INFO från projektet. Det finns många möjligheter för att vidareförädla energiråvaror från skogen. Metoder BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007



Relevanta dokument
INFO från projektet 04

INFO från projektet 05

INFO från projektet 45

En utlokaliserad energiproduktion

Förädling av bioenergi - en lokal resurs att nyttja fullt ut

INFO från projektet 35

En bra kvalité på råvaran för förgasning av biomassa

METANOL EN MÖJLIG VÄG FÖR BIOGASUTVECKLINGEN Per-Ove Persson Hushållningssällskapet

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

Biobränslen. s

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

INFO från projektet 14

Kraftvärme. - Powered by Swebo.

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.

Småskaliga kraftvärmeverk

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Värdekedjan Energi från skogsråvara

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Förnybara energikällor:

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor Källförteckning 14-15

Biogas från många bioråvaror

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Kryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott Tomas Johansson

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

VärmlandsMetanol AB!

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

ett nytt steg i energiforskningen

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Biodrivmedel från sko sk g o sråvara Seminariedag Seminarieda BDX BD -företa eta en, Piteå A Piteå pril 2009 Lars Stigsson, KIRAM Stigsson,

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

BioMetanol ett överlägset CO 2 neutralt motorbränsle

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Bioenergikombinat Status och Framtid

Följande ämnen kommer att behandlas i detta avsnitt om Biomassa: Principer för att få energi från biomassa

Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vad är framtiden inom gasuppgradering?

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige. Med delfinansiering från EU:s program Life+ och Energimyndigheten

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

Folke Fritzson. Folke Fritzson Combustion System Scania CV AB

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Förnybara energikällor. Solenergi. 134 Energi Energi

Basprogram Systemteknik

El och värme från flis på gårdsnivå

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik.

Lagring av överskottsel

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Pellets i kraftvärmeverk

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Nya produkter från skogsråvara. Birgit Backlund, Innventia

Biogas och miljön fokus på transporter

ORC för elproduktion i värmeverk

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Bioenergi i kraftvärmeverk

Program och hålltider

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Svenskt Gastekniskt Center AB

TRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE

Bio2G Biogas genom förgasning

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Viktigt att minska utsläppen

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Förnybarhetsdirektivet påverkan på biobränslen på svensk marknad. Julia Hansson, Mathias Gustavsson. IVL Svenska Miljöinstitutet 8/2 2018

Bioenergin i EUs 2020-mål

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Förgasningsbaserade kraftvärmeanläggningar

Transkript:

BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet 140 Det finns många möjligheter för att vidareförädla energiråvaror från skogen Under de senaste åren har bioenergiråvaror från skogen börjat intressera allt fler förädlare och forskare som ser nya möjligheter att vidareförädla biobränslen, så de i en ännu större utsträckning kan ersätta de fossila bränslen. Förutom att nyttja trädråvaran för uppvärmning finns idag många andra intressanta utvecklingsmöjligheter för flera alternativ till längre förädlade biobränslen. Förädlade bränsleråvaror till fasta, flytande och gasformiga bränslen. Trädbaserade råvaror kan förädlas på flera olika sätt. Den mest vanliga förädlingen är olika former av fasta biobränslen. Men också gasformiga bränslen utvecklas för att producera nyttjas för att bl.a. el. Flytande bränslen är just nu inne i en intensiv forskning och utveckling. En sammanfattande översikt över olika alternativ; Fasta biobränslen från skogen är, Ved, träflis, träpellets samt GROT och stubbar Gasformiga biobränslen kan tas fram genom, Förgasning, med hjälp av värme Anaerob bakterieprocess Flytande biobränslen är de mest avancerade och kan tas fram på olika sätt, genom en vidareförädling efter en; Trä-förgasning Alkoholfermentering Anaerob nedbrytning Förvätskning (Pyrolysolja) Metoder En grov uppdelning av hur energiråvaror från skogen kan användas för både enkla och avancerade slutprodukter kan vara följande, 1. Direkt förbränning, i form av, Ved, träflis, träpellets samt GROT och stubbar 2. Omvandling med värme (pyrolys) Pyrolys karbonisering Förgasning Förvätskning 3. Biokemisk omvandling (bakterier) Alkoholfermentering Anaerob nedbrytning Aerob nedbrytning, med lufttillträde - träet ruttnar och det blir till kompost.

En grov översikt över olika förädlingsled för bioenergi från skogen

Direkt förbränning Vid direkt förbränning används olika typer av bränsle från skogen. Med förbränningen vill man ofta skapa, Värme Värme och ånga Värme och producera el Den nya varianten av CHP anläggningar som kallas för Organic Rancine Cycle eller ORC har ett slutet systemet där en organisk olja fungerar som drivmedium för turbinen. Se också i INFO 52, 72 och 76. Produktion av värme och el Olika alternativ förkommer vid direkt förbränning för att i kombination producera värme och el (CHP). Dels med det gamla sättet att producera el via vattenånga som driver turbin med generator som alstrar elström. En nyare metod är en s.k. ORC-anläggning. En lokal värme och elproduktion i CHP anläggningar För mindre anläggningar, som kan finnas i kommuner och drivas av energikooperativ, finns nyare varianter av CHP anläggningar som fungerar enligt ORC principen. För småskalig elproduktion finns idag att tillgå nyutvecklade Stirling motorer med generator som passar för villor och mindre lokala värmeanläggningar. ORC En kompakt och mindre anläggning är en ORC anläggning. Den tillverkas som en egen enhet eller modul på fabrik. ORC enheter finns i olika storleksklasser. De byggs som kompletta system i moduler och kopplas i värmeanläggningen till en flis eller pelleteldad värmepanna. I Mellaneuropa finns redan ett 50-tal anläggningar i drift. Stirling motor För mycket små anläggningar finns alternativet med en modern Stirling motor med generator som producerar elström. Olika storlekar förekommer, mellan 1-75 kw-el Se INFO 72, 76 och 95 En pellet eldad kraftvärmepanna på 15 kw värme, med en Stirling motorn ovanpå värmepannan som producerar ca 1 kw el. Uppvärmningen störs inte av strömavbrott på elnätet. Bild: SPM -Stirling Power Module

Förädling av bioenergi till gasformiga eller flytande bränslen Det finns olika lösningar för att nå en högförädling av bioenergi till gasformiga eller flytande bränslen. Alternativen kan indelas i två huvudgrupper, beroende på hur processen för omvandling går till, 1. Omvandling med värme (pyrolys) 2. Biokemisk omvandling (bakterier) Omvandling med värme Vid omvandling med värme kan målsättningen för slutprodukten vara mycket olika. Att med värme omvandla organiskt material som trä till andra energibärare kallas vanligtvis för pyrolys. För att skilja åt de olika målsättningarna kan man indela omvandling med värme i tre grupper, o Pyrolys, karbonisering för träkolframställning o Trä-förgasning för att få syntetisk gas trägas o Förvätskning som ger pyrolysolja Trä-förgasning Trägas som tidigare kallades för gengas har använts i motorer under perioder med brist på flytande bränsle. Idag har trägasen fått nya möjligheter genom nya typer av träförgasare eller reaktorer. Trägasen är inte stabil för lagring utan ska användas direkt. Trägasen kan användas och förädlas på olika sätt, t.ex.; o Direkt förbränning i en värmeanläggning o Efter rening från tjära, användas för gasdrift och elproduktion o Rening och anpassning ger bränsle för bränsleceller som kan användas för elproduktion o Genom rening och processning till flytande fordonsbränsle Trä-förgasande pelletbrännare Ett nytt alternativ för förbränning av träpellets kan vara den träförgasande pelletbrännaren. Den kan ofta direkt monteras på värmepannan där oljebrännaren sitter idag. Den lilla mängd aska som bildas kan hanteras på utsidan av värmepannan, under pelletbrännaren. Brännaren utrustas med samma typ av styrsystem som för oljebrännaren, med temperaturen ute och i rören reglerar pelletbrännarens arbete. Se INFO 89. Företaget Pyto-Man Oy har utvecklat en trä-förgasande pelletbrännare som kan ersätta oljebrännaren i villor. Effektområdet är 15-50 kw.

Renad trägas i små kraftvärmeverk (CHP) En från tjära renad trägas kan användas i små kraftvärmeverk för produktion av elström. De små anläggningarna kan vara utrustade med, Kolvmotor Mikroturbin Bränsleceller Mikrokraftvärmeverk (MCHP) Också för riktigt små enheter eller mikrokraftvärmeverk kan en renad trägas använda som bränsle. Det förutsätter dock att produktionen av trägas sker alldeles intill för att trägasen är instabil och inte kan lagras utan måste användas direkt. Se INFO 76, 95.. Ett litet mikrokraftvärmeverk med en encylindrig kolvmotor för gasdrift. CHP enhet från Sachs är på 5,5 kw-el. Mikroturbin med generator från Capstone, som kan drivas med renad biogas eller trägas. Storleken på Mikroturbinenheten är ofta under 200 kw-el. Trägas i små kraftvärmeverk med kolvmotor Intresset för småskalig produktion av el i anslutning till en när- eller fjärrvärmeanläggning intresserar många finska energikooperativ. Teknikutvecklingen ger redan idag möjligheter att anskaffa den typ av anläggning som producerar och nyttjar trägas för drivning av en motor som driver en elgenerator. I Lestijärvi, Finland, är energikooperativet aktiv. Där byggs en mindre CHP-anläggning som producerar trägas från torkad flis. Trägasen kyls, tvättas med rapsoljedimma, och driver en 12 cylindrig, 45 l dieselmotor, som i sin tur driver en generator. Kraftvärmeanläggningens ger 370 kw-el förutom de drygt 2 MW-t (värme). Bränsleceller Utvecklingen av bränsleceller går snabbt. I Tyskland har företaget MTU under några år tillverkat bränsleceller för elproduktion för natur-, bio- eller trägas. Det är fullt möjligt idag att använda renad bio- och trägas som bränsle i bränsleceller. Förgasningsreaktor Montering av ett bränslecellpaket i MTU CFCs fabrik i Tyskland. Bild. MTU CFC

Trägas till DME Renad trägas kan genom en DME syntes, separation och rening omvandlas till DME, Dimethyl ether. DME kan användas som bränsletillsats i diesel och bensin. Innan trä-förgasningen ska träflisen prepareras på rätt sätt för att passa för den efterföljande DME processen. Biokemisk omvandling Med en biokemisk omvandling bryts trädråvarorna ner. Den mest kända processen är att trädråvaran ruttnar. Det är en aerob bakterieprocess där syre finns tillgänglig. Slutprodukten blir kompost och energin går förlorad. Men vi kan styra den biokemiska omvandlingen med positiva bakterieprocesser. I den biokemiska omvandlingen kan man skilja mellan, o Alkoholfermentering till etanol eller butanol o Anaerob nedbrytning till biogas Anaerob nedbrytning Biogas bildas vid en anaerob nedbrytningsprocess som startar av enzymer som de hydrolytiska bakterierna har utsöndrat (kallas också för hydrolys). Därefter startar en fermentering eller jäsningen med syrabildningen. Till sist sker en syranedbrytning och metangas bildas. Metangasen renas och komprimeras och kallas för Biogas. Biogas kan användas för, o Eldning för uppvärmning o Drivning av fordon o Som råvara för att tillverka flytande fordonsbränsle Biogas till flytande bränsle Biogas från trädråvaror kan genom ett par olika processer fungera som råvara för flytande bränsle. Den mest kända processen är FT eller Fischer- Tropch. FT utvecklades i Tyskland under kriget. I dag har tekniken förfinats och man pratar om en andra generationens processer. EniTecnologie-IFP:s pilotanläggning i Frankrike använder nya Fischer-Tropsch processer. Bild, IFP, Frankrike.

Alkoholfermentering Fermentering av biomassa för att få alkoholer som flytande bränsleråvaror sker med olika bakteriekulturer i en anaerob miljö (utan syre). Under de senaste åren har intresset klart ökat på olika håll i världen för att utveckla nya processer och ta fram effektivare bakteriekulturer för att framställa bl.a. Etanol och Butanol från träflis. Det finns flera lovande försök på gång och de förväntas snart att skalas upp och omsättas för kommersiellt bruk i större skala. Genom alkoholfermentering kan flera olika råvaror för flytande fordonsbränsle framställas idag, t.ex. Etanol och Butanol. Etrar från alkoholer som biobränsleråvara Biobränsleforskningen på många håll menar att det finns intressanta etrar som kan fås från alkoholer. Alkoholer som genom fermentering har framställt från trädråvaror. Etrarna kan också vara framtida bränsleråvaror i fordonsbränsle. Det återstår att lösa och minimera problemen med etrarnas negativa miljöpåverkan. Som exempel på intressanta etrar är, - Ethyl-tert-butyl ether (ETBE) - Methyl-tert-butyl ether (MTBE) Syntetiskt bränsle från biomassa (BTL) Framställning av syntetiskt bränsle från biomassa kan ske genom förädling av råvaror som Etanol och Butanol men också av Metanol som tagits fram av biogas, syntetisk gas eller trägas. BTL är en förkortning av, Biomass to liquid. Andra intressanta alkoholråvaror för framtida fordonsbränslen från biomassa är t.ex., - Isopropyl alkohol (IPA) - Sec-butyl alkohol (SBA) - Tert-butyl alkohol (TBA) - Blandade alkoholer En intensiv och intressant bränsleforskning pågår inom EU och i USA Idag pågår väldigt många forskningsprojekt med målsättningen att vidareutveckla olika tekniker och metoder för att framställa flytande biobränsle från skogsråvaror. Flera finska och svenska laboraorieanläggningar har skalats upp. Inom en mycket snar framtid är man klar för nästa steg, nämligen att starta produktion i större skala. Med kommersiella andra-tredje generationens teknik, ska man förädla träflis till flytande fordonsbränsle. Ulf-Peter Granö Tel.: 00-358-6-8294239