Barnfrid och kvinnofrid samband, motsättningar och visioner Om rättens förhållningssätt till barn som bevittnat (dödligt) våld, med fokus på brottsskadeersättning, vårdnad och umgänge Gudrun Nordborg
Samband Utsatthet pga övergrepp av fadern/mannen Barn ska skyddas Kvinnor ska skyddas Skyddas inte kvinnor som är mödrar saknas barnfrid Skyddas inte barnet saknas kvinnofrid för kvinnor som också är mödrar
Överlevare? Minst 17 kvinnor dödas varje år av en man som kvinnan har eller haft en nära relation till - en kvinna var tredje vecka Brå Rapport 2007:6, 2011:5 *** Mannens rätt till vårdnad påverkas inte av dödandet process krävs FB 6:9 + FB 6:7 brister i omsorgen om barnet som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling
Socialnämndens ansvar Om socialnämnden får veta att någon åtgärd behöver vidtas i fråga om bl.a. vårdnad eller umgänge för ett barn, ska nämnden göra en framställning eller ansökan om detta hos domstol Socialtjänstförordningen 5 kap 2 (F 2006:466)
Motsättningar 1998 Kvinnofridsreformerna insikter byggda på forskning fokus på mäns våld mot kvinnor och barn Ny vårdnadslagstiftning fokus på idealfamiljen gemensam vårdnad också mot en förälders vilja anklagelser om våld
SLAGEN DAM Våld: Fysiskt våld, sexuellt våld, hot 46 % har upplevt våld efter fyllda 15 år 30 % utanför en sexuell relation 11 % från nuvarande make/sambo 47 000 kvinnor enligt NTU 35 % från tidigare make/sambo Lundgren, Heimer m.fl. 2001, Slagen dam mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige, Brottsoffermyndigheten I fulltext på www.brottsoffermyndigheten.se
Provocerade myter om att normala svenska män/fäder inte kan vara våldsamma våld enbart i socialt svaga grupper att barnen inte skulle uppleva våldet Fler än hälften av kvinnorna med barn och med en våldsam tidigare make/sambo uppgav att barnen sett eller hört våldet Nästan en tredjedel av kvinnorna i sin nuvarande relation
Lagen = frusen politik Ett medel för att befästa eller förändra maktrelationer mellan könen mellan vuxna och barn
Kvinnofridsreformerna 1998/99 Unika reformer mot mäns våld mot kvinnor och barn Byggde på forskning Helhetssyn och strukturellt perspektiv Ord; honom honom eller henne inte nog utbildning OCH samverkan!
Allra första lagtexten om brott i nära relation 1998, BrB 4:4a Offrens erfarenheter fick skapa en reellt könsneutral norm, i 1 st. om grov fridskränkning Upprepningen av i sig inte grova brott markeras som ett grovt brott Större vikt vid de psykiska än de fysiska effekterna Och en könsspecifik benämning av brottet när en man varit våldsam mot sin kvinna, i 2 st. grov kvinnofridskränkning
Vision 1 Tydlig Barnfrid genom ett tredje likartat stycke om grov barnfridskränkning Utvärderingen aktualiserade inte detta: SOU 2011:85 Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn
I domstolarna HD och hovrätterna utgår främst från gärningsmannens perspektiv våldet ses som en konsekvens av en för mannen bråkig och känslomässigt påfrestande relation kvinnan ses ofta som medagerande Monica Burman 2007 Straffrätt och mäns våld mot kvinnor. Om straffrättens förmåga att producera jämställdhet. Uppsala: Justus Förlag
Polisens utredningar 28 % personuppklarade, med lokala variationer från 18 till 37 % Borde vara 40-50 % Prestationsindikationer: Vittnen Deltagande målsägande Dokumenterad skada Den misstänkte medger (delvis) brott Brå Rapport 2008:25 Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer
När mamma utsätts för misshandel barnet - 85 % i samma rum - 13 % ser eller hör från annat rum - 35 % hade sett, hört mamman hotas till livet alla vet om det psykiska våldet från mannen deltagande vittne Else Christensen 1988 Når mor får bank. Köpenhamn:SUS Åberopad i SOU 1995:60 Kvinnofrid, kap 15.
Barn som upplever våld 10 % av alla barn har upplevt våld i hemmet 5 % upplever det ofta = vart 20:e barn SOU 2001:72, Barnmisshandel, s 26 Rädda Barnen 100 000 200 000 barn
Att bevittna våld Forskningen visar att barnens svåraste upplevelser är knutna till: tystnaden och hemlighållandet av övergreppen att ingen ingripit barnen känner ansvar för att skydda mamman skuld för att ha orsakat våldet oro för att självt bli utsatt för likartade övergrepp existensiell kris, ångest för att pappa ska döda mamma så att barnet blir övergivet Många utvecklar psykosomatiska symptom
Ändå inte straffrättsligt skydd för barnet Eftersom detta oftast äger rum i hemmet där risken för upptäckt är mycket liten ifrågasätta om straffrättsliga åtgärder är en lämplig metod SOU 2001:72 s. 335
men straffskärpning om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person. BrB 29:2 punkt 8, i kraft i juli 2003 Syfte: att synliggöra barn som bevittnat våld
Reform 15 nov 2006 barnet som bevittnat våld ska uppfattas som brottsoffer inom socialtjänsten och barnet får rätt till en särskild form av brottsskadeersättning av staten. Prop. 2005/06:166 Barn som bevittnat våld. Rättslig hybrid: Barnet offer för ett gärningsmannalöst brott
Efter nästan 6 år (10 okt-12) 1 350 beslut Endast 768 av dem har gett barnet ersättning Oftast 5 000 kr, enstaka bevittnande Högsta ersättningen hittills 40 000 kr
Dödligt våld 10 bifallsbeslut, varav 7 mord 1 dråp 2 mordförsök
Mord/dråp Två små barn bevittnade att mamman mördades av en man som hon haft ett förhållande med, genom flera slag med yxa mot hennes huvud. Barnen kom att vistas ensamma i bostaden med sin döda mamma. 30 000 kr En 8 månaders babys pappa dömdes för dråp av modern som han slagit med tillhygge och sedan placerat och dragit åt en rem runt hennes hals. Babyn fanns nära dem. 20 000 kr
Mordförsök En 12-åring satt i bilen när pappan körde på mamman så att hon föll, barnet tog sig ur bilen och bad pappan stanna den, men han backade och körde över mamman, som dock överlevde. 20 000 kr En 10-åring var i hemmet på sin födelsedag. Fadern knivhögg hans mor och farmor och tog därefter sitt eget liv. 15 000 kr
Barnets rätt till skadestånd 1. Förlust av underhåll 2. anhörigersättning, ersättning för sveda och värk till den som stått den dödade särskilt nära SkadestL 5:2 Praxis: Schablon 50 000 kr vid uppsåtligt dödande, NJA 2004 s. 26, + mer om lidandet visas fortsätta efter 3 år
Rätt till brottsskadeersättning Främst för personskador, t.ex. sveda och värk, kostnader för behandling, och för allvarlig kränkning, om 1. gärningsmannen inte kan betala skadestånd - brott av en okänd - dömd, men saknar betalningsförmåga 2. och offret saknar försäkring Obs! Hemförsäkringarna undantar brott av medförsäkrad
Bevittnandeersättningen Bevis och bevissäkring, som alltid För det egentliga brottet i princip krävs fällande dom här eftersom det finns en utpekad misstänkt För bevittnandet barnen dokumenteras inte av polis och åklagare 45 % enl. kartläggning 2009 av dessa anmäldes ca hälften till socialtjänsten
Generellt för barn Risk för blockering vid gemensam vårdnad Båda vårdnadshavarna måste underteckna ansökan om brottsskadeersättning, alt. ansökan av en särskilt förordnad god man Ansökan senast 2 år efter det rättsliga förfarandet, men ventil särskilt för barn om ingen bevakat deras rätt till ersättning, barnet kan söka sedan det blivit myndigt
Bara bevittna Nej, ofta värre att se, än att själv vara det primära offret enbart höra, än att också se Carolina Överlien, forskningsöversikt i Nordisk socialt arbeid 2007 nr 4, s 238-250, och artikel i tidskriften Barn, 2007 nr 1, s 9-25
Vision 2 Följ Nya Zeelands exempel från 1995. Den som utsätter någon som barnet har en nära relation till för övergrepp begår där samtidigt ett brott mot barnet om det är så att barnet ser eller hör detta, eller riskerar att se eller höra det. BrOM:s remissvar på Ds 2004:56, se www.brottsoffermyndigheten.se
Om barnet blir målsägande Barnet hörs videoförhör eller i domstolen Rätt till särskild företrädare för barn Skadestånd från gärningsmannen Rätt till vanlig brottsskadeersättning Regressrätt för BrOM mot gärningsmannen Normativa effekter
Barns rätt att komma till tals Att inte höra barnet riskerar att vara missriktad välmening och brist på respekt Vissa barn är upprörda över att inte ha blivit hörda
Också om vårdnad, umgänge Men i praktiken nästan inte Senast visat i avhandlingen Kan barn tala? av Jeanette Sundhall om vårdnadsutredningar med uppgifter om att pappan använt våld mot mamman och/eller barnen
Gemensam vårdnad För modern i äktenskap 1920 För fadern oavsett äktenskap 1977 vid enighet 1990 om ingen förälder motsätter sig 1998 mot en förälders vilja 2006
Föräldrabalken - Barnbalken? FB 6:1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. FB 6:2 Ansvar = Den som har vårdnaden
NJA 2000 s. 345 Mannen var dömd för att vid ett umgängestillfälle ha tagit struptag på kvinnan i dotterns närvaro medan skolpersonal i kaos låste in sig och parets son. Mannen ålades besöksförbud. I domen om vårdnad skrev HD: Detta misshandelsbrott begicks i en upprörd situation för ett och ett halvt år sedan och kan inte anses innebära att fadern numera är olämplig som vårdnadshavare. Misshandeln får emellertid ses som ett exempel på de svårigheter som föräldrarna haft att lösa problem omöjligt för dem att samarbeta. Vårdnaden anförtros därför modern ensam.
NJA 2006 s. 26 Kvinnan utsatte mannen för dråpförsök under en förlossningspsykos. Han var mycket krävande sexuellt Mannen har uttryckt fortsatt rädsla för henne och kan inte tänka sig att ha någon som helst direkt kontakt HD: Inställningen måste respekteras; det kan inte krävas att han ska ha direkt kontakt med en person som utsatt honom för ett så allvarligt övergrepp som det här är fråga om Han får ensam vårdnad
Övergrepp i familjen ny markerad betydelse för vårdnad, umgänge FB 6:2a Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa I kraft 1 juli 2006, Prop. 2005/06:99 Nya vårdnadsregler
En dom före Tydligt att orsaken till att kvinnan mådde dåligt är det sätt på vilket mannen behandlade henne. Ingen av dessa omständigheter är därför sådana att de ska ligga henne till last vid bedömningen av hennes lämplighet som vårdnadshavare. Barnen har vid upprepade tillfällen sett modern bli slagen, hotad och trakasserad av fadern. De har även själva blivit slagna av honom. Ensam vårdnad för modern, och mer begränsat umgänge med fadern än vad han yrkat och modern medgett. RH 2005:31
Håll isär rätt! + Behåll barnperspektiv!! BROTTMÅL vuxen brott? förfluten tid konkret händelse brottsrekvisit ställt utom rimligt tvivel VÅRDNAD, UMGÄNGE barn barnets bästa? framtid helhetssyn risk för att barnet far illa Sannolikhetsbedömning Rättssäkerhet Rättsskydd, -trygghet
Men PAS Parental Alieniation Syndrom, Richard Gardner, USA Tillbakavisad som helt ovetenskaplig Sällan direkt åberopad i Sverige numera, men indirekt
Svea Hovrätts dom 9 nov 2011 Flickan H. var 5 ½ år vid förhören, trovärdig enligt TR som dömde pappan för misshandel av henne HovR: ingen anledning att tro att H. medvetet skulle ha hittat på sina uppgifter. Men det pågår en vårdnadstvist, flickan har bott hos mamman och kan ha blivit föremål för påverkan, även om det ska påpekas att inget egentligt har framkommit som tyder på att (mamman) medvetet skulle ha sagt till H. annat än att polisen ska hjälpa pappa att bli snäll igen. Åtalet ogillas. Mål B 8035-10
Skydd? För kvinnan: Kontaktförbud*) om mannen anses farlig för henne För barnet: Ofta umgängesplikt med samme man Om modern skyddar barnet: Umgängessabotage Då kan fadern processa för: 1. Vitesförelägganden mot modern 2. Ensam vårdnad Vem skyddas? *) Ny lag från 1 okt 2011. Prop. 2010/2011:45 Förbättrat skydd mot stalkning, SFS 2011:485, 487
Vision 3 Fokus på tryggare framtid för barnet; Stärkt barnperspektiv i beslut om vårdnad och umgänge tillsammans med vision 1 + 2 för att bättre hantera det förflutna Så ökas också tryggheten för kvinnan/modern
Lagen, livet Bakom varje lag finns någons historia Lagtexten föregår inte livet, livet kommer först. Frågan den om politik och historia och därför om lag är vems erfarenheter som upprättar vilken lag. Catherine A. MacKinnon
Barnkonventionen 1989 Artikel 19 att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård.
Kvinnokonventionen 1979 Artikel 1 diskriminering varje åtskillnad, undantag eller inskränkning pga. Kön som har till följd eller syfte att begränsa Artikel 2 genomförs i praktiken genom och andra lämpliga medel skapa rättsligt skydd
Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, 1993 fysiskt, sexuellt och psykiskt våld förövat eller tolererat av staten, varhelst det förekommer inga seder, traditioner eller religiösa hänsyn ska hindra
FNs fjärde kvinnokonferens, Peking 1995 Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter Våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt ojämlika maktrelationer mellan män och kvinnor.