Dala Biogas AB 2013-06-14 Lövängets gård Ljusterängarna 46 783 93 St Skedvi Till Länsstyrelsen Dalarna 791 84 Falun Komplettering till ansökan om tillstånd för uppförandet av biogasanläggning vid Pellesberget i Gustafs Dnr 551-3344-2013 Härmed lämnas begärda kompletteringar till ansökan om uppförandet av biogasanläggning vid Pellesberget. 1. Avstånd till närboende Dala Biogas AB har tecknat avtal om arrende av mark för uppförandet av anläggningen, se figur 1. Arrendeområdet har en areal av 4,5 ha och avståndet, räknat från mitten av arrendeområdet, till närmaste bostadshus är ca 440 meter. I den norra delen av arrendeområdet är avståndet ca 500 meter. Med hänvisning till Naturvårdsverkets handbok Metoder för lagring, rötning och kompostering av avfall (Handbok 2003:4, utgåva 2, november 2003) anges att vid sluten och effektiv frånluftsbehandling kan ett kortare avstånd än 500 m övervägas. Eftersom anläggningen utformas med en sluten hantering av substrat och biogödsel samt förses med en anläggning för effektiv behandling av utgående ventilations luft, anser därför Dala Biogas att kravet på skyddsavstånd är uppfyllt om anläggningen placeras inom arrendeområdet så att avståndet till närmaste bostadshus är så stort som möjligt från de delar av anläggningen där utsläpp av behandlad luft sker. 1

Figur 1. Arrendeområde för biogasanläggningen. 2. Hårdgjorda ytor Figur 2 visar ett exempel på hur anläggningen kan komma att utformas. Storleken på anläggningsområdet är i storleksordningen 150 x 75 meter. 2

8 9 2 7 6 5 1 4 3 1. Byggnad för inoch utlastning av substrat resp biogödsel samt för processutrustning (pumpar värmeväxlare mm) 2. Bufferttank för substrat (täckt och ansluten till luftbehandling) 3. Rötkammare 4. Rötkammare 5. Utlastningslager för biogödsel (slutet) 6. Uppgraderingsanlä ggning 7. Kompressor och fyllning av gasflak 8. Panncentral 9. Luftbehandling (biofilter) Figur 2. Principiell layout över anläggningen. Observera att skissen inte är ritad skalenligt. Området som är markerat med tunna blåa linjer är normal körväg som antingen är grusad eller asfalterad. Ytor runt tankar och anläggningsdelar är körbara men inte hårdgjorda. Ytorna utanför själva anläggningsområdet är gräsbevuxna. 3

3. Dagvatten Området kring tankarna nr två till fem i figur 2 förses med en invallning med ett kontrollerat utlopp som normalt är stängt. Inom det invallade området samlas vatten från hårdjorda ytor och takavvattning, dvs vatten som normalt inte är förorenat. Därför planeras ingen rening av detta vatten. Om det skulle uppstå till exempel utsläpp av olja från ett fordon tas den om hand vid platsen för utsläppet. Vid en händelse där innehållet i någon av tankarna strömmar ut till exempel vid överfyllning, samlas det i invallningen och tas om hand med en slamsugningsbil. I anläggningens kontrollprogram planeras att vattnet som samlas i invallningen ska kontrolleras med avseende på föroreningar innan det släpps till området utanför invallningen. Förslag till analysparametrar är BOD kväveinnehåll. Eftersom vattenmängderna som kan samlas inom invallningen är små planeras att vattnet släpps till en översilningsyta inom arrendeområdet. 4. Spillvatten från mottagningshall Spillvatten från mottagningshall utgörs av vatten som uppstår vid rengöring av maskiner och utrustning, kondensvatten från gashantering samt dusch och tvättvatten från personalutrymmen. Vatten från rengöring av tankbilen som transporterar substrat och biogödsel tillförs processen. Avfall från toalett i personalutrymme hanteras separat i en lokal lösning som exempelvis sluten tank, torrtoa etc. I tidigare redogörelse till Länsstyrelsen daterad 2013-04-24 angavs två alternativ för hantering av spillvattnet från mottagningshallen, antingen genom en lokal behandling i ett reningsverk eller genom att det samlas upp och transporteras till Fågelmyra avfallsanläggning där det används som spädvatten vid förbehandling av källsorterat matavfall. Vid en bedömning av de båda alternativen väljer Dala Biogas det sistnämnda alternativet för omhändertagande av spillvattnet. Det innebär också att den planerade förbehandlingsanläggningen vid Fågelmyra avfallsstation förbereds för mottagning av spillvattnet från biogasanläggningen. Om vattenskrubber väljs för uppgradering av biogasen till fordonsgaskvalitet omhändertas vattnet från processen tillsammans med spillvattnet från mottagningshallen. 5. Luktbehandling Anläggningen planeras så att mottagning av substrat till anläggningen och utlastning av biogödsel (rötrest) sker inomhus i den sk mottagningshallen. När mottagning av substrat och utlastning av biogödsel sker är byggnadens dörrar stängda. Bufferttank för substrat, som är placerad utomhus, förses med tätslutande tak. Ingen öppen hantering av material som kan medföra luktolägenheter sker utomhus. Anläggningen förses med ett ventilationssystem där utgående luft behandlas innan den släpps ut i omgivningen. Tankar som inte är anslutna till gassystemet, som bufferttank för substrat och tankar för hygienisering, ansluts till ventilationssystemet så att ett undertryck i tankarna upprätthålls. Det gör att alla ställen där lukt kan uppstå är anslutna till ett system för behandling av luften innan den släpps ut i omgivningen. För behandling av utgående ventilationsluft från biogasanläggningar används i allmänhet sk biofilter. Det finns ett flertal andra tekniker för behandling av luften från en biogasanläggning. Det är framförallt behandling med ozon eller rening av luften i ett filter med aktivt kol som skulle kunna vara alternativ för den aktuella anläggningen. Vid en värdering av de tekniker som finns tillgängliga bedöms dock biofilter som mest lämpligt och som bedöms uppfylla de krav som kan ställas med hänsyn till avstånd till närboende. 4

Biofilter byggs normalt ovan mark inneslutet med betongväggar, se figur 3 och 4. Filtermaterialet utgörs ofta av träflis, bark, krossade och behandlade trärötter eller blandningar av dessa material. Eftersom reduktionen av luktande ämnen i luften sker med hjälp av mikroorganismer behöver dessa rätt förutsättningar för att biofiltret ska ha avsedd funktion. Det är framförallt filtermaterialet fuktighet som är viktig, men även temperatur och ph påverkar filtrets funktion. Dimensioneringen och utformningen av filtret är väsentlig så att luftens uppehållstid i filtret är tillräckligt och att luftfördelningen över filtrets yta är jämn. Vid den kommande upphandlingen av anläggningen är luftbehandlingen en av funktionsparametrarna som kommer att värderas. För att över tid upprätthålla funktionen hos biofiltret ingår kontroll av biofiltret i anläggningens kontrollprogram. Parametrar som kan ingå i kontrollprogrammet är mätning av fuktighet (om filtret är torrt tillförs vatten) och mätning av luftens temperatur innan den tillförs filtret. Vid bristande funktion kan kontrollerna utökas med t ex bestämning av ph och luftens fördelning över filterytan. Om det då konstateras att filtermaterialet är förbrukat byts det ut. Förutom utsläpp av ventilationsluft från biogasanläggningen kan anläggningen för uppgradering av biogasen till fordonskvalitet vara en källa för lukt. Beroende på vald uppgraderingsteknik ser riskerna för lukt från anläggningen olika ut. Vid uppgradering i en sk vattenskrubber drivs avskild koldioxid ut från vattnet med luft som då innehåller, förutom koldioxid, föroreningar i form av bland annat svavelväte. Genom tillsats av järnklorid i biogasprocessen kan halten svavelväte minskas. Processluften renas med hjälp av kolfilter innan den släpps ut i omgivningen. Vid uppgradering genom kemisk absorption renas biogas före uppgraderingen med hjälp av kolfilter vilket gör att den avskiljda koldioxiden inte innehåller några luktande ämnen. Vid upphandling av uppgraderingsanläggning kommer utsläpp till atmosfär att vara en funktionsparameter som kommer att värderas. Figur 3. Principbild över ett biofilter. 5

Figur 4. Biofilter vid Svensk Växtkrafts anläggning i Västerås. 6. Risker vid hantering av framställd gas Riskerna vid hantering av biogas är främst riskerna för brand och explosion som är aktuella. Men även riskerna för personskador måste beaktas vid planeringen av anläggningen. Brand och explosion kan uppstå om gas strömmar ut okontrollerat vid brott på ledningar, maskiner eller lagringskärl. Utformning av anläggningarna för produktion av biogas, uppgradering och fyllning av de ska gasflaken med biogas samt vid transport av flaken sker med utgångspunkt att man konstruktionsmässigt förebygger att gas kan strömma ut okontrollerat. Det sker genom att utrustningen dimensioneras så att den tål de tryck som kan uppstå. Riskerna för antändning av gas förebyggs genom att all utrustning som placeras i utrymmen där gas kan förekomma är klassad för detta. Vidare förses anläggningarna med säkerhetssystem som skyddar anläggningarna om till exempel högt tryck uppstår och stoppar driften. Dessutom finns säkerhetsventiler som på ett kontrollerat sätt släpper ut gas på ett säkert sätt. Genom klassningsplaner identifieras områden där brandfarlig gas kan förekomma och vilka skyddsåtgärder som krävs. Skydd från påverkan av brand i omgivningen säkerställs genom tillräckliga avstånd mellan anläggningsdelar och om så behövs genom brandavskiljningar. Förutom riskerna vid fyllningen av flaken på anläggningen finns risk vid hämtning av fyllda flak. Transporterna av flaken sker med lastväxlarebil som är godkänd för den här typen av transport riskerna som är förknippade med transporten kan anses vara förebyggda. Vid själva rangeringen av flaken finns en risk genom att annat fordon kör på flaken. Risken bedöms dock som liten då antalet transporter till och från anläggningen är litet och att förarna är väl bekanta med förhållandena på anläggningen. För utformning av anläggningarna som hanterar brandfarlig gas har gasbranschen gett ut anvisningar för hur anläggningarna ska utformas så att lagar och föreskrifter uppfylls. I det här fallet är det Anvisningar för biogasanläggningar, BGA 2012, som är aktuell. Andra normer och anvisningar är Energigasnormen, EGN 2011 och Tankstationsanvisningarna TSA 2010. Bygger och driver man anläggningen enligt anvisningarna anses det myndigheternas krav är uppfyllda. Vid upphandling av anläggningarna kommer den att ske med hänvisning till aktuella anvisningar och normer. Leverantören ska också ha genomfört erforderliga riskutredningar. För Dala Biogas AB 6