IB DIPLOMA PROGRAMME PROGRAMME DU DIPLÔME DU BI PROGRAMA DEL DIPLOMA DEL BI SWEDISH A2 HIGHER LEVEL PAPER 1 SUÉDOIS A2 NIVEAU SUPÉRIEUR ÉPREUVE 1 SUECO A2 NIVEL SUPERIOR PRUEBA 1 M07/2/A2SWE/HP1/SWE/TZ0/XX 276 Monday 14 May 07 (morning) Lundi 14 mai 07 (matin) Lunes 14 de mayo de 07 (mañana) 2 hours / 2 heures / 2 horas INSTRUCTIONS TO CANDIDATES Do not open this examination paper until instructed to do so. Section A consists of two passages for comparative commentary. Section B consists of two passages for comparative commentary. Choose either Section A or Section B. Write one comparative commentary. INSTRUCTIONS DESTINÉES AUX CANDIDATS N ouvrez pas cette épreuve avant d y être autorisé(e). La section A comporte deux passages à commenter. La section B comporte deux passages à commenter. Choisissez soit la section A, soit la section B. Écrivez un commentaire comparatif. INSTRUCCIONES PARA LOS ALUMNOS No abra esta prueba hasta que se lo autoricen. En la Sección A hay dos fragmentos para comentar. En la Sección B hay dos fragmentos para comentar. Elija la Sección A o la Sección B. Escriba un comentario comparativo. 27-6 pages/páginas IBO 07
2 M07/2/A2SWE/HP1/SWE/TZ0/XX Välj del A eller del B DEL A Analysera och jämför följande texter. Diskutera likheter och olikheter mellan texterna och deras teman. Kommentera därvid författarnas sätt att använda sådana element som struktur, ton, bilder och andra stilistiska grepp för att få fram det de vill visa med texten. Text 1 (a) Ständigt beredd på nya uppdrag. 1 2 Lina har varit på uppdrag för Läkare utan gränser i Afrika fyra gånger och fler kommer det att bli. Möten med andra kulturer och människor ger henne så mycket tillbaka. Så fort de ringer ger jag mig iväg igen, säger Lina och ler soligt vid tanken på att återvända till flyktinglägren i öknen. Solbrännan bryter av mot det vinterbleka här hemma och hon huttrar lite i den råkalla vinterdagen. Hon har just kommit hem från en sejour i Guinea. Innan hon åkte arbetade hon som sjuksköterska på centralintensiven på Sahlgrenska sjukhuset, men sa upp sig för att kunna åka iväg med kort varsel på uppdrag för Läkare utan gränser. Det är svält och undernäring i både Etiopien och Malawi kanske får jag åka dit. Flyktingarna hjälper till med enkla saker Hösten 04 arbetade hon i flyktingläger fulla med sudanesiska flyktingar i Tchad. Lägren hade funnits ungefär ett år, efter Dafourkrisen, och var väletablerade. Men det strömmade till nya flyktingar hela tiden och när hon kom ner på våren 0 byggde UNHCR nya läger. Läkare utan gränser ansvarar för hälsan i lägren. På vårdcentralerna arbetar inhemsk personal och Linas uppgift har varit att samordna och övervaka verksamheten samt att se till att nödvändigt material finns tillgängligt. Flyktingarna själva hjälper till med enkla saker som vägning, mätning och att skriva hälsokort. Det är jobbigt att se de undernärda barnen. De får ett slags jordnötspasta och de älskar den. Lina visste tidigt att hon ville bli sjuksköterska. Läkare utan gränser har funnits med länge i hennes tankar. I gymnasiet läste hon franska och det har hon haft nytta av när hon kommit till franskspråkiga länder i Afrika. Man måste ha jobbat som sjuksköterska i två år innan man kan arbeta för Läkare utan gränser. Dessutom får man gå igenom ganska hårda test innan för att se om man kommer att klara av det. Teamet blir väldigt sammansvetsat Lina upplever arbetet för Läkare utan gränser som väldigt intensivt. Hon älskar umgänget med lokalbefolkningen och möten med andra kulturer. Jag lär mig jättemycket på varje uppdrag. Och att få se ett litet barn som kämpar för sitt liv och överlever är fantastiskt. Men klarar de sig inte är det fruktansvärt. När de ringer mig med ett nytt erbjudande vet jag att jag blir bubblande lycklig. Sanna Kilner, Göteborgs-Posten (06) 27-6
M07/2/A2SWE/HP1/SWE/TZ0/XX Text 1 (b) Vi jobbar med jämställdhet för att utrota fattigdomen 1 Fattigdom är mer än att sakna tillgång till mat och vatten. Fattigdom berövar människor möjligheten att forma och bestämma över sina egna liv och makten att påverka samhället. Att inte ha tillräcklig tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård, att sakna möjligheter att försörja sig, att inte känna sig trygg och säker är andra sidor av fattigdom. En stor del av världens kvinnor lever i fattigdom. De saknar valmöjligheter, makt och materiella resurser. Traditionella könsroller och normer står i vägen för utvecklingen. Normer som stänger både kvinnor och män ute från olika delar av samhället, just på grund av deras kön. Följderna blir ofta negativa och ibland ödesdigra för kvinnor och flickor. Men även pojkar och män blir lidande av obalans och traditionella orättvisor. Därför är arbetet med att minska fattigdom oskiljbart från strävan efter ökad jämställdhet. Under många år var jämställdhet en utpräglad kvinnofråga. Idag är jämställdhetsarbetet en del i hela Sida:s fattigdomsbekämpning. Det är en fråga om mänskliga rättigheter. Det är dessutom en viktig del av hela samhällsutvecklingen insatser som främjar jämställdhet har visat sig vara bland de mest effektiva sätten att minska fattigdom. Våra insatser riktar sig till både flickor och pojkar, kvinnor och män. För när vi kvinnor och män samarbetar når vi bättre resultat. Maria Norrfalk generaldirektör Sida Vad kan du göra? Jämställdhet är en mänsklig rättighet men också ett effektivt sätt att bekämpa fattigdomen. Och det gäller fattigdomen i alla dess former brist på mat och vatten, utbildning, hälsa, försörjningsmöjligheter, makt och inflytande, demokrati. Därför går vår kamp för jämställdhet hand i hand med kampen mot fattigdom. Vill du vara med? Ta kontakt med någon av de svenska aktörer som arbetar med jämställdhet för att utrota fattigdomen. Genom att skaffa mer kunskap och sprida den vidare, bli medlem, skänka pengar eller bli volontär gör du en viktig insats. Vill du ha mer information, besök www.sida.se. Annons för Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (06) 27-6 Turn over / Tournez la page / Véase al dorso
4 M07/2/A2SWE/HP1/SWE/TZ0/XX DEL B Analysera och jämför följande texter. Diskutera likheter och olikheter mellan texterna och deras teman. Kommentera därvid författarnas sätt att använda sådana element som struktur, ton, bilder och andra stilistiska grepp för att få fram det de vill visa med texten. Text 2 (a) 1 2 30 Moster Elsie I augusti kom moster Elsie. Stadens larm och skolans hårda träpulpeter hade redan letat sig djupt in i mina tankar. Solen sjönk allt snabbare ner bakom de stora tallarnas land på andra sidan vattnet. Jag var säker på att om jag skulle få ta motorbåten och runda Mörka Klippan med den tomma gröna stugan, skulle jag få höra fräsandet och se när solen föll ner i någon av fjärdarna bakom tallskogen, men pappa sa att båten var för rank. I augusti väntade jag på moster Elsie. Hon kom med en doft av tobak och mysk, storstad och skratt. Moster Elsie satte punkt, hennes röst var hög och glupsk, slog hål i den förnöjsamhet och dästa sans som vilade över Lönnbacka i augusti. Hennes hår ringlade sig ner till midjan, lika svart som kolhögarna bredvid kraftverken som gav staden värme. Staden! Kanske var det hemligheten med moster Elsie; att hon påminde om Helsingfors. Hon var snabb och hektisk, sina Kent rökte hon med energiska bloss som drog ihop hennes kinder till två stora gropar, och stegen hon gick med var så korta att det såg ut som om hon sprang. På hennes nattduksbord i bastukammaren låg alltid fyra böcker, alla med ett hundöra någonstans i mitten. Moster Elsie liknade inte oss andra; hon var måttlös, spelade fotboll med mig och min tjocka kusin Robin, vandrade rastlöst omkring på Lönnbacka, kedjerökte, sträckläste och njöt så glupskt och talade om så många saker på en gång att mormor, som bodde där ute i lugnet halva året och dessutom var gammal och ville tänka över saker i lugn och ro, ofta såg ut som om hon inte förstod. Elsie vännen, sa hon, du borde inte proppa in så många saker i ditt huvud. Det du inte hinner smälta kan göra dig illa. Moster Elsie skrattade, och skakade energiskt på huvudet så att det svarta svallet lade sig som ett draperi över hennes ögon. Jag är ännu ung, jag orkar nog. Jag tyckte inte att moster Elsie var ung. För mig var de alla gamla och nära död och försvinnande på ett sätt som ibland fick mig att känna en vitblek rädsla för att bli kvar ensam: Pappa och mamma, mormor, morbror Walle och Satu, som var morbror Walles fru och Robins mamma och talade finska, och moster Elsie; alla hade de levt så ofattbart länge. Men om moster Elsie inte var ung så var hon ändå vacker, vacker på samma sätt som Helsingfors var vackert när man återvände dagen före skolstarten och staden låg där i slutet av motorvägen, med alla sina människor och all sin glupskhet. Kjell Westö (04) 27-6
M07/2/A2SWE/HP1/SWE/TZ0/XX Text 2 (b) Jungfru Maria 1 2 30 Hon kommer utför ängarna i Sjugareby Hon är en liten kulla 1 med mandelblommans hy, Ja, som mandelblom och nyponblom långt bort från väg och by, Där aldrig det dammar och vandras. Vilka stigar har du vankat, så att solen dig ej bränt? Vad har du drömt, Maria, i ditt unga bröst och känt, Att ditt blod icke brinner som de andras? Det skiner så förunderligt ifrån ditt bara hår, Och din panna är som bågiga månen, när över Bergsängsbackar han vit och lutad går och lyser genom vårliga slånen 2. Nu svalkar aftonvinden i aklejornas 2 lid, och gula liljeklockor 2 ringa helgsmål och frid; Knappt gnäggar hagens fåle, knappt bräker fållans kid, Knappt piper det i svalbon och lundar. Nu går Dalarnes ynglingar och flickor par om par, Du är utvald framför andra, du är önskad av en var, vad går du då så ensam och begrundar? Du är som jungfrun, kommen från sitt första nattvardsbord, Som i den tysta pingstnatt vill vaka Med all sitt hjärtas bävan och tänka på de ord Hon förnummit och de under hon fått smaka. Vänd om, vänd om Maria, nu blir aftonen sen. Din moder månde sörja, att du strövar så allen. Du är liten och bräcklig som knäckepilens gren, och i skogen går den slående björnen. Ack, den rosen som du håller är ditt tecken och din vård, Den är bringad av en ängel från en salig örtagård: Du kan trampa på ormar och törnen. Ja, den strålen som ligger så blänkande och lång Ifrån aftonrodnans fäste över Siljan Du kunde gå till paradis i kväll din brudegång På den smala och skälvande tiljan. Erik Axel Karlfeldt (1901) 1 kulla - flicka eller kvinna från Dalarna 2 slån, akleja, lilja - blommor 27-6