DYKKUNSKAP 3 Studieplan för CMAS/SSDF trestjärniga sportdykarutbildning
2 INNEHÅLL Innehåll Sida 2 Inledning 3 Vad är en studiecirkel 4 Kursintroduktion T1 5 Kompressorer T2 och Dykutrustning T3 8 Dykfysik T4 13 Dyktabeller T5 19 Fysiologi och dykmedicin T6 26 Hjärt- Lungräddning (HLR) T7 34 UV-navigering samt Sök och bärgning T8 36 Att leda en grupp dykare under vattnet T9 38 Olycksfallshantering T10 39 Assisterande dykledare T11 43 Sjömansskap T12 46 Att agera som assisterande dykledare P1 55 Kompetens med mask, fenor och snorkel P2 56 Bistå skadad P3 57 Handhavande av en liten båt (<5,5 m) P4 58 Kompressorhandhavande P5 59 Undervattensnavigering D1 60 Sökmetoder D2 61 Ytsim D3 62 Räddning av parkamrat D4 63 Att leda en grupp dykare under vatten D5 64 Dyk till större djup än 30 meter D6 65 Sidan 2 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
3 INLEDNING Detta är en studieplan som kommer att användas på den trestjärniga sportdykarutbildningen tillsammans med boken Hyperbar fysiologi och dykerimedicin, Dykpraxis och övrig litteratur. Den blir till en god hjälp i inlärningen av nya begrepp mm som du kommer i kontakt med under din sportdykarutbildning. Studieplanen kan även användas som repetitionshjälpmedel. Lycka till Svenska Sportdykarförbundet 1995 Svenska Sportdykarförbundet Framtagen av Perhenrik Eriksson, Jan Rölander, Lars Sandberg och Göran Sundqvist Projektledare och layout: Örjan Lindhe Redigering: Sven-Gunnar Wall och Jan Möller Teckningar och figurer av Rico Oldfield, Brian Croxford, David Sisman BSAC (British Sub Aqua Club) och Nina Ulmaja Reviderad 2008 av SSDF:s Tekniska kommitté Mångfaldigandet av innehållet i denna skrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt av den 30 december 1960 förbjuden utan medgivande av förlaget, Svenska Sportdykarförbundet. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, duplicering, stencilering, overhead-visning, fotografering, bandinspelning, videoinspelning etc. Sidan 3 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
4 VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? SISU Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) ska i linje med idrottens mål och inriktning tillgodose främst idrottsföreningarnas, specialidrottsdistriktsförbundens (SDF), specialidrottsförbundens (SF) samt övriga anslutna organisationers behov av medlemsutbildning. Målsättning Att ge deltagarna ett hjälpmedel för att lära sig baskunskaper inom dykning. Att ge deltagarna en förståelse av de betingelser som styr dykningen. Att ge deltagarna kunskaper och erfarenhet av säkerhetsfrågor. Vad krävs för att bilda en studiecirkel? Studiecirkeln skall omfatta minst 3 personer som träffas vid minst 3 sammankomster och under minst 9 studietimmar. Alla deltagare skall ha studieplan och studiebok. Gruppen skall bestå av lämpligt antal personer med avseende på ämnet, studiernas uppläggning och möjligheterna till gruppdynamiska effekter. För optimal inlärning är en grupp om 7-8 deltagare lämpligast. I särskilda fall kan lägst 3 och högst 20 deltagare som är 15 år eller äldre godkännas som en studiecirkel. Närvarolista ska föras och lämnas till SISU efter att cirkeln slutförts. Arbetssättet skall vara demokratiskt i den meningen att deltagarna skall ha ett aktivt inflytande vid planeringen av studiernas uppläggning. Merparten av studietiden skall utgöra cirkelns eget arbete, men viss del får användas till studiebesök. Cirkelledare är instruktör i Svenska Sportdykarförbundet. Föreläsare är ämneskunniga personer eller instruktörer i SSDF. Sammankomst Datum/Tid Sammankomst Datum/Tid 1. 12. 2. 13. 3. 14. 4. 15. 5. 16. 6. 17. 7. 18. 8. 19. 9. 20. 10. 21. 11. 22. Sidan 4 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
5 KURSINTRODUKTION T1 Denna sammankomst presenterar utbildningen, ger information om klubben/skolan och går igenom Normer & krav liksom CMAS Standards & Requirements. Sammankomsten ger också en översiktlig genomgång av Dykpraxis samt tar upp de lagar och förordningar som en dykare måste följa. Slutligen ges en genomgång av villkoren i den kollektiva dykförsäkringen. Mål Efter sammankomsten ska du kunna beskriva innebörden av de lagar och förordningar som direkt påverkar dykare, veta vad SSDF Normer & Krav ger för begränsningar för en trestjärnig dykare, samt känna till huvuddragen i de försäkringar som gäller för sportdykare. Text till avsnittet finner du på följande sidor i litteraturen Dykpraxis Lagar och förordningar flik 1000 Förberedande uppgifter Vad finner du under flik 100 i Dykpraxis? Hur gammalt ska ett vrak minst vara för att beröras av fornminneslagen? Kommer du ihåg varför du började med sportdykning, har dina förväntningar slagit in? Varför vill du vidareutbilda dig som sportdykare? Allmänt 1:1. Vad heter instruktörerna och vilka telefonnummer har de? 1:2. Vad kommer utbildningen att innehålla? 1:3. Hur stort är närvarokravet? SSDF:s Normer & krav En dykare utbildad enligt CMAS normer erhåller ett internationellt dykcertifikat, som gör det möjligt att få sina kvalifikationer erkända i de länder som är medlemmar i CMAS. 1:4. Hur lyder definitionen för trestjärnig dykare? Sidan 5 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
1:5. Vilka praktiska färdigheter ska du ha efter genomgången trestjärnig utbildning? 6 1:6. Hur ser SSDF:s utbildningsstege ut? 1:7. Vad krävs för att gå en enstjärnig instruktörsutbildning? CMAS Standards and Requirements Talar om för instruktören vilka förutsättningar och minimikrav som gäller när du ska börja en utbildning. 1:8. Vad är CMAS? 1:9. Vad är fördelarna med att tillhöra ett världsomspännande förbund? Dykpraxis Dykpraxis tar upp de rekommendationer för utbildning, utrustning och säkerhet som SSDF har satt upp för att minska olycksriskerna vid olika dykmetoder. 1:10. Redogör kort vad varje kapitel i Dykpraxis handlar om? Lagar och förordningar för dykare Vi ska prata om en del lagar och förordningar som du som dykare kan komma i kontakt med och som du är skyldig att känna till. 1:11. Vad omfattar lagen om kulturminnen? 1:12. Vad är ett sjöfynd? Sidan 6 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
7 1:13. Vad behandlar fiskeriförordningen? Arbetsmiljölagen påverkar dig som trestjärnig dykare om du utför arbete åt annan t ex som dykledare åt en kommersiell dykutfärdsarrangör. Information om regler som styr arbetsdykning finner du i AFS 1993:57. 1:14. Redogör kort vad allemansrätten ger oss som sportdykare för rättigheter och skyldigheter? Försäkringar för dykare Genom SSDF har du en olycksfallsförsäkring. Denna ger ersättning för medlemmar i SSDF som råkar ut för olycksfall under utövande av aktivitet inom sportdykning i Sverige eller under utlandsvistelse i upp till 45 dagar. Det finns även en ansvarsförsäkring som skyddar t ex styrelsepersoner, ledare och funktionärer. 1:15. Vad krävs för att ansvarsförsäkringen skall gälla? 1:16. Om du kommer att stanna utomlands i mer än 45 dagar vad bör du göra då? 1:17. Vid stöld av din dykutrustning i bilen gäller någon försäkring då? Summering: Har du klart för dig vad instruktörerna heter, vilka tider som gäller? När och var är nästa sammankomst, samt vad ska den handla om? SSDFs Normer & Krav där hittar du minimikraven för vad som gäller för de olika stegen i SSDFs utbildningsstege. Ditt certifikat gäller över hela värden. Dykpraxis är ett mycket bra hjälpmedel som beskriver de olika dykmetoderna. Minimikraven för dessa samt vilken utrustning som är lämplig för dykmetoden. Vet du vad som gäller eller var du kan finna information om lagar, förordningar och försäkringar som berör dig som sportdykare? Sidan 7 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
8 KOMPRESSORER T2 OCH DYKUTRUSTNING T3 Sammankomsterna beskriver regler och krav på kompressorer, deras handhavande samt konstruktion. Den ger också en djupare inblick i dykutrustningens konstruktion och funktion. Mål Som blivande trestjärnig dykare och dykledare förväntas du kunna hjälpa mindre erfarna dykare med utrustningsproblem, svara på frågor och leda/organisera luftfyllning vid exempelvis dykutfärder. Bristande kunskap hos kompressorskötaren kan vara direkt livshotande för en dykare. Du ska också kunna beskriva reglerna för handhavande av luftkompressorer, dess delar och funktion. Du ska också kunna beskriva hur en regulators första- och andra steg (reduceringsrespektive doseringsventil) är uppbyggda och fungerar. Text till avsnittet finner du på följande sidor i litteraturen Flaskan 205 Regulatorn 205 Dykdräkter 204 Västar 202 Dykkniv 209 Viktbälten 312 Dyklampa 307 Ytmarkeringsboj 313 Lyftsäck 309 Mellanlina 212 Förberedande uppgifter Vilka krav finns på andningsluft? Dykpraxis Vad ska finnas instämplat på flaskhalsen? Vilka krav ställs på ett dykarur? Vad är det för skillnad på en avvägningsväst och en räddningsväst? Hur bör en bra dykkniv vara utformad? Sidan 8 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
Fördjupade kunskaper fås genom att läsa följande litteratur Arbetsmiljöverkets författningssamling rörande maskiner, gasflaskor och tryckkärl. Manualen till den kompressor du använder. Regler för kompressorer 9 Kompressorer är högtrycksutrustning. Det krävs därför någon form av utbildning för att köra och sköta kompressorer. 2:1. För vilka gäller produktansvarslagen? 2:2. Vad innebär produktansvarslagen? 2:3. Vilka anvisningar från Arbetsmiljöverket kan du beröras av? Kompressorns konstruktion och delar Under detta avsnitt går vi igenom kompressorns huvudkomponenter och handhavande av kompressor. 2:4. Beskriv funktionsprincipen för en kompressor. 2:5. Vad ska man tänka på när man ställer upp en bensindriven kompressor? 2:6. Vad ska man tänka på när man för loggbok för en kompressor? Luftbank Luftbank är en eller flera sammankopplade större flaskor som är stationärt kopplade till kompressorn och monterade i kompressorlokal, i båt, på trailer eller liknande. 2:7. Hur går du till väga när du ska fylla luft från en luftbank? Sidan 9 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
Dykapparatens delar och funktion 10 Under detta avsnitt går vi igenom dykapparatens delar och funktion. Dykapparaten består av flaska och regulator. 3:1. Förklara skillnaden på en membran- och kolvregulator. 3:2. Beskriv luftens väg från flaskan till dykaren. 3:3. Vilka bestämmelser gäller vid biltransport med flaskor? 3:4. Vilka olika anslutningskopplingar finns? 3:5. Hur ofta ska du lämna din flaska för återkommande kontroll? Dykinstrument De obligatoriska dykinstrumenten för en dykare är manometer, djupmätare och klocka. 3:6. Vilka krav ställer vi på en manometer? 3:7. Vilka krav ställer vi på en djupmätare? 3:8. Vad är en dykdator och hur fungerar den? Sidan 10 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
Dykdräkter 11 Det finns två huvudtyper av dykdräkter, torrdräkt och våtdräkt. Dessutom finns halvtorra dräkter s k semi-dry som är en typ av våtdräkt med särskilda arm- och bentätningar som minimerar utbytet av vattnet mellan kroppen och utsidan. 3:9. Vilka tre huvudtyper av torrdräkter finns det? 3:10. Förklara skillnaderna mellan de tre huvudtyperna av dräkter som finns? 3:11. Vilka är dräktens vitala delar? 3:12. Vilka fler typer av dräkter finns det? Avvägnings- och räddningsvästar Det finns två huvudtyper av västar, avvägnings- och räddningsväst. Dessa kan vara utformade på olika sätt, t ex frontväst, jackväst eller "vingväst". 3:13. Vilka fyra typer av västar finns det på marknaden? 3:14. Vilka krav ställer vi på avvägningsväst/räddningsväst? 3:15. Vilken extra utrustning bör rekommenderas till en väst? 3:16. Från vilket djup kan en 0,45 liters nödflaska fylld till 200 bar fylla en väst med volymen 18 liter? Övrig utrustning Under detta avsnitt behandlas övrig utrustning, se Dykpraxis. Sidan 11 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
12 3:17. Vad bör man tänka på när man ska köpa en ny dykkniv? 3:18. Hur bör ett viktbälte vara utformat och påtaget vid dykning? 3:19. Vad ska du tänka på när du ska köpa en dyklampa? 3:20. När kan det vara lämpligt att använda ytmarkeringsboj? 3:21. Hur bör ytmarkeringsbojen vara utformad? 3:22. Vad ska du tänka på när du använder ytmarkeringsbojen? 3:23. Hur ofta bör du serva dykutrustningens olika delar? 3:24. Vad kan du själv göra för att öka livslängden på utrustningen? Summering: Som kompressorskötare är man skyldig att följa ett antal lagar och förordningar. Flaskor utan giltig besiktningsstämpel får ej fyllas. Regulatorn bör servas en gång/år hos auktoriserad serviceverkstad. Det är viktigt att se dykdatorn som ett komplement till tabellplanering och inte som en ersättare. Sidan 12 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
13 DYKFYSIK T4 Sammankomsten ska ge deltagaren en bättre förståelse för de fysikaliska lagar som påverkar dykaren. Mål Du ska kunna redogöra för innebörden av Daltons, Henrys, Boyles och Charles lag. Du ska också kunna göra fysikaliska beräkningar i olika enheter och kunna redogöra för vad blandgasdykning innebär och hur den påverkar dykaren. Förberedande uppgifter Vad är det teoretiska fridykningsdjupet för en person med 8 liters total lungvolym om residualvolymen är 1.5 liter? Hur stor blir tryckökningen i en flaska fylld till 300 bar om temperaturen höjs 25 C? Vilken form av dykrelaterad skada kan förklaras med Henrys lag? Fördjupade kunskaper fås genom att läsa följande sidor i litteraturen Gaslagarna 6-7 Blandgasdykning 21 Oxygenapparater (Slutet system) 16-18 Halvslutna system 18-19 Mättnadsdykning 21-23 Enheter och omräkningsfaktorer Hyperbar fysiologi och dykmedicin Som trestjärnig dykare kommer du i kontakt med många olika enheter, sorter och omräkningsfaktorer. Det är viktigt att du känner till dem och vet vad de betyder. 4:1. Vad betyder prefixen milli: centi: deci: kilo: mega: Sidan 13 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
14 4:2. Vad har 1 bar för motsvarande värde i Atm: Ata: Atö: Pa: kpa: MPa: Psi: 4:3. Hur många bar får en flaska fyllas till om den är godkänd för 3000 Psi? Tryck och flytkraft Tryck är kraft per ytenhet. En kropp, som sänks ner i vatten, kommer att ha en flytkraft som motsvarar vikten av den undanträngda vattenvolymen. Detta kallas för Archimedes princip. Väger det nedsänkta föremålet mindre än det vatten, som det tränger undan, kommer det att flyta (positiv flytkraft). Om det är tyngre sjunker det (negativ flytkraft). Ett föremål som är lika tungt som vattnet eller som kan justeras till samma vikt kommer varken att sjunka eller flyta. Den har neutral flytkraft. 4:4. Hur många liter innehåller ett kärl, som i botten har en yta av 1x1 cm = 1 cm 2 och en höjd av 1000 cm? 4:5. Vad är trycket i botten på ett 10 meter högt kärl, som är fyllt med vatten, om du anger det i MPa? 4:6. Vad innebär Archimedes princip för dykaren? Luften När kvävets partialtryck i kroppsvävnaderna halveras under kort tid ökar risken för tryckfallssjuka. Detta faktum styr tabellernas uppstigningshastighet. Nordisk standardtabell rekommenderar en uppstigningshastighet på max 10 m/min. Dessutom rekommenderas ett extra säkerhetsstopp 3-5 minuter på 3-5 meters djup för dykningar djupare än 20 m. Planera aldrig dyk med dekompressionsstopp! Sidan 14 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
15 4:7. Beräkna förändringarna i kvävets partialtryck (pn2) om man man minskar dykdjupet enligt nedstående: Dykdjupminskning 70-40 meter 40-20 meter 20-10 meter 10-0 meter pn2-skillnad Observera att halveringen av trycket går snabbare ju närmare ytan du kommer. 4:8. Vad får det för konsekvenser för uppkomsten av tryckfallssjuka? 4:9. Vilka konsekvenser kan det få för risken av att drabbas av lungbristning? Blandgasdykning För att minska de negativa effekterna på kroppen vid dykning, kan de normala gasproportionerna ändras. Kvävet i luften kan även bytas ut mot en annan innert gas, t ex helium, som har lägre molekylvikt. 4:10. Fyll i partialtrycken för oxygen och kväve på de angivna djupen för nitrox 1 i nedanstående tabell (nitrox 1 = 32 % oxygen 68 % kväve): Dykdjup (meter) Totalt tryck Oxygenets partialtryck Kvävets partialtryck 13,5...bar...bar...bar 33,8...bar...bar...bar 50,0...bar...bar...bar 4:11. Fyll i partialtrycken för oxygen och kväve på de angivna djupen för nitrox 2 i nedanstående tabell (nitrox 2 = 36 % oxygen 64 % kväve): Dykdjup (meter) Totalt tryck Oxygenets partialtryck Kvävets partialtryck 15,0...bar...bar...bar 28,5...bar...bar...bar 45.0...bar...bar...bar 4:12. Varför byts kvävet ut mot helium vid dykning på större djup? Sidan 15 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
16 4:13. Vad är mättnadsdykning? Gasernas allmänna tillståndslag PV=nRT (P=Trycket. V=Volymen. n=antalet molekyler i gasmassan. R=Allmänna gaskonstanten, 8,314 J/K/mol, T= Temperaturen uttryckt i grader Kelvin). 4:14. Boyles lag är utvecklad ur allmänna gaslagen. Hur påverkas dykaren av denna lag? 4:15. Charles lag är utvecklad ur allmänna gaslagen. Hur påverkas vi av denna lag i dyksammanhang? 4:16. Ange +20 o C i motsvarande grader Kelvin. Boyles lag Enligt Boyles lag är volymen av en gas omvänt proportionell mot gasens tryck. Med andra ord när trycket minskar till hälften ökar volymen till det dubbla. 4:17. Vilken sjunkkraft/flytkraft får en 12/200 flaska vars tomvikt är 15,4 kg och vars yttre volym är 16,0 liter när den är: a) Helt tom? b) Helt fylld? 4:18. Du dyker på 20 meters djup och konstaterar att du har 100 bar kvar i din 12/200 flaska. Vi antar att din luftförbrukning på ytan är 20 l/minut och att reserven slår till vid 50 bar. Hur lång tid kan du vara kvar på det djupet innan du måste avbryta dyket och gå upp? Sidan 16 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
17 4:19. En person har en total lungkapacitet (TLC) på 6 liter. Han lånar en apparat och får luftstopp på 15 m djup, efter att han har gjort en inandning. Hans lungvolym är då 3,6 liter. Han gör en fri uppstigning utan att släppa ut luft. På vilket djup drabbas han sannolikt av lungbristning (om man antar att lungorna ej är elastiska)? Charles lag När en gas trycks ihop blir den varm. (T.ex. blir cykelpumpen varm, när du pumpar ett däck.) När en gas expanderar blir den kall. (T.ex. om du relativt snabbt släpper ut luften ur en flaska.) Detta uttrycks matematiskt med Charles lag. 4:20. Du fyller din 12/200 flaska från en luftbank. Fyllningen sker fort och flaskan blir ganska varm. Du uppskattar att den har en temperatur av 50 grader när den är färdigfylld till 200 bar. Temperaturen på land är sju grader. Vilket tryck kommer manometern på din regulator sannolikt visa på när du monterat den på flaskan och ska dyka? 4:21. Ofta fylls dykflaskorna till ett högre tryck än vad som är tillåtet, för att de ska hålla det max tillåtna när de svalnat. Nämn en vanligt förekommande metod för att åstadkomma samma sak på ett tillåtet sätt. 4:22. Du gör en överfyllnad från en helt fylld 12/200 flaska till en tom 0,6/200 flaska. Hur fördelar sig trycket i dem när de fått svalna efter fyllningen om du stänger kranarna omedelbart efter fyllningen? Vilket av nedanstående påståenden är rätt? a) Trycket är lika i båda. b) Trycket är mindre i den lilla flaskan. c) Trycket är högre i den lilla flaskan. Ljusbrytning och ljusabsorption Ljusets brytningsindex i olika medier har stor betydelse för hur vi uppfattar vår omgivning när vi dyker. Föremål tycks komma närmare och blir förstorade. Ljusabsorptionen gör att färgerna ändras med dykdjupet. 4:23. Varför ser vi oskarpt när vi dyker ned i vatten utan mask? Varför ser vi skarpt igen om vi sätter en mask framför ögonen och fyller den med luft? 4:24. Varför använder vi blixt vid undervattensfotografering med färgfilm, även om vi egentligen har tillräckligt med ljus utan blixt för att kunna exponera filmen rätt? Sidan 17 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
18 4:25. I våra dyktidningar visas ofta färgfotografier från exotiska dykvatten. Har du tänkt på att de föremål, som är närmast kameran oftast har enormt vackra färger men att det som finns i bakgrunden oftast är blått. Varför? Ljudutbredning Ljudet har betydligt högre hastighet i vatten än i luft. Det får även högre hastighet i luft med förhöjt tryck. 4:26. Varför kan vi inte uppfatta varifrån ett ljud kommer när vi dyker? 4:27. Vad är ljudhastigheten i vatten? 4:28. Vad är ljudhastigheten i luft med normalt lufttryck? Summering: Kunskap om de fysikaliska lagar som påverkar en dykare är en av förutsättningarna för att dyka säkrare. Kunskapsnivån hos den enskilde dykaren ökar inte bara hans och dykkamratens säkerhet. Han får även mer nöje av sin hobby då han vet hur han ska öka säkerheten vid dykningen och hur han ska planera en dykning på bättre sätt. Kunskap i dykfysik gör att han känner till dykningens begränsningar. Speciella dykmetoder kräver ofta betydligt större kunskaper inom deras särskilda ämnesområde än vad du fått här. (T ex vid undervattensfotografering fordras för ett bra resultat betydligt större kunskap i optik än vad denna utbildning ger.) Sidan 18 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
19 DYKTABELLER T5 Sammankomsten behandlar tabellberäkningar på alla typer av dyk, inklusive dykning på hög höjd, luftförbrukningsberäkningar och jämförelser mellan några vanliga tabeller. Mål Du ska efter sammankomsten kunna de begrepp som förekommer vid tabellarbete samt lösa tabelluppgifter för enstaka dyk, upprepade dyk och dykning på hög höjd. Text till avsnittet finner du i Nordisk standardtabell Förberedande uppgifter Vilken uppstigningshastighet anger Nordisk standardtabell? Nämn 4 andra tabeller? Andra tabeller Det finns ett stort antal tabeller för sportdykning utöver den Nordiska standardtabellen. De flesta är mer eller mindre civila former av militära och/eller kommersiella tabeller. 5:1. Nämn 5 olika tabeller? 5:2. Vilka är de tre vanligaste tabellerna i Sverige? Faktorer att tänka på vid användning av tabeller Det finns en mängd olika faktorer att tänka på vid användning av tabeller, t ex kondition, dykning under flera dagar i följd, fysiskt ansträngande dyk, vätskebalans, fysiskt ansträngande dyk och dykning vid kall väderlek. 5:3. Hur läser du tabellen om ett dyk varit fysiskt ansträngande? Sidan 19 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
Tabellräkning 20 5:4. Vilken gruppbeteckning får du efter ett dyk till 24 meter i 20 minuter? + = 5:5. Vilken gruppbeteckning får du efter ett andra dyk till 20 meter i 22 minuter om du har gruppbeteckning C före dyket? + = + = 5:6. Vilken gruppbeteckning får du efter ett kallt och arbetsamt dyk till 14 m i 45 minuter? + = Sidan 20 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
21 5:7. Vilken gruppbeteckning får du efter ett kallt dyk till 23 meter i 20 minuter? 5:8. Vad blir max dyktid när du planerar ett arbetsamt dyk till 21 meter? + = + = 5:9. Vilken gruppbeteckning får du efter följande dykserie? Dyk 1: 35 meter 10 minuter ytintervall 2:45, dyk 2: 28 meter 10 minuter ytintervall 1:30, dyk 3: 15 meter 40 minuter? + = + = + = Sidan 21 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
22 5:10. Vilken gruppbeteckning får du efter ett kallt dyk till 17 meter i 32 minuter? 5:11. Du planerar ett kallt och arbetsamt dyk till 21 meter, vad blir max dyktid? + = Luftförbrukning + = När man är nybörjare eller om man har dålig kondition är det ofta luftkonsumtionen som sätter gränsen för dyktiden och inte tabellen. 5:12. Hur länge räcker luften på 18 meter om du förbrukar 30 liter fri luft per minut vid ytan. Du dyker med en enkel tio 200 bar, reserven slår till vid 45 bar? 5:13. Hur mycket luft behöver du för att genomföra dyket i fråga 10 om du förbrukar 30 liter fri luft per minut vid ytan? 5:14. Vad är viktigt att ta hänsyn till vid beräkning av luftförbrukning? Sidan 22 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
Dykning på hög höjd 23 Luftens tryck vid havsnivån och vid normal barometerstånd kallas bl a en atmosfär (förkortas 1 atm). Detta motsvarar trycket 1 bar, 760 mm Hg eller 10,3 m vattenpelare. Ju högre upp man befinner sig, desto lägre är lufttrycket. Om man startar vid havsnivån sjunker lufttrycket ca 1/100 atm för var 86:e meter man stiger uppåt. Ju högre man kommer, desto mindre sjunker trycket per meter. På toppen av Mount Everest (8.848 m ö h) är trycket 1/3 atm. Lufttrycket varierar också som en följd av hög- och lågtryck. Utan att göra för stora fel sätter vi i det följande 1 atm = 1 bar = 10 m vattenpelare. 5:15. Vad är lufttrycket vid havsytan? 5:16. Vid vilken höjd över havet är lufttrycket 0 bar? Dykning på högre höjd än 250 m ö h Eftersom lufttrycket är lägre på högre höjd blir förhållandet mellan trycket på ett angivet djup och lufttrycket på den högre höjden större än det skulle vara vid dykning vid havsnivån. Detta påverkar i regel den totala dekompressionstiden (uppstigningstid + ytintervall) vid dykning i vatten som befinner sig högre än 250 m ö h. Hänsyn tas dock inte till om det är högtryck eller lågtryck, även om till exempel ett lågtryck ofta kan motsvara ett par hundra meter högre höjd. Ska man t ex dyka till 24 meter i en sjö som ligger 1.900 m ö h, där lufttrycket är ca 800 millibar (0,8 bar), blir det absoluta trycket vid 24 meter 0,8 bar + 2,4 bar = 3,2 bar. Trycket vid 24 meters djup på denna höjd är således 4 gånger större än vid ytan (3,2 bar/0,8 bar = 4). Vid havsnivån, där lufttrycket är ca 1 bar, är det absoluta trycket ca 3,4 gånger högre än vid ytan. Dekompressionstiden bestäms (förutom av dyktiden) av förhållandet mellan trycket på dykdjupet och trycket på havsnivån. (Detta kan man i vart fall räkna som närmast riktigt för aktuella höjder och djup). Ska man, som tidigare nämnts dyka till 24 meter på 1900 meters höjd och man är acklimatiserad på den aktuella höjden, måste man därför välja en tabell utifrån ett djup där man vid havsnivån får 4 gånger så högt tryck som vid ytan. Detta blir 4 bar, vilket motsvarar 30 meter. Man måste alltså använda tabellen för 30 meter. Med dyktiden 20 minuter får man enligt denna gruppbeteckning F, medan man vid havsnivån och enligt 24 meters tabellen skulle få gruppbeteckning E. Det justerade djupet (DK), som i detta fall var 30 meter, ges av formeln: DK= (Verkligt djup på dykplatsen x Lufttrycket vid havsnivån)/lufttrycket på platsen För att slippa räkna ut detta varje gång använder man i stället tabellen för Justering för dykplatsens höjd över havet som ger det antal meter man måste lägga till djupet beroende på höjd över havet och aktuellt dykdjup. 5:17. Du har lodat botten i fjällsjön på 1500 meter till 28 meter. Vilket dykdjup motsvarar det vid havsytan? Sidan 23 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
24 5:18. Du har lodat botten i fjällsjön på 1823 meter till 32 meter. Vilket dykdjup motsvarar det vid havsytan? Uppstigningshastighet När det gäller uppstigningshastigheten finns det en tumregel som säger att man ska minska den med 0,6 meter/minut för varje 300 meters ökning av höjden. På 1900 meters höjd innebär det således en uppstigningshastighet på 10-1900/300*0,6 = 6,2 meter/minut. Anledningen till detta är att uppstigningstiden ska räknas utifrån det justerade dykdjupet, inte från det faktiska djupet, som ju är mindre. 5:19. Vilken uppstignings hastighet ska du hålla om du dyker i en sjö 1100 meter över havet? Tillvänjning till höjden Kommer man från låglandet direkt upp till högre höjd, har man ett kväveöverskott på grund av det lägre omgivande trycket. Detta kväveöverskott kan liknas vid det man får efter ett dyk. Beroende på höjden överhavet får man således en gruppbeteckning som resulterar i ett tillägg till dyktiden som vid upprepat dyk. Om mer än 12 timmar gått från det att man kom upp till den högre höjden tills dyket ska göras, räknar man med att kroppen vädrat ut överskottet och man gör därför inget tillägg till dyktiden. Enligt omräkningstabellen för dykning på hög höjd får man beroende på höjden, en viss gruppbeteckning. Denna justeras inte efter uppehållstiden på höjden, så som sker efter ytintervall mellan två dyk. Summering: Luftförbrukningen beror på dykdjup, arbetsbelastning, kondition och dagsform. Det räcker inte med att ta hänsyn till dykdjup vid höghöjdsdykning, man måste även ta hänsyn till uppstigningshastighet och etappdjup. All dykning på högre höjd än 250 m ö h och transporter inom 24 timmar efter dykning på högre höjd än 500 m ö h räknas som dykning på höghöjd. Man måste då planera dessa särskilt noga. Sidan 24 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
25 FYSIOLOGI OCH DYKMEDICIN T6 Du ska få utökade kunskaper om hur kroppen reagerar på vistelse i vattnet och vilka skador som kan uppstå i samband med dykning. Mål Du ska känna till hur kroppens celler blir försörjda med oxygen och näringsämnen samt hur andningen regleras. Du ska kunna redogöra för vilka skador, som kan uppstå vid tryckökning respektive trycksänkning och hur man förebygger och behandlar dessa. Förberedande uppgifter Vad kallas de blåsor i lungorna där oxygenet tas upp? Vad är det skadliga rummet? Vad styr vår vilja att andas? Vad är viktigt att tänka på när man ser en okänd växt eller djur när man dyker i tropiska vatten? Fördjupade kunskaper fås genom att läsa följande litteratur Celler och ämnesomsättning 39-40 Blodomloppet och immersion 37-38 Andning och andningsorganen 35-37 Partialtrycksskador 77-113 Tryckfallssjuka 115-131 Hypotermi och drunkning 40-49 Läkemedel, sjukdom, graviditet 143-170 Celler och ämnesomsättning Hyperbar fysiologi och dykmedicin Cellen är kroppens minsta fungerande enhet. En cell består av cellmembran och innanför detta en trögflytande äggvitelösning, cytoplasman. I cellen finns också en cellkärna, som innehåller kromosomer. Nästan alla celler kan själva framställa den energi som krävs för att cellen ska kunna leva och utföra sina uppgifter. Detta sker genom förbränning (oxidation) av fett och kolhydrater. Vid all förbränning åtgår oxygen som transporteras till cellen med blodet. Sidan 25 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
26 6:1. Vilken gas bildas vid den förbränning som sker i cellerna när näringsämnen med hjälp av oxygen omvandlas till energi? Blodomloppet Blodomloppet består av hjärta, artärer, vener och kapillärer. 6:2. Vad heter de blodkärl som leder från hjärtat? 6:3. Vad heter de blodkärl som leder till hjärtat? 6:4. I kroppen har vi två blodomloppssystem. Vad heter de? Andning och det skadliga rummet Andningsorganens uppgift är att förse kroppen med oxygen och att transportera bort den koldioxid och det vatten som bildas vid ämnesomsättningen. Till andningsorganen räknas lungorna, bronkerna, luftstrupen, luftrören och näsan. Man kan även räkna dit näsans bihålor och mellanörat, då de kontinuerligt måste tillföras ny luft utifrån. 6:5. Fyll i namnen på nedanstående delar av andningsorganen. 6:6. Vilka delar av andningsorganen räknas till det skadliga rummet? Sidan 26 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
27 6:7. När vi talar om olika lungvolymer använder vi några medicinska termer. Vad är? Residualvolym: Vitalkapacitet: TLC: Gasutbyte och gastransport Det mesta av koldioxiden transporteras i de röda blodkropparna genom att den bildar en ny kemisk förening. 6:8. Vad heter denna förening? 6:9. Vad heter det järnhaltiga äggviteämne som de röda blodkropparna är fyllda med och som har förmågan att lösa stora mängder oxygen och koldioxid? Andningsreglering Andningen styrs från andningscentrum, som ligger i förlängda märgen. Det är grupper av nervceller som styr olika funktioner, som t.ex. inandning, utandning och, andningsfrekvens. De samarbetar med receptorer (känselkroppar) i lungorna och i muskulaturen. Andningscentrat är mycket känsligt för variationer i koldioxidhalten och endast i extremfall påverkas det av en sänkning av oxygenhalten. Andningscentrat försöker att upprätthålla ett koldioxidtryck på 5,3 kpa. En ökning av koldioxidhalten medför ökad andningsfrekvens, varvid koldioxidhalten åter sjunker. En ökning av koldioxidhalten med 0,2 kpa fördubblar som regel andningsfrekvensen. Normalt följer koldioxidhalten och oxygenhalten varandra, så att när den ena stiger sjunker den andra. Detta är ej fallet vid hyperventilering. 6:10. Vårt andningscentra, som ligger i förlängda märgen, reagerar då vi håller andan. Vilken gas reagerar andningscentrat på? 6:11. Vid forcerad och kraftig andning (hyperventilering) sjunker koldioxidhalten starkt i blodet. Vad händer då med oxygenhalten? Sidan 27 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
Oxygenbrist 28 Oxygenbrist uppstår antingen genom att för lite oxygen når lungorna (t ex drunkning) eller genom att blodcirkulationen och dess transport av oxygen hindras (t ex att hjärtat slutar att slå eller att något hindrar blodflödet, såsom en luft- eller kvävgasbubbla). Om de röda blodkropparnas förmåga att ta upp oxygen försämras eller förhindras råkar man också ut för oxygenbrist. Detta är fallet vid kolmonoxidförgiftning eftersom de röda blodkropparna binder kolmonoxid 200 gånger effektivare än oxygen. 6:12. Vid vilket ungefärligt oxygenpartialtryck i blodet inträffar medvetslöshet? 6:13. Varför råkar man lättare ut för kramp vid nedkylning? Immersion Immersion (nedsänkning i vatten) utgör en samlingsterm för alla de olika situationer som uppstår när en människa befinner sig i vatten. 6:14. När du som sportdykare befinner dig under vattenytan går du inte upprätt som på land. Vad händer då med dina kroppsvätskor och vilken inverkan får det på hjärtat? 6:15. Vad händer med dina lungor och varför? Skador vid tryckökning Skador som uppkommer vid tryckökning kallas ofta för squeeze. I huvudsak är det kroppens luftfyllda hålrum, som utsätts för dessa skador, till exempel öron, tänder, bihålor etc. Pneumothorax är en annan form av tryckökningsskada där lungan har punkterats. Luft tränger in i lungsäcken, som består av två hinnor. Den yttre hinnan är uppspänd mot revbenen. Den inre hinnan sugs mot den yttre genom att det råder ett undertryck mellan dem. Blir den inre hinnan punkterad försvinner undertrycket och lungan faller ihop. 6:16. Hur djupt kan en fridykare teoretiskt dyka utan att drabbas av en bestämd tryckökningsskada? Vilken skada är det fråga om och vad är det som sätter gränsen? 6:17. Varför råkar inte en apparatdykare ut för samma lungvolymsförändring som en fridykare då vattentrycket ökar? Sidan 28 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
29 6:18. Vad innebär en ruptur av ovala och/eller runda fönstret? 6:19. Vad har en dykare troligen råkat ut för om han kommer till ytan med näsblod och huvudvärk? Vilken behandling bör vidtagas? 6:20. Vid trumhinnebristning kan man råka ut för en synnerligen kraftig yrsel. Vad beror det på? Tryckminskningsskador En risk i samband med uppstigning är okontrollerad uppflytning. Vanligast vid sådana fall är skador på lungorna. De lungskador som är de vanligaste vid tryckminskning är mediastinalt emfysem och luftemboli. Mer sällan pneumothorax. De organ som kan ge problem vid tryckökning, öron och bihålor, ger sällan några problem vid tryckminskning. 6:21. Vad heter den tryckminskningsskada, som uppstår när en alveol med något blodkärl brustit och luft kommit in i kapillärnätet? 6:22. Vad innebär air trapping? 6:23. Vad innebär alternobar vertigo? Tryckfallssjuka eller dekompressionssjuka kan uppkomma om kvävets partialtryck mer än halveras under en för snabb uppstigning. 6:24. Vad är symtomen på dekompressionssjuka? 6:25. Hur ska dekompressionssjuka behandlas? Partialtrycksskador Oxygenförgiftning, oxygenbrist, kvävenarkos (djupberusning), koldioxid- och kolmonoxidförgiftning är de vanligast förekommande partialtrycksskadorna. Sidan 29 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
30 6:26. Var sätter man i dag gränsen för högsta tillåtna partialtryck för oxygen för att undvika akut oxygenförgiftning? 6:27. På vilket djup räknar vi med att man kan drabbas av kvävenarkos? Kolmonoxid (koloxid) är en färg- och luktlös gas som bildas vid ofullständig förbränning. Den är även i små doser mycket giftig. 6:28. Förklara vad som händer när kolmonoxid kommer in i blodet. 6:29. Vilka följder kan en relativt lindrig form av kolmonoxidförgiftning få? Koldioxid bildas vid fullständig förbränning, t ex i kroppens celler vid dess förbränning (oxidation) av enkla sockerarter med oxygen. 6:30. Hur kan vi utsättas för en hög koldioxidhalt? 6:31. Vilka är de allvarligaste symptomen på förhöjd koldioxidhalt? 6:32. Varför ska man undvika överansträngning när man dyker? Drunkning I ca 25 % del av alla drunkningsfall tränger inte vatten ner i lungorna. Krampande stämband stänger luftvägen. Döden förorsakas här av kvävning. 6:33. Vad händer om drunkning sker i sötvatten och vatten kommer ned i lungan? 6:34. Vad händer då drunkning sker i saltvatten och detta tränger ned i lungan? Sidan 30 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
31 6:35. Vid alla drunkningsfall måste sjukhus uppsökas, även om ansträngningarna för upplivning lyckats och patienten verkar kry. Varför? Hypotermi (nedkylning) Vatten leder värme 25 gånger effektivare än luft. Vi blir snabbt nedkylda om vi inte skyddar oss. Särskilt vid dykning i våra kalla vatten. Då kroppen minskar den yttre cirkulationen för att kunna hålla uppe värmen till livsviktiga inre organ, ökar risken för kramp. Förbränningen ökar och vid en grads temperatursänkning uppstår frossningar. Detta leder till ökad oxygenförbrukning. Vid ytterligare nedkylning uppstår förvirring, sänkt vilja att överleva, minnesförlust, svårigheter att prata tydligt, vanföreställningar och medvetandesänkning. Vid en kroppstemperatur på 29 o C saknas som regel kännbar puls på armar och ben, vilket beror på att oxygenförbrukningen sjunkit och därmed andnings- och hjärtfrekvensen. oxygenförbrukningen sjunker ungefär 50% för varje 7 graders sänkning av kroppstemperaturen. 6:36. Vid vilken kroppstemperatur inträder som regel hjärtflimmer? 6:37. Hur behandlar man en kraftigt nedkyld person? Marina djur I de flesta vatten finns det olika djur, som kan skada oss dykare. De kan bitas, stickas eller ha fångstarmar med nässelceller, som sätter sig fast på huden. Symptomen är lokal (kraftig) sveda och smärta, ev giftpåverkan eller anafylaktisk chock. Anafylaktisk chock är en överreaktion på ett främmande ämne. Ge chockbehandling (oxygen, värme, lugn) och sök snabbt upp läkare. Gifter kan verka på olika sätt. Nervgifter kan ge domningar, förlamningar, kramper eller andnings- och hjärtstillestånd. Gifter kan förstöras genom uppvärmning. Håll skadan nedsänkt i så varmt vatten som möjligt under en längre tid. Nässeldjur, som sitter fast i huden kan torkas ut med varm sand eller dödas med en blandning av 50% sprit och 50% ättika. Vid dykning i tropiska vatten bör man ta reda på vad som är farligt och helst ha på sig tunn våtdräkt eller t-shirt. Bästa sättet att undvika skador från marina djur är att inte röra något som man inte vet är absolut ofarligt, och att helst inte röra något alls.. Sidan 31 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
32 6:38. På västkusten och i södra Östersjön förekommer en fisk som blir cirka 40 cm lång. Ryggen är olivgrå och sidorna vitaktiga med smala blå och gula tvärstreck. Sommartid lever den på grunt vatten, nedgrävd i sand eller dy, med endast huvudet och ryggfenan synliga. Vintertid uppsöker den djupare vatten, ned till 150 meter. Den främre ryggfenan har 5-7 giftiga taggstrålar och på gällocket finns också en gifttagg. Ett stick kan för en känslig person orsaka förgiftning och leda till döden. Vad heter fisken? 6:39. I våra vatten är det främst maneterna som kan ställa till en del förtret. På västkusten förekommer fyra arter. Vad heter dessa? Läkemedel, sjukdom och graviditet. Berusningsmedel och dykning hör inte ihop. Omdömet påverkas och man riskerar att försätta sig i besvärliga situationer som kan vara svåra att ta sig ur. Diabetiker och epileptiker riskerar att bli medvetslösa. Vattentryckets effekt på medicinerande dykare är för dåligt utrett för att dykning ska tillåtas. Lugnande medel (valium, sjösjukemedel) sänker vakenheten. Är man i behov av lugnande medel ska man avstå från dykning. Astma, som utlöses av kyla eller ansträngning, kan lätt provoceras fram vid dykning. Om astman är av sådan art att medicinering krävs, bör dykning inte företas. Astmamedicinens effekt under dykning är dåligt utredd. Dykning kräver god hälsa och god kondition. Träna regelbundet och kontakta kompetent dykläkare vid osäkerhet om dykning och sjukdom. 6:40. Alkohol och dykning hör inte ihop. Nämn så många anledningar till detta, som du kan komma på. 6:41. Varför är det olämpligt att gravida kvinnor dyker? Summering: Ju mer du ökar dina kunskaper i dykfysiologi och dykmedicin desto mindre blir riskerna för dig och din dykkamrat när ni dyker. När du själv förstår sammanhangen, och det inte bara är en utantilläxa, planerar du dyket säkrare. Du kan själv räkna ut vilka åtgärder du ska vidta vid en incident. Du behöver inte vara rädd för att blanda ihop symptomen på olika skador i en stressig situation vid ett olycksfall. Läs därför all litteratur i detta ämne som du kan komma över! Sidan 32 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
33 HJÄRT-LUNGRÄDDNING (HLR) «««T7 Sammankomsten ger dig kunskap om hur man går tillväga vid en Hjärt-Lungräddning och vilka symtom som uppstår då den drabbade upphört att andas eller drabbats av hjärtstillestånd. Mål Efter denna sammankomst skall du kunna beskriva symtomen på andnings- och hjärtstillestånd samt chock. Du skall också kunna ge konstgjord andning och hjärtkompression (denna övning sker på en docka) på en skadad samt lägga denne i stabilt sidoläge. Denna sammankomst administreras av Svenska rådet för Hjärt-Lungräddning, Röda korset, Svenska livräddningssällskapet m.fl. som också utfärdar instruktörsbehörighet i detta ämne. Förberedande uppgifter Hur många inblåsningar bör man göra per minut? Hur många hjärtkompressioner bör man göra per minut? Hjärt-Lungräddning Hjärt-lungräddning eller HLR som det också kallas är de livräddande åtgärder som vi kan sätta in under de första minuterna efter att en olycka har inträffat. Syftet med HLR är att upprätthålla livet hos den skadade tills professionell hjälp kan ta över. 7:1. Hur tar du reda på om skadad person har upphört att andas? 7:2. Hur tar du reda på om en skadad person har drabbats av hjärtstillestånd? 7:3. Vad kan du göra för att behandla en person som upphört att andas och/eller drabbats av hjärtstillestånd? Din parkamrats liv kan vara beroende av att du kan ge första hjälpen och hjärtlungräddning. Det är viktigt för dig att din parkamrat och övriga i ytorganisationen kan ge er den hjälp ni behöver. Dyk därför aldrig med dykare som ej har utbildning i första hjälpen och HLR. Alla dykare som är utbildade av SSDF skall ha denna utbildning. Sidan 33 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
34 Hjärtkompression 7:4. Varför skall en medvetslös person läggas i stabilt sidoläge? 7:5. När skall man börja att ge en person med andningsstillestånd konstgjord andning? 7:6. Hur många minuter klarar en hjärna normalt att vara utan oxygentillförsel innan hjärnskador uppstår? 7:7 Varför kan det vara farligt om bröstbensspetsen (sternum) bryts av under en bröstkompression? Sidan 34 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
35 UV-NAVIGERING SAMT SÖK OCH BÄRGNING T8 Sammankomsten behandlar UV-navigering samt Sök och bärgning. Mål Du ska kunna genomföra några avancerade dykmetoder på ett säkert sätt enligt Dykpraxis. Text till avsnittet finner du på följande sidor i litteraturen Sök och bärgning 415 Förberedande uppgifter Dykpraxis Vad kan man använda sig av vid navigering under vattnet utan kompass? Vilka olika sökmetoder ska vi gå igenom? UV-navigering Redan efter det första dyket märker de flesta att det är svårt att navigera under vattnet. Strömmar och siktförhållanden samt en alltför likformig bottenbeskaffenhet kan göra det svårt att hitta tillbaka till sin utgångspunkt. Resultatet kan leda till ett långt och besvärligt hemsim i ytan. 8:1. Vid navigering under vattnet utan kompass finns olika hjälpmedel som naturen bjuder på och som kan vara till stor hjälp för att hitta rätt under vattnet. Nämn några. 8:2. Hur fungerar en magnetisk kompass? 8:3. Nämn några saker som man bör tänka på vid UV- navigering med kompass? Observera att det förekommer kompasser med både 400 grader (landorientering) och 6300 streck per helvarv. En kompass med 360 grader per varv är den som normalt används vid navigering. Bra träning i dykorientering får du genom att rigga upp en triangelbana. Sidan 35 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
Sök och bärgning 36 Metoden används till att söka efter försvunna eller tappade föremål. Små eller stora spelar ingen roll. Det gäller bara att använda rätt metod. OBS! Ta reda på vilka sökmetoder som är aktuella för sportdykning. 8:4. Vilka sökmetoder kommer du att gå igenom under denna sammankomst? 8:5. Beskriv kortfattat hur en cirkelsökning går till. 8:6. Var i Dykpraxis hittar du sökmetoderna? Summering: Nu ska du känna till de olika dykmetoderna UV-navigering samt sök och bärgning lite bättre, men tänk på att det är dykmetoder som kräver mycket träning och utbildning. Det du nu har lärt dig kan ses som information av de olika dykmetoderna. Vid UV-navigering kan man nyttja bottenkonturerna för att hitta tillbaka till igångsplatsen. Titta alltid i Dykpraxis vad som gäller för de olika dykmetoderna, vad avser material, utrustning samt erfarenhetskrav Sidan 36 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
Mål 37 ATT LEDA EN GRUPP DYKARE UNDER VATTEN T9 Du ska efter sammankomsten kunna redogöra för hur man leder en grupp dykare under vattnet. Förberedande uppgifter Vad ska man tänka på vid parindelning? Vilka säkerhetsåtgärder bör man tänka på? Att leda en grupp dykare under vattnet Gå igenom vilka typer av dykningar som kan vara lämpliga att genomföra som gruppdyk. 9:1. Varför skall man parindela vid ett gruppdyk? 9:2. Vad skall gås igenom vid dykgenomgång? 9:3. Vad skall du tänka på när det gäller säkerheten? Summering: Nu ska du kunna redogöra för parindelning, dykgenomgång och säkerhetsåtgärder vid dykning i grupp, men tänk på att det är en dykmetod som kräver träning och utbildning. Sidan 37 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
Mål 38 OLYCKSFALLSHANTERING T10 Du skall veta vilka säkerhetsrisker som finns inom dykningen, och på ett lugnt och metodiskt sätt kunna förebygga dessa och veta hur man agerar i en specifik olyckssituation. Förberedande uppgifter Vilka säkerhetsrisker finns det i dykning? Vad är L-ABC? Vad kan gå fel? Självklart kan allt gå fel under en dykdag om det vill sig riktigt illa, men oftast är det enkla rutiner som förhindrar de värsta katastroferna. När det gäller tankar kring olycksfallshantering är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv. Det är detta som gör dig uppmärksam på detaljerna. Det viktigaste är att kunna se olika olycksrisker och att de inte alltid behöver vara just dykrelaterade, även om det är det som de flesta tänker på, och givetvis de som ger de svåraste skadorna. Undvikandet av dykolyckor Inom dykningen är det oftast så att en rad till synes små incidenter i värsta fall kan leda till större olyckor om de inte tas om hand på rätt sätt. 10:1. Hur kan man förebygga en olycka? 10:2. Vad står PLUMSA för? 10:3. Hur märker man att en dykare är stressad? Vem gör vad vid ett olycksfall? Det är viktigt är att en person omgående tar ledningsansvaret så att en räddningsaktion kan påbörjas så fort som möjligt. Det kan vara dykledaren, båtföraren, en erfaren dykare eller kanske någon medicinskt kunnig som är med ute på dyket. Därefter bör, om detta inte redan är fallet, den för situationen mest kompetenta personen ta över ansvaret för räddningsaktionen. Sidan 38 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
39 10:4. Vad ska du göra först? 10:5. Vad ska du tänka på när du ger instruktioner? Väder samt vattenförhållanden Vädret är självklart en viktig faktor i samband med dykning. Vid vissa väderförhållanden kan en dykplats bli direkt livsfarlig. Förhållandena på en dykplats kan självklart också ändra sig under en och samma dag. 10:6. Hur kontrollerar du väderleken? 10:7. Vilka förhållanden kan ändras på dykplatsen? 10:8. Vilken information kan du få från sjökort om dykplatsen? Dykarens kondition, hälsa, vana inför dyket För att kunna dyka behöver man inte vara elitidrottsman, men det underlättar om man har en god normal kondition. När det gäller hälsan finns det idag vissa sjukdomstillstånd som ännu så länge kan förhindra dykning, t.ex. epilepsi eller diabetes, men man gör fortlöpande utredningar och forskning för att se om man kan ändra på detta. Andra saker som kan spela roll är förstås sjukdomar i hjärta, kärl och lungor eftersom dessa är så centrala vid dykning. För att kunna kontrollera detta är det viktigt med regelbundna läkarundersökningar. Rekommendationen är vart 5:e år för alla dykare Mediciner i samband med dykning är generellt uteslutet, men undantag finns givetvis. Kontrollera med din läkare för korrekt bedömning. Alkohol och narkotika påverkar omdömet och koordinationen och är självklart inte accepterat vid dykning. Rökning påverkar dina perifera blodkärl så att dessa drar ihop sig och leder till en snabbare avkylning vilket gör att du börjar frysa och får försämrad kväveutvädring. Självkännedom är viktigt. Du skall verkligen känna för att göra just det dyk ni har planerat och om du inte gör det bör du hoppa över dyket för din egen och din parkamrats skull. Sidan 39 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd
Saknad dykare 40 Man bör ha mycket stor uppmärksamhet när ett dykpar inte kommer upp efter överenskommen tid. 10:9. Vad kan du göra? 10:10. Vad bör du förbereda? Båtproblem Vilken typ av båt som man har i sin respektive klubb eller dyksällskap är oftast en kostnadsfråga. Oavsett vilket är det viktigt med utbildning på just den båtens funktion, skötsel och körning innan man ger sig ut på dyk. I vissa klubbar har man speciella båtförare som turas om att köra under klubbdyken. I mindre klubbar kanske alla lär sig att köra båten. Det kan vara viktigt att ha en båtförarutbildning (t ex Förarintyg för båt). Vissa försäkringsbolag kräver detta framför allt för en mindre självrisk och billigare premie. 10:11. Vad bör du tänka på när det gäller att förebygga båtproblem? Dykrelaterade skador I princip kan man ju säga att det är alla de skador som uppkommer i samband med dykning. Repetera själv följande dykskador tryckfallssjuka, lungbristning, squeeze, gasförgiftningar, djupberusning, öronskador, drunkning och hypotermi. Agerande vid räddning Vid de flesta bärgningar/räddningar av dykare finns både räddaren och den nödställde i vattnet. Detta innebär att man måste göra någon form av simmad bärgning, antingen i ytan eller under vatten. På ytan kan man ta hjälp av sin säkerhetsorganisation/ytorganisation i form av båt eller flythjälp med boj. Dock är parkamraten den ende som kan ge assistans under vattnet. Den nödställde kan antingen vara vid medvetande eller medvetslös, vilket gör att man måste agera på lite olika sätt. En nödställd som är vid medvetande kan plötsligt råka i panik och kan då vara en fara för sin räddare. Det är viktigt att tänka på den egna säkerheten först. 10:12. Vad gör du med en nödställd dykare i ytan, vid medvetande? Sidan 40 av 62 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd