Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift

KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-8210/14 UTREDNING 2015-01-07 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av en ny ansökansföreskrift A Allmänt I den här föreskriften kommer det att finnas samlade gemensamma regler för hur jordbrukare söker vissa stöd. Ansökansföreskriften kommer att gälla för följande stöd: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga lantbrukare Nötkreatursstöd Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar, restaurering av betesmarker och slåtterängar, fäbodar, skötsel av våtmarker och dammar samt vallodling Ersättningar för ekologisk produktion och för omställning till ekologisk produktion Kompensationsbidrag Nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige för smågrisproduktion, getter, potatis, bär och grönsaker I ansökansföreskriften kommer det bland annat att finnas grundläggande krav för ansökan, viktiga tidpunkter, hur ansökan om utbetalning och åtagande för miljöersättningar görs, vilka uppgifter som ska lämnas senast sista ansökningsdag samt överlåtelser av åtaganden och jordbruksföretag. En stor del av reglerna för ansökansprocessen finns redan i EU-regelverket. Det vi föreskriver om är inte speciellt omfattande och främst förtydliganden samt specifikationer av det som står i EUregelverket. Regler för ansökan om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar som gäller landsbygdsprogrammet 2014-2020 kommer att finnas i en egen föreskrift för dessa stöd. För de utbetalningar som ska göras på gamla företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar (Landsbygdsprogrammet 2007-2013) kommer vi i övergångsbestämmelser att hänvisa till vissa delar i den föregående ansökansföreskriften. Förslaget till ny ansökansföreskrift är mycket kortare än tidigare ansökansföreskrift. Det beror på att vi tagit bort dubbelregleringar, det vill säga sådant som redan står i en EUförordning eller i en svensk förordning. 1 Att vi anpassat föreskriften efter SAM Internet har också gjort att vissa delar tagits bort. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1 Att vi tagit bort dubbelregleringar innebär bland annat att regler kring var ansökan ska lämnas in, försenad inlämning av ansökan, återkallelse av ansökan samt kompletteringar tagits bort. 1 (23)

Inom EU har vi en gemensam jordbrukspolitik. Den gemensamma jordbrukspolitiken innehåller flera olika delar. En av delarna är direktstöd till jordbrukare. En annan del är den Europeiska Jordbruksfonden för Landsbygdsutveckling som finansierar Landsbygdsprogrammet. EU har bestämt att direktstöden ska ändras från och med år 2015. Sen har Sveriges regering beslutat hur de förändrade stöden ska användas i Sverige. För att detta ska fungera som det är tänkt måste även Jordbruksverket bestämma vissa saker. Detta bestäms i föreskrifter som beslutas av Jordbruksverket. Det nya landsbygdsprogrammet gäller från och med 2014 till och med 2020. Landsbygdsprogrammet omfattar bland annat miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsbidrag. En ny programperiod har alltså börjat och därför behövs nya regler. Vissa regler bestäms i föreskrifter som beslutas av Jordbruksverket. EU har inte fattat beslut om Sveriges förslag till nytt landsbygdsprogram än. Det finns dock ett förslag. Föreskriften kommer att innehålla de stöd och ersättningar vi räknar med kommer att finnas och som går att söka från år 2015. Ansökanföreskriften kommer att uppdateras med fler stöd och ersättningar år 2016. Inför varje nytt stödår görs vanligtvis endast en uppdatering av tidigare version av ansökansföreskriften. Eftersom EU-grundförordningarna är nya samt innehåller en hel del förändringar är det lämpligt att nytrycka föreskriften. Målet med föreskriften är att det ska finnas tydliga regler för hur man söker de stöd och ersättningar som omfattas av föreskriften. Nedan följer motiveringar till de föreslagna bestämmelserna. 1 om stödformer Under denna paragraf anges vilka stödformer som ingår i föreskriften. Bestämmelsen kräver inte någon utredning av konsekvenserna varför paragrafen inte tas upp för vidare utredning. 2 om definitioner Definitionerna rör begrepp som återkommer i ansökansföreskriften. Begreppen behöver förklaras för att det ska bli tydligt vad som avses. 3 om grundläggande krav för ansökan Alla medlemsstater ska inrätta och använda sig av ett integrerat administrations- och kontrollsystem. 2 Det integrerade systemet ska bestå bland annat av en datoriserad databas, ett identifieringssystem för jordbruksskiften och stödansökningar och stödanspråk. 3 I Sverige tillhandhåller Jordbruksverket SAM Internet, som är ett ansökningsverktyg. Sökanden kan logga in på SAM Internet via Jordbruksverkets hemsida. Det är nödvändigt att föreskriva om det här för att sökanden ska vara skyldig att använda den sökvägen. Det har också ett informationssyfte. 4 om att lämna uppgifter skriftligen och muntligen 2 Artikel 67 i förordning (EU) nr 1306/2013 3 Artikel 68 i förordning (EU) nr 1306/2013 2 (23)

Jordbruksverket får inte diskriminera vissa sökanden och därför måste vi kunna ta emot skriftliga ansökningar. Vi är också skyldiga att erbjuda blanketter för det syftet. 4 Därför föreskriver vi om regler för det i andra och tredje stycket. Skriftliga ansökningar är dock en form av undantag från hur hanteringen huvudsakligen sker och det återspeglas i den nya ansökansföreskriften. År 2014 skedde 99,7 % av alla ansökningar i SAM Internet. Föreskriften har som utgångspunkt att sökanden använder SAM Internet och reglerna för de skriftliga ansökningarna är formulerade som ett undantag. Såsom upplägget är i den nya ansökansföreskriften kan sökanden ansöka både med blankett eller skriftligen i annan form. Vi väljer att skriva att ansökan kan göras skriftligen på papper och anger inte vilken blankett som ska användas. Det beror på att vi vill komma bort från blankett-tänket. Med tanke på hur få det är som använder blanketterna är det inte nödvändigt att binda dem vid en särskild blankett. De sökandena som vill söka med hjälp av blankett kommer att kunna göra det ändå. Vilka krav som gäller för ansökan framgår av föreskriften, med de hänvisningar som görs till EU-regelverket. Om vi skulle göra en komplett lista på vad som behövs i ansökan skulle det innebära dubbelreglering. Det finns uppgifter som inte påverkar stödbeloppet, den offentliga medfinansieringen eller utbetalningen av stödet och det är rimligt att sådana uppgifter får lämnas muntligt om stödmyndigheten medger det. 5 om undantag på grund av särskilda skäl En myndighet får inte i ett enskilt fall besluta om undantag från det som den själv har meddelat föreskrifter om, såvida inte myndigheten har gett sig en sådan rätt genom en särskild regel i föreskrifterna. Det är viktigt att det finns en sådan regel om undantag i föreskriften eftersom det kan uppstå situationer som inte går att förutspå då det är motiverat att ge undantag. Myndigheten bedömer i det enskilda fallet om särskilda skäl för undantag finns. 6 om sista ansökningsdag Inför varje stödår utför Jordbruksverket en utredning om vilket datum som är lämpligast som sista ansökningsdag för det kommande stödåret. Utredningen tar hänsyn till vilka krav som ställs från kommissionen, regeringen, länsstyrelsen och Landsbygdsdepartementet för att säkerställa korrekta utbetalningar av stöd och ersättningar. Jordbruksverket har kommit fram till att sista ansökningsdag 2014 bör vara 12 maj. Diskussioner har även förts med länsstyrelsen. Den övergripande effekten av datumet är att uppnå utbetalningar som är korrekta kan göras i tid till en nöjd kund och är följden av effektiv hantering både på Jordbruksverket och på länsstyrelserna. Sista ansökningsdag år 2014 var 2 april. Att datumet ligger så pass sent för år 2015 beror på reformen. Reglerna är nya och mycket är inte bestämt än. För att vi ska ha möjlighet att få alla delar som behövs för att kunna hantera ansökningarna på plats måste datumet ligga senare än normalt. 7 om sista ändringsdag 4 Artikel 17 i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 3 (23)

Vanligtvis brukar datum för sista ändringsdag vara 15 juni och förslaget är att det ska vara så också år 2015. Datumet är det senaste vi kan välja och Jordbruksverket har bedömt att det är lämpligt att sökanden får så lång som möjligt på sig för att slutligt justera ansökan. Det här är extra viktigt för ansökningarna år 2015 eftersom reglerna är nya. 8 om vilka uppgifter som ska lämnas senast sista ansökningsdag vid ansökan om direktstöd eller utbetalning Alla medlemsstater ska inrätta och använda sig av ett integrerat administrations- och kontrollsystem. 5 Det integrerade systemet ska bestå bland annat av en datoriserad databas, ett identifieringssystem för jordbruksskiften och stödansökningar och stödanspråk. 6 I Sverige tillhandhåller Jordbruksverket SAM Internet, som är ett ansökningsverktyg för direktstöden, miljöersättningarna, kompensationsbidraget och ersättningarna för ekologisk produktion. Sökanden söker både åtaganden och utbetalningar i SAM Internet. 8 i föreskriften handlar om direktstöd och utbetalning för miljöersättningar, kompensationsbidraget och ersättningarna för ekologisk produktion. Den nya ansökansföreskriften har anpassats för SAM Internet så långt det har varit möjligt. Det finns några krav som bara avser vissa stöd och det är tydligt angivet i föreskriften. Det som ska lämnas in sista ansökningsdag är det som behövs för att fastställa stödberättigandet, det vill säga grundförutsättningarna för att sökanden överhuvudtaget kan få stödet måste finnas på plats. 7 Block- och skiftesredovisning Grundregeln för vad som ska lämnas in sista ansökningsdag för den samlade ansökan och stödanspråket finns i artikel 14 i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014. Bland annat ska ansökan innehålla uppgifter som gör det möjligt att otvetydigt identifiera jordbruksföretagets samtliga jordbruksskiften. Det som är nödvändigt att definiera i ansökansföreskriften är vad otvetydigt identifiera innebär. Bestämmelsen i föreskriften innehåller det redovisningssätt vi haft i SAM Internet tidigare. Vi bedömer att det är fortsatt vara lämpligt att använda och föreskriva om. Stöd till unga jordbrukare En ung jordbrukare ska enligt EU:s förordning utöva faktisk och varaktig kontroll över den juridiska personen när det gäller beslut om ledning, ersättningar och ekonomiska risker. För att det ska vara tydligare vad som menas med det så har Jordbruksverket i direktstödsföreskriften föreslagit att en eller flera unga personer som söker stödet via en juridisk person ska: 1. enskilt eller tillsammans äga mer än 50 % av den juridiska personen 2. vara firmatecknare i den juridiska personen Vi föreslår i ansökansföreskriften att någon typ av dokumentation ska bifogas vid ansökan som visar att den fysiska personen som söker via en juridisk person uppfyller kraven. Dokumentet kan vara en kopia från aktieboken eller ett avtal som visar hur ägandet ser ut i den juridiska personen. Det finns även ett krav på att personerna ska 5 Artikel 67 i förordning (EU) nr 1306/2013 6 Artikel 68 i förordning (EU) nr 1306/2013 7 Artikel 14 i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014. 4 (23)

vara firmatecknare. Det är något som handläggaren kan kontrollera via Infotorg eller liknande system varför ytterligare handlingar från den som söker stödet inte behövs. Själva ansökan om stödet till unga jordbrukare sker i samband med att gårdsstödet söks. Den som söker gör en markering för stödet till unga jordbrukare. Om det är ett företag som söker ska även de personer som står bakom ansökan anges med personnummer. Reglen om att stödet kan sökas finns i EU-förordningarna. Nötkreatursstödet Den som söker nötkreatursstöd måste ange ett giltigt produktionsplatsnummer i sin ansökan. Uppgifterna som ligger till grund för beräkningen av stödet hämtas från det Centrala nötkreatursregistret (CDB) med produktionsplatsnumret som utgångspunkt. Att ha angett ett eller flera produktionsplatsnummer är därmed en förutsättning för att överhuvudtaget bli aktuell för stöd. Giltigt produktionsplatsnummer innebär att det måste ha funnits nötkreatur registrerade på produktionsplatsen under beräkningsperioden senast sista ansökningsdag. Det måste därmed vara en produktionsplats som faktiskt används för nötkreatur och som inte är vilande. Utbetalningar av miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsbidrag och nationellt stöd De här uppgifterna är nödvändiga för att fastställa stödberättigandet och därmed ett villkor för att jordbrukaren ska kunna ansöka om utbetalningen. När är ansökan inkommen Det är nödvändigt att uttryckligen föreskriva vad som är en komplett ansökan. Senast sista ansökningsdag ska stödmyndigheten fastställa stödberättigandet och då måste uppgifterna som krävs för det finnas. 9 om vilka uppgifter som ska lämnas senast sista ansökningsdag vid ansökan om åtagande De här uppgifterna är nödvändiga för att fastställa stödberättigandet och därmed ett villkor för att jordbrukaren ska kunna ansöka om åtagandet. 10 om aktiv jordbrukare Om den som söker direktstöd driver vissa verksamheter eller utför vissa tjänster (flygplatser, järnvägstjänster, vattenverk, fastighetsföretag eller permanenta sport- och rekreationsanläggningar), är utgångspunkten att personen inte kan bli berättigad till vissa stöd och ersättningar (gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare, nötkreatursstöd samt ersättning för ekologisk produktion och kompensationsbidrag). Personer som driver dessa verksamheter eller utför dessa tjänster kan dock bli berättigade till stöden och ersättningarna genom att visa (styrka) att vissa förutsättningar är uppfyllda. Dessa är dels relaterade till vad som är det registrerade huvudsakliga syftet med företagets verksamhet, dels relaterade till hur stor del av företagets intäkter/omsättning som kommer från jordbruk. Intäkts-/omsättningsuppgifterna måste rimligen hämtas från företagets bokföring och vad som utgör offentligt register för företagens huvudsakliga verksamhet måste specificeras. 11 om ändring eller komplettering av produktionsplatsnummer 5 (23)

Föreslagen lydelsen innebär att sökanden kan komplettera eller ändra sitt produktionsplatsnummer. En förutsättning för detta är dock att det redan finns en ansökan. Detta innebär att sökanden redan ska ha angett en giltig produktionsplats senast sista ansökningsdag. Observera att det därmed inte går att komplettera produktionsplatsnummer ända fram till 31 juli längre. 12 om vilka uppgifter om miljöersättningar som ska lämnas senast sista ändringsdag Bestämmelsen innebär ingen förändring mot hur ansökningar hanterats i föregående landsbygdsprogram. Vi behöver föreskriva om det här för att det ska bli tydligt och för att hanteringen ska bli enhetlig, rättssäker och förutsägbar. 13 om när kartan till en skriftlig ansökan ska skickas in Enligt artikel 16 i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 ska sökanden justera förtryckta formulär (SAM-blanketten) om ändringar skett eller om uppgifter är felaktiga. Därför behöver vi inte föreskriva om det. Eftersom vi i förslaget till ny ansökansföreskrift tillåter skriftlig ansökan också utan formkrav är det nödvändigt att bestämma när de sökande ska lämna in en karta. Därför finns punkt 2 med. Punkterna gäller både de söker med hjälp av SAM-blanketten och de som söker skriftligt på annat sätt. Blockdatabasen innehåller inte skiften per automatik utan sökanden måste själv ange det. 14 om vilka uppgifter som ska finnas på kartan till skriftlig ansökan För att stödmyndigheten ska kunna hantera ansökan måste det finnas krav på hur kartan ska se ut. Det blir både mer rättssäkert och tydligare både för sökanden och för stödmyndigheten om kraven ställs upp i föreskriften. 15 om vilken blankett anmälan om överlåtelse av jordbruksföretag ska lämnas in på Eftersom det inte går att göra en anmälan överlåtelse av företag genom en e-tjänster än är det bra att kräva att jordbrukare använder sig av en speciell blankett för att lämna in dessa. Detta underlättar både för jordbrukare och administrationen då det blir lättare att veta vilken information som ska lämnas i om en använder sig av en förtryckt blankett. 16 om överlåtelse av helt jordbruksföretag EU:s regelverk 8 tillåter att jordbrukare får överlåta sitt företag och ansökningar av stöd till en annan jordbrukare efter sista ändringsdag. Vi måste bestämma hur sent en sådan överlåtelse får göras och vad en sådan anmälan ska innehålla för att den ska ses som komplett. Vi kallar denna anmälan för brukarskifte. 17 om överlåtelse av del av jordbruksföretag Det är inte ovanligt att jordbrukare vill föra över delar av sina ansökningar om åtaganden och utbetalningar i samband med till exempel en försäljning av en del av jordbruksfastigheten. Istället för att båda jordbrukarna ska behöva lägga till och ta bort information ur sina respektive ansökningar kan de med hjälp av denna bestämmelse göra en gemensam ändring av ansökningarna som gäller för båda företagen. Vi måste bestämma vad en sådan anmälan ska innehålla och när den senast ska lämnas in. 18 om när en ansökan om stödrätter ur nationella reserven ska vara inlämnad 8 Artikel 8 i förordning (EU) nr 809/2014 6 (23)

Vi måste bestämma när en ansökan om stödrätter ur den nationella reserven ska vara inlämnad. Det gör vi med den här regeln. 19 om vilka uppgifter en ansökan om stödrätter ur nationella reserven ska innehålla Vi måste bestämma vilka uppgifter som en ansökan av stödrätter ur den nationella reserven ska innehålla för att den ska ses som en ansökan. Den här regeln fastställer vilka uppgifter en jordbrukare måste lämna in till oss för att vi ska kunna se ansökan som inkommen. 20 om anmälan av överföring av stödrätter Jordbruksverket måste bestämma av vem och var en anmälan av överföring av stödrätter ska göras. Denna bestämmelse fastslår att en anmälan i första hand ska göras elektroniskt av överlåtaren av stödrätterna. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Om vi inte beslutar om en ansökansföreskrift kan jordbrukarna inte ansöka om stöden som omfattas av föreskriften. De allra flesta jordbrukare ansöker om direktstöd och miljöersättningar, kompensationsbidrag och ersättningar för ekologisk produktion i SAM Internet. Syftet med ansökansföreskriften är att en enhetlig och tydlig föreskrift främst anpassad för det ansökansförfarandet. Nedan följer diskussion om eventuella alternativa lösningar till de föreslagna bestämmelserna. 2 om definitioner Alternativet att ha definitionerna i en föreskrift istället för att bara informera om det är mer rättssäkert och tydligare för de som söker stöd och för stödmyndigheten. 3 om grundläggande krav för ansökan Det finns inget alternativ till föreslagen bestämmelse. Medlemsstater är skyldiga att inrätta och använda sig av ett integrerat administrations- och kontrollsystem och Sverige har gjort så genom SAM Internet. Vi vill att sökanden ska vara skyldiga att använda den elektroniska ansökningsvägen och därför föreskriver vi om det. 4 om att lämna uppgifter skriftligen och muntligen Alternativet är att inte tillåta skriftliga ansökningar alls. Det går inte utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Möjligheten måste finnas. Alternativet att specificera blankett är onödigt eftersom det framgår av föreskriften, med dess hänvisning till EU-regelverket, vad som krävs för ansökan. Med målet att komma bort från blankett-tänket är det olämpligt att ange dem. Eftersom de allra flesta använder SAM Internet bör föreskriften anpassas efter det. Behovet av blanketterna finns knappt. De som vill ansöka med hjälp av blankett är så få och de kommer att kunna gör det ändå eftersom vi är skyldiga att tillhandhålla dem. Vi bedömer att nästintill ingen kommer att ansöka enbart skriftligen. Det kan uppstå situationer då stödmyndigheten vill kunna ta emot vissa uppgifter muntligen. Man kan tänka sig situationen att en sökande lämnat in en skriftlig ansökan och handläggaren vill ha ett förtydligande för säkerhetsskull. Det är då bra att 7 (23)

möjligheten finns. Alternativet är att inte förskriva om det här utan istället hänvisa till regeln om undantag på grund av särskilda skäl. Det är dock mer rättssäkert och tydligare för de som söker stöd och för stödmyndigheten att föreskriva om det. 5 om undantag på grund av särskilda skäl Att inte tillåta undantag på grund av särskilda skäl vore olämpligt eftersom det kan uppstå situationer som inte går att förutspå där ett undantag är nödigt. Konsekvenserna skulle kunna bli helt orimliga. För att vi ska kunna medge undantag måste bestämmelsen finnas. 6 om sista ansökningsdag Alternativet är att tidigarelägga ansökningsdatumet. Effekten av en tidigareläggning är att Jordbruksverket skulle få det mycket svårt att åstadkomma korrekta uppgifter om stödrättsinnehav, blockdata samt korrekt information till lantbrukarna. Situationen inför ansökningsprocessen 2015 är speciell på grund av reformen. Reglerna är nya och mycket är inte bestämt än. För att vi ska ha möjlighet att få alla bitar på plats måste datumet ligga senare än normalt. Det sena datumet kommer sannolikt att skapa problem för länsstyrelserna att hinna med hanteringen av ansökningarna, men som situationen är har vi inget val. Alternativet att senarelägga ansökningsdatumet finns knappt inte eftersom det inte får vara senare än 15 maj enligt artikel 13 i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014. 7 om sista ändringsdag Det finns inget alternativ till bestämmelsen eftersom datumet är det senaste vi kan välja enligt artikel 15 i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014. 8 om vilka uppgifter som ska lämnas senast sista ansökningsdag vid ansökan om direktstöd eller utbetalning? Sökanden måste lämna in de uppgifter som behövs för att fastställa stödberättigandet. Det står i artikel 14 i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014. Punktlistan i föreslaget till föreskrift är nödvändig för att göra vissa förtydliganden. Det är nödvändigt att föreskriva och därmed binda sökanden och stödmyndighet vid hur vissa redovisningar av stödberättigande ska ske. Detta för att hanteringen ska bli enhetlig, rättssäker och förutsägbar. Det är extra viktigt för de nya stöden. Alternativet att inte föreskriva något alls utan bara förlita sig på EU-förordningen skulle försämra förutsättningarna för en enhetlig, rättssäker och förutsägbar hanteringen av ansökansprocessen för stöden. Block- och skiftesredovisning Alternativet är att inte definiera vad som menas med otvetydigt definiera i artikel 14 i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014. Det skulle försämra förutsättningarna för en enhetlig, rättssäker och förutsägbar hanteringen av ansökansprocessen för stöden. Därmed är det inget bra alternativ. Stöd till unga jordbrukare Om vi inte har något krav på att underlag ska skickas in i samband med ansökan så innebär det att vi inte säkerställer att den eller de unga personerna som söker via en juridiskperson uppfyller kravet på att äga mer än hälften av företaget. Detta skulle 8 (23)

kunna innebära att felaktiga förhållanden upptäcks vid kontroller flera år senare och återkrav kan bli aktuellt. Det kan även innebära sanktioner för Sverige från EU. Nötkreatursstödet Det är inte aktuellt med något alternativ till regleringen. Utan den kan jordbrukarna inte söka Nötkreatursstödet. Kravet på att uppgifterna i CDB ska vara korrekta är en konsekvens av överordnad EU-reglering och en förutsättning för att kunna få stödet. Utbetalningar av miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsbidrag och nationellt stöd De här uppgifterna är nödvändiga för att fastställa stödberättigandet och därmed ett villkor för att jordbrukaren ska kunna ansöka. Att inte föreskriva om de här kraven skulle försämra förutsättningarna för en enhetlig, rättssäker och förutsägbar hantering av ansökansprocessen för ersättningarna. När är ansökan inkommen Det finns ingen alternativ lösning. Det är nödvändigt att uttryckligen föreskriva vad som är en komplett ansökan. Senast sista ansökningsdag ska stödmyndigheten fastställa stödberättigandet och då måste uppgifterna som krävs för det finnas. 9 om vilka uppgifter som ska lämnas senast sista ansökningsdag vid ansökan om åtagande Det finns inte någon alternativ lösning eftersom uppgifterna är nödvändiga för att kunna ansökan om ett åtagande. 10 om aktiv jordbrukare Det finns ingen alternativ lösning till den föreslagna. Styrkandet av att undantagen är tillämpliga måste baseras på uppgifter från bokföring respektive uppgifter från Bolagseller Skatteverket. Det senare är dessutom nödvändigt för att det är vad Sverige meddelat EU-kommissionen är offentliga register i detta sammanhang. 11 om produktionsplatsnummer Alternativet är att tillåta kompletteringar och ändringar utan att sökanden har lämnat in ett giltigt produktionsplatsnummer sedan tidigare. Jordbruksverket gör dock bedömningen att det inte kan betraktas som en ansökan om det inte finns något giltigt produktionsplatsnummer senast sista ansökansdag. Därmed kan inte heller kompletteringar och ändringar göras utan att det redan finns ett giltigt produktionsplatsnummer. Alternativet att tillåta komplettering under hela beräkningsperioden, ända fram till och med den 31 juli, bedömer Jordbruksverket inte vara förenligt med EU-förordningen eftersom den samlade ansökan eller stödanspråket ska innehålla alla uppgifter som behövs för att fastställa stödberättigandet. 9 12 om vilka uppgifter om miljöersättningar som ska lämnas senast sista ändringsdag Att inte föreskriva om de här kraven skulle försämra förutsättningarna för en enhetlig, rättssäker och förutsägbar hantering av ansökansprocessen för ersättningarna. 13 om när kartan till skriftlig ansökan ska skickas in 9 Artikel 14 i Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, 9 (23)

Alternativet är att inte kräva karta till skriftlig ansökan. Det här rör enbart skriftliga ansökningar som inte fyllts i blankett eftersom karta medföljer SAM-blanketten. Effekten av att inte föreskriva om karta till skriftlig ansökan är att vi skulle kunna få in skriftliga ansökningar utan karta. 14 om vilka uppgifter som ska finnas på kartan till skriftlig ansökan Alternativet att inte föreskriva om vilka uppgifter som ska finnas på kartan till skriftlig ansökan skulle försämra förutsättningarna för en enhetlig, rättssäker och förutsägbar hanteringen av ansökansprocessen för stöden. 15 om vilken blankett anmälan om överlåtelse av jordbruksföretag ska lämnas in på Alternativet till att inte föreskriva om vilken blankett en överlåtelse av jordbruksföretag ska lämnas in på är att inte göra det alls. Det skulle isåfall leda till att jordbrukare kan lämna in sin anmälan på vilket sätt de vill. Ett sådant scenario kan leda till att handläggare måste begära in mycket kompletterande uppgifter som ger både administrationen och jordbrukarna en extra administrativ börda. I enskilda fall kan det också leda till att anmälan inte ses som komplett och då måste avvisas. 16 om överlåtelse av helt jordbruksföretag Alternativen till att bestämma när en anmälan av överlåtelse av företag ska ha inkommit är att fastställa ett datum innan beslut i de olika utbetalningsärendena fattas. Det finns dock ingen anledning att begränsa tiden för överlåtelse av jordbruksföretag eftersom det ger jordbrukarna en kortare tid att göra anmälan. Det måste finnas en regel som säger vad en anmälan av överlåtelse ska innehålla för att underlätta både för administrationen och jordbrukarna när de ska göra anmälan och när den ska handläggas. Det vi har som krav nu är minimum för att vi ska kunna kontrollera överlåtelsen. Alternativet är att lägga till information som inte behövs och som leder till en extra administrativ börda för både handläggande myndighet och jordbrukarna. 17 om överlåtelse av del av jordbruksföretag Alternativet till att reglera anmälan av överlåtelse av del av företag är att inte göra det alls. Detta kommer dock att leda till en betydligt större administrativ börda för jordbrukarna då de måste ändra själva i sina ansökningar för att få allt rätt. Eftersom anmälan av överlåtelse av del av företag i grunden kan ses som en ändring av ansökan tillåter inte EU:s regelverk något annat sista datum för anmälan än sista ändringsdag. 18 om när en ansökan om stödrätter ur nationella reserven ska vara inlämnad Det finns inga alternativ till när en ansökan om stödrätter ur den nationella reserven ska vara inlämnad. 19 om vilka uppgifter en ansökan om stödrätter ur nationella reserven ska innehålla Alternativen till den här regeln är att begära att mer uppgifter för att en ansökan ska ses som inkommen. Detta är dock inte önskvärt då vi kanske kan hitta uppgifterna vi behöver för att handlägga i vårt eget system eller hos länsstyrelserna som till exempel handlägger stödet till unga jordbrukare. Det är bättre att göra som vi har skrivit nu och ge möjligheten att begära en komplettering av ansökan i de fall det behövs. 20 om anmälan av överföring av stödrätter Alternativen till att inte peka ut var en jordbrukare som ska göra anmälan av överlåtelse av stödrätter är att kräva att både överlåtare och övertagare ska göra anmälan 10 (23)

tillsammans. Detta gör det dock väldigt svårt att göra anmälan då både överlåtare och övertagare måste signera anmälan i e-tjänsten, samt att båda måste skriva under den skriftliga anmälan av överföring av stödrätter. Det leder till en större administrativ börda för både jordbrukarna och handläggande myndighet då det blir fler uppgifter som kan behöva kompletteras i efterhand. Det skulle gå att reglera mer specifikt vad en anmälan av överföring av stödrätter ska innehålla. Det är bättre att göra som vi har skrivit nu och ge möjligheten att begära en komplettering av anmälan i de fall det behövs. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Gårdsstöd Cirka 61 500 jordbrukare sökte gårdsstöd år 2014 och samtliga de som kommer söka 2015 är berörda av föreskriften. Vi uppskattar att ungefär lika många ansöker år 2015. Föreskriften berör också Jordbruksverket och Länsstyrelserna. Nötkreatursstödet Regleringen kommer att beröra de som har nötkreatur som är över ett år gamla under minst en dag under beräkningsperioden. Så här ser utvecklingen ut hittills för företag som har nötkreatur som är minst ett år gamla. Juni 2012: 19 355 stycken December 2012: 18 936 stycken Juni 2013: 18 768 stycken December 2013: 18 189 stycken Statistiken är dock beräknad på jordbruksföretag vilket definitionsmässigt är en verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling, som drivs under en och samma driftsledning. För att räknas som ett jordbruk krävs att man uppfyller vissa krav vad gäller minsta arealstorlek eller minsta antal djur. Detta gör att antalet företag som faktiskt söker kan bli något högre än vad som framkommer i det här statistiska underlaget. Jordbruksverket gör bedömningen att antalet företag som berörs av regleringen kommer att ligga runt max 19 000. Stöd till unga jordbrukare De som berörs av regleringen om ansökan om stödet är de brukare som inte har fyllt 40 innan ansökansåret. Jordbruksverket bedömer att ca 4 000 unga lantbrukare 10 kommer att söka stöd till unga lantbrukare under det första året 2015. Av dessa förväntas ca 90 procent vara fysiska personer med enskild firma och 10 procent juridiska personer. 11 Från 2016 och framåt förväntas årligen omkring 1 000 nya ansökningar om stöd till unga jordbrukare från fysiska och/eller juridiska personer. De som berörs av regleringen om att lämna underlag är de brukare som söker via en juridisk person och i övrigt uppfyller kriterierna för stödet till unga jordbrukare. Jordbruksverket bedömer att ungefär 400 företag kommer att söka år 2015. Från 2016 och framåt förväntas årligen omkring 100 nya ansökningar om stöd till unga jordbrukare från juridiska personer. 10 2008 till 2012 tillkom årligen cirka 600 nya unga jordbrukare med enskild firma i stödsystemen. År 2015, första ansökansåret, har de som etablerat jordbruksverksamhet tidigast fem år innan 2015 möjlighet att söka, både fysiska och juridiska personer. Vi räknar också med att stödet har en viss drivande effekt. 11 Uppskattat utifrån andelen juridiska personer som sökte stöd i SAM2013 11 (23)

10 om aktiv jordbrukare De som berörs är personer som driver flygplatser, vattenverk, fastighetsföretag eller permanenta sport- och rekreationsanläggningar eller utför järnvägstjänster. Detta är inget som finns registrerat i något samlat register idag, så antalet är okänt. Vid en termbaserad sökning i Jordbruksverkets register över stödsökande, förefaller några hundra personer/företag kunna vara berörda, antalsmässigt främst inom hästsektorn. Miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsbidrag De som berörs är de som ansöker om stöden och ersättningarna. De som söker miljöersättningar är jordbrukare och företag med åkermark, fäbodar, betesmarker och slåtterängar. Sökanden som kan få ersättning för ekologisk produktion eller för omställningen till ekologisk produktion är jordbrukare som har certifierad ekologisk produktion eller är under omställning till den sortens produktion. Sökanden som kan få kompensationsbidrag är jordbrukare som har mark i områden som är svårare att bedriva jordbruk på. Totalt ansökte ca 50 000 jordbrukare om någon form av miljöersättning år 2014. Nationella stödet De som berörs är de som ansöker om stöden och de är jordbrukare som håller smågrisar och getter samt odlar potatis, bär och grönsaker. Antal sökande 2013 med suggor var 40 st och antal sökande med getter var 101 st. Antal sökanden av stödet för potatis, grönsaker och bär var 470 st. Överlåtelse av jordbruksföretag Det görs ungefär 800 överlåtelser av jordbruksföretag per år. Ansökan om stödrätter ur nationella reserven Tidigare har det varit ungefär 500 ansökningar per år som rört stödrätter ur den nationella reserven. Eftersom det tillkommer nya grupper år 2015 kan vi räkna med en viss ökning. Det borde rimligen bli ungefär 1000 jordbrukare som söker stödrätter ur nationella reserven årligen. 2015 kan det bli betydligt fler ansökningar eftersom vi kommer att tilldela stödrätter för betesmark som tidigare inte har fått utbetalat gårdsstöd. Anmälan om överföring av stödrätter Det görs ungefär 10 000 anmälningar om överföring av stödrätter per år. 4. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Jordbruksverket får meddela föreskrifter om innehåll i ansökan. Det står i X kap X i förordning (2014:XX) om stöd för landsbygdutvecklingsåtgärder. Bemyndigande för direkstöden finns i 13 förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare. Bemyndigande för det nationella stödet finns i 25 i förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. 5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen 12 (23)

Stödet till unga jordbrukare Bedömningen är att det tar ungefär 10 minuter att kopiera ett underlag och bifoga i ansökan. Antalet juridiska personer per år blir ungefär 400 och kostnaden per timme uppskattas till 220 kronor. Den totala kostnaden uppgår till ungefär 14 800 kronor. 8 om vilka uppgifter som ska lämnas senast sista ansökningsdag Nötkreatursstödet Regleringen gör att jordbrukaren måste planera sin verksamhet när det gäller vilken produktionsplats djuren kommer att vara på under kvarvarande del av beräkningsperioden. Detta måste anges sista ansökningsdag även om beräkningsperioden löper ut först den 31 juli. Jordbruksverket gör dock bedömningen att det inte bör leda till några påtvingade kostnader eller större konsekvenser för jordbrukarna eftersom de flesta borde ha denna information sista ansökningsdagen. 10 om aktiv jordbrukare De kostnader som uppstår en konsekvens av överordnad reglering (artikel 9 i förordning (EU) nr 1307/2013, artiklarna 11-13 i förordning (EU) nr 639/2014 samt vad som meddelats EU-kommissionen rörande offentliga register i detta sammanhang). Kostnaderna som uppstår är i form av administrativa kostnader för att sammanställa och skicka in redan befintlig information till myndigheterna, se vidare nedan. Jordbruksverket har avsiktligen undvikit att införa några krav som medför nya kostnader, tills vidare. Miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsbidrag Miljöersättningar, ersättning för ekologisk produktion och kompensationsbidrag är frivilliga att söka och är en ersättning för det arbete, det intäktsbortfall eller den investering man gör. Förändringar i verksamheten kan behöva göras, men detta ska täckas av ersättningen. Om företagen behöver göra ytterligare förändringar är svårt att förutse. Övriga delar av ansökansföreskriften I övriga delar medför ansökansföreskriften som sådan inte några kostnadsmässiga eller andra konsekvenser. 6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Den föreslagna föreskriften överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Föreskriften måste träda i kraft innan SAM Internet öppnar för att vi ska kunna handlägga ansökningar. SAM Internet öppnar för ansökningar 16 mars 2015. Föreskriften kommer att träda i kraft 12 mars 2015. Det finns behov av speciella informationsinsatser eftersom flera av stöden är nya och då ansökansföreskriften har ändrats mycket jämfört med tidigare ansökansföreskrifter. Den kortare föreskriften kan uppfattas som om vi gjort stora ändringar vad gäller vad som 13 (23)

krävs för ansökan. Men det handlar som nämnts tidigare i utredningen främst om att vi tagit bort dubbelregleringar och anpassat föreskriften efter SAM Internet. Jordbruksverket kommer att ge information till målgruppen via väl etablerade kanaler. Det kommer bland annat att ske via Jordbruksverkets hemsida, riktade utskick och information i olika forum, till exempel Konsultinfo. Inför att SAM Internet öppnar gör Jordbruksverket ett riktat utskick till dem som sökte året tidigare. 8. Konsekvenser för landsbygden Samtliga regler i föreskriften tillämpas i praktiken enbart på landsbygden och medför inga nya konsekvenser för landsbygden. Förslagen handlar om hur stöd och ersättningar ska sökas och är delvis förtydliganden av ett regelverk som redan är fastställt på EUnivå. De specifika detaljreglerna i föreskriften påverkar inte i sig möjligheterna att bo, verka och leva på landsbygden. B Företag Markera med x ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. (x ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. 1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Reglerna riktar sig till jordbruksföretag som i princip alltid är små företag. År 2014 sökte 61 500 jordbrukare och jordbruksföretag gårdsstöd. Är 2014 sökte 50 000 jordbrukare någon form av miljöersättning eller kompensationsbidraget. De som berörs av det nationella stödet är jordbrukare som håller smågrisar och getter samt odlar potatis, bär och grönsaker. Antal sökande 2013 med suggor var 40 st och antal sökande med getter var 101 st. Antal sökanden av stödet för potatis, grönsaker och bär var 470 st. Stödet till unga jordbrukare De som berörs av regleringen om ansökan om stödet är de brukare som inte har fyllt 40 innan ansökansåret. Jordbruksverket bedömer att ca 4 000 unga lantbrukare 12 kommer att söka stöd till unga lantbrukare under det första året 2015. Av dessa förväntas ca 90 procent vara fysiska personer med enskild firma och 10 procent juridiska personer. 13 12 2008 till 2012 tillkom årligen cirka 600 nya unga jordbrukare med enskild firma i stödsystemen. År 2015, första ansökansåret, har de som etablerat jordbruksverksamhet tidigast fem år innan 2015 möjlighet att söka, både fysiska och juridiska personer. Vi räknar också med att stödet har en viss drivande effekt. 13 Uppskattat utifrån andelen juridiska personer som sökte stöd i SAM2013 14 (23)

Från 2016 och framåt förväntas årligen omkring 1 000 nya ansökningar om stöd till unga jordbrukare från fysiska och/eller juridiska personer. De som berörs av regleringen om att lämna underlag är de brukare som söker via en juridisk person och i övrigt uppfyller kriterierna för stödet till unga jordbrukare. Jordbruksverket bedömer att ungefär 400 företag kommer att söka år 2015. Från 2016 och framåt förväntas årligen omkring 100 nya ansökningar om stöd till unga jordbrukare från juridiska personer. 2. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Gårdsstöd Ansökansförfarandet för det nya gårdsstödet är utformat på samma sätt som tidigare. Ansökan kommer att göras i SAM internet med förifylld information. Därför gör vi bedömningen att uppgifterna om tidsåtgång för gårdsstödsansökan som finns i databasen Malin är relevanta vid beräkningen av den administrativa kostnaden. De allra flesta använder e-tjänsten SAM internet vid ansökan och vi utgår från det vid beräkningen av den administrativa kostnaden. Beräkningen utgår från att 44 % av antal sökanden anlitar konsult för hjälp med ansökan 14, vilket är den uppgift som finns i databasen Malin för ansökan om gårdsstöd. Den formel som används för beräkningen av administrativa kostnader är Population x Frekvens x (Minuter x (Timlön/60) + Extern kostnad). Den populationssiffra som använts är det antal som sökte gårdsstöd år 2014. Frekevensen är 1 eftersom ansökan lämnas in en gång. När det handlar om antal minuter (84 minuter med konsult och 140 minuter utan konsult) har uppgifter hämtats från databasen Malin. Som timlön för jordbrukare har vi använt en siffra från Agriwise; 220 kr per timme. Det är också den siffra som används för kalkyler inom landsbygdsprogrammet. Som timlön för konsult har vi använt siffran 750 kr per timme. Siffran kommer från databasen Malin och bedöms fortsatt vara relevant. Den administrativa kostnaden för ansökan om gårdsstöd beräknas bli 39 760 080 kr. Vi bedömer dock att det är en uppgift som omfattar både kraven från EU-regelverket och från föreskriften. Baserat på det drar vi bort 2/3 av kostnaden i den särskilda konsekvensanalysen. Vi tar bort 2/3 eftersom 2/3 av tidsåtgången anses komma från krav som sätts i EU-regelverket. Det som blir kvar är bördan som föreskriften orsakar och den summan är 13 120 826 kronor. Förgröningsstöd Från och med år 2015 kommer det finnas ett nytt stöd som kallas förgröningsstöd. Alla som söker gårdsstöd söker samtidigt förgröningsstöd. Hur mycket pengar jordbrukare får i förgröningsstöd kommer att bero på hur mycket jordbrukarens stödrätter för gårdsstödet är värda. Förgröningsstödets storlek kommer att vara en viss procentsats av stödrätternas värde. För att få förgröningsstödet utbetalt behöver du uppfylla vissa villkor som kallas förgröningsvillkor. 14 Systemförvaltare för SAM-internet anger att detta kan vara korrekt, men att det också kan vara fler. Systemförvaltaren uppskattar att mellan 30-50 % anlitar konsult. Det är ingen som vet säkert. En rundringning som gjordes för ett par år sedan visade på att drygt 50 % anlitade konsult, men det var en specifik grupp de ringde. Att mycket är nytt år 2015 skulle kunna innebära att många anlitar konsult. 15 (23)

Eftersom ansökan om förgröningsstöd sker automatiskt tillsammans med gårdsstödet tillkommer ingen synbar extra administrativ kostnad på grund av det här stödet i ansökningsförfarandet. Förgröningsstödet kan däremot påverka jordbrukarnas växtodlingsplaner och kräver en mer noggrannhet när dessa görs. I själva ansökningsförfarandet tillkommer det att jordbrukarna som ska ha ekologiska fokusarealer på sin mark måste markera på vilka skiften dessa arealer ligger. Nötkreatursstöd Ansökningsförfarandet för nötkreatursstödet är enkelt utformat. Den som söker stöd anger det produktionsplatsnummer eller de produktionsplatsnummer som djuren har funnits på eller kommer att finnas på under beräkningsperioden. Stödet är nytt och därför finns inga aktuella siffror i databasen Malin som är relevanta vid beräkningen av den administrativa kostnaden. När det gäller handjursbidraget beräknades tidsåtgången till 10 minuter som motsvarar tiden för att fylla i och skicka in en anmälan till Jordbruksverket. Då ansökansförfarandet för nötkreatursstödet är betydligt enklare beräknar vi tidsåtgången för lantbrukaren till 3 minuter. De allra flesta använder e-tjänsten SAM internet vid ansökan och vi utgår från det vid beräkningen av den administrativa kostnaden. Jordbruksverket gör bedömningen att jordbrukaren inte behöver ta hjälp av konsult för att fylla i produktionsplatsnummer. Den populationssiffra som använts är 19 000 enligt avsnitt A3 i konsekvensutredningen. Frekevensen är 1 eftersom ansökan lämnas in en gång. När det handlar om timlön (220 kr/h) har uppgiften hämtats från databasen Malin. Den administrativa kostnaden för ansökan om nötkreatursstöd är 209 000 kr. Stöd till unga lantbrukare Bedömningen är att det tar ungefär 10 minuter att kopiera ett underlag och bifoga i ansökan. Antalet juridiska personer per år blir ungefär 400 och kostnaden per timme uppskattas till 145 kronor. Den totala kostnaden uppgår till ungefär 14 800 kronor. Det är bara juridiska personer som behöver skicka in underlag för att visa att kriterierna uppnås. Fysiska personer som söker stödet anses enligt förordningen uppnå kriterierna när det gäller faktisk och varaktig kontroll. 10 om aktiv jordbrukare De kostnader som uppstår en konsekvens av överordnad reglering (artikel 9 i förordning (EU) nr 1307/2013, artiklarna 11-13 i förordning (EU) nr 639/2014 samt vad som meddelats EU-kommissionen rörande offentliga register i detta sammanhang). Kostnaderna som uppstår är i form av administrativa kostnader för att sammanställa och skicka in redan befintlig information till myndigheterna. Den faktiska kostnaden är inte meningsfull att beräkna eftersom populationen är okänd. För de som trots allt berörs kan det antas att det kommer att krävas ca 90 minuter för att sammanställa information om företagets intäkter/omsättning enligt undantagen i art. 9.2 tredje stycket punkt a-b, eller 20 minuter för att kopiera information som registrerats hos Bolagsverket eller Skatteverket. Miljöersättning, ekologisk produktion och kompensationsbidrag allmänt De allra flesta använder e-tjänsten SAM-internet både vid ansökan om åtagande och utbetalning och vi utgår från det vid beräkningen av den administrativa kostnaden. Beräkningen utgår från att ca 44 % av antal sökanden anlitar konsult för hjälp. I 16 (23)

databasen Malin är tidsåtgången för en ansökan i vissa fall uppdelade på antal minuter för konsult och antal minuter för jordbrukaren. Det beror på att i de fall konsult anlitas måste jordbrukaren ändå lägga ner viss tid, för förberedelser. För de ansökningar som görs utan hjälp av konsult kommer vi att anta att tidsåtgången är högre, med samma procentökning som för gårdsstödet, det vill säga 40 % längre tid. Vi bedömer att vissa uppgifter om antal företag och tidsåtgång i databasen Malin fortfarande är relevanta för ansökan avseende de nya stöden och ersättningarna. Det finns omständigheter som gör att vissa uppgifter inte är relevanta längre. Det beror bland annat på att miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar, som också tidigare funnits, nu ändrats. Det som tidigare ingick i den här ersättningen har delats upp i följande tre miljöersättningar: betesmarker och slåtterängar, restaurering av betesmarker och slåtterängar samt fäbodar. I de fall som tidsuppgifter hämtas från databasen Malin gör vi antagandet att det handlar om blankettuppgifter och därmed har en justering i beräkningen gjorts eftersom de flesta ansökningar numera sker i SAM-internet. Det finns en utredning som visar att minskningen tidsmässigt med en e-tjänst är ca 25 %. 15 Som timlön för jordbrukare har vi använt en siffra från Agriwise; 220 kr per timme. Det är också den siffra som används för kalkyler inom landsbygdsprogrammet. Som timlön för konsult har vi använt siffran 750 kr per timme. Siffran kommer från databasen Malin och bedöms fortsatt vara relevant. Beräkningsformeln som ska användas för beräkning av administrativ börda är Population x Frekvens x (Minuter x (Timlön/60) + Extern kostnad). Uppgifterna nedan, främst gällande antal företag, är högst ungefärliga och kan komma att ändras ifall villkoren för stöden ändras under den process som pågår för nya Landsbygdsprogrammet. Generellt ansöker jordbrukaren om åtagande en gång och ansökan om utbetalning görs varje år. Åtaganden är generellt 5-åriga. Miljöersättning vallodling Åtagande Vi bedömer att 15 000 jordbrukare kommer att ansöka om åtagandet. Uppgiften om tidsåtgång (10 minuter) har hämtats från databasen Malin och justerats på grund av SAM-internet, fördelning på ansökningar med konsulthjälp och utan samt antagandet att det tar längre tid utan konsulthjälp. Den totala administrativa kostnaden blir då 570 863 kronor. Utbetalning Vi bedömer att 15 000 jordbrukare kommer att ansöka om utbetalning. Uppgiften om tidsåtgång (2 minuter) har hämtats från databasen Malin och justerats på grund av SAM-internet, fördelning på ansökningar med konsulthjälp och utan samt antagandet att det tar längre tid utan konsulthjälp. Den totala administrativa kostnaden blir då 196 673 kronor. Miljöersättning - betesmarker och slåtterängar 15 Siffran togs fram i ett projekt på Jordbruksverket; HIT-projektet. 17 (23)

Åtagande Vi bedömer att 30 000 jordbrukare kommer att ansöka om åtagandet. Uppgiften om tidsåtgång (19,5 minuter) har hämtats från databasen Malin och justerats på grund av SAM-internet, fördelning på ansökningar med konsulthjälp och utan samt antagandet att det tar längre tid utan konsulthjälp. Den totala administrativa kostnaden blir då 2 283 450 kronor. Utbetalning Vi bedömer att 30 000 jordbrukare kommer att ansöka om utbetalning. Uppgiften om tidsåtgång (4 minuter) har hämtats från databasen Malin och justerats på grund av SAM-internet, fördelning på ansökningar med konsulthjälp och utan samt antagandet att det tar längre tid utan konsulthjälp. Den totala administrativa kostnaden blir då 485 829 kronor. Miljöersättning restaurering av betesmarker och slåtterängar Åtagande Vi bedömer att 300 jordbrukare kommer att ansöka om åtagandet. Uppgiften om tidsåtgång (19,5 minuter) har hämtats från databasen Malin för betesmarker och slåtterängar eftersom ansökansförfarandet liknar. Tidsuppgiften har justerats på grund av SAM-internet, fördelning på ansökningar med konsulthjälp och utan samt antagandet att det tar längre tid utan konsulthjälp. Den totala administrativa kostnaden blir då 22 834 kronor. Utbetalning Vi bedömer att 300 jordbrukare kommer att ansöka om utbetalning. Uppgiften om tidsåtgång (4 minuter) har hämtats från databasen Malin för betesmarker och slåtterängar. Tidsuppgiften har justerats på grund av SAM-internet, fördelning på ansökningar med konsulthjälp och utan samt antagandet att det tar längre tid utan konsulthjälp. Den totala administrativa kostnaden blir då 4 859 kronor. Miljöersättning fäbodar För den här miljöersättningen finns det inte några uppgifter i databasen Malin. Ansökan om åtagande och utbetalning har i föregående stödperiod inte gjorts genom SAMinternet utan enbart på blankett. Ansökansförfarandet liknar det för betesmarker och slåtterängar och därför använder vi samma tidsuppgift som för den miljöersättningen. Ansökan om åtagande Vi bedömer att 230 jordbrukare kommer att ansöka om åtagandet. Uppgiften om tidsåtgång (19,5 minuter) har justerats på grund av SAM-internet, fördelning på ansökningar med konsulthjälp och utan samt antagandet att det tar längre tid utan konsulthjälp. Den totala administrativa kostnaden blir då 17 441 kronor. Ansökan om utbetalning Vi bedömer att 230 jordbrukare kommer att ansöka om utbetalning. Uppgiften om tidsåtgång (4 minuter) har justerats på grund av SAM-internet, fördelning på ansökningar med konsulthjälp och utan samt antagandet att det tar längre tid utan konsulthjälp. Den totala administrativa kostnaden blir då 3 711 kronor. Miljöersättning skötsel av våtmarker och dammar 18 (23)

Åtagande Vi bedömer att 2 200 jordbrukare kommer att ansöka om åtagandet. Uppgiften om tidsåtgång (35 minuter) har justerats på grund av SAM-internet, fördelning på ansökningar med konsulthjälp och utan samt antagandet att det tar längre tid utan konsulthjälp. Den totala administrativa kostnaden blir då 578 605 kronor. Utbetalning Vi bedömer att 2 200 jordbrukare kommer att ansöka om utbetalning. Uppgiften om tidsåtgång (10 minuter) har justerats på grund av SAM-internet, fördelning på ansökningar med konsulthjälp och utan samt antagandet att det tar längre tid utan konsulthjälp. Den totala administrativa kostnaden blir då 83 727 kronor. Ekologisk produktion Ansökan om åtagande Vi bedömer att 5 500 jordbrukare kommer att söka åtagande för ekologisk produktion. Uppgifter om tidsåtgång (60 minuter) har hämtats från databasen Malin och justerats på grund av SAM-internet, fördelning på ansökningar med konsulthjälp och utan samt antagandet att det tar längre tid utan konsulthjälp. Den totala administrativa kostnaden blir då 1 832 980 kronor. Ansökan om utbetalning Vi bedömer att 5 500 jordbrukare kommer att söka utbetalning för ekologisk produktion. Uppgifter om tidsåtgång (17 minuter) har hämtats från databasen Malin och justerats på grund av SAM-internet, fördelning på ansökningar med konsulthjälp och utan samt antagandet att det tar längre tid utan konsulthjälp. Den totala administrativa kostnaden blir då 473 989 kronor. Omställning till ekologisk produktion Ansökan om åtagande Ansökansförfarandet är ungefär detsamma som för ekologisk produktion och därför använder vi samma utgångspunkt vad gäller tidsåtgång, det vill säga 60 minuter. Justeringar för den tidsåtgången har gjorts precis som för ekologisk produktion. Vi bedömer att 2 000 jordbrukare kommer att söka åtagande för omställning till ekologisk produktion. Den totala administrativa kostnaden blir då 666 538 kronor. Ansökan om utbetalning Ansökansförfarandet är ungefär detsamma som för ekologisk produktion och därför använder vi samma utgångspunkt vad gäller tidsåtgång, det vill säga 17 minuter. Justeringar för den tidsåtgången har gjorts precis som för ekologisk produktion. Vi bedömer att 2 000 jordbrukare kommer att ansöka om utbetalning för omställning till ekologisk produktion. Den totala administrativa kostnaden blir då 172 360 kronor. Kompensationsbidrag Utbetalning Kravet som tidigare funnits på att först söka om ett åtagande har tagits bort och det räcker med en ansökan om utbetalning för att få kompensationsbidraget. Vi bedömer att antal sökanden kommer bli ungefär 30 000 stycken. Enligt databasen Malin är tidsåtgången 3 minuter och den bedömer vi är rimlig. Det är inte troligt att en 19 (23)

jordbrukare anlitar konsult endast för det här och därför har en fördelning på konsultkostnad inte gjorts. Det administrativa kostnaden är 346 815 kronor. Nationella stödet Det nationella stödet söks i SAM Internet. Antal sökande 2013 med suggor var 40 st och antal sökande med getter var 101 st. Antal sökanden av stödet för potatis, grönsaker och bär var 470 st. Totalt är det 611 sökanden och vi tror att det antalet kommer att vara ungefär likadant framöver. Enligt databasen Malin tar det endast 5 minuter att söka stöden, vilket troligtvis beror på att jordbrukarna oftast endast behöver ange att de vill ha stödet. De flesta söker nämligen också något direktstöd eller någon miljöersättning och då är uppgifterna som krävs redan på plats i SAM Internet. Den administrativa kostnaden är totalt 11 212 kronor. Överlåtelse av jordbruksföretag Anmälan om överlåtelse av jordbruksföretag kommer tillsvidare att göras på blankett. Det är ungefär 800 anmälningar om brukarskiften per år i Sverige. Hur lång tid det tar att fylla i en anmälan beror på om det är ett helt företag eller en del av företaget som ska överlåtas. Om det är en del av företaget som ska överlåtas tar anmälan längre tid eftersom jordbrukaren måste skriva in vilka delar som ska överlåtas och vilka ansökningar om åtaganden och utbetalningar det berör. I snitt tar det ungefär 15 minuter att fylla in en anmälan om överlåtelse av jordbruksföretag. När vi använder oss av att en jordbrukares timlön är 220 kr blir den administrativa kostnaden för att fylla i anmälan 44 000 kr. Ansökan om stödrätter ur den nationella reserven Det kommer att vara ungefär 1 000 jordbrukare per år som söker stödrätter ur nationella reserven. Detta kommer att göras genom SAM Internet från och med 2015 vilket leder till en mindre administrativ börda för jordbrukarna. Tidsåtgången för hur lång tid en ansökan tar att göra är olika beroende på vilken grund som jordbrukaren söker stödrätter för. I snitt tar inte ansökan mer än ca 5 minuter vilket gör kostnaden försumbar. År 2015 kommer det att vara fler som söker stödrätter ur nationella reserven. Det kan komma att bli ungefär 7 000 ansökningar om tilldelning av stödrätter. När vi använder oss av att en jordbrukares timlön är 220 kr blir den administrativa kostnaden för att fylla i ansökan 17 600 kr. År 2015 kommer den administrativa kostnaden för att fylla i ansökan vara ungefär 123 200 kr. Anmälan om överföring av stödrätter Det är ungefär 10 000 jordbrukare som ansöker om att föra över stödrätter årligen i Sverige. Många ansöker via blankett, men fler och fler använder e-tjänsten som gör den administrativa bördan betydligt lättare. En anmälan om överföring av stödrätter tar ungefär 20 minuter att fylla i på blankett. Det tar 10 minuter att göra anmälan i e- tjänsten. Ungefär 50 % av alla som överför stödrätter gör sin anmälan via e-tjänsten. När vi använder oss av att en jordbrukares timlön är 220 kr blir den administrativa kostnaden för att fylla i anmälan 550 000 kr. 3. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen 10 om aktiv jordbrukare De kostnader som uppstår en konsekvens av överordnad reglering (artikel 9 i förordning (EU) nr 1307/2013, artiklarna 11-13 i förordning (EU) nr 639/2014 samt vad som 20 (23)