Inspektion av polismyndigheternas förmåga att utreda ärenden om människohandel för sexuella ändamål och köp av sexuell tjänst

Tillsynsrapport 2013:7 Inspektion av polismyndigheternas förmåga att utreda ärenden om människohandel för sexuella ändamål och köp av sexuell tjänst Rikspolisstyrelsen

Sammanfattning 3 Sammanfattning På uppdrag av Rikspolisstyrelsen har inspektionsgruppen inspekterat fem polismyndigheters förmåga att arbeta mot brottsområdena människohandel för sexuella ändamål och köp av sexuell tjänst. Huvudinriktningen har varit att undersöka om polismyndigheterna agerar med fokus på operativt arbete präglat av strategi och uthållighet. Det korta svaret på den frågan är att det finns utrymme för förbättringar. Det existerar en direkt koppling mellan människohandel för sexuella ändamål och köp av sexuell tjänst vilken består av att människor som utsätts för människohandel för sexuella ändamål återfinns i prostitution. Det finns därför en uppenbar risk för att om polismyndigheterna inte arbetar mot köp av sexuell tjänst försvåras arbetet mot människohandel för sexuella ändamål avsevärt. Merparten av sexhandeln bedrivs numera via internet. Internet är den nya Malmskillnadsgatan. Ingen av de inspekterade myndigheterna har någon fullständig lägesbild av omfattningen av brottsligheten eftersom de inte bedriver någon kontinuerlig och strukturerad spaning på internet. Det finns brister inom underrättelsearbetet eftersom man inte arbetar på samma sätt mot det inspekterade brottsområdet som man gör mot övrig grov organiserad brottslighet. I storstadsregionerna är brottsligheten mer framträdande varför det arbetas mer mot dessa brott. I de mindre polismyndigheterna är denna brottslighet inte lika framträdande, men finns ändå dold, varför myndigheterna prioriterar att arbeta mot annan brottslighet. Inspektionsgruppen har inspekterat fem polismyndigheter och där ingår 24 polisområden eller distrikt. Inspektionen kan konstatera att det inte bedrivs något arbete mot köp av sexuell tjänst inom 21 av de inspekterade polisområdena eller distrikten. De tre polisområden eller distrikt som arbetar mot brottsområdet är polismästardistrikt Stockholm City, polisområde Storgöteborg och polisområde Malmö. Eftersom köp av sexuell tjänst utgör ett led i människohandel för sexuella ändamål och grova kopplerier är detta inte tillfredsställande. En jämförelse skulle kunna vara att endast arbeta mot grova narkotikabrott och inte lägga några resurser på överlåtelser och ringa narkotikabrott, eller tvärtom. Inspektionsgruppens bedömning är att ett framgångsrikt arbete mot det inspekterade området är att angripa hela kedjan av kriminella aktörer dvs. sexköpare, hallickar och de som ägnar sig åt människohandel. Inspektionen visar även att arbetet mot människohandel för sexuella ändamål och köp av sexuell tjänst organiseras, prioriteras och regleras på olika vis inom de inspekterade myndigheterna vilket får till följd att verksamheten och resultaten varierar avsevärt mellan myndigheterna. Inspektionsgruppen rekommenderar polismyndigheterna bland annat att skapa sig en lägesbild där internet ingår som en av källorna, avsätta resurser, tydliggöra ansvar, metod och mål för verksamheten inom hela det inspekterade brottsområdet.

Innehåll 5 Innehåll Sammanfattning...3 1 Inledning...6 1.1 Direktiv...6 1.2 Inspektionsgruppen...6 2 Genomförande...7 2.1 Metod...7 3 Bakgrund/Reglering av ämnesområdet...8 3.1 Rättslig reglering...8 3.1.1 Människohandel...8 3.1.2 Koppleri/ grovt koppleri...9 3.1.3 Köp av sexuell tjänst...9 3.1.4 Köp av sexuell handling av barn...10 3.1.5 Utlänningslagen- tidsbegränsade uppehållstillstånd för bevispersoner...10 3.2 Styrdokument...10 3.3 Utlåtande från Justitieombudsmannen (JO)...11 3.4 Tidigare uppföljnings- och tillsynsåtgärder...12 3.5 Statistik...12 4 Iakttagelser...15 4.1 Polismyndigheten i Norrbottens län...15 4.2 Polismyndigheten i Gävleborgs län...17 4.3 Polismyndigheten i Stockholms län...18 4.4 Polismyndigheten i Västra Götalands län...20 4.5 Polismyndigheten i Skånes län...23 5 Bedömningar...26 5.1 Polismyndigheten i Norrbotten...26 5.2 Polismyndigheten i Gävleborg...26 5.3 Polismyndigheten i Stockholm...27 5.4 Polismyndigheten i Västra Götaland...28 5.5 Polismyndigheten i Skåne...28 5.6 Samlad bedömning av alla myndigheter...29 5.6.1 Strategisk styrning...29 5.6.2 Underrättelsearbete...30 5.6.3 Utredning...30 5.6.4 Utbildning...31 5.6.5 Samverkan...31 5.6.6 Artikel 13 Europarådets konvention från 2005...31 6 Rekommendationer...34 6.1 Allmänna rekommendationer...34 6.2 Rekommendationer till RPS...34 7 Definitioner och förkortningar...35 8 Bilagor...36 8.1 Inspektionsgruppens direktiv...36 8.2 Frågor till myndigheterna...39 8.3 Övriga tabeller...40 8.4 Lagtexter...40

Tillsynsrapport 2013:7 6 1 Inledning 1.1 Direktiv Rikspolisstyrelsen (RPS) beslutade den 10 mars 2012 att inspektera Polismyndigheten i Gävleborgs län, Polismyndigheten i Skåne, Polismyndigheten i Stockholms län, Polismyndigheten i Västra Götaland och Polismyndigheten i Norrbotten. Av direktivet framgår att syftet med inspektionen är att undersöka polismyndigheternas förmåga att utreda ärenden om människohandel för sexuella ändamål och köp av sexuell tjänst. Tillsynsåtgärden ska ge svar på om polismyndigheterna agerar enligt regeringsuppdraget (JU 2008/7403/PO) med fokus på operativt arbete präglat av strategi och uthållighet. Inspektionen ska främst inriktas mot polismyndigheternas strategi och den strategiska och operativa styrningen av verksamheten att hantera bekämpning av människohandel för sexuella ändamål och köp av sexuell tjänst. Inspektionen ska också titta på vilken uthållighet över tid myndigheterna har att bekämpa dessa brott och vilka arbetsmetoder som används. Slutligen ska samverkan med andra myndigheter och övriga aktörer inspekteras. Direktivet bifogas i sin helhet som bilaga 8.1. 1.2 Inspektionsgruppen Den 10 maj 2012 tillsatte RPS en inspektionsgrupp under ledning av polismästaren Lars Heimbrand vid Polismyndigheten i Hallands län. I inspektionsgruppen har även ingått kommissarien Kajsa Wahlberg vid Rikspolisstyrelsen, inspektören Mats Paulsson vid Polismyndigheten i Västra Götaland, kommissarien Jonas Trolle vid Polismyndigheten i Stockholms län och analytikern Torbjörn Stranne vid Polismyndigheten i Hallands län. Under planeringsfasen deltog även inspektören Per Englund vid Rikskriminalpolisen i arbetet. Av förklarliga skäl deltog inte Mats Paulsson vid inspektionsgruppens besök vid polismyndigheten i Västra Götaland och Jonas Trolle deltog inte vid besöket i Stockholm.

Genomförande 7 2 Genomförande 2.1 Metod Inspektionsgruppen har använt en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Både analys av statistik, styrdokument, verksamhetsplaner och intervjuer har genomförts. Inspektionsgruppen har inhämtat upplysningar och information från polismyndigheterna på tre olika sätt. (i) Statistik, styrdokument och verksamhetsplaner har studerats, (ii) ett antal frågor har besvarats av respektive myndighet innan inspektionsgruppens besök, (iii) ett stort antal intervjuer har genomförts med relevanta funktioner/personer på plats vid de fem inspekterade myndigheterna. Polismyndigheterna har sedan erbjudits möjlighet att faktagranska inspektionsgruppens iakttagelser. Inspektionsgruppen har genomfört sina intervjuer under perioden september december 2012. Det utskick som alla myndigheter har fått att besvara och de intervjuer som genomförts har baserats på samma frågor. De utskickade frågorna bifogas i sin helhet som bilaga 8.2.

Tillsynsrapport 2013:7 8 3 Bakgrund/Reglering av ämnesområdet 3.1 Rättslig reglering Som första land i världen införde Sverige en lagstiftning som kriminaliserade köp av sexuella tjänster. Lagen antogs 1 januari 1999 och straffbestämmelse återfinns i 6 kap. 11 brottsbalken. Lagen infördes eftersom det ansågs vara ett angeläget samhälleligt intresse att bekämpa prostitution. I lagstiftningsärendet anfördes att det i ett jämställt samhälle är ovärdigt och oacceptabelt att män skaffar sig tillfälliga sexuella förbindelser med kvinnor mot ersättning och att Sverige gjorde en viktig markering mot andra länder för att visa inställningen till sexköp och prostitution. Det framhölls vidare att prostitution medför allvarliga skador både för individen och för samhället. I ett internationellt perspektiv har lagstiftningen rönt uppmärksamhet. Ökande problem med människohandel för sexuella ändamål och prostitution har inneburit att många länder överväger nya metoder för att bekämpa köp av sexuella tjänster och människohandel. 1 Den 10 juli 2008 presenterade Regeringen en Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (2007/08:167). Med handlingsplanen markerar regeringen att prostitution och människohandel är oacceptabla företeelser och att det behövs omfattande insatser för att motverka dem. Det konstateras också att orsakerna till att personer befinner sig i prostitution varierar men att människohandeln och prostitutionen upprätthålls av efterfrågan dvs. att män köper sex. Offren för människohandel för sexuella ändamål är i första hand unga kvinnor och flickor. Människohandeln beskrivs som vår tids slaveri. Den exakta omfattningen av människohandeln i världen är inte känd då mörkertalen är höga, men människohandel utgör en av de mest vinstbringande formerna av internationell organiserad brottslighet. Det existerar alltså ett uppenbart och starkt samband mellan prostitution och människohandel för sexuella ändamål. 2 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst, SOU 2010:49, s 13f. 2 Förbud mot köp av sexuell tjänst, SOU 2010:49, s 14f, 58f. Sedan förbudets tillkomst har Polisen vid flera tillfällen riktat särskilda insatser mot prostitutionen. Huvuddelen av dessa insatser mot brottslighet relaterad till prostitution utförs av de olika specialgrupper som under perioder funnits i Stockholm, Göteborg och Malmö. Målet är en nolltolerans mot sexköpare och att göra Sverige till en oattraktiv marknad för den organiserade brottligheten. 3 Nedan följer något om den rättsliga regleringen inom dessa områden. 3.1.1 Människohandel Straffansvar för människohandel gäller för den som exempelvis genom olaga tvång, vilseledande eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar eller tar emot en person för att han eller hon ska exploateras för olika ändamål. De olika formerna av exploatering kan t.ex. vara att utnyttja personen för sexuella ändamål, tvångsarbete eller avlägsnande av organ. Straffet för människohandel är fängelse i lägst två och högst tio år. Är brottet att anse som mindre grovt döms till fängelse i högst fyra år. Om gärningen begås mot en person som inte har fyllt 18 år döms för människohandel även om inte något otillbörligt medel har använts. Människohandel är till sin natur ett brott mot person och behandlas i 4 kap. brottsbalken (BrB) om brott mot frihet och frid. Gemensamt för de omständigheter som nämns i bestämmelsen är att de på olika sätt syftar till att bemästra offrets fria och verkliga vilja, oavsett tilltänkt utnyttjande. 4 Gärningspersonerna och de offer som tvingas eller förmås att åka till Sverige kommer i de flesta fall från ursprungsländer där det råder en utbredd fattigdom, stor arbetslöshet och där det dessutom saknas sociala skyddsnät. Oftast befinner sig offret i en sådan utsatt situation att hon eller han inte ser någon möjlighet att säga nej till ett erbjudande om inkomst i ett annat 3 Förbud mot köp av sexuell tjänst, SOU 2010:49, s 216. 4 Lägesrapport 12, Människohandel för sexuella och andra ändamål, RPS rapport 2011.

Bakgrund/Reglering av ämnesområdet 9 land, trots att det kan stå klart att erbjudandet innebär en risk för att hon eller han kommer att utnyttjas på något sätt. Det här ska ses i relation till att det i destinationsländerna finns personer som är beredda att utnyttja offret och att det där finns ekonomiska förutsättningar för detta. Bakgrund till nuvarande lagstiftning Regeringen beslutade den 20 december 2005 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (dir. 2005:152). Syftet var att möjliggöra en mer effektiv bekämpning av människohandel och i uppdraget ingick bl.a. att göra en bedömning av om brottsbeskrivningen eller straffskalorna borde ändras. Utredningen överlämnade betänkandet Människohandel och barnäktenskap ett förstärkt straffrättsligt skydd (SOU 2008:41) till regeringen i april 2008. Den 18 mars 2010 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen om ett förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel. 5 I propositionen föreslogs en ny utformning av människohandelsbrottet som innebar en tydligare och mer ändamålsenlig brottsbeskrivning. Syftet var att effektivisera straffbestämmelsen och förstärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel. Ändringarna innebar bl.a. att kravet på att gärningsmannen genom en handelsåtgärd tar kontroll över offret det s.k. kontrollrekvisitet togs bort. Vidare avskaffades kravet på dubbel straffbarhet för att svensk domstol ska kunna döma över människohandel som begåtts utomlands. Internationella åklagarkammaren deltar i ett forskningsprojekt där man ska analysera ett antal människohandelsdomar de senaste tre åren. Man ska undersöka varför människohandel för sexuella ändamålsärenden leder till så få åtal och fällande domar i jämförelse med antalet anmälningar. 5 Regeringens proposition 2009/10:152. 3.1.2 Koppleri/ grovt koppleri Koppleriansvaret träffar den som främjar eller utnyttjar att annan har mer än en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning. Vid bedömningen om ett koppleribrott är att anse som grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller annars inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan. Straffet för koppleri är fängelse i högst fyra år och för grovt brott fängelse i lägst två och högst åtta år. Ett koppleribrott kan också vara att bedöma som grovt om det har människohandelsliknande inslag och där flickor och kvinnor förs till Sverige i prostitutionssyfte från andra länder. Straffmaximum för grovt koppleri har höjts från sex till åtta år. Detta bl.a. för att kunna straffa de som planerat och organiserat koppleriverksamhet av människohandelsliknande karaktär men där kravet på otillbörlig påverkan inte kunnat bevisas. 3.1.3 Köp av sexuell tjänst Bestämmelsen träffar den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning. Med sexuell förbindelse avses samlag och annat sexuellt umgänge. Det straffbara området omfattar även den som nyttjar en tillfällig sexuell förbindelse som någon annan betalar samt försök till köp av sexuell tjänst.straffet för den som döms för köp av sexuell tjänst är böter eller fängelse i högst ett år. Lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster trädde ikraft i den 1 januari 1999. Lagstiftningen genomfördes, enligt Kvinnofridspropositionen, för att förebygga och bekämpa ett allvarligt samhällsproblem som medför allvarliga skador både för de enskilda och för samhället samt för att markera Sveriges inställning till prostitution gentemot andra länder. Ändamålet med lagstiftningen var bl.a. att underlätta för polisen att ingripa mot existerande prostitutionsverksamheter och att avskräcka personer från att köpa sexuella tjänster, och därmed medföra en minskning av antalet personer i prostitution. 6 6 Kvinnofrid, Prop.1997/98:55.

Tillsynsrapport 2013:7 10 I samband med sexualbrottsreformen år 2005, upphävdes sexköpslagen och ersattes av en ny straffbestämmelse köp av sexuell tjänst i 6 kap. 11 brottsbalken. Straffskalan var ursprungligen böter eller fängelse i högst sex månader, men straffmaximum skärptes den 1 juli 2011 till fängelse i ett år. Syftet med skärpningen var att skapa utrymme för en mer nyanserad bedömning av straffvärdet vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst. 7 3.1.4 Köp av sexuell handling av barn Bestämmelsen omfattar gärningar då någon förmår ett barn under 18 år att mot ersättning företa eller tåla en sexuell handling. För straffansvar krävs att betalningen varit en förutsättning för den unges medverkan. Straffet för den som döms för köp av sexuell handling av barn är böter eller fängelse i högst två år. Köp av sexuella tjänster av underåriga har generellt sett högre straffvärde än motsvarande handlingar som riktar sig mot vuxna personer. Böter finns emellertid i straffskalan och kan vara aktuellt i ett fall där offret är nära 18 års ålder och omständigheterna även i övrigt är sådana att straffvärdet är lågt. 3.1.5 Utlänningslagen tidsbegränsade uppehållstillstånd för bevispersoner I utlänningslagen ges en möjlighet att bevilja tidsbegränsade uppehållstillstånd för bevispersoner för att förundersökning eller huvudförhandling ska kunna genomföras. Bestämmelsen kom till för att underlätta lagföring av brott genom att målsägande och vittnen ska tillåtas stanna i Sverige. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan meddelas i sex månader och kan därefter förnyas. Enligt samma paragraf kan en utlänning beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om 30 dagar för att kunna återhämta sig och för att ta ställning till om han eller hon vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna. För att underlätta lagföring av gärningspersoner 7 Prop. 2010/11:77 Skärpt straff för köp av sexuell tjänst. infördes 2005 en bestämmelse i utlänningslagen 8 om att bevilja tidsbegränsade uppehållstillstånd för utländska vittnen och målsägande när det anses befogat för genomförande av förundersökning och huvudförhandling i brottmål. Den 1 juli 2007 ändrades bestämmelsen i utlänningslagen för att överensstämma med ett EU-direktiv om offer för människohandel. 9 Det ställs nu krav på bevispersonen att denne ska samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, bryta alla förbindelser med de personer som är misstänkta för brott m.m. På ansökan av förundersökningsledaren kan nu också ett uppehållstillstånd under 30 dagar utfärdas om bevispersonen vill ha betänketid för att återhämta sig och för att kunna ta ställning till huruvida brottsoffret vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna. 3.2 Styrdokument Av regleringsbrevet för 2012 framgår bl.a. att Rikspolisstyrelsen ska redovisa vilket fortsatt arbete som har bedrivits inom polisorganisationen för att förbättra verksamhetsresultatet. Av redovisningen ska också framgå vilka insatser som har gjorts för att verksamheten ska bedrivas med hög och jämn kvalitet i hela landet. Regeringens skrivelse 2007/08:167 Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Av handlingsplanen framgår att lagföringen behöver utvecklas och bli mer effektiv för att fler personer som begår människohandelsbrott ska ställas till svars. 10 8 Utlänningslagen (2005:716) 5 kap. 15. 9 Rådets direktiv 2004/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna. 10 Skr 2007/08:167 sidan 22 åtgärd 18

Bakgrund/Reglering av ämnesområdet 11 Övrigt Under budgetåren 2004 2006 erhöll polisen 30 miljoner kronor och för budgetåren 2008-2010 40 miljoner kronor i särskilda medel för att bekämpa människohandel för sexuella ändamål och prostitution. Människohandel för sexuella ändamål är en mycket allvarlig brottslighet som i regel innebär att människor, oftast kvinnor och barn, rekryteras i syfte att utnyttjas. Bekämpningen av människohandel är en central del i regeringens långsiktiga strategi för att mobilisera mot den grova organiserade brottsligheten. Det är särskilt viktigt att denna mobilisering får ett tydligt genomslag när det gäller rättsväsendets insatser Ju2008/7403/PO. Rikspolischefens inriktning Rikspolischefen framhåller bl.a. i sitt inriktningsdokument att: Organiserad brottslighet ska bekämpas. Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslighet i Sverige. Insatserna ska ske på bred front, och i samverkan med andra berörda myndigheter. 11 Vidare sägs att det inte får finnas omotiverade skillnader i polisens resultat. Rikspolischefen poängterar också att PUM och PNU utgör grunder för detta arbete. 12 Planeringsförutsättningar I Planeringsförutsättningarna 2012-2014 står det att allt operativt polisarbete ska bedrivas i enlighet med PUM. I PUM-A ska det finnas en tydlig dokumentation av arbetet. Dokumentationen ska bland annat omfatta kartläggning och analys av problemets omfattning. Vidare ska polismyndigheterna höja kompetensen inom området människohandel och prostitution. RPS tillhandahåller för detta ändamål bland annat en interaktiv webbutbildning. Effektivare brottsbekämpning vad avser människohandel och prostitution förutsätter en väl fungerande samverkan med åklagare, socialtjänsten och Migrationsverket. 11 Rikspolischefens inriktning uppdaterad 2011 sidan 8 12 Rikspolischefens inriktning uppdaterad 2011 sidan 10 Inriktningsbeslut för kriminalunderrättelsetjänsten 2012 Utifrån underlag från de lokala och regionala kriminalunderrättelsetjänsterna ansvarar Rikskriminalpolisen för framtagandet av den nationella lägesbilden om grov organiserad brottslighet och organiserad seriebrottslighet i Sverige. Rikskriminalpolisen ger ut ett årligt inriktningsbeslut för kriminalunderrättelsetjänsten i Sverige. Beslutet anger brottsområden som ska prioriteras. Människohandel för sexuella, och andra, ändamål är ett prioriterat brottsområde. Den nationella inriktningen för kriminalunderrättelsearbetet, som utges av Rikskriminalpolisen, anger inriktningen för underrättelseverksamheten när det gäller grov organiserad brottslighet. 3.3 Utlåtande från Justitieombudsmannen (JO) Avvisning av en rumänsk prostituerad kritiseras inte Justitieombudsmannen Hans-Gunnar Axberger Beslutsdatum: 2012-11-01 Diarienummer: 4468-2011 Beslutet i korthet: En kvinna har av polisen avvisats från Sverige med motiveringen att hon försörjer sig oärligen - genom prostitution. Enligt aktuella förarbetsuttalanden ska prostitution anses som ett i lagens mening oärligt försörjningssätt. Prostitution - som inte kan förekomma utan att brott begås - får vidare betraktas som i en huvudsak förbjuden företeelse. Till skillnad från bedömningen i ett tidigare JO-beslut, som gällde tiggeri, bedöms avvisningen i detta fall därför vara förenlig med utlänningslagen. Kvinnan hade enligt EU:s rörlighetsdirektiv en principiell rätt att vistas i landet. Den enskildes rätt får dock genombrytas vid hot mot allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Direktivet i denna del lämnar utrymme för tolkning. I beslutet görs bedömningen att det i detta fall inte fanns några hinder mot avvisning och att rättsläget i alla händelser inte är så klart att polisen kan kritiseras för att ha fattat ett felaktigt beslut.

Tillsynsrapport 2013:7 12 Avvisningen av kvinnan har haft stöd i den svenska utlänningslagstiftningen. Huruvida EU:s rörlighetsdirektiv medger avvisning av den som prostituerar sig kan vara föremål för skilda bedömningar. JO anser att direktivet inte hindrade avvisningen i detta fall och att rättsläget under alla förhållanden inte är så klart att Polismyndigheten i Västra Götaland kan kritiseras för att ha fattat ett felaktigt beslut. 3.4 Tidigare uppföljnings- och tillsyns åtgärder I samband med Kvinnofridspropositionen 1997/1998:55 kom första uppdraget från regeringen till Rikspolisstyrelsen att vara nationell rapportör för Sverige i frågor som rör handel med kvinnor. 13 Skälen för regeringens bedömning att detta var nödvändigt hade som bakgrund att det, inom EU, bedrevs ett aktivt arbete i frågor som rör handel med kvinnor. I februari 1997 antog sedan ministerrådet (justitie- och inrikesministrarna) en s.k. gemensam åtgärd om insatser för att bekämpa människohandel och sexuellt utnyttjande av barn. För att konkretisera detta beslut antog justitie- och jämställdhetsministrarna i april 1997 en deklaration med riktlinjer för att förebygga och bekämpa handel med kvinnor i syfte att sexuellt utnyttja dem (s. k trafficking in women). 14 Enligt deklarationen rekommenderades medlemsländerna bl.a. att utse eller utreda förutsättningarna för att utse en s.k. nationell rapportör i frågor som rör handel med kvinnor. Regeringen ansåg att det inom Rikspolisstyrelsen fanns de kunskaper och den överblick som krävdes för att fullgöra ett sådant uppdrag. Frågan om nationella rapportörer tas också upp i Europarådets konvention om bekämpande av handel med människor, artikel 29, som bl.a. säger att varje part ska överväga att tillsätta nationella rapportörer eller andra verktyg för att övervaka statliga institutioners brottsbekämpning och tillämpning av kraven på nationell lagstiftning. Som en av åtgärderna i regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål har Rikspolisstyrelsen fått ett fortsatt mandat att vara nationell rapportör i frågor som rör människohandel. 15 I den nationella rapportörens uppdrag ligger bl.a. att samla in uppgifter kring omfattningen av människohandel till, i och genom Sverige samt att årligen redovisa dessa resultat till regeringen. 16 Hittills har Rikspolisstyrelsen överlämnat 13 årliga lägesrapporter om människohandel till regeringen. 3.5 Statistik Det sker en stadig ökning av människohandel för sexuella ändamål inom EU. Den ekonomiska krisen påverkar säkerligen människohandeln till viss del där man kan förmoda en rörelse från de hårdast drabbade länderna i syd till länderna i norr. 17 Det har dock inträffat en minskning av antalet fällande domar i Sverige om människohandel för sexuella ändamål som visas i tabellen nedan. 13 Kvinnofridspropositionen 1997/1998:55 samt Regeringsbeslut 1997-12-16, A97/3077/JÄM: 14 The Ministerial Declaration on European Guidelines for Effective Measures to Prevent and Combat Trafficking in Women for the Purpose of Sexual Exploitation (Hague, 24-26 April 1997). 15 Regeringens proposition 2010/11:77, Skärpt straff för köp av sexuell tjänst, s 18. 16 Regeringens proposition 2010/11:77, Skärpt straff för köp av sexuell tjänst, s 19. 17 Lägesrapport 12 Människohandel för sexuella och andra ändamål, s 39. RPS rapport 2011.

Bakgrund/Reglering av ämnesområdet 13 År Anmälda brott Domar, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser 2003 22 1 2004 29 2005 44 7 2006 27 11 2007 15 2 2008 15 2009 31 2010 32 6 2011 35 2 2012 prel 21 3 Tabell 3.5.1 Människohandel för sexuella ändamål 2003-2012 hela riket, källa: BRÅ. Det finns flera anledningar till minskningen där en av de viktigaste sannolikt är skillnader i polismyndigheternas förmåga och engagemang när det gäller att uppdaga och bekämpa dessa brottstyper. Inspektionsgruppen har identifierat utvecklingsområden inom de inspekterade myndigheternas organisation, styrning, strategi, underrättelsearbete, operativa arbete, samt utbildningsnivå, se vidare avsnitt 5 Bedömningar. Ytterligare en förklaring till varför antalet fällande domar om människohandel för sexuella ändamål minskar kan vara att antalet fällande domar om koppleri ökar. Det är relativt vanligt förekommande att åklagare väljer brottsrubriceringen koppleri istället för människohandel för sexuella ändamål. År Anmälda brott Domar, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser 1999 32 3 2000 46 12 2001 43 5 2002 46 6 2003 69 9 2004 98 24 2005 94 29 2006 58 8 2007 65 23 2008 51 11 2009 94 13 2010 120 20 2011 86 24 2012 prel 95 Tabell 3.5.2 Koppleri 1999-2012 hela riket, källa: BRÅ. Antalet lagföringsbeslut om köp av sexuell tjänst har ökat de senaste åren. Det kan delvis förklaras av att det kan ingå hundratals sexköpare i ett människohandels- eller koppleriärende. Dessa ärenden tar lång tid att utreda varför det är svårt att dra några slutsatser med hjälp av antalet domar ett visst år. 18 Inspektionsgruppen kan dock konstatera att det finns stora utvecklingsmöjligheter i de inspekterade myndigheternas arbete mot köp av sexuell tjänst eftersom det inom vissa myndigheter inte förekommer något arbete mot brottsområdet överhuvudtaget och vid alla inspekterade polismyndigheter saknas en väl fungerande internetspaning. 18 Lägesrapport 12 Människohandel för sexuella och andra ändamål, s 39. RPS rapport 2011.

Tillsynsrapport 2013:7 14 År Anmälda brott Domar, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser 1999 94 11 2000 92 29 2001 86 38 2002 110 37 2003 300 1 72 2004 156 48 2005 460 2 94 2006 163 108 2007 189 85 2008 187 69 2009 352 107 2010 1 277 336 2011 765 450 2012 prel 549 Tabell 3.5.3 Köp av sexuell tjänst 1999-2012 hela riket, källa: BRÅ. 1 Varav 212 är anmälda i Stockholms län. Av dessa här rör 176 från projekt Till Salu där polisen arbetade mot koppleriverksamhet i lägenheter m.m. 2 Varav 62 är anmälda i februari och 134 i mars i Skåne län. Det hänger samman med att polisen i Malmö gjorde stora tillslag på bl.a. solarier. Inspektionsgruppen skickade ut en förfrågan till de inspekterade myndigheterna innan sina besök. En av frågorna var hur många notiser har ni lagt in i kriminalunderrättelseregister(kur) vad gäller människohandel, koppleri, och prostitution mellan 2010 2012? Antal notiser i KUR 1000 800 600 400 200 0 Norrbotten Gävleborg Stockholm Västra Götaland Skåne Tabell 3.5.4 Antal inläggningar i KUR, källa: De inspekterade myndigheterna. Tabellen visar att det finns brister inom underrättelsearbetet då man inte arbetar proaktivt inom det inspekterade brottsområdet på samma sätt som inom övrig grov organiserad brottslighet. De stora variationerna mellan myndigheterna är inte tillfredsställande. Aktiv inhämtning, bearbetning och analys av information är ett tydligt utvecklingsområde. Antalet anmälda sexköpsbrott per myndighet, polisområde och distrikt redovisas i bilaga 8.3.

Iakttagelser 15 4 Iakttagelser 4.1 Polismyndigheten i Norrbottens län Under inspektionsgruppens besök vid Polismyndigheten i Norrbotten, Luleå 2012-09-11--12 intervjuade inspektionsgruppen länspolismästaren, operative chefen, chefen för brottsutredning och chefen för kriminalunderrättelsetjänsten under den första dagen. Under den andra dagen intervjuades förundersökningsledare och utredare på brottsutredningar, chefen för gränspolisen, chefsåklagaren och åklagare från lokala åklagarkammaren, kvinnojouren samt företrädare för socialtjänsten. Strategisk styrning Myndighetens arbete regleras i stort i Verksamhetsplan för Norrbotten 2012. I kapitel 4.3 Organiserad brottslighet ska bekämpas, under myndighetens strategi regleras arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Vidare kan läsas att det är allas ansvar inom myndigheten att operativt delta i arbetet mot grov organiserad brottslighet och att samordningsansvaret, beroende på brottstyp, har cheferna för brottsbekämpningsenheten, narkotikaenheten samt ekobrottsenheten. Vad gäller underrättelsearbetet finns inom Nordsam ett regionalt underrättelsecentrum, RUC. De aktionsgrupper som är kopplade till RUC kan vara polismyndigheten behjälplig vid eventuella insatser mot grov organiserad brottslighet. Informatörsverksamheten arbetar aktivt mot organiserad brottslighet. Taktiska ledningsgruppen sammanträder en gång per vecka, operativa ledningsgruppen var 14:e dag och strategiska ledningsgruppen en gång per månad. Inga ärenden om människohandel för sexuella ändamål eller köp av sexuell tjänst har avhandlats i dessa grupper det senaste året. Chefen kriminalunderrättelsetjänsten är inte med på strategiska ledningsgruppens möten, men finns med i ett beredningsorgan till det strategiska ledningsmötet. Det har inte kommit in någon beställning till kriminalunderrättelsetjänsten angående de aktuella brotten. Inom myndigheten bedrivs ingen inre eller yttre spaning mot de aktuella brotten. Lokal utredningschef eller förundersökningsledare kan besluta om insatser mot köp av sexuell tjänst. Den strategiska ledningsgruppen har inte fattat några beslut och inte skickat någon beställning till kriminalunderrättelsetjänsten avseende människohandel för sexuella ändamål eller köp av sexuell tjänst sedan analytikern slutade. Organisation Uthållighet Människohandel för sexuella ändamål utreds av den geografiska utredningsenheten inom det polisområde brottsligheten finns och de kan få biträde av brottssamordningsenheten. Det finns ingen specialistkunskap, ingen avsatt resurs eller ansvarig för de aktuella brottsområdena. Det finns ingen särskild handlingsplan som visar vad man ska vidta för åtgärder i ett akut fall av människohandel. Myndigheten menar att man har de kanaler som behövs för omhändertagande av offer, ordnande av boende samt hot- och riskbedömningar. Underrättelsearbete I samband med intervjuerna nämns ett rykte som anger att personer kommer till Migrationsverkets förläggning i Gällivare och hämtar kvinnor till någon sorts sexhandel. Det är främst afrikanska kvinnor det gäller. Det är troligen inte organiserat men ryktet går även ut på att det inträffar besök på förläggningen. Detta ska även ske på förläggningarna i Boden, Luleå, Älvsbyn och Malmfälten. Samtliga intervjuade personer ansåg att det förekommer prostitution inom länet, men vet inte i vilken utsträckning. Myndighetens informatörsverksamhet är instruerad att arbeta mot människohandel men det finns inga självinitierade ärenden. Det finns datorer som kan användas till internetspaning och som alla har tillgång till, men inga direktiv om att spaning ska utföras. Myndigheten har inte utfört någon informationskampanj till hotell eller taxirörelser. Det finns

Tillsynsrapport 2013:7 16 ingen PUM-A angående människohandel eller prostitution. Det finns ett särskilt undersökningsregister (SUR) för ändamålet men det används inte eftersom myndigheten inväntar det nya systemet särskild undersökning, utredning, registrering, förundersökning och analys (SURFA2.). Polismyndigheten har inte någon lägesbild över området. Man känner till Rikskriminalpolisens inriktningsbeslut om kontinuerlig inhämtning, bearbetning och analys av information om människohandel för sexuella ändamål och att det är ett av de prioriterade områdena samt att man ska ha en lägesbild på området. Vid den lokala länskriminalunderrättelsetjänsten är man medveten om att det åligger dem att ha en uppdaterad lägesbild vad gäller de aktuella brotten. Det kommer inte in många underrättelseuppslag till roteln. Under året har ingen internetspaning förekommit men uppgiften kommer att ges till någon av de nya analytikerna som nyligen börjat på roteln. Det förekommer ingen aktiv inhämtning, delgivning, eller registrering i Kriminalunderrättelseregistret(KUR). Det bedrivs inget aktivt arbete för att få en lägesbild utan man väntar på att tips och underrättelser ska komma självmant. Man är medveten om vikten av internetspaning men ingen har uppdrag eller mandat att spana på relevanta sidor på internet. Man anser dock att det måste ske inom en viss struktur och tydliga beslut. Samverkan De viktigaste samarbetsarbetspartners inom området är landstinget, länsstyrelsen, kommunerna, kvinnojouren, samt berörda frivilligorganisationer. Kriminalunderrättelsetjänsten kommer att påbörja ett samarbete med smittskyddsläkaren i Luleå eftersom denne uttryckt en oro för att sjukdomar som TBC och veneriska sjukdomar kan komma till landet via svenska sexköpare som åker utomlands eller att utländska prostituerade, främst från Ryssland, kan föra in sjukdomarna till Sverige. Polischeferna på Nordkalotten 19 möts en gång per år och då är människohandel med på agendan. Man har ett särskilt gott samarbete med Finland på alla nivåer. Inom ramen för det arbete som bedrivs på Nordkalotten har man tagit fram en gemensam hotoch riskbedömning där människohandel ingår som ett område man ska bevaka. I samarbetet ingår ett kontinuerligt informationsutbyte samt möten en gång om året. Socialtjänsten menar att de enskilda tjänstemän inom polisen som socialtjänsten har samarbetat med alltid har varit tillmötesgående och engagerade. Inom socialtjänsten finns önskemål om ett informellt forum där socialtjänsten och polisen kan utbyta tankar och idéer. Det kan exempelvis avse någon händelse som inte är tillräckligt allvarlig för att starta ett konkret ärende på socialtjänsten, eller för att upprätta en anmälan hos polisen. Övrigt Projekt Aurora syftade till att kartlägga förekomsten av köp av sexuell tjänst och människohandel för sexuella ändamål. Under 2009-2010 hade man en analytiker i myndigheten anställd med hjälp av särskilda medel från regeringen. Analytikern utbildades i spaning och målsökning på internet och användes även till att utbilda polispersonal i Norrbotten samt föreläste om ämnet för polisstyrelsen. Myndigheten såg ingen koppling till organiserad brottslighet då det framstod vara enstaka aktörer som agerade oorganiserat. Fenomenet var dock vanligare än man trodde. Arbetet ledde fram till ett människohandelsärende. De viktigaste erfarenheterna från Aurora var följande: (i) Myndigheten var inte fullt medveten om problemet eller dess utsträckning. (ii) Det förekom omfattande annonsering på internet. Som avslutning på projektet hade myndigheten en konferens i Umeå och därefter fördelades arbetet ut i linjeverk- 19 Ett återkommande möte mellan polischefer från norra Sverige, Norge och Finland.

Iakttagelser 17 samheten. Analytikern anställdes permanent 2011 men slutade senare samma år, då all kompetens gick förlorad. Sedan 2012 finns tre nya analytiker på plats. 4.2 Polismyndigheten i Gävleborgs län Under inspektionsgruppens besök vid Polismyndigheten i Gävleborg 2012-10-02--03 intervjuade inspektionsgruppen under den första dagen tillförordnade operative chefen, ställföreträdande länspolismästaren, tillförordnade chefen länsordningspolisen, chefen för länskriminalpolisen, chefen för gränspolisen och tillförordnade chefen för kriminalunderrättelsetjänsten. Andra dagen intervjuades chefen för personsäkerhetsenheten, företrädare för socialtjänsten, tillförordnade chefen för grova brott, förundersökningsledare, myndighetskontrollanten, åklagare lokala åklagarkammaren, förundersökningsledare och utredare från polisområde Norra Gävleborg, samt spanare vid grova brott. Under besöket framkom följande avseende organisation och arbetsbeskrivning för de aktuella brottsområdena. Strategisk styrning I Verksamhetsplan 2012 2014 Polismyndigheten i Gävleborgs län omnämns varken människohandel för sexuella ändamål eller köp av sexuell tjänst. Myndigheten har ett utökat ledningsmöte där chefsåklagaren och kriminalunderrättelsetjänsten deltar. Det motsvarar strategisk ledningsgrupp och där avhandlas bl.a. verksamhetsplanen och en lokal lägesbild tas fram. Chefen för kriminalunderrättelsetjänsten är föredragande. Dessa möten har man två gånger om året. Den operativa ledningsgruppen har möten varje tisdag. Myndigheten anser att människohandel för sexuella ändamål är att betrakta som organiserad brottslighet. Myndigheten har inte utfört något proaktivt arbete mot dessa typer av brott. Gränspolisen har inget dokumenterat uppdrag att arbeta mot människohandel för sexuella ändamål. All personal ska ha gått den interaktiva utbildningen om människohandel. Myndigheten har inte utfört någon informationskampanj till hotell eller taxirörelser. Organisation Uthållighet Det finns en rädsla för att arbeta med den här typen av ärenden. Det är exempelvis oklart vem som har ansvaret för att bevaka brottsområdet. Det finns ingen tydlig motpart på operativa sidan som mottagare för att omhänderta eventuella tips. Underrättelsearbete Kriminalunderrättelsetjänsten är ansvarig för att ha en lägesbild över brottsområdet men ingen anställd på kriminalunderrättelsetjänsten har ett direkt uppdrag att arbeta mot området. Det råder en osäkerhet om hur myndigheten har hanterat det nationella inriktningsbeslutet från RKP. Myndigheten anser att man följer RKP:s inriktningsbeslut då man inhämtar, bearbetar och delger enligt PUM när det gäller människohandel för tvångsarbete, bärplockare och asfaltsläggare. Myndigheten har bearbetat tre mer konkreta tips avseende köp av sexuell tjänst och prostitution i närtid. Inflödet av tips inom de aktuella brottsområdena är litet. Ett tips finns dokumenterat i PUM-A medan de två andra hanterades som brottsanmälningar. Länets informatörsverksamhet har inte fått något specifikt uppdrag att inhämta information om människohandel för sexuella ändamål eller köp av sexuell tjänst. Med jämna mellanrum kommer det in tips om att asylsökande på Söderhamns flyktingförläggning utnyttjas i prostitution, det har skrivits underrättelseuppslag men inga ytterligare åtgärder har vidtagits. Kriminalunderrättelsetjänsten har inte fått några strategiska direktiv från myndighetsledningen. En analytiker på kriminalunderrättelsetjänsten som var engagerad i frågan har avslutat sin anställning och ingen ny resurs har avsatts. Ingen aktiv internetspaning sker inom brottsområdena och inte heller något övrigt proaktivt underrättelsearbete såsom inhämt-

Tillsynsrapport 2013:7 18 Organisation Uthållighet Polismyndigheten i Stockholms län påbörjade ett projekt mot människohandel under 2004, Projekt Europa, vilket var en del av myndighetens särskilda satsning mot grov organiserad brottslighet. Efter avslutat projekt inrättades Kommissionen mot männing, bearbetning och analys. Det finns inget SUR enkom för området men det ingår som ett tema i en annat SUR. Kriminalunderrättelsetjänsten har ansvaret för att ha en lägesbild. Den operativa chefen känner inte till RKP:s inriktningsbeslut. Kriminalunderrättelsetjänsten bör ha bättre struktur för att inhämta och snabbare presentera information på området till den operativa verksamheten. Samverkan En regional samverkansplan för arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål har tagits fram under hösten 2012 i samverkan mellan Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Polismyndigheten i Gävleborg, Migrationsverket, Åklagarmyndigheten och Region Gävleborg, som har representerats av socialtjänsten i tre olika kommuner. Utgångspunkten för arbetet är regeringens uppdrag till länsstyrelserna att stärka samverkan för att motverka människohandel för sexuella ändamål och prostitution. En regional spetskompetensgrupp med representanter från polis, åklagare, socialtjänst, Migrationsverket samt länsstyrelsen har bildats med uppdrag att sprida kunskap och utveckla samverkan mellan fler berörda myndigheter och frivilligorganisationer bl.a. Landstinget, Försäkringskassan, Skatteverket, kvinnojourer, krismottagning för män, samt brottsofferjourer. Samverkan med socialtjänsten fungerar olika bra i länets kommuner. Socialtjänsten har erfarenhet av samarbete med polisen när det gäller människohandel för andra ändamål, exempelvis bärplockning, men inte när det gäller människohandel för sexuella ändamål. Polismyndigheten tycker att samarbetet med Migrationsverket och åklagaren fungerar bra. Övrigt De intervjuade personerna är överens om att det förekommer köp av sexuell tjänst i länet och att det kan förekomma människohandel för sexuella ändamål likaså. Ingen vet dock i vilken utsträckning. 4.3 Polismyndigheten i Stockholms län Under inspektionsgruppens besök vid Polismyndigheten i Stockholms län 2012-09-25--26 intervjuade inspektionsgruppen under den första dagen länspolismästaren, biträdande länspolismästaren, chefen för kriminalavdelningen City polismästardistrikt, chefen för kriminalunderrättelsetjänsten City polismästardistrikt, chefen för människohandelssektionen, sektionens socialsekreterare, myndighetskontrollanten, förundersökningsledare och utredare. Andra dagen intervjuades chefen för en spaningsgrupp, spanare, den nationelle samordnaren vid nationella metodstödsteamet på Länsstyrelsen i Stockholm, vice chefsåklagare vid internationella åklagarkammaren, samt prostitutionsgruppen vid Klara närpolisområde. Under besöket framkom följande avseende organisation och arbetsbeskrivning för de aktuella brottsområdena. Strategisk styrning I polismyndighetens verksamhetsplan för 2012 omnämns varken människohandel för sexuella ändamål eller köp av sexuell tjänst. Det finns inte heller någon handlingsplan eller PUM-A, eller något krav på att skriva en sådan. Det finns dock en PUM- A för Klara närpolisområde som avser köp av sexuell tjänst. Strategiska ledningsgruppen (SLG) och regionala operativa ledningsgruppen (ROLG) sammanträder en gång i månaden. Människohandelssektionen (se nedan) har vid några tillfällen varit på ROLG och informerat om ärenden. Några beslut om inriktning av verksamheten eller specifika ärenden inom aktuella brottsområden har inte tagits på SLG eller ROLG.

Iakttagelser 19 niskohandel för sexuella ändamål, vilken lades ner i februari 2011. Polismyndigheten beslutade därefter att permanenta kommissionens verksamhet mot människohandel för sexuella ändamål och bildade en människohandelssektion vid City Polismästardistrikt som inledde sitt arbete den 1 mars 2011. Människohandelssektionen, som är organisatoriskt placerad på ett av de åtta polismästardistrikten, utreder människo handel för sexuella ändamål och grova kopplerier för hela Stockholms län. De har dessutom ansvar för utredning av koppleri av normalgraden och köp av sexuell tjänst som inträffar inom City. Det innebär att ett av polismästardistrikten har ett länsövergripande ansvar för aktuellt brottsområde men också samtidigt sitt distriktansvar vad gäller kopplerier av normalgraden och köp av sexuell tjänst. Dessa utredningar utreds av distrikten i övriga myndigheten. Chefen för City polismästardistrikt ansvarar för verksamheten och dess organisation samt personalresurs. 20 Samtliga beslut som rör arbetets inriktning och arbetets fördelning fattas på sektionen. Besluten fattas av chefen för sektionen som diskuterar det med chefen för spaningsroteln och ibland informeras den taktiska ledningsgruppen i distriktet. Det finns inga dokumenterade beslut om att arbetet ska ha en viss inriktning eller att arbete ska bedrivas i ett visst ärende. Människohandelssektionen består i dagsläget av en sektionschef och en FU-ledare, 2 samordnare (i dagsläget finns dock endast en samordnare), 8 utredare och en utredningsassistent. Vidare har sektionen två spaningsgrupper om vardera 1+5 personer och en socialsekreterare är knuten till sektionen. Verksamheten ska vara underrättelsebaserad och bygga på ett samarbete mellan sektionens samordnare, spaningsgrupper, utredningspersonal, åklagare och socialtjänst samt eventuella externa samverkanspartner. Ärenden som rör information om grova brott med förväntade höga straffvärden samt ärenden som 20 T-protokoll Beslut människohandel 2010-10-26. rör minderåriga eller i övrigt är särskilt ömmande, prioriteras. Fysisk spaning, telefonavlyssning och annan teknikspaning används i nästan samtliga fall. En utredare tilldelas ärendet i ett tidigt skede för att kunna tillgodogöra sig informationen, som ofta blir omfattande, och för att kunna diskutera bästa arbetsstrategi i samråd med spaningsgruppen. Vid sektionen ses denna metod som en framgångsfaktor när det gäller att kunna skräddarsy spanings- och utredningsarbetet, och för att undvika extra arbete för att få fram material som sedan inte används i utredningen. De stora och mer omfattande ärendena har en total spanings- och utredningstid på cirka ett år. Idag finns kapacitet för att utreda tre till fem större ärenden per år. I sektionens arbete är det viktigt att angripa hela kedjan av kriminella aktörer dvs. sexköpare, hallickar och människohandlare. 21 Köp av sexuell tjänst ska utredas i respektive polismästardistrikt. Två poliser från Klara närpolisområde har till uppgift att bekämpa köp av sexuell tjänst i City polismästardistrikt. De gör även gemensamma, större insatser, mot sexköp tillsammans med cityspan. Vid de övriga polismästardistrikten finns inga resurser avsatta för denna brottslighet varför arbetet mot köp av sexuell tjänst och koppleri sker i begränsad omfattning. Koppleri av normalgraden utreds vid varje enskilt polismästardistrikt. Grovt koppleri av människohandelsliknade karaktär utreds vid människohandelssektionen för hela länet. Ett koppleriärende med en kortare spaningstid, ett till två dygn, tar i genomsnitt två månader att utreda. I inledningsskedet av utredningen krävs två till fyra utredare och därefter två. Grovt koppleri med en spaningstid upp mot sex månader, där en telefonavlyssning på två till tre månader ingår, tar i regel sex till nio månader att utreda. 21 Nästa steg En utvärdering av kommissionen mot människohandel för sexuella ändamål 2010-08-20.

Tillsynsrapport 2013:7 20 Ärendena baseras på tips som är bearbetade av människohandelssektionen. Sektionen ägnar ungefär halva tiden åt de grova brott de har länsansvar för, dvs. människohandel för sexuella ändamål och grovt koppleri, och den övriga tiden utreder de köp av sexuell tjänst och koppleri av normalgraden genererat av City polismästardistrikt. Underrättelsearbete Det sker ingen inhämtning, bearbetning eller analys av information på området på det vis som PUM föreskriver. Det är endast en samordnare på människohandelssektionen som sköter allt underrättelsearbete. En stor del av informationen, nästan 50 %, kommer från två poliser stationerade vid Klara närpolisområde som bedriver spaning mot sexköpare på heltid. Underrättelseverksamheten bedrivs inte enligt Rikskriminalpolisens nationella inriktningsbeslut för kriminalunderrättelsetjänsten. 22 Inom myndigheten finns en samordningsunderrättelsetjänst (SAMO-KUT), en länskriminalunderrättelsetjänst (LKP-KUT), och i samma distrikt som sektionen en distriktunderrättelsetjänst (City-KUT) och ingen av dessa utför underrättelsearbete åt sektionen. Människohandelssektionen och prostitutionsgruppen vid Klara närpolisområde bedriver exempelvis egen spaning på internet. Samverkan Under åren 2010 till 2012 samarbetade människohandelssektionen med polismyndigheter i utlandet t.ex. i Estland, Litauen, Polen, Rumänien, Finland och Norge. Samarbetet med polismyndigheten i Estland fungerade bra, vilket troligtvis beror på att man utrett många ärenden tillsammans tidigare och att man hade ett s.k. Joint Investigation Team (JIT) i det senaste ärendet. 22 Inriktningsbeslut för kriminalunderrättelsetjänsten i Sverige 2012, Rikskriminalpolisen, Dnr:HD 169/11. Under samarbetet med dessa länder har det varit svårigheter på grund av att lagstiftningen rörande människohandel är olik den svenska. Sektionen har dock fått biträde med det den behövt när man varit på plats och hållit förhör i dessa länder. Sektionschefen, FU-ledaren och prostitutionsgruppen ingår i Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel (NMT) och där ingår även representanter från Migrationsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, socialtjänsten och Internationella åklagarkammaren. 4.4 Polismyndigheten i Västra Götalands län Under inspektionsgruppens besök vid Polismyndigheten i Västra Götalands län 2012-10-17--18 intervjuade inspektionsgruppen under den första dagen länspolismästaren, stabschefen, biträdande chefen för länskriminalpolisen, biträdande chefen för kriminalunderrättelsetjänsten, chefen för grova brotts roteln, biträdande chefen för grova brotts roteln, förundersökningsledare vid grov organiserad brottslighets roteln, spanare vid grov organiserad brottslighets roteln, utredare vid grov organiserad brottslighetsroteln. Under andra dagen intervjuades gruppchefen yttre tjänst vid ingripandeverksamheten, myndighetskontrollanten, företrädare för Länsstyrelsen, Migrationsverket, socialtjänsten, samt vice chefsåklagaren vid Internationella åklagarkammaren. Under besöket framkom följande avseende organisation och arbetsbeskrivning för de aktuella brottsområdena. Strategisk styrning År 2011 gav länspolismästaren vid Polismyndigheten i Västra Götaland en arbetsgrupp i uppdrag att redovisa förslag på hur myndigheten skulle kunna förbättra sitt arbete mot alla former av människohandel. Arbetsgruppens arbete utmynnade i rapporten Förslag till Polismyndighetens arbete mot män-

Iakttagelser 21 niskohandel och redovisades den 31 oktober 2011. 23 Arbetsgruppen föreslår i rapporten att arbetet mot människohandel i dess helhet organiseras under länskriminalpolisen. Vidare föreslås att myndigheten i sin verksamhetsplan tydliggör uppdraget mot polisområden och länsordningspolisen i arbetet mot människohandel. Nuvarande organisation på länskriminalpolisen bibehålls med förslag till utbildningsplatser samt utpekad analytiker. Uppdraget för länskriminalpolisen ska under detta förslag till beslut fortfarande förhålla sig till tjänsteföreskrift 400, Särskild kriminalpolisverksamhet, som bedrivs av LKP. Den 27 december 2011 antog chefen för LKP ett inriktningsbeslut mot följande bakgrund 24 : Bekämpningen av trafficking, människohandel och prostitution skall inriktas mot såväl öppen som dold brottslighet. Prostitution förekommer i olika former även inom andra delar av polismyndigheten varför en bred samverkan är nödvändig mellan myndighetens avdelningar och polisområden. Syftet med beslutet var: Att kartlägga, identifiera och bearbeta information rörande människohandel och prostitution i Västra Götaland med målsättning att i samarbete med åklagare lagföra personer som medverkar till sådan handel. Metoder för kvalificerad internetsökning och spaning skall utvecklas. 25 En slutuppföljning av inriktningsbeslutet sker 2013-03-31. Den 1 januari 2012 upprättades en åtgärdsplan vid Polismyndigheten i Västra Götaland som bl.a. berör brottsområdet människohandel. 26 Länskriminalpolisen ska under året: I fem specifika ärenden identifiera och 23 Polismyndigheten i Västra Götaland. Rapport AD 429-11768/11 Förslag till Polismyndighetens arbete mot människohandel. 24 LKP Människohandel 2012 (V110020620000) 25 Polismyndigheten i Västra Götaland. LKP Människohandel 2012, V110020620000. 26 Polismyndigheten i Västra Götaland. Åtgärdsplan Länskriminalpolisen Budgetåret 2012, AD-191-919/12. Kapitel 4.5.1 lagföra strategiskt viktiga personer beträffande människohandel för sexuella ändamål och grovt koppleri. 27 I Polismyndighetens verksamhetsplan, budgetåret 2012, omnämns människohandel för sexuella ändamål i den del som rör grov organiserad brottslighet: 28 Vidare i kapitel 4.1.4 Underrättelseledd verksamhet: Länskriminalpolisens underrättelsestyrda verksamhet ska arbeta mot den grova organiserade och systemhotande brottsligheten inom ramen för och i enlighet med PUM. I uppdraget ingår bekämpningen av människohandel för sexuella ändamål samt grovt koppleri. Myndigheten förbereder f.n. ett direktiv som rör grov organiserad eller systemhotande brottslighet. 29 Av direktivet framgår att arbetet mot grov organiserad brottslighet ska inriktas mot narkotikabrott, människohandel för sexuella ändamål samt illegal vapenhantering. 30 Organisation Uthållighet Polismyndigheten anser att människohandel för sexuella ändamål är en form av grov organiserad brottslighet. Den operativa chefen leder den operativa ledningsgruppen som sammanträder var 14:e dag. Aktuella handlingsplaner registreras i PUM-A. Det finns tre ordningspolisgrupper i Göteborg city, som arbetar mot händelsestyrd verksamhet, demonstrationer, ordningshållning, ungdomar, krog, svarttaxi och köp av sexuell tjänst. Sedan ett och ett halvt år tillbaka finns en upprättad PUM-A som löper årsvis och där arbetet följs upp regelbundet. Det kvantitativa målet är att rapportera 220 sexköp per år, vilket även står i PUM-A. 27 Polismyndigheten i Västra Götaland. Åtgärdsplan Länskriminalpolisen Budgetåret 2012, AD-191-919/12. 28 Polismyndigheten i Västra Götaland. Åtgärdsplan Länskriminalpolisen Budgetåret 2012, AD-191-919/12. 29 Myndighetsdirektiv 2013, Grov organiserad och/eller systemhotande brottslighet. 30 Polismyndigheten i Västra Götaland, Länspolismästarens stab. Myndighetsdirektiv 2013 Grov organiserad och/ eller systemhotande brottslighet, sidan 2. Polismyndigheten i Västra Götaland, Länspolismästarens stab.