GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, september 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: September, 2012 Nu förefaller det vara full rulle i verksamheterna igen på de flesta håll, så här efter sommarens lata dagar. Det innebär att det också är dags för årets tredje nyhetsbrev från Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp. I nyhetsbrevet får vi veta mer om vad som gäller när kvittning sker mellan arbetsgivare och arbetstagare. INNEHÅLL 1 Kvittning i anställningsförhållanden... 2 2 Dom nr 20/09 innehållande av uppsägningslön, brott mot kvittningslagen?... 3 3 Dom nr 1/12 löneavdrag på provisionslön, brott mot kvittningslagen?... 4 4 Slutsats... 4
1 Kvittning i anställningsförhållanden Vad menas med kvittning i ett anställningsförhållande och när får arbetsgivaren kvitta fordran på den anställde? Ibland kan det i ett anställningsförhållande uppstå en fordran från arbetsgivaren mot den anställde. Arbetsgivarens möjligheter att utnyttja kvittning regleras i lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt. Om arbetsgivaren gör avdrag på lönen för denna fordran för att få betalt för sin motfordran kallas detta för kvittning. I lagen förekommer frivillig kvittning och tvungen kvittning. Vanliga avdrag vid löneberäkning för arbetstagare med fast lön, korrigering av preliminärt utbetald lön eller justering av förskott på lön är inte kvittning. Detta är istället en del i själva löneberäkningen och utgör bara en korrigering. Om arbetsgivaren t.ex. av misstag utgett för mycket lön och därefter vill dra av det belopp som betalts för mycket är det däremot fråga om kvittning enligt lagens mening (se nedan angående tvungen kvittning). Med frivillig kvittning menas kvittning då den anställde medgivit att så får ske. I detta läge finns inte några begränsningar beträffande det belopp som får dras av. Ett kvittningsmedgivande behöver inte vara skriftligt (men rekommenderas) och det kan när som helst återkallas. Tvungen kvittning får endast ske i vissa specifika situationer. Det kan ske om arbetsgivaren har en fordran som har ett samband med anställningsförhållandet och att det i fordringsavtalet anges att kvittning får ske. Arbetsgivaren får också kvitta på tvunget vis om den anställde med avsikt skadat arbetsgivaren, t ex genom stöld på arbetsplatsen. Ibland händer det att en arbetsgivare av misstag betalar ut för mycket lön vid ett specifikt tillfälle. Om den anställde inser misstaget och inte tar upp frågan med arbetsgivaren så kan också tvungen kvittning ske. Här kan man beakta till 2(5)
exempel hur tydligt lönebeskedet är eller om den enskilde har lätt att förstå vad som anges i beskedet. Det finns det också skrivningar i kollektivavtal som ger arbetsgivaren rätt att genomföra tvungen kvittning. Den arbetsgivare som genomför kvittning på ett felaktigt vis riskerar att få betala skadestånd till den anställde. 2 Dom nr 20/09 innehållande av uppsägningslön, brott mot kvittningslagen? Målet gällde flera frågor, men en av frågorna var om arbetsgivaren gjort sig skyldig till brott mot kvittningslagen då uppsägningslön inte betalats ut till uppsagd verkställande direktör ( arbetstagaren ). Arbetstagaren gjorde gällande att han enligt det skriftliga avtalet var helt arbetsbefriad under uppsägningstiden och att arbetsgivarens vägran att utbetala uppsägningslönen var att anse som en olaglig kvittning enligt kvittningslagen. Arbetsgivaren invände och angav att skälet till varför uppsägningslön inte utbetalats var att arbetstagaren inte stod till förfogande på sätt som parterna överenskommit om. Det var alltså inte frågan om en kvittning av en motfordran på arbetstagaren och därmed inte ett otillåtet löneavdrag enligt kvittningslagen. Arbetsdomstolen konstaterade följande. Ett löneavdrag på grund av att en arbetstagare fått ett förskott, varit sjuk eller av annan orsak uteblivit från arbetet utgör inte kvittning. Saknas en fristående motfordran så är det alltså det inte fråga om kvittning. Varken arbetstagaren eller arbetsgivaren har i detta fall gjort gällande att uppsägningslönen innehållits för att kvitta en fristående motfordran. Det är snarare ostridigt att skälet till varför uppsägningslönen innehållits är bristande prestationer från arbetstagaren. Mot bakgrund härav anser 3(5)
arbetsdomstolen att innehållandet inte utgör en kvittning och att arbetsgivaren därmed inte gjort sig skyldig till ett brott mot kvittningslagen. 3 Dom nr 1/12 löneavdrag på provisionslön, brott mot kvittningslagen? Målet gällde frågan om den provisionslön som utbetalats till arbetstagarna var preliminär med rätt för arbetsgivaren att göra löneavdrag eller inte. Arbetstagarna, som sålde prenumerationer av en dagstidning, gjorde gällande att deras anställningsavtal var utformat på så vis att de hade rätt provision för sålda abonnemang oaktat av om kunden annullerade sin prenumeration. Arbetsgivaren menade å andra sidan att arbetstagarnas enskilda anställningsavtal innehöll ett provisionslönesystem med rätt för arbetstagarna att erhålla en preliminär lön och med rätt för arbetsgivaren att vid senare lönebetalningstillfälle göra avdrag på lönen för det fall en provisionsbeviljad prenumeration annullerats. Arbetsdomstolen gick på arbetsgivarens linje och konstaterade att lönen som utbetalades var preliminär, att arbetstagarna inte haft rätt till provision på abonnemang som annullerats och att arbetsgivaren enligt anställningsavtalet hade rätt att göra löneavdrag på provisionen. Arbetsgivaren agerande var därför inte i strid med kvittningslagen. 4 Slutsats Som arbetsgivaren bör man med hänsyn till kvittningslagens regler om skadeståndsskyldigheten iaktta stor försiktighet innan kvittning sker. Kontrollera t.ex. vad anställningsavtalet anger, praxis på arbetsplatsen, efterhör om möjligt arbetstagarens inställning och om osäkerhet fortfarande råder efter dessa åtgärder så rådgör med ert juridiska ombud. Vi har inte tagit upp det ovan men tänk även på att kvittningslagen i vissa fall kräver att särskilt besked inhämtas av kronofogden, då del av lönefordran kan 4(5)
vara skyddad mot kvittning. (För mer information härom hänvisar vi till 6 kvittningslagen.) 5(5)