Lärares och forskares arbetstid

Rapport 2010:4 R Lärares och forskares arbetstid en studie baserad på statistik www.hsv.se

Rapport 2010:4 R Lärares och forskares arbetstid en studie baserad på statistik

Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Lärares och forskares arbetstid en studie baserad på statistik Utgiven av Högskoleverket 2010 Högskoleverkets rapportserie 2010:4 R ISSN 1400-948X Innehåll: Högskoleverket, analysavdelningen, Marie Kahlroth, Ingrid Pettersson Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Rydheims Tryckeri AB, Jönköping, april 2010 Tryckt på miljömärkt papper

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Bakgrund 7 Frågor om resursanvändning 10 Frågor om studenternas villkor 10 Frågor om lärares och forskares villkor 11 Undersökningens omfattning 11 Arbetstidens fördelning 13 Presentation av tjänstekategorierna 14 Arbetstidens fördelning en översikt 16 Varför så mycket annat än undervisning och forskning? 17 Skillnader inom personalkategorier mellan vetenskapsområdena 21 Variationer mellan vetenskapsområden 21 Hur mycket forskning blir det? 26 Antal studenter per undervisningsårsverke 29 Vilka utför undervisningen? 32 Undervisningsprofil per vetenskapsområde 35 Forskarna en viktig resurs för forskarutbildning 39 Många fler än lärarna deltar i undervisningen 41 Forskar männen mer? 42 Har kvinnor sämre möjligheter att meritera sig? 44 Olika förutsättningar i olika vetenskapsområden 45 Kvinnor tenderar att forska och undervisa något mindre än männen 49 Fler expertuppdrag för kvinnliga professorer 50 Hög arbetsbelastning för lärare och forskare 53 Fakta om statistiken 55 Tabellbilaga 59 Enkät + anvisningar 101

Sammanfattning Frågan om hur mycket lärare och forskare undervisar respektive forskar är omdiskuterad och ständigt aktuell. Vi har nu tillgång till ett unikt material för att studera detta. I denna rapport har vi analyserat Statistiska centralbyråns (SCB) årsverkesstatistik för att belysa ett antal frågor som rör resursanvändning, studenternas villkor samt lärares och forskares villkor. Av det vi har kommit fram till är följande resultat de mest intressanta. Mesta arbetstiden ägnas åt forskning Anställda vid universitet och högskolor ägnar i genomsnitt knappt 40 procent av sin arbetstid åt forskning och drygt 25 procent åt undervisning. Professorerna ligger nära genomsnittet, medan lektorer forskar knappt en fjärdedel av arbetstiden och undervisar hälften av arbetstiden. Professorer, lektorer och adjunkter ägnar vardera ungefär 15 procent av arbetstiden åt administrativa arbetsuppgifter. Till detta kommer bl.a. expertoch förtroendeuppdrag och ju högre upp i karriären desto mer omfattande blir dessa. Forskarassistenter inom teknik forskar mindre än kollegorna inom andra vetenskapsområden Hur arbetstiden fördelas på olika verksamheter mellan vetenskapsområden varierar i hög grad beroende på ekonomiska och personella resurser. Men det finns också skillnader i arbetstidens fördelning för anställda inom samma tjänstekategori, men inom olika vetenskapsområden. Exempelvis undervisar professorer inom naturvetenskap mer i grundutbildningen än andra professorer gör och forskarassistenter inom teknik forskar mindre än sina kollegor inom andra vetenskapsområden. Hur mycket forskning respektive undervisning blir det? Ett sätt att beskriva resursanvändningen är att undersöka hur många årsverken forskning och forskarutbildning som utförs i relation till lärosätenas intäkter. För en miljon kronor får man ut 0,7 årsverken i genomsnitt. Tidigare var det vanligt att beräkna en miljon kronor för en professur. Undersökningen visar att det är ett alldeles för lågt belopp. När det handlar om hur mycket undervisning det blir i grundutbildningen har vi i stället valt ett studentperspektiv: Hur många studenter får dela på ett undervisningsårsverke? Vi har kommit fram till ett genomsnitt på 30 helårsstudenter per undervisningsårsverke. För lärosäten med hög koncentration av studenter inom humanistisk-samhällsvetenskapliga ämnen är antalet helårsstudenter per undervisningsårsverke fler. Förmodligen påverkar den lägre ersättningen till dessa områden utfallet. 5

Studenterna möter få professorer För studenterna är det av betydelse hur meriterade lärare de möter i undervisningen. Med hjälp av årsverkesstatistiken har vi därför räknat fram hur stor andel av undervisningen som anställda ur respektive tjänstekategori utför. Undervisningen i grundutbildningen utförs i hög grad av adjunkter, 43 procent, medan lektorer utför 31 procent. Professorer och doktorander utför ungefär lika stor andel av undervisningsårsverkena, 8 respektive 9 procent. Det finns dock ganska stora variationer mellan vetenskapsområden. Mest meriterade lärare möter studenter inom naturvetenskap, där professorerna står för 14 procent av undervisningen. Doktorandernas bidrag till undervisningen är särskilt betydande inom naturvetenskap och teknik, där de utför ungefär 15 procent av undervisningen i grundutbildningen. I forskarutbildningen är det professorerna som utför en stor del av undervisningen, 40 procent, och lektorer utför 24 procent av undervisningen. Inom forskarutbildningen är också den undervisningsinsats som utförs av anställda inom tjänstekategorin forskare betydande. De står för 13 procent av undervisningen. Fler expert- och förtroendeuppdrag för kvinnor Vi har inte kunnat konstatera några statistiskt säkerställda skillnader i arbetstidens fördelning för kvinnor och män. Materialet indikerar dock att kvinnor lägger ned mera tid på annat än undervisning och forskning än männen gör, särskilt expert- och förtroendeuppdrag. Särskilt tidskrävande är denna arbetsuppgift för kvinnliga professorer. En sannolik förklaring är att de förhållandevis få kvinnorna belastas mer än männen för att få till stånd en jämn könsfördelning i styrelser, nämnder och andra beslutande och beredande organ. Den tid som avsätts för sakkunniguppdrag särredovisas inte i undersökningen, men vi utgår ifrån att tiden för detta redovisas som forskning. Här kan samma mönster avseende könsskillnader gälla som för expert- och förtroendeuppdrag att sakkunniguppdragen utgör en större andel för kvinnor än för män av den tid som uppges för forskning. Dessa frågor återstår att studera i kommande studier. 6

Inledning Frågan om hur personalen vid universitet och högskolor fördelar sin arbetstid på olika verksamheter har länge varit ett intressant men svårfångat fenomen. Hur mycket av arbetstiden ägnas åt undervisning respektive forskning? Har alla typer av lärare tid att forska? Hur mycket forskar de? Hur meriterade är de lärare studenterna möter i undervisningen? Forskar kvinnor och män lika mycket? Hur mycket tid läggs på administration och annat som inte är vare sig undervisning eller forskning? Vi ska i denna studie analysera Statistiska centralbyråns (SCB) årsverkesstatistik och se vilken ny kunskap om verksamheten vid universitet och högskolor den kan ge. De frågor vi avser att belysa omfattar följande tre områden: Resursanvändning Studenternas villkor Lärares och forskares villkor. Bakgrund Staten lägger ned omfattande resurser på högre utbildning och forskning. År 2007 var lärosätenas totala intäkter 47 miljarder kronor i löpande pris, varav 43 miljarder offentliga medel. Det finns därför ett stort intresse av att veta hur resurserna används. Högskoleverkets uppdrag att utvärdera utbildningarnas kvalitet, att utöva tillsyn och följa upp verksamheten vid universitet och högskolor har resulterat i många rapporter och analyser som belyser såväl resursanvändning som studenters och lärares villkor. Studenternas villkor beskrivs bland annat i rapporterna Studentspegeln 2007 (2007:20 R) och Doktorandspe geln 2008 (2008:23 R). Olika intresseorganisationer har särskilt studerat vilken omfattning lärarledd tid studenter på olika utbildningar får, se bland annat TCO granskar # 14/09: Ont om lärarledd tid för studenter. Kvaliteten på utbildningen utvärderas kontinuerligt av Högskoleverket och i tematiska studier belyses specifika frågor. Ett exempel är Frihetens pris ett gränslöst arbete (rapport 2008:22 R) som studerar de akademiska lärarnas och institutionsledarnas arbetssituation. En annan viktig fråga handlar om jämställdhet. Finns det skillnader i arbetstidens fördelning för kvinnor och män? Med denna studie avser Högskoleverket att komplettera de tidigare undersökningarna med en nationell bild som förhoppningsvis kan bidra till att öka kunskaperna om förhållandena inom högskolan. Ekonomiska resurser Universitet och högskolor får anslag från staten för två ändamål, dels för grundutbildning (numera utbildning på grundnivå och avancerad nivå), dels för 7

forskning och forskarutbildning (numera utbildning på forskarnivå). De erhåller också finansiering från andra källor, såväl offentliga som privata. Grundutbildningen är dock huvudsakligen anslagsfinansierad medan forskning och forskarutbildning till mer än hälften finansieras av medel från externa finansiärer. Figur 1. Finansiering av grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning 2007, miljoner kronor, 2007 års pris. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå finansieras till 86 procent av direkta statsanslag, medan finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå kommer från många olika källor. Knappt hälften är direkta statsanslag. 30 000 Finansiella intäkter Privata medel Övriga offentliga Statliga myndigheter Direkta statsanslag 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Grundutbildning Forskning och forskarutbildning Olika förutsättningar för olika vetenskapsområden Utbildningens sammansättning och inom vilka områden forskningen bedrivs har betydelse för såväl tillgången på resurser som för arbetstidens fördelning. Statens ersättning för grundutbildning är olika för olika utbildningsområden. För utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi erhåller lärosätena lägst ersättning (cirka 40 000 kronor per student 2010), för studenter inom naturvetenskap och teknik utgår drygt dubbla beloppen och för de konstnärliga utbildningsområdena är ersättningsbeloppen högst, upp till en halv miljon kronor per student. Inom utbildningsområden med lägst ersättning är undervisningstimmarna förhållandevis få, något som framkommit i många av Högskoleverkets utvärderingar (se bland annat Hur har det gått? En slutrapport om Högskoleverkets kvalitetsgranskningar åren 2001 2006, Rapport 2007:31 R) och i tidigare nämnda studier. Hur stor andel av de anställdas arbetstid som ägnas åt forskning varierar också mellan vetenskapsområdena, till stor del beroende på tillgången på 8

ekonomiska resurser. Exempelvis är förekomsten av externa forskningsmedel mindre omfattande inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde än inom andra. Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde har sin tyngdpunkt i grundutbildningen, ungefär 40 procent av studenterna finns inom detta område. Hur arbetstiden fördelas på olika aktiviteter varierar mellan lärosäten beroende på om de är utbildningstunga eller forskningstunga. Vid ett lärosäte med mycket utbildning och förhållandevis lite forskning ägnas förstås i genomsnitt högre andel av arbetstiden åt undervisning än åt forskning. Ny insamlingsmetod ger nya möjligheter Statistiska centralbyrån samlar sedan 2005 in uppgifter om FoU-årsverken (forskning och utvecklingsverksamhet) vid universitet och högskolor direkt från de anställda. Det gör det möjligt att redovisa uppgifter uppdelade på kvinnor och män. Sedan 2005 innehåller också enkäten fler frågor än tidigare. Den nya insamlingsmetoden samt utökningen av enkäten innebär en ny möjlighet att belysa frågor om lärares och forskares arbetstid. Enkäten samt SCB:s anvisningar finns som särskild bilaga i denna rapport. I årsverkesundersökningen får ett urval anställda redovisa dels omfattningen av en genomsnittlig arbetsvecka, dels hur deras arbetstid under en genomsnittlig arbetsvecka fördelas på olika arbetsuppgifter, inte bara FoU. För att få reda på hur mycket tid som läggs på FoU behöver också resten av arbetstiden kartläggas. Denna sidoinformation, som inte är SCB:s fokus, innehåller mycket intressanta data. Enligt enkäten ska arbetstiden fördelas på följande aktiviteter: Forskning och utvecklingsverksamhet (FoU) inklusive direkt stöd Undervisning på grundutbildningsnivå inklusive direkt stöd Undervisning på forskarutbildningsnivå inklusive direkt stöd Delta i utbildning/kurser inom den egna forskarutbildningen Administration som inte är direkt kopplad till FoU-verksamhet Expert- och förtroendeuppdrag inom ramen för anställningen Annan verksamhet. De sista fyra aktiviteterna redovisar SCB tillsammans som övrigt. Notera att vi utgår ifrån att den FoU som bedrivs vid universitet och högskolor främst avser forskning. Därför använder vi i denna studie oftast termen forskning, och inte FoU. I denna studie använder vi information från enkäten för att belysa olika områden och försöka besvara ett antal frågor. 9

Frågor om resursanvändning Hur fördelas lärares och forskares arbetstid på olika aktiviteter? Enligt högskolelagen ska högskoleutbildning vila på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Men hur fungerar forskningsanknytningen i praktiken? Forskar alla kategorier av lärare och i så fall hur mycket? Hur stor andel av arbetstiden lägger lärarna ned på undervisning i grundutbildningen? Hur mycket tid lägger lärare och forskare på annat än undervisning och forskning? Vilka kan dessa uppgifter vara, utöver administration? Definition av lärare Med lärare avses i denna studie professorer, lektorer (inklusive biträdande lektorer), forskarassistenter samt adjunkter. Finns det skillnader inom personalkategorierna mellan vetenskapsområden? Det är även intressant att se i vilken utsträckning olika personalkategorier undervisar respektive forskar inom olika vetenskapsområden. Skiljer sig mönstret mellan olika vetenskapsområdena eller ser det ungefär lika ut? Hur mycket forskning blir det? Ett sätt att beskriva resursanvändningen är att beräkna antal årsverken för forskning och forskarutbildning och ställa dem i relation till intäkterna. Hur mycket forskning och forskarutbildning utförs per miljon kronor? Frågor om studenternas villkor Hur mycket undervisning erbjuder lärosätena? Frågan om hur mycket lärarledd tid studenterna får är ständigt aktuell. Såväl myndigheter som intresseorganisationer har genomfört enkäter och intervjuer med studenter för att få en uppfattning om omfattningen. Genom årsverkesstatistiken kan vi komplettera bilden, det blir möjligt att beräkna antal årsverken undervisningstid och jämföra det med utbildningsvolymen (antalet helårsstudenter) vid lärosätet. Vilka utför undervisningen? En annan intressant fråga ur studentperspektiv är vilka som utför undervisningen hur meriterade är lärarna som studenterna möter i föreläsningssalar och seminarierum? I vilken utsträckning deltar andra än lärare i undervisningen? 10

Frågor om lärares och forskares villkor Undervisar kvinnor, medan män forskar? Med årsverkesstatistiken som underlag ska vi se om det går att finna några förklaringar till varför könsfördelningen på de högre positionerna ser ut som den gör. Därför är det särskilt intressant att se i vilken utsträckning kvinnor respektive män forskar på de lägre befattningarna. Hur är arbetsbelastningen för lärare och forskare? En annan fråga som vi också vidrör är arbetsbelastningen för lärare och forskare. Undersökningens omfattning SCB:s FoU-undersökning av arbetstidens fördelning för högskolans personal, här kallad årsverkesundersökning, avser anställda vid universitet och högskolor, exklusive anställda som inte förväntas bedriva forskning. Därför ingår inte anställda vid helt administrativa enheter, exempelvis olika förvaltningsenheter. Undersökningen omfattar inte heller timlärare, bibliotekspersonal, arvodister eller lokalvårdare. År 2007 var målpopulationen drygt 47 000 individer, vilket kan jämföras med det totala antalet anställda vid universitet och högskolor som var 64 300. SCB skickar enkäter till ett urval om ca 15 000 individer. År 2007 var svarsfrekvensen 65 procent. De avgränsningar SCB gör följer den så kallade Frascatimanualens anvisningar och definitioner för FoU-statistik (OECD 2002: Frascati Manual. ro Pro posed Standard Practice for Surveys on Research and Experimental Development). Tabell 1. Antal anställda vid universitet och högskolor år 2007 för de tjänstekategorier som omfattas av undersökningen*, samt andel kvinnor och män per tjänstekategori. SCB:s FoU-statistik. Tjänstekategori Totalt andel (%) kvinnor andel (%) män Professorer 4 613 18 82 Lektorer 7 388 39 61 Forskarassistenter 992 42 58 Adjunkter 8 113 56 44 Forskare 3 669 40 60 Doktorander 9 119 51 49 Forskningsassistenter 1 225 62 38 Administrativ och övrig teknisk personal 7 865 72 28 Forskningsingenjörer/Laboratoriebiträden 4 251 51 49 Samtliga 47 235 49 51 * Följande kategorier ingår inte: timlärare, bibliotekspersonal, arvodister, lokalvårdare samt anställda vid helt administrativa enheter. 11

Notera att SCB:s statistik rörande arbetstidens fördelning är en urvalsundersökning och därmed förknippad med viss osäkerhet. Som mått på osäkerheten används konfidensintervall med konfidensgraden 95 procent. Detta innebär att med 95 procents sannolikhet ligger det riktiga värdet för populationen inom konfidensintervallet. På mindre lärosäten kan konfidensintervallen bli rätt stora, dvs. skattningarna av arbetstiden blir osäkra. Beräkningar baserade på dessa statistikkällor bör därför inte användas som exakta mått, utan snarare som goda skattningar. I löptext och i de tabeller som finns i rapporten har vi valt att endast använda oss av medelvärden utan att redovisa konfidensintervall. Det betyder att när man tittar på andelen av arbetstiden som läggs på FoU så är medelvärdet 39 procent, men det kan variera från 38 till 40 procent på grund av den osäkerhet som finns i en urvalsundersökning. Ett annat exempel är det antal årsverken som lektorer avsätter för undervisning i grundutbildningen, där punktskattningen är 2 856 och konfidenslängden är 97. På grund av den osäkerhet som uttrycks med konfidensintervallet kan antalet årsverken variera från 2 760 till 2 953, med 95 procents sannolikhet. I tabellerna i tabellbilagan redovisas konfidensintervallen. All personal indelad i vetenskapsområden Statistiken är indelad i vetenskapsområden. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ligger utanför indelningen i vetenskapsområden och redovisas därför separat. Personal som varken kan hänföras till något vetenskapsområde eller SLU redovisas under övrigt/gemensamt, som huvudsakligen består av administrativ och teknisk personal. 12

Arbetstidens fördelning Universitetens och högskolornas huvudsakliga uppgifter är att bedriva utbildning och forskning. De ska också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet och verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Därutöver ska de bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete, främja jämställdhet samt aktivt främja och bredda rekryteringen till utbildning på alla nivåer. För lärare och forskare vid svenska lärosäten innebär det att de, utöver att undervisa och forska, har många andra arbetsuppgifter som inte direkt kan hänföras till undervisning eller forskning. Enligt undersökningen ägnas sammantaget 35 procent av arbetstiden åt annat än undervisning eller forskning, exempelvis administration och expertuppdrag. Mer forskning än utbildning I Sverige finns få forskningsinstitut så merparten av den offentligt finansierade forskningen utförs av anställda vid universitet och högskolor. Således bedrivs omfattande forskningsverksamhet vid lärosätena och mer än hälften av lärosätenas totala intäkter avser forskning och utbildning på forskarnivå. Figur 2. Arbetstidens relativa fördelning för anställda vid svenska universitet och högskolor 2007, procent. Annan verksamhet 11 % Expert- & förtroendeuppdr. 4 % Adm ej kopplad till FoU 17 % FoU-verksamhet 39 % Egen forskarutb. (kurser) 3 % Undervisning forskarutb. 3 % Undervisning grundutb. 23 % Den enskilt största verksamheten för personalen vid svenska lärosäten är forskning, som enligt enkätsvaren utgör 39 procent av arbetstiden i genomsnitt (här ingår också arbete med ansökningar om externa medel). Till det kommer undervisning i forskarutbildning, som enligt enkätsvaren utgör 3 procent av den sammanlagda arbetstiden. Således ägnas sammantaget 42 procent av arbetstiden åt forskning och undervisning på forskarutbildning. 13

Av undersökningen framgår att sammantaget 23 procent av arbetstiden ägnas åt undervisning i grundutbildning (numera utbildning på grundnivå och avancerad nivå). Det innebär att sammantaget 65 procent av arbetstiden i genomsnitt ägnas åt antingen undervisning eller forskning. Undersökningen omfattar ett brett spektrum av anställda De anställda vid universitet och högskolor som omfattas av undersökningen uppger alltså att de ägnar ungefär en tredjedel av sin arbetstid åt andra arbetsuppgifter än undervisning och forskning hur kommer det sig? Först vill vi påminna om att alla i verksamheten förekommande tjänstekategorier ingår i denna undersökning, inklusive en stor del av den administrativa och tekniska personalen. I undersökningen ingår således dels lärare definierade enligt högskoleförordningen och doktorander, dels forskare, forskningsingenjörer etc. samt administrativ och teknisk personal vid institutioner (motsv.). Hur arbetstiden fördelas på olika aktiviteter varierar förstås avsevärt mellan dessa olika tjänstekategorier, vilket beskrivs i det följande. Presentation av tjänstekategorierna Lärare : professorer, lektorer, forskarassistenter och adjunkter Enligt högskoleförordningen får universiteten och högskolorna anställa lärare som professorer, lektorer, biträdande lektorer, forskarassistenter, adjunkter, gästlärare och timlärare. Högskoleförordningen föreskriver också att lärosätena ska stäva efter att lärare ur alla lärarkategorier undervisar inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå (tidigare grundläggande högskoleutbildning). Forskarassistenter och biträdande lektorer ska dock i huvudsak bedriva forskning (HF 4 kap. 1, 3 ). Den mer exakta fördelningen av arbetstiden på undervisning och forskning och administrativt arbete fastställs av respektive lärosäte i lokala arbetstidsavtal. På Sveriges universitetslärarförbunds hemsida finns lärosätenas lokala arbetstidsavtal www.sulf.se/templates/page.aspx?id=1070. Avtalen skiljer sig ganska mycket mellan lärosätena, men gemensamt är att läraranställningar högre upp på karriärstegen normalt omfattar mer forskning än anställningarna på lägre nivåer. I vissa lokala arbetstidsavtal står det att en förutsättning för att få bedriva forskning är att forskningen är finansierad. Detta förbehåll gäller då även för professorer. Anställningar som kräver doktorsexamen = mer tid för forskning Redan i högskoleförordningen fastställs att forskarassistenter och biträdande lektorer (ingår i denna undersökning bland lektorer), som båda är meriteringsanställningar avsedda för personer med doktorsexamen, huvudsakligen ska ägna sig åt forskning. För att bli anställd som lektor krävs också doktorsexamen, vilket normalt inte krävs för anställning som adjunkt. Exempelvis ingår 14

mindre forskning och mer undervisning i arbetstiden för en adjunkt än för en lektor. Lektorerna i sin tur undervisar mer än professorerna. Med avsikten att öka andelen forskarutbildade lärare är det många lärosäten som låter adjunkter genomgå forskarutbildning inom ramen för anställningen. Vissa av adjunkterna har forskarutbildning och bland dem som inte har det var 11 procent aktiva i forskarutbildning hösten 2006, se vidare i Statistisk analys 2007/7, Få högskoleadjunkter i forskarutbildning. Därför är det en hel del adjunkter som ägnar sig mer åt forskning än adjunkter i normalfallet gör. Forskare och forskningsassistenter Tjänstekategorin forskare består till stor del av personer med doktorsexamen som är anställda för att bedriva forskning inom projekt finansierade av externa medel. Dessa anställningar är ofta tidsbegränsade och regleras enligt lagen om anställningsskydd (LAS) med annat anställningsförfarande än för läraranställningar. Kategorin forskningsassistenter inkluderar olika mindre kvalificerade LASreglerade forskningsanställningar än forskare. Forskningsassistenterna har sällan disputerat och anställs ofta för att delta i ett visst forskningsprojekt. En del av dem är antagna till forskarutbildning. Doktorander I denna kategori ingår de doktorander som har anställning som doktorand, samt ett fåtal andra, exempelvis assistenter med utbildningsbidrag. Anställning som doktorand är en tidsbegränsad anställning som regleras i högskoleförordningen och som innebär att doktoranden kan ägna sig på heltid åt forskarutbildningen. Det är vanligt med någon form av institutionstjänstgöring, ofta undervisning i grundutbildningen, inom anställningen som doktorand, vilket förlänger utbildningstiden motsvarande tid. Doktoranderna kan också ha andra anställningsformer inom högskolan, exempelvis som adjunkt eller forskningsassistent, men ingår då under respektive kategori. Sammantaget ingår ungefär två tredjedelar av de aktiva doktoranderna i årsverkesundersökningen. Doktorander med enbart utbildningsbidrag eller stipendium ingår inte eftersom undersökningen omfattar endast anställda vid lärosätena. Därmed inkluderas inte heller företagsdoktorander eller andra doktorander med anställning utanför högskolan. Forskningsingenjörer/laboratoriebiträden samt administrativ och (övrig) teknisk personal Forskningsingenjörer/laboratoriebiträden inkluderar exempelvis biomedicinska analytiker och annan teknisk personal vars arbete delvis utgörs av forskningsverksamhet. Administrativ och övrig teknisk personal inkluderar ett stort antal olika anställningar med huvudsakligen tekniska eller administrativa arbetsuppgif- 15

ter. Viss FoU-verksamhet förekommer, ofta som direkt stöd till forskning och inte för att själv bedriva forskning. Båda dessa tjänstekategorier regleras enligt LAS. Arbetstidens fördelning en översikt De som ägnar störst andel av sin tid åt forskning (inklusive direkt stöd) är doktorander och forskningsassistenter, följda av forskarassistenter och forskare. Dessa resultat är inte särskilt förvånande. Doktorander ägnar mycket tid åt forskning eftersom avhandlingsarbete klassas som forskning, forskarassistenter ska enligt högskoleförordningen huvudsakligen ägna sig åt forskning och forskare (som ofta har disputerat) är oftast anställda för att bedriva forskning i externfinansierade projekt. Forskningsassistenterna anställs, som tidigare nämnts, ofta för att delta i just ett forskningsprojekt. Tabell 2. Totalt antal årsverken samt arbetstidens relativa fördelning för olika personalgrupper 2007, per tjänstekategori, procent. Tjänstekategori Antal årsverken FoUverksamhet Andel (%) av arbetstiden Undervisning grundutbildning Undervisning forskarutbildning Professorer 3 979 37 19 12 32 Forskarassistenter 900 66 14 6 13 Lektorer 6 264 24 46 5 25 Adjunkter 6 352 12 62 1 26 Forskare 2 969 70 9 5 16 Forskningsassistenter 993 74 6 2 18 Doktorander 7 747 73 10 1 16 Adm. och teknisk personal 6 861 11 3 0 86 Forskningsingenjörer/ laboratoriebiträden 3 692 52 6 2 40 Samtliga 39 757 39 23 3 35 Övrigt Adjunkter och lektorer dominerar inom grundutbildningen Undervisning inom grundutbildningen (numera grundnivå och avancerad nivå) utförs huvudsakligen av adjunkter och lektorer. Adjunkterna ägnar i genomsnitt över 60 procent av sin tid åt undervisning inom grundutbildningen. Eftersom adjunkterna är en stor grupp innebär det att de står för en stor del av undervisningen. Lektorerna, som är den andra stora lärargruppen, ägnar 45 procent av arbetstiden åt undervisning inom grundutbildning och ytterligare cirka 5 procent åt undervisning inom forskarutbildningen. Professorerna (som också är förhållandevis många) ägnar i genomsnitt knappt 20 procent av sin arbetstid åt att undervisa inom grundutbildningen och lite drygt 10 procent åt undervisning i forskarutbildningen. 16

Doktoranderna är den största enskilda personalgruppen och de ägnar i genomsnitt 10 procent av en genomsnittlig arbetsvecka åt undervisning inom grundutbildningen. Varför så mycket annat än undervisning och forskning? I SCB:s årsverkesundersökning ska respondenterna redovisa hur mycket tid de lägger på annan verksamhet än undervisning och forskning, sådant som i tabellen ovan benämns övrigt. Övrigt består av följande delar: Delta i utbildning/kurser inom den egna forskarutbildningen vid sidan av avhandlingsarbetet. Administration som inte är direkt kopplad till FoU-verksamhet. Här ingår även uppdrag som studierektor, prefekt eller liknande. Expert- och förtroendeuppdrag inom ramen för anställningen/befattningen. Med detta avses exempelvis att vara ledamot i fakultetsnämnder (motsv.), styrelser och kommittéer. Annan verksamhet utgörs av andra aktiviteter än de som ingår i övriga kategorier. Exempel på sådana är sjukvård, konsult- och rådgivningsverksamhet, biblioteks- och dokumentationstjänster, skötsel av datorer samt deltagande i konferenser (även som föreläsare). Undersökningen omfattar, som tidigare beskrivits, en stor del av den administrativa och tekniska personalen, bl.a. vid institutioner och liknande. Vissa av dem har delvis forskande och/eller undervisande arbetsuppgifter, men deras huvudsakliga arbetsuppgifter är av antingen administrativ eller teknisk karaktär. Det höjer den genomsnittliga andelen arbetstid inom övrigt. Även forskningsingenjörer och laboratoriebiträden redovisar hög andel av arbetstiden inom övrigt. 17

Tabell 3. Antal årsverken samt andel av arbetstiden (procent) som ägnas åt annat än undervisning och forskning 2007, per tjänstekategori SCB:s FoU-statistik. Tjänstekategori Antal årsverken Delta i kurser inom egen forskarutbildning* Andel (%) av arbetstiden Administration ej direkt kopplad till FoU-verksamhet Expert- och förtroendeuppdrag inom ramen för anst. Annan verksamhet Professorer 1 258 1,9 15,9 8,9 4,9 Forskarassistenter 118 1,3 5,8 3,4 2,7 Lektorer 1 597 0,7 15,6 5,4 3,8 Adjunkter 1 626 1,4 13,4 4,2 6,5 Forskare 477 1,1 6,3 4,2 4,4 Forskningsassistenter 183 3,4 5,2 2,5 7,5 Doktorander 1 267 10,8 2,5 1,3 1,8 Adm. och teknisk personal 5 926 0,6 51,5 3,8 30,5 Forskningsingenjörer/ laboratoriebiträden 1 484 1,5 8,1 4,5 26,1 Samtliga 13 936 3,1 17,1 4,2 10,7 * Den tid för att delta i kurser inom egen forskarutbildning som professorer, forskarassistenter och lektorer uppger är förmodligen felredovisad och ska egentligen avse främst undervisning i forskarutbildningen. Gränsdragningen mot undervisning och forskning ibland svår Enligt SCB:s anvisningar till undersökningen ska uppdrag som studierektor och prefekt eller liknande redovisas som administration. Dessa uppdrag är nödvändiga för att lärosätena ska kunna bedriva utbildning och forskning och skulle kunna ses som delar av dessa verksamheter. Ett annat exempel där gränsdragningen kan vara svår är avseende tiden för att delta (även som föreläsare på konferenser). Denna aktivitet skulle kunna betraktas som forskning, men ska enligt anvisningarna redovisas som annan verksamhet. Att ansöka om externa medel för forskningsprojekt ska däremot redovisas som forskning. Enkätundersökningen avser att skilja ut all tid som inte direkt avser undervisning eller forskning och därför sker redovisningen på detta sätt. Det är förbryllande att professorer, lektorer och forskarassistenter redovisar tid under aktiviteten delta i utbildning/kurser inom den egna forskarutbildningen. Vi bedömer att detta är ett misstag och att den tid som dessa kategorier redovisar här främst avser undervisning på kurser i forskarutbildningen. Administration utgör 17 procent av arbetstiden Den enskilt största aktiviteten utom undervisning och forskning är administration, som enligt enkätsvaren utgör 17 procent av den sammantagna arbetstiden. Professorer, lektorer och adjunkter ligger nära genomsnittet avseende den tid som ägnas åt administration. Men det är naturligt att lärare har andra arbetsuppgifter utöver undervisning och forskning. Det är mycket administrativt arbete som kringgärdar själva undervisningen, bland annat uppdrag som studierektor och liknande, vilket beskrivits ovan. Lärosätena har också många 18

uppgifter som innebär administrativt arbete för främst lärare, bl.a. att delta i utvärderingar av det egna lärosätets verksamhet och annat kvalitetsarbete. Därutöver deltar förmodligen lärarna i lärosätenas andra uppgifter, exempelvis att främja och bredda rekryteringen. Administrativ och teknisk personal uppger givetvis en hög andel av arbetstiden som administration. Övriga tjänstekategorier redovisar låg andel av arbetstiden som administration. Annan verksamhet Den andra stora delen av övrigt är annan verksamhet som enligt anvisningarna kan bestå av bl.a. biblioteks- och dokumentationstjänster, vetenskaplig och teknisk informationsspridning av allmän karaktär och skötsel av datorer. Här är det den administrativa och tekniska personalen samt forskningsingenjörer och laboratoriebiträden som redovisar höga andelar. Inom medicinskt vetenskapsområde är andelarna för professorer, lektorer och adjunkter också rätt höga, men då handlar det förmodligen till stor del om sjukvård, som också ingår här. Expert- och förtroendeuppdrag Bland lärarkategorierna är det professorerna som ägnar mest tid åt annat än undervisning och forskning. Deras förhållandevis höga andel inom övrigt förklaras av att professorerna är mer engagerade i expert- och förtroendeuppdrag än lektorer och adjunkter. Figur 3. Andel av arbetstiden som anställda inom respektive tjänstekategori ägnar åt expert- och förtroendeuppdrag, procent. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Professorer Forskarassistenter Lektorer Adjunkter Forskare Forskningsassistenter Doktorander Adm. & teknisk personal Forskningsingenjörer/ laboratoriebiträden 19

Personal som inte omfattas av undersökningen utför mycket administration Som tidigare beskrivits omfattar inte SCB:s årsverkesundersökning all personal vid universitet och högskolor, exempelvis personalen vid rent administrativa enheter. Det innebär att ungefär en fjärdedel av personalen inte ingår i undersökningen och detta får naturligtvis effekter på resultaten. Om all personal hade inkluderats skulle den tid som läggs på annat än undervisning och forskning ha varit större. Hur stora skillnaderna i så fall skulle vara kan vi dock inte utläsa av denna undersökning. Vid en del lärosäten finns merparten av den administrativa personalen vid centrala enheter och förhållandevis liten andel av administrationen utförs vid institutionerna. Eftersom administrativ personal vid institutioner (motsv.) ingår i undersökningen får lärosätets organisation av administration betydelse för undersökningen resultat. Timlärarna omfattas inte heller av årsverkesundersökningen. De utgjorde totalt 139 heltidspersoner 2007, vilket innebär att undervisningsårsverken i denna studie underskattas med cirka 140 årsverken. 20

Skillnader inom personalkategorier mellan vetenskapsområdena Det har tidigare i rapporten redovisats att det finns variationer i hur mycket tid de anställda inom olika tjänstekategorierna anger att de lägger ner på forskning, undervisning och annan verksamhet än forskning och undervisning (övrigt), se tabell 3. I SCB:s undersökning är redovisningen av arbetstiden för högskolans personal även uppdelad på vetenskapsområde. Det gör det möjligt att se i vilken utsträckning olika tjänstekategorier undervisar respektive forskar inom olika områden. Skiljer sig mönstret mellan olika vetenskapsområden eller ser det ungefär lika ut? Variationer mellan vetenskapsområden Enligt svaren från undersökningen finns det variationer genomsnittligt mellan de olika vetenskapsområdena avseende arbetstidens fördelning. Variationerna kan till stor del förklaras av vilka ekonomiska och personella resurser de olika vetenskapsområdena har. Exempelvis inom medicin och naturvetenskap forskar personalen mer och undervisar mindre än genomsnittet för samtliga vetenskapsområden. Motsatsen gäller för det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Personalen inom vetenskapsområdet Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) anger att de ägnar lika mycket tid åt forskning som åt övrigt samt att de ägnar mindre tid åt undervisning än personalen inom de övriga vetenskapsområdena. En förklaring till att arbetstiden för de anställda vid SLU avviker från de andra vetenskapsområdena är som nämnts tidigare att SLU:s uppdrag skiljer sig från de övriga lärosätenas. Skillnader inom personalkategorierna Ovan konstaterades att det finns variationer mellan vetenskapsområdena, men är det även så att mönstret för de olika tjänstekategoriernas arbetstid varierar mellan vetenskapsområdena? Är det t.ex. så att professorer inom alla vetenskapsområden anger att de framför allt lägger ner sin arbetstid på forskning eller finns det variationer mellan områdena? Vid redovisningen kommer arbetstiden för de olika tjänstekategorierna att redovisas efter humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt vetenskapsområde samt vetenskapsområdet SLU. Redovisningen omfattar inte vetenskapsområdet övrigt/gemensamt eftersom uppgifterna för denna grupp är något osäkra eftersom det är en liten grupp som innefattar få personer som undervisar eller forskar. Däremot ingår gruppen övrigt/gemensamt vid beräkning av arbetstidens fördelning för samtliga 21

vetenskapsområden. Jämförelsen mellan de olika vetenskapsområdena omfattar lärare (enligt definition tidigare i rapporten), forskare och doktorander. Timlärare ingår inte som tidigare nämnts. Professorer När fördelningen av professorernas arbetstid jämförs mellan de olika vetenskapsområdena kan vissa skillnader noteras, se tabell 4. Tabell 4. Professorers arbetstid, årsverken totalt samt relativ fördelning 2007, per vetenskapsområde, procent. I Samtliga vetenskapsområden ingår professorer inom övrigt/gemensamt. Vetenskapsområde Antal årsverken FoUverksamhet Andel (%) av arbetstiden Undervisn. grundutb. Undervisn. forskarutb. Humanistisk-samhällsvetenskapligt 1 240 38 20 13 29 Medicinskt 951 36 16 11 37 Naturvetenskapligt 670 37 22 11 30 Tekniskt 915 39 20 12 29 Sveriges lantbruksuniversitet 198 34 16 10 40 Samtliga vetenskapsområden 3 979 37 19 12 32 Övrigt Inom medicin och vid SLU lägger professorerna ner något mindre tid på forskning och undervisning på grundutbildningen och i stället mer på övrigt, främst expert- och förtroendeuppdrag, än vad professorer gör i genomsnitt för samtliga vetenskapsområden. Att professorerna inom medicin anger att de lägger ner mer tid på övrigt kan förmodligen bero på att de ägnar sig åt sjukvård som ingår i övrigt. Inom naturvetenskap undervisar professorerna i något större omfattning på grundutbildningen än genomsnittet för samtliga vetenskapsområden medan inom teknik ägnar sig professorerna något mer åt forskning. Lektorer Vid jämförelse av lektorernas fördelning av arbetstiden mellan de olika vetenskapsområdena visar det sig att vissa avvikelser förekommer. Inom området teknik forskar lektorerna något mer än inom andra områden. Vid SLU forskar lektorerna i större utsträckning och undervisar i mindre utsträckning på grundutbildningen än vad lektorer inom andra vetenskapsområden gör i genomsnitt. Inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde är det motsatta förhållandet där lektorerna lägger mindre tid på forskning, men mer tid på undervisning. 22

Tabell 5. Lektorers arbetstid, årsverken totalt samt relativ fördelning 2007, per vetenskapsområde, procent. I Samtliga vetenskapsområden ingår lektorer inom övrigt/gemensamt. Vetenskapsområde Antal årsverken FoUverksamhet Andel (%) av arbetstiden Undervisn. grundutb. Undervisn. forskarutb. Humanistisk-samhällsvetenskapligt 3 314 22 49 4 25 Medicinskt 821 24 39 6 31 Naturvetenskapligt 774 25 46 6 23 Tekniskt 1 271 29 42 5 24 Sveriges lantbruksuniversitet 75 33 29 8 30 Samtliga vetenskapsområden 6 264 24 46 5 25 Övrigt Forskarassistenter När forskarassistenternas arbetstid fördelas på olika aktiviteter finns det vissa variationer mellan vetenskapsområdena, se tabell 6. Inom medicin ägnar forskarassistenterna en högre andel av tiden åt forskning, lägre andel åt undervisning på grundutbildningen och en högre andel åt undervisning på forskarutbildningen. Även inom naturvetenskap forskar forskarassistenterna i större utsträckning än vad forskarassistenter inom andra vetenskapsområden gör. Däremot lägger forskarassistenterna inom teknik mindre tid på forskning. Tabell 6. Forskarassistenters arbetstid, årsverken totalt samt relativ fördelning 2007, per vetenskapsområde, procent. I Samtliga vetenskapsområden ingår forskarassistenter inom övrigt/ gemensamt. Vetenskapsområde Antal årsverken FoUverksamhet Andel (%) av arbetstiden Undervisn. grundutb. Undervisn. forskarutb. Humanistisk-samhällsvetenskapligt 188 68 16 3 13 Medicinskt 195 70 9 9 12 Naturvetenskapligt 215 70 13 7 10 Tekniskt 237 58 19 6 16 Sveriges lantbruksuniversitet 63 64 13 7 15 Samtliga vetenskapsområden 900 66 14 7 13 Övrigt Adjunkter Jämförs hur adjunkternas arbetstid fördelas inom olika vetenskapsområden visar det sig att det finns variationer, se tabell 6. Vid SLU undervisar adjunkterna mindre på grundutbildningen, men forskar mer och ägnar sig mer åt övrigt. Ytterligare en skillnad är att adjunkterna inom teknik undervisar mer på grundutbildningen och ägnar sig mindre åt övrigt än vad adjunkter gör i genomsnitt för samtliga vetenskapsområden. 23

Tabell 7. Adjunkters arbetstid, årsverken totalt samt relativ fördelning 2007, per vetenskapsområde, procent. I Samtliga vetenskapsområden ingår adjunkter inom övrigt/gemensamt. Vetenskapsområde Antal årsverken FoUverksamhet Andel (%) av arbetstiden Undervisn. grundutb. Undervisn. forskarutb. Humanistisk-samhällsvetenskapligt 3 225 12 60 1 27 Medicinskt 1 395 9 64 1 26 Naturvetenskapligt 388 15 61 0 23 Tekniskt 1 122 12 67 1 20 Sveriges lantbruksuniversitet 172 21 47 2 30 Samtliga vetenskapsområden 6 352 12 62 1 26 Övrigt Forskare Tabell 8. Forskares arbetstid, årsverken totalt samt relativ fördelning 2007, per vetenskapsområde, procent. I Samtliga vetenskapsområden ingår forskare inom övrigt/gemensamt. Vetenskapsområde Antal årsverken När fördelningen av forskarnas arbetstid jämförs mellan de olika vetenskapsområdena visar det sig att forskare inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde undervisar i något högre omfattning på grundutbildningen och något mindre på forskarutbildningen än vad forskare gör i genomsnitt för samtliga vetenskapsområden, se tabell 8. Inom medicin lägger forskarna mer tid på forskning och undervisar mindre på grundutbildningen. Vid SLU, som har ett annat uppdrag än de andra lärosätena, forskar man betydligt mindre än genomsnittet och ägnar mer tid åt övrigt och då främst åt expert- och förtroendeuppdrag. FoUverksamhet Andel (%) av arbetstiden Undervisn. grundutb. Undervisn. forskarutb. Humanistisk-samhällsvetenskapligt 564 72 13 2 13 Medicinskt 919 74 5 7 14 Naturvetenskapligt 508 71 9 5 15 Tekniskt 539 68 11 6 15 Sveriges lantbruksuniversitet 429 57 11 5 27 Samtliga vetenskapsområden 2 969 70 9 5 16 Övrigt Doktorander När doktorandernas fördelning av arbetstiden jämförs mellan de olika vetenskapsområdena visar det sig att inom medicin forskar doktoranderna mer än vad doktoranderna gör i genomsnitt för samtliga vetenskapsområden. Samtidigt undervisar de mindre på grundutbildningen och lägger ner mindre tid på övrigt. Inom teknik forskar doktoranderna i mindre omfattning samtidigt som de lägger ner något mer tid på övrig verksamhet och då deltar de i större utsträckning i kurser på forskarutbildningen. Vid SLU forskar doktoranderna i större utsträckning och undervisar mindre. Den tid som doktorander lägger ner på avhandlingsarbete redovisas som FoU-verksamhet. 24

Tabell 9. Doktoranders arbetstid, årsverken totalt samt relativ fördelning 2007, per vetenskapsområde, procent. I Samtliga vetenskapsområden ingår doktorander inom örigt/gemensamt. Vetenskapsområde Antal årsverken FoUverksamhet Andel (%) av arbetstiden Undervisn. grundutb. Undervisn. forskarutb. Humanistisk-samhällsvetenskapligt 1 999 70 11 0 19 Medicinskt 1 498 83 6 1 11 Naturvetenskapligt 1 467 73 12 1 14 Tekniskt 2 465 68 12 1 19 Sveriges lantbruksuniversitet 310 78 7 0 16 Samtliga vetenskapsområden 7 747 73 10 1 16 Övrigt Lektorer inom teknik forskar mer Sammantaget visar det sig att arbetstidens fördelning varierar för de olika tjänstekategorierna inom de olika vetenskapsområdena. Exempelvis uppger professorerna inom naturvetenskap att de undervisar i något större omfattning och professorerna inom teknik att de forskar något mer än vad professorerna inom de andra vetenskapsområdena gör. Lektorerna inom teknik anger att de forskar mer samtidigt som lektorerna inom humanistisk-samhällsvetenskapligt område uppger att de forskar mindre och undervisar mer än lektorer inom andra vetenskapsområden. 25

Hur mycket forskning blir det? De årsverken som högskolans personal utför kan ses som en form av resultat av insatta medel. Ett sätt att beskriva resursanvändningen kan därför vara att relatera antalet årsverken till intäkterna. Idealt borde man beräkna kvoten per ämne eller per vetenskapsområde, men som statistiken ser ut idag är det inte möjligt då årsverken redovisas efter vetenskapsområde och intäkter efter forskningsämne. Vi bedömer ändå att en sammanställning på totalnivå för lärosätena kan vara intressant. Kvoten årsverken för forskning och forskarutbildning per miljon Här beskriver vi resursanvändningen genom att beräkna antalet forskningsårsverken per miljon kronor. En kvot kan räknas ut genom att sätta antalet årsverken för forskning i relation till intäkterna. Lärosätenas intäkter avser forskning och forskarutbildning och ska man beräkna antalet forskningsårsverken per miljon kronor kan man sätta antalet årsverken som ägnades enbart åt forskning (FoU-årsverken) i relation till intäkterna. Vi anser emellertid att det är mer relevant att även inkludera de årsverken som används till forskarutbildning när kvoten ska beräknas och har valt att göra så i denna studie. Intäkterna till forskning och forskarutbildning uppgick år 2007 till 25 400 miljoner kronor. Uppgifter om intäkter har hämtats från Högskoleverkets NU-databas och antalet årsverken från SCB:s FoU-undersökning. I tabell 10 har FoU-årsverken, årsverken för undervisning på forskarutbildningen samt den tid som läggs ner på egna kurser på forskarutbildningsnivån summerats till årsverken för forskning och forskarutbildning. Personalen vid lärosätena uppger att de totalt har lagt ner ca 17 900 årsverken på forskning, undervisning på forskarutbildningen och deltagande i kurser på forskarutbildningen. Den övervägande delen av årsverkena, ca 15 500, ägnades åt forskning. Utöver det genomfördes knappt 1 200 årsverken på undervisning i forskarutbildning och drygt 1 200 årsverken lades ned på kurser i egen forskarutbildning. 26

Tabell 10. Antal årsverken forskning och forskarutbildning per tjänstekategori. Tjänstekategori FoUårsverken Undervisning forskarutb. Delta i kurser inom egen forskarutb. Totalt antal årsverken forskn. och forskarutb Professorer 1 485 477 75 2 036 Forskarassistenter 595 58 11 665 Lektorer 1 527 284 43 1 854 Adjunkter 763 54 91 908 Forskare 2 071 151 34 2 256 Forskningsassistenter 733 18 34 784 Doktorander 5 636 58 836 6 531 Adm. och teknisk personal 729 22 38 789 Forskningsingenjörer/ laboratoriebiträden 1 937 56 57 2 050 Samtliga tjänstekategorier 15 476 1 178 1 219 17 871 Enligt undersökningen lägger doktorander, som är en stor grupp, ner flest årsverken på forskning och forskarutbildning, 6 500. Av dessa ägnades den övervägande delen till forskning, ca 5 600, och där ingår doktorandernas avhandlingsarbete. Doktoranderna anger att de ägnar drygt 800 årsverken åt kurser på forskarutbildningen. Det är fler tjänstekategorier som redovisar tid som egna kurser på forskarutbildningen. En orsak till det är att forskarstuderande ingår i fler tjänstekategorier förutom doktorander, då de t.ex. kan ha en anställning som adjunkt. Det visar sig att det även finns tid redovisad som deltagande i kurser på forskarutbildningsnivå för professorer, lektorer och forskarassistenter. Som nämnts tidigare utgår vi från att det är tid som borde ha redovisats som undervisning på forskarutbildning. Andra personalgrupper som utför många FoU-årsverken är professorer, lektorer, forskare samt forskningsingenjörer och laboratoriebiträden. Mindre än ett årsverke per miljon När antalet årsverken för forskning och forskarutbildning sätts i relation till intäkterna uppgår kvoten för lärosätena på totalnivå till 0,7 årsverken per miljon kronor, se tabell 11. Jämförs de olika lärosätesgrupperna visar det sig att antalet årsverken per miljon kronor varierar, men det är svårt att dra några långtgående slutsatser om de olika kvoterna utan det är främst kvoten på totalnivå som är intressant att redovisa. 27

Tabell 11. Antal årsverken forskning och forskarutbildning, totala intäkter för forskning och forskarutbildning (miljoner kronor) 2007, samt kvoten av dessa för olika grupper av lärosäten. Lärosätesgrupper Antal årsverken forskning och forskarutbildning Intäkter mnkr Kvot: årsverken/ intäkter forskning och forskarutbildning Äldre universitet 15 009 22 735 0,66 Nya universitet 884 1 056 0,84 Högskolor med vetenskapsområde 868 714 1,22 Övriga högskolor 1 047 849 1,23 Statliga konstnärliga högskolor 38 34 1,12 Enskilda vårdhögskolor 25 20 1,25 Totalt 17 871 25 410 0,70 En möjlig förklaring till variationerna mellan lärosätesgrupperna skulle dock kunna vara att årsverken för forskning och forskarutbildning kostar olika mycket inom olika vetenskapsområden, och sammansättningen av vetenskapsområden inom de olika lärosätesgrupperna gör att kvoten blir hög eller låg. Ett antagande är att forskning och forskarutbildning inom medicin, naturvetenskap och teknik kostar mer än forskning och forskarutbildning inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. För lärosätesgrupper med en hög andel årsverken utförda inom området medicin blir kvoten lägre. Det beror till viss del på att ersättning för klinisk forskning och utbildning (så kallade ALF-medel) ingår i lärosätenas intäkter. En stor del av den forskning som ALF-medlen ska finansiera sker dock inom universitetssjukhusen och ingår inte i denna årsverkesundersökning. Vi vet dock inte hur stor del, och kan därför inte korrigera siffrorna för detta, men antalet årsverken per miljon kronor kan vara något underskattade. Det är svårt att dra några långtgående slutsatser av detta material om vilken inverkan forskningen och forskarutbildningens ämnessammansättning har på de olika lärosätesgruppernas kvoter, utan det är en fråga som skulle vara intressant att studera ytterligare. Det skulle då vara intressant att jämföra intäkter och årsverken för forskning och forskarutbildning fördelat på olika vetenskapsområden för olika lärosäten och lärosätesgrupper för att se om man kan finna förklaringar till skillnaden i kvoten antalet årsverken för forskning och forskarutbildning per miljon kronor. 28