsumtion, föremålskultur och boende innefattas i indetitetsbygget i olika nordiska och internationella miljöer. Insikter i nutida konsumtionsteorier, teorier om modern identitetsformering och utvecklingen av etnologisk föremålsforskning. 28
Allmänfärdigheter Teoetiskt kunnande, samhällsanalys, förståelse för materiell variation. Undervisningsformer Som läskurs under läsåret 2013-2014. Examinationsformer Essäer. Huvudämnes- och biämnesstuderande i etnologi Beskrivning av andra Grundstudier förkunskaper Annat kursmaterial Kurslitteratur: 1. Konsumtion Paterson, Mark. Consumption and Everyday Life. 2006. Routledge. Eskilsson, Lena och Fredriksson, Cecilia. Butiken: upplevelse, organisering, plats. Stockholm: Liber 2010 Miller, Daniel, A Theory of shopping. Ithaka, N. Y. Cornell Univ. Press. alternativt Shove, Elisabeth et. Al. The Design of Everyday Life. Oxforn New York: Berg 2007 även som e-bok. alternativt Miller, Daniel, Consumption and its consequenses. Cambridge: Polity 2012. även som e-bok. 2. Ting och identitet Miller, Daniel. Stuff. Cambridge Polity Press 2010. Pirjo Korkiakangas, Tiina-Riitta Lappi & Heli Niskanen (red.). Touching things: Ethnological aspects of modern material culture. 2008. SKS Studia Fennica Ethnologica 11. Sidorna 8-28, 50-90 och 130-146 Bauman, Zygmunt, Consuming Life. 2007. Cambridge: Poltiy Press 2007, finns även som e-bok. Kurstentamen, Litteratur (svenska, nord. språk), Litteratur (engelska) 115267.1 (2013-2014 Etnologisk bildforskning (5 sp) Ethnological photography Målsättningar och innehåll Grundläggande kunskaper om fotografering i etnologiskt fältarbete och om etnologisk bildanalys. På kursen behandlas fotografering som en insamlingsmetod i fältarbete, fotografier som arkiv- och källmaterial och analys av bildmaterial i etnologiska studier. Kunskap om fotografering i etnologiskt fältarbete och kännedom om 29