RE/ERUTTER FINLAND (, 19 3 2 rh

RE/ERUTTER FNLAND (, 19 3 2 rh

RESERUTTER FNLAND 1932 UTSKT FRÅN KOL. UTGVEN AV TURSTFÖRENNGEN FNLAND

söndagar, torsdagar, fredagar, tsdagar, ANM ÄRKNNGAR. Samtlga denna broschyr publcerade tdtabeller gälla under tden 1/631/8, fall cke annorlunda angvts. Utgvaren ansvarar cke för sådana förändrngar tdtabeller och prs, vlka blvt gjorda efter trycknngen. Resande ombedjas att själva kontrollera avgångs- och ankomsttder den gällande tdtabellen»fnlands Kommunkatoner». Närmare upplysnngar lämnas grats såväl muntlgt som skrftlgt resebyråer samt på Turstförenngens Fnland byrå Helsngfors, Norra Esplanadgatan 21. Turstförenngens Fnland medlemmar åtnjuta 10 % rabatt förenngens härbärgen samt å trafkleder. Emedan många svenska ortnamn cke mera användas offcellt t. ex. stats järnvägarnas tdtabeller eller av posten, anges de fnska ortnamnen nom parentes. TECKENFÖRKLARNGAR. k = S = m = måndagar, t onsdagar, to p / = = = lördagar. = X vardagar. = 1. 2. 3. ( järnvägarnas tdtabeller) vagnsklasser. = sovvagn.... snälltåg. = Då dagtecken cke förekommer tdtabellen, är trafken daglg. Ang. sovvagnstrafken fnnas närmare meddelanden»fnlands Kommunkatoner». Aavasaksa 16 Antrea 10, 11 Aulanko-Karlberg 2 Borgå 1 Bors-Gleb 15 Elsenvaara 11, 12 Elvenes 15 Enontekö 16 Haapamäk 2, 12 Hangö 1 Henola 4 Henäves 9 Helsngfors 1, 2, 4, 5 Högland 5 Hämeenlnna 2, 3 matra 9, 10 valo 15 Joensuu 8, 11, 13 Jyväskylä 6, 12 Kajaan 7 Kaj ana 7 Kangasala 3 Karlberg 2 Kaulranta 16 Kem 2, 15 Krkenes 15 Kol 11 Kolttaköngäs 15 Kontomäk 7, 11 ORTSREGSTER. (Sffrorna hänvsa tllrutternas nummer.) Kotka T 5 Kouvola 4, 5, 7 Kuopo 7, 9, 13 Kuusamo 14 Laht 4, 6 Lappeenranta 4, 9 Leppävrta 9 Lnahamar 15 Mkkel 7, 8 Muhos 11 Naantal 1 Nyslott 8, 9, 12 Nådendal 1 Näsjärv 3 Olofsborg 8, 12 Oulu 2, 11, 14 Ounasvaara 15 Paanajärv 14 Petsamo 15 Peksämäk 7, 12 Pelsjärv 11 Pujo 7 Punkaharju 12 Päjänne 6 Rhmäk 2, 4 Rovanem 14, 15 Ruoves 3 Samen 9 Salmjärv 15 Savonlnna 8, 9, 12 Smola 4, 9 Sortavala 11 St. Mchel 7, 8 Suursaar 5 Tammerfors 2, 3 Tampere 2, 3 Tavastehus 2, 3 Torneå 2, 16 Torno 2, 16 Uleåborg 2, 11, 14 Ule älv 11 Vaala 11 Vatolaht 15 Valamo 11 Vehonem 3 Vesjärv 4, 6 Vborg 4, 10, 11 Vpur 4, 10, 11 Vllmanstrand 4, 9 Vlppula 2, Vrrat 3 3 Vrtanem 15 Vuokatt 11 Vuoksennska 9, 10 Vuonslaht 11 Yläluostar 15 Åbo 1 Ähtär 2, 3 2

2S och för RESOR FNLAND. Järnvägstrafken. Passagerartrafken förmedlas av snälltåg, passagerartåg och blandade tåg. Snälltågen sammansättas vanlgen av, och 111 klass vagnar (platsbljett kl. 20:, kl. 10: 111 kl. 5: ), passagerartågen endast av och 111 klass och de blandade tågen sällan av annat än 111 kl. vagnar. För rökare och cke rökare fnnas särsklda vagnar eller vagnsavdelnngar. Vd begagnande av sovvagn bör sovplatsbljett köpas ( klass 120:, kl. 60:, 111 kl. 30: ). Sovplatsbljett kan beställas tdgast 14 dagar förväg såväl på avgångsstatonen som på alla övrga statoner ( sstnämnda fall mot en beställnngsavgft av 5: ). Restaurangvagn medföljer snälltågen HelsngforsVborg, Helsngfors Åbo och Helsngfors Tammerfors. Enkel bljett är gltg endast under avstämplngsdagen för resa om högst 50 km och för längre resa under 5 dagar, avstämplngsdagen medräknad. Bljettprsen 111 klass framgå av nedanstående tabell. Bljettprset kl. är 111 kl. plus 50 0/0 och kl. tre gånger 111 kl.: km P e P" km P e P' km P e P" km P e P" km P e P" km P e P" m n nj m n m 2 200 62 16 50 145 37 00 2801 66 00 420 j 90 00 610 115 00 4 200 64 17 00 150 38 00 285 66 00 425 91 00 620 116 00 6 200 66 17 50 290 67 00 630 117 00 8 250 68 18 00 155 39 00 295 68 00 jfo 92 00 g4o 118 qq 10 300 70 18 50 ] 0 40 00 300 gg qo 4 92 00» 650 11g qo l?59 72 19 00 170 42 00 305 70 00 445 94 00 660 120 00 ] 74 19 50 175 44 00 310 71 00 450 95 00 70 121 00 = 6 450 73 20 00 315 72 00 630 22 00 'S 50 78 21 00 180 45 00 320 73 00 455 95 00 690 123 00 O 600 70 '23 00 so 2 1 00 185 46 00 325 74 00 460 96 00 22 650 190 47 00 465 97 00 710 124 00 24 700 2 22 00 QS 48 qo 330 75 00 470 g 8 00 720 125 00 26 750 4 22 00 200 49 qo 335 76 00 475 93 qo 730 126 00 28 800 86 23 00 340 77 00 740-2 g 00 30 850 88 23 00 205 50 00 345 78 00 480 gg 00 750 127 00 32 900 90 24 210 51 00 350 78 00 485 100 00 34 10 00 92 24 00 215 52 00 355 7g qo 490100 00 760 28 00 36 10 50 94 25 00 220 53 00 360 80 00 495 01 00 770 28 00 38 11 00 96 25 00 225 54 00 365 81 00 500 102 00 780 29 00 4 800 130 00 42 ; 2O O O0 8 SSS 230 55 00 gs 510 103 00 aa nss 235 56 00 520 104 00 a5o 130 00 a% SS s 27 00 240 58 00 380 84 00 530 106 00 qnn 146 00 1o ]o SS HO 29 00 245 59 00 385 84 00 540 107 00 am r4 00 ka a SS 115 30 00 250 60 00 39Q 85 00 550 108 00 1000 162 1W 00 50 14 00 12 J 31 00 395 86 00 52 14 00 125! 32 00 255 61 00 400 87 00 560 109 00 1200 195 00 54 14 50 260 62 00 570 111 00 1400 227 00 56 15 00 130 33 00 265 63 00 405 88 00 580 112 00 1600 260 00 58 15 50 135; 34 00 270 64 00 410 89 00 590 113 00 18001 292 00 60 16 00 140; 36 00 275 65 00 415 89 00 600 114 00 2000 324 00 Kupongbljetter, avsedda för längre rundresor, försäljas på resebyråerna, på alla stadsstatoner och på en del andra större statoner. Prset å kupongbljett är lka med summan av prsen för där ngående järnvägs-, ångbåts- och övrga kuponger, med ett tllägg av 8: bljett kl., 4: kl. och 2: 111 kl. Resan kan avbrytas vd varje järnvägsstaton på den sträcka, för vlken kupong- 3

Deltagare bljetten gäller, varvd bljetten dock bör avstämplas på mellanstatonen. rundturer, anordnade av förenng eller slutet sällskap, erhålla form av en s. k. sällskapsbljett 25 O/o rabatt å bljettprset under förutsättnng att deltagarnas antal är vd begagnande av 111 kl. mnst 20 och vd begagnande av kl. mnst 15. Resgods medföres resgodsvagn enlgt särskld taxa. På varje staton kan resgods lämnas tll förvarng (1: per koll och dygn). Resgodset kan på statonerna försäkras Europeska Varv- och Resgodsförsäkrngs A. B. (preme 2: för varje 1000: ). För tllträde tll perrong bör bljett eller perrongbljett (1: ) uppvsas. På alla större statoner fnnes järnvägsrestaurang. Ångbåtstrafk upprätthålles såväl längs kusterna som på nsjövattnen. Ångbåtarna äro försedda med propra hytter och god restauraton. Bltrafken förmedlas av såväl åutobussar som personblar. En del av bllnjerna stå samtrafk med statsjärnvägarna. Lnjeblarnas taxa är 5070 penn per km. Flygtrafk upprätthålles av Aero Oy., Helsngfors, nom Fnland endast mellan Helsngfors och Åbo. Tdtabeller. Turstförenngen Fnland utger en tdtabell»fnlands Kommunkatoner» (prs 7: ), som utkommer år 1932 1/1, 22/5 och 1/10 och nnehåller tdtabeller för järnvägar, ångbåtar och lnjeblar. Resebyråer. Fnlands Resebyrå, N. Esplanadgatan 19, Helsngfors, flal Stockmanns Varuhus, Älexandersgatan 52. Skolresebyrån, Bangatan 2, Helsngfors, ger upplysnngar beträffande skol- och gruppresor. Upplysnngsbyråer. Turstförenngen Fnland, N. Esplanadgatan 21, Helsngfors, uppgör grats förslag tll turer Fnland och ger upplysnngar rörande resor Fnland. Turstförenngens flaler upprätthålla upplysnngsbyråer Kuopo, Vuorkatu 23, Nyslott, Nälkälnna, och Vborg, Runda Tornet. Dessutom erhållas upplysnngar av Turstförenngens ombud fröken Ester Nkknen Uleåborg, O. Y. Matkatarvke, Asemakatu 12, eller Torkatu 4, Kolmo. Egentlga-Fnlands Turstförenng upprätthåller Åbo en upplysnngsbyrå, Nylandsgatan 1. Resehandböcker. Turstförenngen Fnland har utgett en mängd resehandböcker för olka områden Fnland; erhållas hos utgvaren eller boklådorna. Hotell och restauranger. huvudstaden och de större landsortsstäderna fnnas förstklassga hotell. Prs: rum för 1 person från 30: lunch 1525:,, mddag 2035:,. supé 2540: övrga hotell och resandehem äro prsen bllgare. Drckspengar ges 1015 o/0 på räknngens belopp, fall denna cke upptar 10 /o tllägg för betjänngen. Under turstsäsongen är det skäl att på förhand, telegrafskt eller per brev, beställa hotellrum. restaurangerna kostar frukost 1025:, mddag 1525:, kvällsvard 1530:, på enklare matställen mndre. På kaféer kostar kaffe med bröd. sb:58: 4

med med med med FÖRSLAG TLL RUNDRESOR FNLAND. De denna broschyr beskrvna rutterna kunna sammanställas på olka sätt tll längre rundresor. Här nedan upptagas några av de mest omtyckta rundresorna tll lednng = vd uppgörande av resplaner (förkortnngar: t tåg, b = = båt, m motorbåt, a autobuss): 1. Helsngfors -> t -> Vborg -> t-> matra -* t-+ Vuoksennska -+ b -> Nyslott -> b -S- Punkaharju -> t -> Nyslott -> b -> Kuopo -+t->- Kajana ->t-> Kontomäk -> t -> Vaala -> b/t -> Muhos ->t-> Uleåborg -> t -> Tammerfors (-> t -+ Tavastehus) -» t-> Helsngfors eller Åbo (rutterna 4, 10, 9, 12, 9, 7, 11, 2; c:a 7 dagar; prs kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 762: 50, 111 kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 533: ). 2. Helsngfors -> t-+ Vllmanstrand -> b-> Nyslott -> b-> Punkaharju -> t Sortavala -+ -> b Valamo ->b-> Sortavala -» -> t -> matra -> t -> Vborg -> t -> Helsngfors -> t -> Åbo (rutterna 4, 9, 12, 11, 10, 4, 1; c:a 7 dagar; prs kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 571:, 111 kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 386: ). 3a. Helsngfors -> t -> Vborg -> t -+ matra -> t -> Sortavala -> b <- Valamo -» b -> Sortavala -> t -> Vuonslaht -> m -> Kol -> m -> Vuonslaht -* t -> Joensuu - b -> Nyslott -> b -> Punkaharju -> t -* Nyslott -> b-> Vllmanstrand -> t -> Helsngfors ->t-y Åbo (rutterna 4, 10, 11, 8, 12, 9, 4, 1; c:a 11 dagar; prs kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 767:, 111 kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 537: ). 3b. Helsngfors -> t-+ Vborg -> t -> matra -> t -> Sortavala -> b-> Valamo b-> -> Sortavala->t-> Vuonslaht m-> -> Kol - m-» Vuonslaht ->t -> Kontomäk-+ 1 Vaala-> b/t -> -+ Muhos -> t -> Uleåborg -> t Tammerfors -> (-> t-> Tavastehus) -* t -> Helsngfors eller Åbo (rutterna 4, 10, 11, 2; c:a 7 dagar prs kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 754: 50, 111 kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 559: ). 4. Helsngfors -> t -> Vborg -> t-> matra -> t-> Vuoksennska -+ b Nyslott -» b-> Punkaharju -> -» t -> Nyslott -> b -> Kuopo (va Henäves) -> b-> Nyslott (va Leppävrta) -> t -> (St. Mchel) -> t -> Helsngfors -> t -* Åbo (rutterna 4, 10, 9, 12, 9, 12, 2, 1; c:a 6 dagar; prs kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 654: 50, 111 kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 425: 50). 5. Helsngfors -> t -> Laht b -> -* Jyväskylä -> t -> Punkaharju -» t Nyslott -> b -> -> Vuoksennska -> a matra -* -* t Vborg -> t-> Helsngfors -> t-> Åbo (rutterna 4, 6, 12, 9, -> 10, 4, 1; c:a 4 dagar; prs kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 571:, 111 kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 389: ). 6. Helsngfors -> t-> Laht b -> Jyväskylä -> -> t -* Vlppula -» b -> Ruoves -+ b-> Tammerfors(-> t-> Tavastehus) -> t-> Helsngfors eller Åbo (rutterna 4, 6, 12, 2, 3, 2; c:a 4 dagar; prs kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 304:, 111 kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 213: ). 7. Helsngfors -> t -> Tavastehus a-> -> Pälkäne a-> -> Kangasala -> a -> Tammerfors -» t -> Helsngfors eller Åbo (rutterna 2, 3, 2; c:a 3 dagar; prs kl. tåg Fmk 148:, 111 kl. tåg Fmk 106:). 8. Uleåborg -> t-> Rovanem -+ a-+ valo -> a -> Salmjärv -> a/m Kolttaköngäs -> b shavet -> b -> Lnahamar -> -> -> a -> Salmjärv -> a -+ valo -> a -> Rovanem -> t -> Uleåborg (rutterna 2, 15; c:a 7 dagar; prs kl. tåg Fmk 645: 111 kl., tåg Fmk 591: ). ovan angvna resekostnader äro prsen för sovplatser cke nberäknade'. Möjlgheterna att sammanställa de olka rutterna framgå av den schematska kartan på omslagets ssta sda. 5

Helt RESERUTTER FNLAND. det följande redogöres för Fnlands vktgaste reserutter. Järnvägsbljetternas prs framgå av de tdtabellerna angvna sträckornas längd klometer samt av tabellen på sd. 3. Ångbåts- och blresornas prs fnnas upptagna samband med reserutterna. Rutt 1. HELSNGFORS (HELSNK)KARS (KARJAA) [HANGÖ (HANKO)] ÅBO (TURKU). Med järnväg: 2. 3.1.2.3. 2.3. km 2.3.1.2.3.2.3. 815;1450 1815 O x-helsnk < A 1255-1745 2230 1018;1616 2018 87 Y-> Karjaa -»* 1054 Jl6lB 2028 1205 1735 2146 137 -> Hanko -» 910 14507550 910 1450 1850 -Hanko < 1205 1735 j 2146 1036 ;1622 2034 7777 g 4- Karjaa «1 TÖ3S ;1608 2012 748;14QQ 1715 1310J-1827 j 2315[200 f-» Turku». f Resan från Helsngfors tll Åbo kan även göras med flygmaskn (290: ): 1540 Helsnk 1340 1640 V-»Turku -» t 1245 Helsngfors (Helsnk), landets största stad (255.000 nvånare), är republkens huvudstad, resdensort för republkens presdent samt säte för statsrådet och de högsta domstolarna. Där sammanträder rksdagen. sn egenskap av unverstetsstad är Helsngfors tllka medelpunkten för hela natonens kulturlv, och som handels- och ndustrstad hör den tll de främsta landet. Helsngfors gör tll stt yttre ett övervägande modernt ntryck. De flesta byggnader äro hållna någon ljus färgton, varför staden blvt kallad»nordens vta stad». Märklgt arktektonskt hänseende är Senatstorget med sna offentlga byggnader, Nkolakyrkan, Statsrådsborgen, Unverstetet och Unverstetsbbloteket, alla uppförda under 1800-talets förra hälft nyklasssk stl efter rtnngar av C. L. Engel. Bland övrga byggnader staden gör sg Elel Saarnens storstlade Statonshus gällande. Typsk för arktekturen början av 1900-talet är Fnska Natonalteatern. Det mäktga Rksdagshuset vttnar om vad man kan åstadkomma av fnsk grant. Berghälls grantkyrka med stt vackra torn behärskar vyn över stadens norra delar. Bland museer och konstsamlngar må främst nämnas Natonalmuseet, som bjuder på mycket av hstorskt och etnografskt ntresse. Ateneum får man en god bld av fnsk konst. Där fnnes dessutom flera betydande utländska konstverk. Snebrychoffska samlngarna, hopbragta och donerade tll staden av en rk konstvän, gömma på många verklga pärlor av äldre konst. Bland sevärdheterna Helsngfors omgvnngar bör främsta rummet nämnas Fölsön (Seurasaar), ett etnografskt frluftsmuseum med rka samlngar. Söderom staden lgger den på sju öar uppbyggda gamla fästnngen Sveaborg (Suomenlnna) med ntressanta hstorska mnnesmärken från det svenska väldets td Fnland. nära Helsngfors lgger den pttoreska staden Borgå (Porvoo), skaldernas och konstnärernas stad, med natonalskalden J. L. Runebergs hem, bevarat orört skck. 6

k Åbo -> CP 3. 3. 2. 2, X Helsngfors Borgå med järnväg: ;km 2.3.;3, 3. 3. 2. 3." 1! Helsnk -V 0 8 11" 15 17 2035 Porvoo <- Y62 \ HP*) 13Q8 jgsa ;g<» ; 2209 km 2. \ 3. 3, 2~3~ Porvoo -> 0 7" 92 13" \ 7552 7955. Helsnk <-- V 62 8 15'Q ] 77*» [ 27" Helsngfors Borgå med ångbåt (s/s»borgå» och»j. L. Runeberg»; kl. 23:, kl. 16: ): s 700 X 0 30,530 g, «Helsnk... A s 22" 9* 5, 19* s s 13 X 13", 1900 V -> Porvoo... s 79 X g' s, 763 Helsngfors Åbobanan går genom gamla kulturbygder. Kars Hangö med järnväg: tdtabell, se tdgare. Hangö (Hanko) är en av Fnlands mest bekanta hamnstäder. Som bad- och kurort (härlg sandplage) har staden sedan gammalt ett välstadgat anseende. Helsngfors Hangö med ångbåt, yttre farleden (s/s»ohonna»,»lmatar» och»arcturus»; kl. 75:, kl. 50: ): s 1130 f / jgoo g < Helsnk 4- k\to 1700 s ' 173 Q 70Q f Hanko to 11 >. -» Helsngfors Hangö med ångbåt, nre farleden (s/s»lma»,»norden» och»ahkera»; HelsngforsHangö kl. 45:, kl. 30:, Helsngfors Åbo kl. 65:, kl. 50: HangöÅbo kl. 55: kl. 40:,, ): t 15'3, k / 15'3, 15'3\ -Helsnk..4- Ut 2300, p 1200, s 23*3 k 830, 5 40o\.-» p 330, s 1500 k 1300, to 900, s 80o\ 4-Hanko \t uoo, to 1700,...-> s 11 to 1800, to 2QOQ, s 19Q0\Y-»Turku....-» %\m S, k 76, / 6 Mellan Kars och Åbo utbreda sg på båda sdor om banan vda odlngsområden, vlka höra tll de fruktbaraste södra Fnland. Åbo (Turku) är Fnlands äldsta stad och landets forna huvudstad (65.000 nvånare). Alltsedan krstendomen av svenska konungar och präster nfördes landet, har Åbo vart bskopssäte, numera ärkebskopssäte. Där fnnes landets äldsta hovrätt (grundl. 1623), och där grundlade drottnng Krstna 1640 landets första unverstet. Efter Åbo brand år 1827, då så gott som hela staden lades aska, överflyttades detta unverstet tll Helsngfors, som något tdgare blvt landets huvudstad. På ensklt ntatv upprättades Åbo år 1919 ett svenskt unverstet och år 1922 ett fnskt unverstet. Som handels- och ndustrort ntar staden en framträdande plats. Stadens förnämsta sevärdheter äro domkyrkan och slottet. Domkyrkan, som omtalas första gången år 1229, har under århundradenas lopp underkastats många förändrngar och återfnnes den såväl romansk rundbågs- som gotsk spetsbågsstl. Med sna talrka kapell, gravmonument, fresko- och fönstermålnngar hör denna kyrka tll Fnlands och Nordens ntressantaste hstorska mnnesmärken. Här äro många fnska och svenska stormän begravna, medlemmar av ätterna Tott, Creutz, Brahe o. a. Här vla även de jordska kvarlevorna av Karn Månsdotter, Erk XV:s olycklga drottnng. slott, som reser sna mäktga gråstensmurar vd mynnngen av Aura å, är den äldsta av Fnlands medeltda borgar. Slottet grundlades under 1200- talet, men stod färdgt först långt senare vd 1500-talets slut. Numera nrymmer slottet Åbo stads hstorska museum med rka samlngar, som erbjuda vktga källor tll kännedomen om Sverges och Fnlands tdgare kulturförhållanden. Åbo fnnes även ett konstmuseum av rang, där synnerhet fnsk konst är väl företrädd. närheten av Åbo lgger den dyllska llla kurorten Nådendal (Naantal), som lkaledes leder stt ursprung från medeltden och fordom var bekant för stt bh-gttnerkloster. 7

12356 6'* 14'* 14* 22** fa 316! 328 "418 3281!! 443! j 635. 1618 ' : ~ 6l) 4-Turku g 4-Elsenvaara. \ l-f-haapamäkl^a^osx^o Senäjok 4-Kontomäk 4-Rovanem 2. Hämeenlnna.-»- «Oulu -»Tampere Kangasala. 2207 77«Två 2230! 12315 12*0 11420 1145! 1107; 937 720' ;2017 2005 1925 1 1045" Rutt 2. HELSNGFORS (HELSNK)TA VASTEHUS (HÄ- MEENLNNA)TAMMERFORS (TAMPERE)HAAPA- MÄKULEÄBORG (OULU)KEMTORNEÅ (TORNO). Med järnväg: 2.3.2.3.2.3.! 3.! km!2.3.2. 3.'2.3. fa! fa!! fa!1055 16101835 2050 o lhelsnk A 80ooo2:2so':8o23o! 1257J183621322313108 552 726 957816112029 1339:19282227;2359147! Y -»-Tojala -»j 506 631; 858J15291933 1838; 2330; : < 910 16<8 18**, 18** 16"... 77=5, 77" 1838 2330 A 5041 626 j843115261918 275 -»Turku 77 7. 13421193612235! ÖÖ2!1427 2038J2332 050187 -» 420! 5351 740'=444181 s 1455; 108 Tampere 405 51 sj 1729Jj 237 328276' Vlppula -» 148' 238' 1805; 401301 y-»-haapamäk.,-»- 113 J 158; ~ j!! '< 2038' 6'* 37W -»... -»Jyväskylä "722*" 22** B> ~.-» ; 14'*: 646' -»Elsenvaara. 1 14* 14* 302' o 1420.4-14'* 14'* 202 15'5 22** 4-Jyväskylä....; 6'* 6'* 141 1825; 1825! 4181! Haapamäk..a 052 "14Ö 7 " "Pfo4r "ZT 523346! 2349! 1937 523 346 Ähtär -» \ 2349; 027 7001419!..-»j 2207 2122: gl -»-Senäjok...-» j 748 2210! 736 :Senäjok..... 2138 630 1550 753 Y -»-Oulu -»( 1310 ;23s; " 77"! 5791 -»KontolnäT ZZ~rj,soyZ^ 635', 1499; -»Vpur...-»' 23'0; ' 11* o,.4- ; 17*8 ; r 6so.7. 1248 ; 2247^7 926; 1919 859jY-»Kem -»- 1018 '~~ 73"» "973 -»Rovanem s*ö HZ 7625! s*o 16*5. 4- ~ 13Q8 A QO6 935; 1934!(Kem 1020! 2024 885!Y-»-Torno -»- 920 j 1303', '-»Kaulranta TT'-» ' 6**! ' U^S'^ Helsngfors Tammerforsbanan leder norrut från Helsngfors genom tätt bebodda trakter. Vd Rhmäk tager Vborgsbanan av österut (se rutt 4). Tavastehus (Hämeenlnna) är det gamla slottet ägnat att tlldraga sg resenärens uppmärksamhet. Tavastehus slott eller Tavasteborg, som det ursprunglgen kallades, är enlgt samtda krönkor uppfört av Brger Jarl 12491250. Numera användes det såsom fängelse. klometer norrom staden lgger den vdsträckta vackra parken Aulanko- Karlberg med storartade utsktspunkter. Tursthotell. Tavastehus Pälkäne Tammerfors, se rutt 3. Tojala, bbana tll Åbo (tdtabell se tdgare). Tammerfors (Tampere; 58.000 nvånare) är Fnlands mest utpräglade ndustrstad,»fnlands Manchester». De ndustrella nrättnngarna äro uppförda på stränderna av den mäktga forsen Tammerkosk, som är deras kraftkälla. Bland sevärdheter må nämnas Tammerfors stfts domkyrka med väggmålnngar av Enckell och Smberg, Tavastbron med ståtlga skulpturer av en av Fnlands största nulevande skulptörer Vänö Aaltonen, samt Teaterhuset där nvd, Konstmuseet Engels stl och talrka mponerande fabrksbyggnader. På ett berg nvd Mustalahtreser sg Näslnna, 8

där Tavastlands museum är nrymt. Västerom staden, på Pyhäjärvs strand, höjer sg den natursköna Pyynkk-åsen med utsktstorn. TammerforsRuovesVrrat, se rutt 3. Vlppula, ångbåtslägenhet tll Ruoves (se rutt 3). Haapamäk, ElsenvaaraHaapamäkbanan österfrån (se rutt 12). Ähtär, autobuss tl Vrrat (se rutt 3). Från Senäjok norrut löper banan över Österbottens mlsvda odlade slätter, förb välmående byar, passerar talrka älvar, vker av tll Gamlakarleby (Kokkola) stad vd Bottnska vken och fortsätter sedan tll Uleåborg. Uleåborg (Oulu) är norra Fnlands största stad (24.000 nvånare) och centrum' för det stora länets affärslv och kulturella strävanden. Norrom staden dånar Merkosk, den ssta av Ule älvs mäktga forsar före dess utlopp Bottnska vken. forsen lgger ögruppen park- och broanläggnngar. Hupsaaret med UleåborgKontomäkSortavala Vborg, se rutt 11. UleåborgKuusamo, se rutt 14. Från Uleåborg fortsätter järnvägen norrut längs kusten och över talrka strda älvar. Kem stad med betydande trävaruexport lgger vd Kem älvs mynnng. KemRovanem, se rutt 15. Mäktga bågbroar över Kem älvs båda utloppsarmar. Torneå (Torno) stad lgger vd Torne älvs mynnng på gränsen mellan Fnland och Sverge. Här sammanbndas Fnlands och Sverges järnvägsnät medels banan mellan Torneå och Haparanda. TorneåKaulrantaEnontekö, se rutt 16. Rutt 3. TAVASTEHUS (HÄMEENLNNA)KANGASALA TAMMERFORS (TAMPERE)VRRATÄHTÄR. Tavastehus Tammerfors med bl (25: ): 1025, 1855 km Hämeenlnna <- A 835, 1635 1140, 2010 46 Pälkäne -» ' 700, 1500 1220, 2040 62 Kangasala -» 630, 1430 1250, 211Q 82 y -»Tampere -> 6QQ, 14QQ Tavastehus, se rutt 2. Från Tavastehus går landsvägen genom välodlade trakter förb Hattula gamla kyrka tll Pälkäne kyrkby. Därefter följer vägen krönet av Véhonem ås (tursthärbärge, utsktstorn) och går vdare över Kejsaråsen mellan Rone och Längelmäves tllkangasala kyrka samt därfrån tll Tammerfors. Dessa av Zacharas Topelus besjungna trakter bjuda på sällsynt vackra vyer med allt vad landets nlandsnatur har att vsa av vemodg skönhet och tjusande behag. Tammerfors, se rutt 2. TammerforsRuovesVrrat med ångbåt (s/s»tarjanne» och»pohjola»; TammerforsRuoves kl. 30:, kl. 21:, Tammerfors Vrrat kl. 45:, kl. 35: ): X 1515, t, to, 1 1015 jgtamperea 5 2130, k, p 1300,x1015 X 1930, f, fo, 1445 1 Ruoves -» s 1715,*, p Bo,X 600 t, to, 1 182o Y-»-Vrrat -> 5 13QQ,k, p 500 Automoblförbndelse vardagar från Selvks brygga nära Ruoves kyrkby tll Vrrat (från Selvk efter båtens ankomst 19.00, från Vrrat 5.00 tll Selvk). Ångbåtsleden går över den öppna och vdsträckta sjön Näsjärv och fortsätter genom smala, kanalserade vatten 9

B*B] 11 4, 22'3 1104. 7006 334192 1059 4-Kotka (Smola ~ ~..A.-» 203*. Med 525 lw 7*5. 22«2 tll sjön Ruoves, på vars västra strand Ruoves kyrkby är belägen. RuovesVlppula med ångbåt (s/s»nto»; 12: ): -» Ruoves s, m, ( k, p 1200, //, to, 1450 Vlppula Y s, m, k, p 1530, //, to, / 1825 -» Vlppula g m, t, to, 600, s, k, p 500 Ruoves 4- Y m, t, to, 930, s, k, p 830 Från Ruoves tll Vlppula även blförbndelse. Vlppula, se rutt 2. Från Ruoves fortsätter TammerforsVrratrutten norrut över Tarjanne stora fjärd med dess hundratals holmar. Genom en kanal kommer man tll Vsuves och Vaskves, vd vars norra ända Vrrat kyrkby är belägen. VrratÄhtär med bl (13: ): km X 715, 1500 1 Vrrat 1 X 705, 1430 X 904, 1635 43 j Y -» Ähtär -»f X 525, 1245 Ähtär, se rutt 2. Rutt 4. HELSNGFORS (HELSNK) LAHTKOUVOLA VBORG (VPUR). Med järnväg: 2. 3.J1.2.3. 2. 3. j 2. 3. fal km fal'2. 3.!2. 3. 1.2.3.'2.3. 0.. lhelsnk 748 838J114o!;847;1952 -» 12551-1435J1833 110 227 130 Laht 453 503, 851!-1637]1647 1414 ;1530]1954 230 Y-»-Kouvola...-»( 336 308 723^5331458 1709: 1709 21** 7*5 7*s : 243 -»Kotka 2230 2230 5*3 1300...-> 130c 2252' 225*! 46s\ -»Kuopo.. 1750. 1750. 625 170 A \\6s9\ -»Kontomäk.4-170T; 1701: 625] 6*31 ' 1750: 1750; 4-Kuopo...4- ':: 110*', r»\ 13QQ. 1300, 2230 2230... 7*5, 7*5. 1 22«\ 17001709 1434 ;15402008! 300 J 4001 (Kouvola...«" "2582135! =15231 431 1614-16532151 517 559 273 Y-ySmola -» 054 031 fl 4091248 7735 7735 2238 658 638,\ 292 -»Lappeenranta-» 23*5 23*5 12'5J2>5 1617,116542154] 526.. 605.«"A^ o49 026 'j 14081246 1712;17302249; 634 700[313 Y-»-Vpur -» 23502320 ;;1330.1150 19431 1943 70Ö6,; 335 -»matra...-» ' 203*\ S" 223«l 223«430 1323. 1323.\ 491, -»Sortavala. 1730, 1730'. -» 101 [! 1724-1724 624. -»Joensuu...-> 73251 7525] 7'2 20'8< 20'8\ 705' -»Vuonslaht.-> 1838 6*B -»Oulu...-»'..'. Helsngfors Vborgsbanan tager av vd Rhmäk österut från Helsngfors Tammerforsbanan. Laht är Fnlands yngsta stad, som utvecklats snabbt. Stadshuset är uppfört efter rtnngar av Elel Saarnen. Laht är statens stora radostaton uppförd. Från huvudbangården utgår en 4 km lång bbana tll Vesjärv hamn, varfrån Päjänne-båtarna avgå (se rutt 6). tåg eller bl kan man göra en avstckare tll Henola, en lten dyllsk stad vd Jyränkö ström; modern badanstalt. Efter Kora staton går banan på en hög bro över Kymmene älv. Från Kouvola utgår Savolaksbanan norrut (se rutt 7) och Kotkabanan söderut (se rutt 5). Från Smola går en kort bbana tll Vllmanstrand (Lappeenranta; se rutt 9). Vborg (Vpur), som lgger vd en av Fnska vkens nre bukter, är en av Fnlands äldsta och mnnesrkaste städer (68.000 nvånare). Bland sevärdheter må nämnas det ståtlga slottet, uppfört slutet av 1200-talet, och det s. k. Runda Tornet på Salutorget, en kvarleva av de fäst- 10

77/2 18* -»*/n 722» 733 nngsverk, som forna tder omgåvo staden. Runda Tornet nrymmer nu en stlenlgt nredd restaurang. Moderna ståtlga byggnader äro Elel Saarnens Statonshus samt Konstmuseet, uppbyggt på de gamla Pantsarlahtvallarna med härlg utskt över havet. Halvannan klometer norrom staden lgger det gamla godset Monrepos med sn natursköna park engelsk stl, anlagd början av 1800-talet. Åt motsatt håll, på andra sdan staden, lgger Papula folkpark med utsktstorn. Rutt 5. HELSNGFORS (HELSNK)HÖGLAND (SUUR- SAAR)KOTKAKOUVOLA. HelsngforsHögland med ångbåt (s/s»södern»; kl. 100:, kl. 70:): 4 /a- 23 /7! 30 /7-13 /s 6 / 6 16 - /8 / 1500 ; / 1400 (Helsnk 777 845 / 2300 / 2200 V -> Suursaar -»- m 100 Högland (Suursaar) höjer sna väldga berg mtt ute Fnska vken. Tack vare sn storslagna natur samt fna sandstränder och blankspolade klppor har Högland blvt en omtyckt sommarort. Där upprätthåller Turstförenngen under tden 10/625/8 en restaurang; rum hyras hos ortsborna. HöglandKotka med ångbåt (s/s»suursaar»; kl. 30:, kl. 25:, 7 och 5 35: ): s 1900, k 1630, / 1030 Suursaar * A 7771100, to 1200, /2030 s 2130,* 1930,71330 V-» Kotka... 815, to 915, /1800 Kotka stad lgger vd Kymmene älvs (Kymjok) utlopp Fnska vken; stor ndustrstad, en av huvudorterna för Fnlands sågndustr. Med järnväg: 2. 3. 3.!2.3. 2. 3.1. 2. 3. 3. 2.3.1 2. 3. j, km!. fal! fa :! 545 1000 1300 2230 o g«kotka. < A 745 917; 1709! 2124 703 1123 1423 036 51 Y>.Kouvola -» 550 755] 1542] 2010! -» 77«j 7*B 243 -»Helsnk 23*0 75'5 9501 63*\ 172 -»-Vpur.-» 23*0 J5lB Banan från Kotka går norrut genom Kymmene älvdal. Kouvola, se rutter 4 och 7. Rutt 6. LAHTJYVÄSKYLÄ. Från Laht järnvägsstaton tll Vesjärv hamn antngen med bl eller tåg. Med järnväg: km 1436' o»laht. A 824 1442 4 f-» Vesjärv -» 815 VesjärvJyväskylä med ångbåt (s/s»suom» och»jyväskylä» vardagar drekt, söndagar från Vesjärv tll Teh och vce versa med s/s»taru», och från Teh tll Jyväskylä och vce versa med s/s»suom», då byte av båt således äger rum Teh; kl. 80:, kl. 60: ): 1445 * Vesjärv a 300 300 V-» Jyväskylä -» 1430 Från Vesjärv hamn går farleden över Vesjärv tll Vääksy kanal, som, grävd genom ett smalt näs, leder tll Päjänne, Fnlands största nsjö näst efter Samen. Naturen krng Päjänne är mestadels dyster med höga, branta klppstränder, men här och där ser man leende vkar öppna sg, skuggade av lummg björkskog. Teh är Päjännes största fjärd. Norrut smalnar sjön betydlgt. 11

fal ~~ 4- < y->- -> Oulu -» 6* s \~~ Jyväskylä stad är belägen vd norra ändan av Päjänne vd stranden av Jyväsjärv. Staden är om sommaren nbäddad leende gröna parker och trädgårdar. Kulturcentrum för denna trakt. JyväskyläHaapamäk och JyväskyläElsenvaara, se rutt 12. Rutt 7. KOUVOLA ST. Med järnväg: MCHEL (MKKEL)KUOPO KONTOMÄK. 1 2. 3. 2. 3. : : : ] ; ; 2. 3. '2. 3. km ~ fal 2255 7220 <- Helsnk :' 700 1347 23*0 1330; 4-Vpur 6 17'* 3* "322 1538 0' Kouvola 150 1406 642 1842 113 Mkkel y 2250 1113 828 2022 184 Peksämäk >) 2042 914 17* o 038'; 342 -» Haapamäk -» 11*ö 4*ö 1412 20*, \ 371 -»Elsenvaara -» \ 14* o 3 * 302 14*0 ; Elsenvaara 2» 2 14'* 420 1140, Haapamäk [ 0 38 17*3 848 2040 Peksämäk <A 2015 j 846 1104 2252 273 -»Kuopo -> 1750 625 1126! 1KuOpO X 1723 1 1707 467 Kontomäk ->( 1144 "22^~ " 633 KouvolaKontomäkbanan (Savolaksbanan) begynner vd Kouvola staton på HelsngforsVborgsbanan (se rutt 4) och går rktnng norrut. Vd Harju staton går järnvägen över Kymmene älv och sedan vdare utmed stränderna av flera nsjöar. St. Mchel (Mkkel) lgger vd en lång smal vk av Sanen. Från det höga vattentornet på Nasvuor öppnar sg en vdsträckt utskt över staden och dess omgvnngar. Norrom staden höjer sg en vacker ås, kallad Pkku (Llla) Punkaharju, och söder den höga åsen Kahunharju. St. MchelNyslott, se rutt 8. Peksämäk, knutpunkt för Savolaks- och Elsenvaara Haapamäkbanorna (se rutt 12). Kuopo stad (24.000 nvånare) vd foten av Pujobacken är belägen på en vacker udde Kallaves. nom staden observeras domkyrkan, uppförd av gråsten början av 1800-talet, samt museet, vlket nrymmer naturvetenskaplga och hstorskt-etnografska samlngar. Tll staden hör även den sydost långt Kallaves utskjutande udden Vänölännem med vacker park. Vda prsad är Pujobacken (230 m över havet), från vars torn man har en storartad utskt över omnejden, en av de vackraste vyer hela Fnland. KuopoNyslott, se rutt 9. KuopoJoensuu, se rutt 13. Från Kuopo norrut går banan på en 4 km lång vall tvärsöver Kallaves, följer sedan stränderna av flera sjöar och når slutlgen genom vdsträckta skogstrakter Kajana, vd östra ändan av Ule träsk. Staden Kajanas (Kajaan) märklgaste sevärdhet är forsen Ämmäkosk. På en holme forsen synas runerna av Kajaneborg, som uppfördes under 1600-talet och blvt bekant genom två berömda svenskar, som suttt fängslade nom dess gråstensmurar, nämlgen Johannes Messenus och Lars Vvallus. Savolaksbanans slutpunkt är Kontomäk staton vd Nurmes Uleåborgsbanan (se rutt 11). 12

Rutt 8 ST. MCHEL (MKKEL) NYSLOTT (SAVONLNNA) JOENSUU. St. MchelNyslott med ångbåt (s/s»mkkel»; kl. 75:, kl. 60: ): m, k, p 1215 \m<- Mkkel m, k, p 8.00 t, to, 800 V -»-Savonlnna...-> s, t, to 1300 St. Mchel (Mkkel), se rutt 7. Båten följer tll en början en smal farled från St. Mchel söderut och går därefter genom en kanal ut på den av klppstränder kantade sjön Louhves. Sedan smalna vattnen åter vd Puumala sund. Båten lgger över natten Lohkosk och fortsätter följande morgon genom en rk arkpelag av små holmar tll Nyslott. Nyslott (Savonlnna) stad är byggd på flera holmar sundet mellan Haapaves och Phlajaves. Staden är en av Fnlands märklgaste turstorter med väl besökt badanstalt och den stora medeltda borgen Olofsborg (Olavnlnna), som är cke blott Fnlands vackraste och bäst bevarade fäste från forna tder utan även anses vara ett av hela Nordens märklgaste hstorska mnnesmärken. Nyslott Elsenvaara och NyslottHaapamäk, se rutt 12. Nyslott Vuoksennska Vllmanstrand och Nyslott Kuopo, se rutt 9. NyslottJoensuu med ångbåt (s/s»orves» och»orves» ; kl. 90:, kl. 70: ): 1300 «Savonlnna A 800 800 Y-»- Joensuu -»- 1345 Sedan ångbåten lämnat Nyslott går färden förb Olofsborg ut på Haapaves och därefter över Haukves sjö. Orav kanal passeras, härefter blr farleden smal och krokg, men vdgas den stora sjön Orves. Fortsättnngen består åter av smala och grunda farleder, utmärkta med otalga prckar, tll Pyhäselkä, från vars nordlgaste ända en trång farled för tll Joensuu stad vd Pelsjok älvs mynnng. Stadshus byggt efter rtnngar av Elel Saarnen. JoensuuVborg och JoensuuKolVaalaUleåborg, se rutt 11. Rutt 9. VLLMANSTRAND (LAPPEENRANTA) VUOKSEN- NSKANYSLOTT (SAVONLNNA) KUOPO. VllmanstrandVuoksennska Nyslott med ångbåt (s/s»savonlnna» och»matra»; Vllmanstrand Vuoksennska kl. 15:, Vllmanstrand Nyslott kl. 9575:, kl. 55:, Vuoksennska Nyslott kl. 9070:, kl. 50: ): Xl3OO Lappeenranta..'. < X 700 X 1530 ~ Vuoksennska >. X 430 1515 4 < 80Q V > Savonlnna >. 2330 13QQ Den båt, som avgår på lördagen från Nyslott, övernattar Puumala och anländer tll Vuoksennska söndag 7.30. Vllmanstrand (Lappeenranta) lgger på en av Salpausselkäs sluttnngar mot Samen. Staden är den sydlgaste ändpunkten för sjöfarten på Samen. Badanstalt. Från staden går en bbana tll Smola staton på Helsngfors Vborgsbanan (se rutt 4). Ångbåten passerar Sama kanals norra mynnng och kommer sedan ut på Stor-Samens vda fjärdar, där man ställvs cke kan skönja land vd horsonten. Vuoksennska 13

701! 632-752; 23? 18" "~S«"~ 7">, 72?. hamn anlöpes; nvd hamnen en staton med samma namn, varfrån resenären kan taga tåg eller bl tll matra (se rutt 10). Från Vuoksennska fortsätter ångbåten norrut tll Ruokolaht kyrkby och vdare genom många trånga sund tllbaka ut på Stor-Samen. Efter Puumala sund smalna vattnen åter. Båten lgger över natten Sulkava kyrkby. Färden vdare tll Nyslott (se rutt 8) går genom en rk och omväxlande arkpelag. Mellan Nyslott och Kuopo gå tvenne ångbåtsrutter, den ena över Henäves, den andra över Leppävrta. NyslottHenävesKuopo med ångbåt (s/s»henäves» och»henäves»; kl. 8570:, kl. 55: ): 1315 a Savonlnna A 700 70Q Y-» Kuopo -> 140Q Sedan Henävesruttens båtar lämnat Nyslott följa de Joensuurutten ända tll Orav kanal. Därfrån fortsätta de med nordlg kurs fram mellan otalga holmar, som ge sjön karaktären av en kanal eller flod. Båtarna övernatta Henäves kyrkby, varfrån de fortsätta genom Karvo kanal ut på Kallavess vda vatten och vdare tll Kuopo stad (se rutt 7). Nyslott LeppävrtaKuopo med ångbåt (s/s»leppävrta» och»leppävrta»; kl. 8570:, kl. 55: ): 1310 Savonlnna A 800 800 Y^- Kuopo -> 135Q Leppävrtaruttens båtar följa efter avfärden från Nyslott tll en början samma farled som Joensuubåtarna, vka sedan av åt nordväst över Haukves och anlöpa därefter bl. a. Varkaus köpng. De övernatta Leppävrta kyrkby. Från Leppävrta går rutten genom Kormus kanal och fortsätter över Kallaves tll Kuopo (se rutt 7). Rutt 10. VBORG (VPUR) MATRAVUOKSENNSKA. Med järnväg: km 3.!2. 3. 2. 3. 2. 3. 2. 3. 3. 2. 3. - - Helsnk...-> [ Vpur -* g 0 «747 1036[ 1310 1524; 1750 2032 Antrea <-T 40 858 H44 1416 1631 1846 2139 Elsenvaara...-> T~ :] 3 \ l 14 \ 1&Q Antrea -> "" 5301 913 1156 1425 '1643"1855 2151 matra <- 72 656 looej 1244 1518 1738 1943 2246 matra ~> 10" 1245"1523! 1741 1944 2250 1955; 2301 Vuoksennska.<- y 79 715 1Q22J1256 1534J1753 km 2. 3. 2. 3.2. 3.2 3.2. 3.j 3. j3. 3. Vuoksennska.->» 0 1030;1500J2030 1300J2240 1630 matra +- ] 7 8031040 151012040 1310-2250 1646 -> matra : 813 1050 15221205213202300 1652 Antrea <- y 39 725 912J11401615;21 451410J2350 1822 Elsenvaara... J72W Jl 37 \ j 2&\ 20"* Antrea ->»; 735 J 924-1144:163 2156j416 5. Vpur <-f 79 842:1030124817402303(1514 J. Helsnk ~392<f ~^ matra staton lgger en klometer österom matra världsberömda fors. På västra stranden en park med förträfflga utsktspunkter. matra storartade kraftverk, byggt åren 192529, förser hela södra Fnland med elektrsk ström. Tursthotell. Från matra fortsätter järnvägen 7 km norrut tll Vuoksennska staton vd Samens strand. VuoksennskaNyslott och VuoksennskaVllmanstrand, se rutt 9. 14

. : 03«114o : 20" j 76" : 2059 12236 77«77", 445 828311 1105392 1 23Q5J774 18>Q\\1499 : Joensuu ' -x -x -x -X 42 \ Rutt 11. VBORG (VPUR) ELSENVAARA SORTAVALA VALAMOJOENSUUKOLKONTOMÄK- VAALAULEÅBORG (OULU). Med järnväg: 2. 3. 2. 3. 2. 3. 2. 3., 2. 3. 2. 3. 2. 3. 2. 3.. km! j fa fat &a 2320 r~j 722 75 5 ' Helsnk.. ' 78" 7<" 828 1036 1750 2310 o* Vpur... 635:1248 1740 2233 922J1144J1846J 018 40; Y-x Antrea... t 524 1 144:1631 2141 "S»]7os!. ~7Tmatra. ~fj 6 5s f 72«22" 934:1154 1850 028 g 5131131 162212129 1137:13562046 229113 T->Elsenvaara-x «309 93514281930 763'. 23": 5" 1941 -y Savonlnna ' 23" "6«77" 76" 4581 -y Haapamäk -y 11" Haapamäk : 77" 6>s\ 23*0 <- Savonlnna 5" 23" 1152: 254 <- Elsenvaara <- A 242! 918 1915 1323 430 178 -> Sortavala. -x 101 745 1730 1342 Sortavala. : 044 1707 1724 -y Joensuu.. 1325 2112J 1742 \ 848.. 2055J 2017 Vuonslaht -x 1836J 2.3.2.3.J 729 580 y-x Kontomäk -x g 1135 2. 3.2.3. -yßuopo.. \\~~6' '~ " -+, f- '17501 Kontomäk A 1119 1728 j 445113451. 11955 Vaala -x! 924:1534 1920 ; 63352h73S 2120 710 Muhos ;... 74614011736 751;1605[1900:2213 746 -> y-xoulu 648,1304 1625 8757~ -ytorno~rr. 920\ BQo\ "" ' 7ff*\ 2ff>o -y Helsnk.. Vborg (Vpur), se rutt 4. Antrea, förgrenngspunkt för den tll matra och Vuoksennska ledande banan (se rutt 10). Elsenvaara, förgrenngspunkt för ElsenvaaraHaapamäkbanan (se rutt 12). Sortavala stad lgger vd en vk av Ladoga. Rk skärgård. Vakkosalm park höjer sg ett utsktstorn med vd vy över Ladogas skärgård. SortavalaValamo med ångbåt (s/s»valamon Luostar»; tur och retur sammanlagt 35: ): Ve- 15 /. Ve- 15 /6 /77, / 1400 Sortavala 5 A 1815, /1215 777, / 1615 V-» -» Valamo > 5-16QQ, /QQQ 16 /6-31 /8 : 16 /6-3!/ 8 s 815,1930, X 1400 Sortavala a s 1815, X 1215, /2115 5 1030, 2145, x 1615 Y-!- Valamo, -»t 5 1 6QQ, X QQQ, /1 9QQ Ögruppen Valamo är belägen norra delen av Ladoga, Europas största nsö, nsjö, och räknar ett fyrtotal större och mndre öar. Huvudön är 9 km lång och 7 km bred. Stränderna höja sg brant ur den djupa sjön, landet är berggt och skogklätt. På huvudön fnnes ett ryktbart greksk-katolskt kloster, Valamo kloster, vlket enlgt tradton grundades år 992, då två eremter, Sergj och Herman, anlände dt från Athos och samlade krng sg ett antal lkasnnade. Klostret upplevde en glansperod under 1800-talets senare årtonden, då dess rykte nådde över hela den greksk-katolska världen 15

nvd och stora plgrmsskaror vallfärdade ht. Klostrets förnämsta sevärdhet är den praktfullt nredda och smyckade Förklarngskyrkan, som utgöres av tvenne ovanpå varandra lggande kyrkbyggnader och från vars 70 m höga torn en storslagen utskt öppnar sg över öarna och den väldga sjön. På Valamo fnnas förutom huvudklostrets kyrka talrka mndre kapell, s. k.»skter». Bakom klostret lgger den gamla kyrkogården, där klostrets föreståndare vla och där man tror sg veta, att även den svenske konungen Magnus Erksson Smek blvt begravd. klostret fnnes ett hotell för turster och plgrmer. Från Sortavala fortsätter järnvägen norrut genom glest bebodda trakter. Joensuu, se rutt 8. JoensuuNyslott, se rutt 8. JoensuuKuopo, se rutt 13. Från Vuonslaht staton förmedlas trafken över Pelsjärv tll Kol av m/s»ukko-kol» (15: ).»Ukko-Kol» möter Vuonslaht vd tågens ankomst kl. 11.08, 18.34 och 20.15. Pelsjärv är en av. Fnlands största sjöar. mponerande är den västra strandens mäktga höjdsträcknng med Kolvaara, vars högsta topp Ukko-Kol når 348 meter över havet och 254 meter över sjöns yta. Den härlga naturen med praktfulla utskter har gjort Kol tll en av de mest omtyckta turstorterna Fnland. Helt nära toppen av Ukko- Kol lgger Turstförenngens tdsenlgt nredda härbärge. Från Vuonslaht följer järnvägen stranden av Pelsjärv ända tll Nurmes och går därefter vdare genom glest bebodda skogstrakter. Ett stycke söderom Vuokatt staton reser sg den ödslga Vuokatthöjden (351 m) med vacker utskt. Kontomäk, anknytnngspunkt för Savolaksbanan söderfrån (se rutt 7). Järnvägen fortsätter västerut på norra stranden av Ule träsk (Oulujärv). Vaala lgger vd Ule älvs (Oulujok) utflöde; utgångspunkt för de av Turstförenngen upprätthållna forsbåtsturerna. Tursthotell. Obs.! gång alldeles nvd hotellet. Tåget stannar vd en vagöver- Med forsbåt VaalaNuojua (50: ), SotkaMuhos (55: ), båda sträckorna (100: ): 1 %- 31 /8 p Vaala ). -» ~, 1130 Nuojua/ mcd forsbat - 1315 Nuojua. ) -» 0 1357 mcd Sotka, Ojala/ tag 32 1447 -» Sotka, Ojala)..o.. 1500 Muhos mcd forsbat - / : 1630 -» Muhos)..o 0 1735 ouu } mcd tag..::;: 13611900 Kort efter avfärden från Vaala dragas båtarna av strömmen den första stora forsen, Nskakosk, som är en av de ståtlgaste Ule älv. Sedan följa lugnvatten, förb vlka färden göres med tåg från Nuojua staton tll Ojala vagövergång strax efter Sotka haltpunkt. Där stga passagerarna ånyo en forsbåt, och resans mest spännande del begynner, nämlgen färden utför Pyhäkosk, Fnlands starkaste fors, där båten rusar fram mellan väldga skumkaskader. Stränderna äro höga, branta och skogklädda ända ned tll vattenbrynet. Nedanför Pyhäkosk avslutas forsfärden Muhos kyrkby. Från Muhos med tåg tll Uleåborg. Uleåborg, se rutt 2. 16

jffse, 7Q<! 1940: 750 753S 775 2222 2242 ; 1 fal p. Punkaharju, -x " 753«! ffb : 920 77 " 74 e, Rutt 12. ELSENVAARA PUNKAHARJUNYSLOTT (SAVON- LNNA)JYVÄSKYLėHAAPAMÄK. Med järnväg: 2. 3. 2. 3.2. 3. 2. 3. km 3. 2. 3.2. : m 3.J2. 3. fat 2310, jor, faj fa* 77M -^'~"~4-Vpur... ;! 6 72" 77" : 22 773 ; ; Sortavala...<- 4 7323, 79 ' 223«302! 500142021021 o;elsenvaara^.a 202 9101412^905 434 645,15532234 54 :,-x! 027 71412411730 517 740 1637 2317 811 -x Savonlnna,.-x 2340 615 1158 1640 538» J1655! Savonlnna.. 2320,,1142. 825 5 187 y-x Peksämäk..-X J2o3s,910 5 W~ ~ 22»' L:,T76 -X Kuopo... -X 775 ~ 625 ' 322. 625l...... >-,: 377 -X Kouvola.< Kouvola ' [ : 7=! Kuopo... ; 2252! : 322 : 93öfrT2030 520 Peksämäk...A 1910! 1229 750267 : -x Jyväskylä..,-x 1616J627 1515 810) Jyväskylä... 14102056, 6" 1749; 038 1043)345 y^-haapamäk..-x ll4ojlb32 420! ~ ~ \.~ f 18'0 r 646 -XHelsnk... 7055 20*>,Q2o\ 2Q24 929, -> Torno -X 7&>s. ElsenvaaraHaapamäkbanan begynner vd Elsenvaara staton på Vborg Nurmesbanan (se rutt 11). Vd Punkasalm går järnvägen på en vrdbro över Punkasalm sund och följer sedan Punkaharju ås med hänförande utskt över den örka Samen. Punkaharju är en 7 km lång rullstensås, vars underbart vackra natur gjort den tll en av Fnlands mest besökta turstorter. Särsklt hänförande är utskten från den s. k. Runebergskullen, där natonalskalden enlgt hörsägen skrev dkten»den femte jul». Skogarna på Punkaharju äro statsegendom och synnerlgen välskötta, varför promenader kunna företagas även på sdan om de byggda och röjda vägarna. Två tursthotell. Från Punkaharju kan man även resa med ångbåt tll Nyslott: farleden är synnerlgen vacker (s/s»punkaharju lo; kl. 20:, kl. 15: ): 19 /6~ 17 /8 19 /6" 17 /8 1900 2100 530 800 g Punkaharju k Y -»Savonlnna -» 1500 1300 2330 2130 Före ankomsten tll Nyslott löper järnvägen på en 168 m lång bro över Kyrönsalm. Från bron vacker utskt över staden och Olofsborg. Nyslott, se rutt 8. NyslottSt. Mchel och Nyslott Joensuu, se rutt 8. NyslottVuoksennskaVllmanstrand och Nyslott Kuopo, se rutt 9. Peksämäk, ElsenvaaraHaapamäk- och Kontomäkbanornas knutpunkt, se rutt 7. Kouvola Bandelen PeksämäkJyväskylä hör tll de ntressantaste Fnland. Västerom statonen Metsolaht går banan genom den 1,223 m långa Pönttövuor-tunneln, den längsta Fnland. Därefter passeras Leppälaht skärnng, stt slag den största hela Norden. Vdare på en med stora svårgheter byggd järnvägsbank över Leppäves sjö. Jyväskylä, se rutt 6. JyväskyläLaht, se rutt 6. Vd Vesanka staton går banan genom den 350 m långa Möykynmäk-tunneln och fortsätter längs stränderna av ett antal sjöar tll Haapamäk. Haapamäk Helsngfors och Haapamäk Torneå, se rutt 2. 17

7055 '«Oulu 4- Rutt 13, JOENSUUKUOPO. JoensuuTovala med bl (50: ): Rm * 1130 < 1700 1630 135 Y>.Tovala -> f 1155 Joensuu, se rutt 8 och 11. Blvägen följer tll en början järnvägen tll Kuusjärv kyrkby och därfrån tll Tuusnem kyrkby samt vdare över Jännevrta sund tll Tovala, 14 km norrom Kuopo. TovalaKuopo med järnväg: 2. 3. 2. 3. km 2. 3.. / L.. 1656 2242 o g Tovala «1 1153 1723 23Q5 14 y-> Kuopo ->. 1126 Kuopo, se rutt 7. Rutt 14. ULEÅBORG (OULU)KUUSAMOROVANEM. Uleåborg Kuusamo med postbl (90: ): X 900 km 1 5, t. k, to, p, 1 1600 X 190Q 241 jf -x- Kuusamo...-x s, t, k, to, p, 6QQ Uleåborg, se rutt 2. Blrutten går genom vdsträckta ödemarker upp mot ryska gränsen. Kuusamo socken är känd för sna fjäll, mlsvda kärr och ödemarker. Dess största sevärdhet är Paanajärv sjö, belägen 60 km norrom Kuusamo kyrkby. Sjön är 23 km lång men endast 1 å 1 1/jkm bred, med branta dels klppga, dels skogbevuxna stränder. Sjöns östra spets når fram tll ryska gränsen. Kuusamo Paanajärv med postbl (30: ): TkTrTj t. to, / <- 1200 gkuusamo... 1 t, to, 1815 t, to, 16QQ t, to, / 1415 60j V -x Paanajärv..-x 11 KuusamoRovanem med bl (70: ): km X 600 g Kuusamo X 2215 X1345 19Q Y-x Rovanem -x 11 X43Q Vägen går över Ktkajärv tll Autt by vd en kröknng älv tll Rovanem av Kem älv och vdare längs Kem (se rutt 15). Rutt 15. KEMROVANEM VALOKOLTTAKÖNGÄS SHAVETPETSAMO. För resa tll Lappland fordras av fnsk medborgare särsklt legtmatonsbevs, vlket utställes kostnadsfrtt av länsman på landet och polsmyndghet stad. Kem Rovanem med järnväg: 2. 3. j2. 3. km 2. 3. 2. 3. s' 520 Helsnk Torno... ] 1 6 7Q2 78 2Q2" 545 1018 o ' (Kem \ 844 1926 946 1308 114 j Y-x Rovanem >. 520 1625 Rovanem-tågen avgå från Kem (se rutt 2). Rovanembanan tager av från Torneåbanan vd Laurla staton och går norrut längs Kem älv. 18

Mttemot y-x -x Kolttaköngäs Rovanem köpng lgger vd Kem älv, där denna mottar bflödet Ounasjok, 5 km söderom polcrkeln. Köpngen är stadd snabb tllväxt och utgör affärscentrum för hela Lappland (»Lapplands huvudstad»). Härfrån går tll Petsamo en utmärkt väg,»världens enda landsväg tll shavet». Rovanem, på Kem älvs andra strand höjer sg Ounasvaara (216 m), där man vd mdsommartden kan få skåda mdnattssolen. Rovanem Petsamo med postbl (Rovanemvalo 125:, RovanemSalmjärv 185:, RovanemLnahamar 220: ): km 10001400 Rovanem A1445 400 1745 2300 296! valo -x 600 2000 1830 1030 :! n 1640 1900 2230 1530 454 Salmjärv -x 1155 1500 Q3Q : 1815 531 Lnahamar -x t 900 13QQ Efter avfärden från Rovanem går blen på tvenne broar över Kem älv och fortsätter sedan mot norr genom karga och glest bebodda trakter tll Sodankylä. Därfrån leder vägen vdare genom ödemarker längs Ktnens älvbädd. Sedan man passerat Vuotso lappby blr landskapet mera storslaget. Från Kaunspää kalfjäll, över vlket vägen går, öppnar sg en vd utskt över typska fjällandskap. Norr om fjället rnna flodernas vatten mot Norra shavet. valo by lgger på stranden av valo älv. Där mötas Petsamo- och Enarevägarna. Turstförenngens härbärgen. Vrtanem lgger vd Pasvk älv nvd det ställe, där Enare sjö flyter ut denna älv; Turstförenngens härbärge; tllfälle tll sportfske. Landsvägen följer Pasvk älv tll Salmjärv. Från Salmjärv tll Kolttaköngäs färdas man genom att först resa med bl tll Kuvalaht och därfrån med motorbåt tll Kolttaköngäs (SalmjärvKuvalahtKolttaköngäs 30: ): 1530 1 2230 1 Salmjärv. «~T~H3Ö 2200 155 Q 2250 -y Kuvalaht -x 1410 2140 1605 2300! <- 1400 2130 183 Q 130 y-x Kolttaköngäs -x 1130 1900 Båtleden går över den 9 km långa, vackra Töllevjärv sjön, kransad av fjäll. Förb Jänskosk, som utfaller från Töllevjärvs norra spets, dragés motorbåten på en trallbana. Nedanom Jänskosk fortsattes färden utför älven ända tll den ssta mäktga forsen, Kolttaköngäs, ovanför vlken passagerarna gå land. Därfrån 1 km:s promenad tll Kolttaköngäs lappby; Turstförenngens härbärge. by kallas även Bors-Gleb efter det av den helge Trfon på 1500-talet tll åmnnelse av de omkrng år 800 mördade krstna furstarna Bors och Gleb uppförda kapellet. Från Kolttaköngäs kan färden fortsättas tll stranden av Bokfjorden vd Pasvk älvs utlopp, där den norska köpngen Krkenes är belägen, antngen med motorbåt (25: ) eller också sålunda, att man reser med motorbåt från Kolttaköngäs tll Elvenes och därfrån med autobuss, som avgår två gånger om dagen. Krkenes är ändpunkt för den norska kustångbåtstrafken och därfrån kan man således fortsätta resan söderut ängs den norska kusten och återvända tll Fnland va Narvk. Från Krkenes med»hurtgrutens» ångare a) s 23.00, m, k 20.00; båtombyte ko, to, l på morgonen Lodngen; från Lodngen k, l 8.30, to 9.00; ank. Narvk k 14.00, to 20.00, 13.30. b) t 23.00, to 20.00, l 15.0O; ank. Svolvaer s, t, p 15.00; från Svolvaer efter båtombyte m, k 1.30, l 2.00; ank. Narvk m 14.15, k 14.00, 1 13,30 [Krkenes Lodngen Narvk kl. (nkl. hyttplats) Nkr. 83: 30, 111 kl. Nkr. 30: 15, KrkenesSvolvaerNarvk kl. (nkl. hyttplats) 19

' 4- På 2. Nkr. 93: 05, 111 kl. Nkr. 33: 50]. Från Narvk med tåg 19. 00, ank. Boden 8.13 (sovvagn). Från Boden med tåg 9.36, ank. Haparanda 13.46. Från Haparanda med tåg 14.00, ank. Torneå 15.10 (Narvk Vassjaure kl. Nkr. 3: 90, 111 kl. Nkr. 2: 60, Vassjaure Torneå kl. Svkr. 30: 75, 111 kl. Svkr. 20: 50, sovplats kl. Svkr. 10:, 111 kl. Svkr. 5: ). Från Salmjärv fortsätta postblarna österut genom karga fjälltrakter tll Petsamo älvdal, där växtlgheten åter blr rkare. Ylåluostar, där Turstförenngen har ett härbärge, tllfälle tll ntressant sportfske. Från härbärget går en väg tll det greksk-katolska klostret, vars ståtlga kyrka är värd ett besök. Alaluostar by är styrelsecentrum för Petsamo området. Längre bort lgger Parkkna by den 15 km långa Petsamo fjordens nnersta botten. Denna by är det mest betydande bosättnngsområdet Petsamo. Från Parkkna fortsätter vägen förb Trfona by tll Lnahamar djupsjöhamn vd shavskusten. Turstförenngens härbärge. Mdnattssolen är synlg Petsamo från den 22 maj tll den 23 jul. Lnahamar Krkenes Elvenes med ångbåt (s/s»aranda»; en gång veckan). Lnahamar Krkenes med ångbåt (den norska»hurtgrutens» båtar»rchard Wth»,»Lofoten» och»fnmarken»; kl. Nkr. 8: 65 + 10 /0 för hyttplats, 111 kl. Nkr. 3: 20): 'Ve, 16/ t. 6 /b / 11 / e. 16 /7, 6 / 8 1000 g Lnahamar 1 600 14001) f -» Krkkonem (Krkenes) -> f Q0Q1) x) Norsk td. Krkenes, se ovan. Lnahamar Vatolaht med ångbåt (s/s»aranda»; två gånger veckan). Båten anlöper de låga Henöarna (Henäsaaret), ntressanta på grund av stt sällsynt rka fågellv. Fskarhalvöns norra udde lgger Vatolaht by med Turstförenngens härbärge. Rutt 16. TOBNEÅ (TORNO) KAULRANT AENONTEKÖ. Torneå Kaulranta med järnväg: 2. 3. 2. 3. km 7055 J jj 2. 3. ] Helsnk... : B o ' 3. 7S' "105Ö 162Ö o (Torno...' 840 " 1841 1309 2QQB 75 ' Y->-Kaulranta -> f 622 1425 Järnvägen från Torneå (se rutt 2) norrut följer stranden av Torne älv. Vd Aavasaksa staton höjer sg det 232 m höga berget med samma namn, där skaror av turster samlas för att skåda mdsommarnattssolen. KaulrantaMuonoEnontekö med postbl (KaulrantaMuono 70:, KaulrantaEnontekö 95: ): km Kaulranta. A s,m,k,to,p,l^^ s, t, k.to.p, 1 2030191 -»Muono...-»! 5,m,k,t0,p,l 600 s, k, to, 600 <-,., s,k, to, 120 5,k,t0,l 9Q0271 y Enontekö.-» g s,k,to,/m Landsvägen följer Torne och Muono älvar tll Muono kyrkby, och fortsätter därfrån genom älvdalen, där fjälltoppar skymta vd horsonten, tll Palojoensuu by. Här kröker sg vägen skarpt mot nordost och når vd stranden av Ounasjärv sjö fram tll Hetta kyrkby Enontekö. Från Palojoensuu kan resenären fortsätta uppåt längs Muono älv genom den på svenska sdan av rksgränsen belägna Karesuando byn tll Klpsjärv, som lgger omsluten av höga fjällmurar, och vdare tll Skbotn Norge. N:o 341.