På den tiden var Gotland ingen utkant i världen Skeppssättning i Djupvik, Eksta, med Lilla Karlsö i Om Gotlands och gotlänningarnas historia bakgrunden. Det finns ungefär 350 st. runt Gotlands Denna stolta deklaration av Erik hittar man i förordet till Gotland kuster från bronsåldern, cirka 1800 f.kr. 400 f.kr. vår hembygd som kom ut 1985 och som börjar med trettio bilder Båtarna har Erik hämtat från fantasin och från fyndet ur Gotlands historia. av en kanot i Hjortsprings mosse på Als i Danmark. Två år tidigare gav han ut bilderboken Gotland mitt i Östersjön. Olja 1982. Då var han inte lika övertygad om att gotlänningarnas självständighet fortfarande gäller. Han skriver i förordet: Om Hansan kan 150 Gutarnas historia är märklig, för vi har från vikingatid till nutid i stort varit ett fritt folk. Havets män, fria män. När vi seglade ut i världen skötte kvinnorna våra gårdar och hem, och i detta låg vår hemlängtan. I demokratisk ordning genom val på Gutna-al-tinget, sände vi ut Avajr Strabajn från Alva att underhandla med sveakonungen om fred med och skydd av Sverige, men vår självständighet behöll vi. Detta hände på 900-talet. man säga att det var det första multinationella företag som etablerade sig på Gotland. Och därmed tog den gotländska friheten slut. Och han förtydligar: Handeln gick gutarna ur händerna och Hansan tog över. När Valdemar Atterdag 1361 invaderade ön tog den definitivt slut. I dessa två böcker presenterar Erik ett stort antal av sina historiska planscher som han med några senare undantag gör under åren 1981 86. Hans syfte är att presentera Gotlands historia på 151
152 De sju ledungssnäckorna. Bakgrunden är Gutasagans kapitel 6, som börjar: Sedan gutarna hade tagit sig biskop och präster och mottagit full kristendom, då åtog de sig också att följa sveakonungen i härfärd med sju snäckor mot hedniska länder. Olja 1982.
Pilgårdsstenen från vikingatid som hittades 1871 i ett stenröse vid Bogeviken. Fyra bröder satte upp stenen till minne av sin bror Ravn som omkom i forsen Aifur i floden Dnjepr söder om Kiev. Olja 1982. ett lättillgängligt sätt och dessutom berätta sådant som de flesta inte har en aning om. Han blandar de stora politiska händelserna med vardagen. Han hävdar att gotlänningen vet alldeles för lite om sin historia och att det till stor del är skolans fel eftersom den bara bryr sig om svenskarnas historia. Han uttrycker det på detta sätt: Låt oss vara bra gotlänningar i Sverige i stället för bra svenskar på Gotland. Vi presenterar i detta kapitel ett urval av Eriks historiska bilder i kronologisk ordning och med bildtexter som bygger på hans egna kommentarer. Ett litet seriealbum. Visby förekommer i ganska många av de historiska bilderna. Det är ett undantag i Eriks produktion som i övrigt är inriktad på den gutniska landsbygden. Vinterkväll i långhuset. Här samlas man efter de långa handelsfärderna med värme, mat och goda historier. Olja 1984. Biskop Unni vid brunnen i Hunninge i Klinte år 936. Akryl 1995. Paviken i Västergarn runt år 800. Havsnivån var cirka 2 meter högre än idag. Detta var en av vikingatidens viktigaste hamnar med skeppsvarv, handel och hantverk. Man har bl.a. hittat spår av smycketillverkning och glasmosaikbitar från ön Torcello utanför Venedig. Olja 1982. Snäcka seglar in i Gamle hamn vid Lauters på Fårö cirka år 1000. Hamnen avsnördes av stormar och landhöjning runt 1300. Här byggdes också S:t Olofs kapell. Olja 1984. 154 155
Konung Olof Haraldsson fördrevs från Norge och landade vid Akergarn år 1029 på väg till svågern i Ryssland. Enligt Gutasagan och traditionen har han kristnat Gotland. En kyrka byggdes vid Akergarn som döptes om till S:t Olofsholm. Olja 1982. Stenbrottet på Stora Karlsö. Här vid Suderhamn bröts den hårdaste och bästa kalkstenen till kyrkobyggen, lite rödaktig till färgen. Man kan ännu idag se spåren efter hur stenarna bröts loss med flatkilar. Stenen användes till bl.a. portaler i de gotländska kyrkorna men exporterades också till Tyskland och Danmark. Olja 1982. Välkommen till Gotland Herr Biskop. Va, har han varit sjösjuk? Många biskopar på pilgrimsfärd passerade Gotland och då hände det att de invigde en eller annan kyrka här. På gotlänningarnas begäran beslöt påven att Gotland skulle tillhöra Linköpings stift. Olja 1984. 156 Visbys segerparad efter slaget mot gutarna vid Högbro i Halla år 1288. Olja 1986. Visby ringmur, Östergravar med Dalmansporten. Muren byggs högre på 1290-talet. Sten hämtas från Östergravar, Galgberget, Bingers kvarn och Hejdeby hällar. Erik funderar över varför muren är byggd så långt utanför den dåtida bebyggelsen. Kanske för att en angripare inte ska nå fram med brandpilar. Olja 1983. Västergarn 1302. En orkan drabbade Gotlands västkust natten mellan 24 och 25 februari. Vattnet steg och i Västergarn förstördes alla skepp. Enligt sägnen har det funnits två kyrkor och ett stenhus här. Olja 1983. 157
Kraup fram din rackare! Det ropade slaktaren från Vallstena till svenske kung Birger när han gömde sig i en hasselbuske år 1313. Kungen kom över med sin flotta till Slite för att straffa gutarna som vägrade gå med på en skattehöjning. Men gutarna slog den svenska hären vid Röcklinge backe i Lärbro. De förde kungen till Visby och släppte honom efter förlikning för att slippa få alla svenska bönder emot sig. Olja 1985. Valdemar Atterdag landstiger 1361 vid Kronvall i Eksta. Man tvistar om var han landsteg, men Erik väljer Kronvall. Här förlorade gutarna sin frihet och fick den aldrig åter. Visbyborgarna förlorade silver och guld. Olja 1981. Gutarna led katastrofala förluster mot Valdemar Atterdags trupper. Först vid Ejmunds bro och sedan utanför Visby ringmur vid Söderport, där borgarna stod på muren och såg på när gutarna slaktades. Stadens borgerskap öppnade portarna för danskarna som krävde att en del av muren skulle rivas ner så att de kunde marschera in elva man i bredd. Sedan brandskattades Visby. Danskarna krävde att tre stora öltunnor på torget skulle fyllas med guld och silver. Olja 1983. Fide 1361. När Atterdag slagit gutarna och tagits emot i Visby, släpptes enligt sägnen den danska hären lös på landsbygden för att röva och plundra. I Fide kyrka finns vittnesmål om deras framfart. Olja 1985. Tyska sjörövare, fetaliebröderna, hade Gotland som bas för sitt sjöröveri i Östersjön i slutet av 1300-talet. Tyska orden bestämde sig då för att ockupera Gotland. Den 21 mars 1398 kommer de med 80 85 skepp, 5000 man och 400 hästar till Västergarn. De intar Visby utan strid och bränner fetaliebrödernas fästen. Efter tio år sålde de Gotland till drottning Margareta och Erik av Pommern. Olja 1981. Hansans Visby på 1400-talet. Koggarna seglade in i Almedalshamnen söderifrån och ut norrut vid Kruttornet eller Lamberts torn som enligt Erik betyder»det av vattnet slickade tornet«. Olja 1981. 158 159
Visborgs slott i Visbys södra del började byggas under Tyska ordens tid. Det färdigställdes 1436 av ståthållaren Trugot Hase som blev rik på att plundra fartyg. Slottet ansågs vara Östersjöns starkaste fästning. Kung Erik bodde där med sin älskarinna Cecilia och bedrev sjöröveri till 1449. Sedan var slottet ömsom i dansk och svensk ägo fram till 1676. Olja 1982. Visborgs slott faller 1676. Under kriget mot danskarna blev Gotlands läge utsatt. Amiral Nils Juel landsatte 500 man vid Sågholmen i Sanda och seglade sedan mot Visby. Där lyckades de komma så nära slottet att dess kanoner inte kunde användas. Slottet sprängdes och alla hus brändes. Svenska staten byggde sedan en kalkugn på platsen och slottets sten brändes till kalk. Olja 1985. Några fartyg ur den svenska flottan försökte i maj 1679 att ta sig in till Gotland vid Västergarn och Eksta under dansk flagg. De blev beskjutna och fick vända. De begravde sina döda på Lilla Karlsö den 20 maj. Olja 1982. Anfall mot Visborgs slott 1524. Gustav Vasa tröttnade på dansken Sören Norrbys sjöröveri och beslöt försöka inta Visborgs slott och därmed Gotland. Han fick hjälp från Finland och Lübeck men misslyckades. Sören Norrby lurade dem allihop och danskarna blev kvar på Visborg. Olja 1983. 160 161 Visby 1525. Nu gjorde Lübeck ett nytt försök. I maj under ottesången landsatte flottan sitt folk norr om staden. Soldaterna gick över muren och plundrade och brände arbetarnas små trähus. Det välstånd som sjöröveriet och Hansan skapat gick till spillo och Visby sjönk ner i fattigdom och glömska. Olja 1982.
Skansen i Västergarn 1713. I början av 1700-talet krigade Sverige mot Ryssland och man började befästa Gotlands kuster. Västergarns skans byggdes 1712 13 för åtta kanoner för att skydda hamnen. Men den vanligen tekniskt orienterade målaren har nog missuppfattat hur kanonöppningarna ska vändas. Olja 1982. Fårösund 1854. Under Krimkriget ockuperade franska och engelska flottorna Fårösund. Det kunde ligga 96 fartyg där ett brott mot Gotlands neutralitet. Men gotlänningarna kunde tjäna bra på att sälja proviant. Och koleran blev ett stort problem. Olja 1981. Ryssarna vid Herrvik 1715. Det var östkusten som blev hårdast utsatt av ryssarna. Den 3 augusti ankrade sex ryska örlogsskepp utanför Herrvik. De landsatte 250 man som plundrade Östergarn och tog en rad fångar, bl.a. prosten Nils Neogard som tvingades gå och spegla sin skam i salsspegeln. Olja 1982. På Fårö var det de tjocka källingarna som skötte försvaret. De ställde sig med ändan i vädret när ryssarna skulle landstiga vid Sudersand. Ryssarna flydde förskräckta. Än idag ber man i ryska kyrkor: Måtte gud bevara oss för det storansiktiga och enögda folket på Fårö! Akryl 1989. 162 163 År 1902 strandar den finska briggen Maria på Näsrevet med 35 fat 96-procentig sprit. När tullen skulle plombera lasten fanns det bara 29 fat kvar. Näsborna hade lyckats bärga 6. Det räckte till 4 600 liter sprit som dracks utan att någon åkte fast. Det kallar Erik en stabil bygd. Akryl 1990. Detta får markera slutet för Gotlands krigiska historia. Ryska flottan förföljer i juli 1915 den tyska minutläggaren Albatross som försöker ta skydd på svenskt vatten. Hon går in i sundet mellan Östergarnsholm och Kuppen, förföljd av ryska kryssare. Albatross beskjuts med cirka 3000 skott som också hotade fyrpersonal och fiskare. Hon sätts på grund och 26 sjömän begravs på Östergarns kyrkogård. De överlevande interneras. Olja 1982.
Midsommarfest i Koviks fiskeläge på 1920-talet. Pappa Kalle vid dragspelet som vanligt. Akryl 1991. Dans på bryggan i Klintehamn. Här spelar pappa Kalle igen och ungdomar och sjömän från skutorna dansar och roar sig. Erik berättar att Oskar Krusell och Smittens piga Klara dansar i sjön i en vild polka. Hon kunde inte simma men tidens långa kjolar gjorde att hon flöt och kunde dras upp med en båtshake. Akryl 1989. Den historiska serien får sluta med Ängsfesten. Denna målning har Erik gjort i flera versioner. Den skildrar en tidlös fest med Mat, dricke u glädje. Varpe, pärk u ringlaikar för bani. Visst har vör minnen. Olja 1987. 164 165
Vi är ett fritt folk Bevarar och försvarar fiskarbefolkningens traditioner Att bo på en ö är en lycka, för vårt land är fattbart och inte för stort. Vattnet som omger och omsluter oss förstärker vår hemkänsla och gemenskap. 166 Fiskets omdaning och badgästernas intåg En uppväxt vid stranden bland fiskare och annat strandfolk sätter sina spår. I första kapitlet beskrivs Eriks bakgrund i Kovik, och hur han präglas av den. Här ska vi främst beskriva hans insatser för att dokumentera livet på stranden och i båtarna, från fiskerimuseum till Skepparegille. När man väl har satt garnen kan man i lugn och ro utbyta erfarenheter.