TLP 2 Läroplan för truckförarutbildningar TLP 2 gäller fr o m 2002-01-01 och ersätter då TLP 94 1
Innehållet får kopieras, men ej förändras Innehavaren av detta material äger inte, med de undantag som anges i lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, förfoga över materialet genom att framställa exemplar därav eller att göra det tillgängligt för allmänheten. Vid förfogande av materialet skall källan uppges. 2
Truckförarutbildning vad det är och hur du gör Det här är information till dig som ska välja truckförarutbildning för din egen del, eller för någon av dina medarbetare. Med hjälp av TLP 2 (Truckläroplan 2002) kan du välja precis den utbildning som motsvarar behovet inom din verksamhet. All kunskap måste hållas levande därför rekommenderas att föraren efter grundutbildningen kontinuerligt repetitionsutbildas. Varför ska man utbilda truckförare? Förr tilläts i stort sett vem som helst att köra truck. Det ledde till en stor mängd allvarliga olyckor, där truckar var inblandade. Under 70-talet tog därför arbetsmarknadens parter inom vissa avtalsområden fram läroplaner som resulterade i skärpta krav på truckförarutbildning. Man ville öka säkerheten. Bland företagen växte det under 90-talet fram ytterligare ett skäl att utbilda: lönsamhet. Utbildning började ses som en investering i stället för enbart en skyldighet, eftersom utbildade förare visade sig vara mer lönsamma. En företagare som låter utbilda sina förare kan förvänta sig dessa effekter: Personskadorna minskar, liksom korttidsfrånvaron och rehabiliteringskostnaderna. Förarnas produktivitet ökar. Skadorna på truckar, inventarier och gods minskar. Förarnas tillsyn av trucken förbättras. Därmed minskar reparationerna, samtidigt som truckens livslängd ökar och stilleståndstiderna minskar. Man kan dessutom lägga till en lista över vad föraren har att vinna med en truckförarutbildning: Föraren lär sig regler, rättigheter och skyldigheter och minskar risken att skada sig själv och andra. Yrkesstolthet och arbetsglädje. Det blir lättare att arbeta en skickligare förare arbetar både lugnare, säkrare och smartare. En duktig och säker truckförare värderas högt på en arbetsplats. 3
Vad krävs för att få köra truck? Enligt AFS (Arbetsmiljöverkets författningssamling) får en truck endast användas av den som har tillräckliga kunskaper och som innehar arbetsgivarens tillstånd helst i skriftlig form. Uttrycket tillräckliga kunskaper innebär att föraren ska ha genomgått utbildning med teori och körträning. Föraren måste ha god kunskap om truckens användning och manövrering, samt även känna till gällande trafik- och körregler samt lokala säkerhetsföreskrifter och instruktioner. Dessutom ställs stora krav på skicklighet och omdöme, eftersom trucken ofta arbetar i trånga utrymmen där den ska samsas med både fordon och människor. Det räcker alltså inte med ett utbildningsintyg (ofta felaktigt benämnt truckkort) för att få köra truck. Här nedanför sammanfattar vi vad som krävs, förutom utbildning. Före utbildningen 1. Eleven ska ha en kompetens som motsvarar de kunskaper och färdigheter som enligt körkortslagen krävs för att få körkort. 2. Vidare ska föraren ha fyllt 18 år. I vissa sällsynta fall kan man få köra truck redan vid 16 års ålder om man genomgått utbildning. Reglerna för detta finns i Arbetsmiljöverkets författningssamling om minderåriga. 3. Dessutom bör en truckförare ha: god syn bra rygg psykisk balans gott omdöme ansvarskänsla 4
Efter utbildningen Efter fullgjord utbildning och godkänt teoretiskt och praktiskt slutprov får eleven ett utbildningsintyg som bevis på att han eller hon genomgått utbildningen ifråga och klarat slutproven. På utbildningsintyget anges vilken teoridel samt för vilka trucktyper eleven kört upp och blivit godkänd. Detta är endast ett intyg på godkänt utbildningsresultat och inte ett tillstånd att köra truck. För att få köra truck krävs ytterligare två saker: 1. Deltagaren ska efter genomgången utbildning få information och instruktioner om de lokala förhållanden och regler som gäller på hans eller hennes arbetsplats och som påverkar arbetet som truckförare. Det är arbetsledningens uppgift att detta görs. 2. När detta är gjort återstår ett avgörande krav för att eleven ska få köra truck. Det krävs att arbetsgivaren utfärdar ett körtillstånd där det specificeras vilka trucktyper eleven får köra på företaget, samt eventuella begränsningar. Det är detta körtillstånd som utgör elevens egentliga behörighet att köra trucken på arbetsplatsen. Körtillståndet bör ställas ut skriftligen. Här bredvid finns ett exempel på uppgifter som bör vara medtagna. 5
TLP 2 ny flexibel läroplan Varför ny truckläroplan? Den nya läroplanen, TLP 2, är upplagd i enlighet med marknadens behov och önskemål om effektivare utbildning på olika maskintyper. Det blir lättare att överblicka de utbildningar som finns och finna den utbildning man behöver. Dokumentationen av truckförarnas kunskaper blir tydligare samtidigt som vi behåller en enhetlig utbildning med hög standard. Vilka är målen med Truckläroplan 2? Det övergripande målet är att eleven ska tillägna sig grundläggande kunskaper och färdigheter som möjliggör att materialhantering med truck kan utövas med betryggande säkerhet och god ekonomi. Läroplanen syftar till att höja kompetensen för att: öka säkerheten minska personskadorna förbättra effektiviteten sänka kostnaderna Dessutom skall utbildningen vara så pass generell att den kan användas av olika branscher, och vara giltig även när truckföraren byter bransch. Hur är TLP 2 upplagd? TLP 2 är uppdelad i tre olika huvudutbildningar. De utbildningsintyg som utfärdas är begränsade och gäller endast de trucktyper för vilka eleven avlagt godkänt praktikprov. Kursens innehåll bygger på graderingsnivåer för kunskaps- och färdighetskraven. Tre utbildningar (A, B och C) I TLP 2 är utbildningen specialinriktad. Till att börja med väljer man huvudutbildning: A-utbildning täcker låglyftande truck och höglyftande ledtruck samt flak- och dragtruckar. En A-utbildning beräknas ta totalt 16 timmar, varav 8 timmar teori och 8 timmar praktik. B-utbildning omfattar truckar som har en lyftkapacitet till och med 10 ton. Här ingår trucktyper som t ex skjutstativtruck och motviktstruck samt även trucktyperna i A-utbildningen. B-utbildningen motsvarar i stort den tidigare truckförarutbildningen enligt TLP 94, och tar totalt 40 timmar, uppdelade på 16 timmar teori och 24 timmar praktik. C-utbildning är en påbyggnadsutbildning som kräver att man har genomgått B- utbildningen. Den omfattar trucktyper som har en lyftkapacitet på mer än 10 ton, samt alla specialmaskiner som inte ingår i A- eller B-utbildningen, inklusive hjullastare för gaffelhantering m m. Denna utbildning tar i sin helhet 16 timmar (8 timmar teori och 8 timmar praktik per maskintyp). De angivna tiderna för den teoretiska delen är minimitider och för den praktiska delen en rekommendation som baseras på elevens förkunskaper. Tidsåtgången för de olika delmomenten redovisas i avsnittet Vad ingår i utbildningen?. 6
Utbildningsintyg Föraren eller arbetsgivaren får besluta vilken eller vilka truck-typer eleven ska köra upp på. Det utbildningsintyg som sedan utfärdas gäller endast för de trucktyper som föraren avlagt godkänt praktikprov på. Graderade krav Det tredje inslaget i TLP 2 är att det klart och tydligt markeras vilken kunskaps- eller färdighetsnivå eleven bör uppnå inom olika delmoment. Graderingen omfattar tre nivåer på kraven: 1. Orienterad 2. Kunskap/färdighet 3. God kunskap/god färdighet För att bättre förstå vad nivåerna innebär kan vi jämföra med trafikskyltar: Man ska ha en orientering när det gäller militära skyltar, dvs man ska känna igen vilket typ av skylt det är och kunna ta reda på exakt vad den betyder med hjälp av handboken, men det är inte kunskap man behöver kunna utantill. Man ska ha kunskap om skyltar som gäller hur och var och när man får parkera, dvs man ska förstå dem men det är inte av högsta vikt att kunna betydelsen utantill. Man ska ha god kunskap om skyltar som anger hastighetsbegränsningar, dvs det ska aldrig finnas något som helst tvivel om vad skylten betyder. Vad ingår i utbildningen? Utbildningen omfattar kunskaper och färdigheter inom dessa områden, anpassade till respektive kurs (A, B eller C): Säkerhetsbestämmelser Trafiklagar och -bestämmelser Truckens konstruktion Truckens arbetssätt, stabilitet och belastningar De vanligaste trucktyperna och deras manöverorgan Hantering av hälso- och miljöfarligt gods Säkerhetskontroll och dagligt underhåll Ett ergonomiskt riktigt arbetssätt Företagsinterna trafik- och säkerhetsbestämmelser Logistik och ekonomi Utbildningen omfattar en teoretisk del med skriftligt slutprov samt en övningsdel med praktiskt slutprov. 7
Teoriavsnitt, inklusive tidsåtgång Siffrorna anger minimitid i timmar. I C-utbildningen, som är en påbyggnad på B- utbildningen, anges tidsåtgång per maskintyp. Delmoment A-utbildning B-utbildning C-utbildning Kunskapsnivå Kursintroduktion 0,5 0,5 - Orienterad Trucktyper & utbildningsintyg 0,5 0,5 - Orienterad Truckens konstruktion (inkl. batterier) 1,0 2,0 2,5 Kunskap Ergonomi 0,5 1,0 - Kunskap Truckens arbetssätt 1,0 3,0 1,5 God kunskap Daglig tillsyn 1,0 2,0 1,0 God kunskap Material- & godshantering (inkl. logistik & ekonomi) 1,0 3,0 1,5 God kunskap Arbetarskydd & interna regler 1,0 1,0 0,5 God kunskap Trafiklagstiftning 0,5 1,5 0,5 Kunskap Farligt gods 0,5 0,5 - Orienterad Teoretiskt slutprov 0,5 1,0 0,5 Summa 8 tim 16 tim 8 tim Praktikavsnitt, inklusive beräknad tidsåtgång Siffrorna anger rekommenderad tidsåtgång i timmar. I C-utbildningen, som är en påbyggnad på B-utbildningen, anges tidsåtgång per maskintyp. Delmoment A-utbildning B-utbildning C-utbildning Färdighetsnivå Daglig tillsyn 0,5 1,0 0,5 God färdighet Manöverorgan / symboler & förarplats 0,5 1,0 0,5 Färdighet Övningskörning 2,0 5,0 1,5 God färdighet Materialhanteringsövning 4,5 15,0 5,0 God färdighet Praktiskt slutprov 0,5 2,0 0,5 Summa 8 tim 24 tim 8 tim 8
Från utbildning till slutprov Tidsåtgången för teoriavsnittet är minimitid oberoende av vilka förkunskaper eleven har. Tidsåtgången för en enskild elev i praktikavsnittet kan vara längre eller kortare än vad som står i tabellen, beroende på förutsättningar och tidigare erfarenhet. Alla delmoment gås dock igenom, och samtliga praktikavsnitt övas. Efter en elevanalys kan eleven gå vidare till slutprovet. Vid elevanalysen ska läraren bedöma varje enskild deltagare, och ta hänsyn till elevens förutsättningar för att bli en god truckförare. Slutprovet och den praktiska delen av utbildningen genomförs på en för ändamålet lämplig plats gärna en avspärrad körgård där det finns möjlighet att på ett säkert sätt öva samtliga delmoment. På grund av olycksrisken är det viktigt att annan trafik eller obehöriga inte har tillträde till övningsområdet. 9
Vilken utbildning ska man välja? Truckföraren ska ha en utbildning som täcker samtliga trucktyper han eller hon ska befatta sig med. Det räcker alltså inte med att vara utbildad på den trucktyp man oftast använder. Utbildningskravet gäller även dem som bara använder truck tillfälligtvis eller under kortare perioder. Till den kategorin hör t ex semestervikarier. Outbildade tillfälliga användare står för en stor del av truckolyckorna. OBS! Valet av utbildning kan styras genom kollektivavtal. Därför ska man kontrollera med sin organisation vad som gäller. I tabellen kan du se vilka trucktyper som omfattas av respektive kurs. A Plocktruck, låglyftande Låglyftare Ledstaplare Drag-/Flaktruck Låglyftande åktruck, stående/sittande B Motviktstruck 10 ton Plocktruck, höglyftande Åkstaplare, stående/sittande Skjutstativtruck Smalgångstruck Fyrvägstruck C Motviktstruck 10 ton Sidlastare Hjullastare (industriell hantering) Container-/timmertruck Grensletruck Terminaldragtruck* *Kräver förkunskaper motsvarande utbildning B eller maskinförarutbildning. 10
A Hur gör man för att komplettera sin utbildning? B C C C C C C A-utbildningen är ett utdrag ur B-utbildningen. C-utbildningen är specifik för respektive maskintyp, och har B-utbildningen som grund. Förare som har genomgått utbildning i en grupp, kan komplettera för att få en mer omfattande kompetens även inom andra grupper. Hur kompletteringen går till varierar beroende på vilken tidigare utbildning man har och vilken truck eller truckar man skall komplettera med. Här och på nästa sida redovisas de olika vägarna och deras olika krav. Från A till B En person som har genomgått A-utbildningen och vill komplettera med trucktyper inom B-gruppen, måste gå hela B-utbildningen. Från A till C En person som har genomgått A-utbildningen och vill komplettera med trucktyper inom C-gruppen måste gå hela B-utbildningen och sedan komplettera med de trucktyper inom C-utbildningen som är aktuella (respektive trucktyp har specifik teori, praktik och prov). Från B till C En person som har genomgått B-utbildningen, med godkända prov, behöver inte göra om teoridelen, utan behöver bara komplettera med teori och praktik för de aktuella trucktyperna inom C-gruppen (respektive trucktyp har specifik teori, praktik och prov). Inför kompletteringen måste dock ett teoretiskt kompetensprov med godkänt för B-gruppen avläggas. Vid ej godkänt kompetensprov ska man gå om hela B- utbildningen innan man kan komplettera med C-utbildning. 11
Komplettera C med A En person som har genomgått C-utbildningen, med godkända prov, behöver inte göra om teoridelen, utan behöver bara komplettera med praktik för trucktyper inom A- gruppen. Inför kompletteringen måste dock ett teoretiskt kompetensprov med godkänt avläggas för A-gruppen.Vid ej godkänt kompetensprov ska man genomföra hela den aktuella teoridelen innan man kompletterar med trucktyper i A-gruppen. Komplettera C med B En person som har genomgått C-utbildningen, med godkända prov, behöver inte göra om teoridelen, utan behöver bara komplettera med praktik för trucktyper inom B- gruppen. Inför kompletteringen måste dock ett teoretiskt kompetensprov med godkänt avläggas för B-gruppen. Vid ej godkänt kompetensprov ska man genomföra hela den aktuella teoridelen innan man kompletterar med trucktyper i B-gruppen. Komplettera B med A En person som har genomgått B-utbildningen, med godkända prov, behöver inte göra om teoridelen, utan behöver bara komplettera med praktik på trucktyper inom A- gruppen. Inför kompletteringen måste dock ett teoretiskt kompetensprov med godkänt avläggas för A-gruppen. Vid ej godkänt kompetensprov ska man gå hela A-utbildning innan man kan komplettera med trucktyper inom A-gruppen. Komplettering inom samma grupp En person som har genomgått t ex B-utbildningen, med godkända prov, behöver inte göra om teoridelen, utan behöver bara komplettera med praktik för fler trucktyper inom B-gruppen. Inför kompletteringen måste dock ett teoretiskt kompetensprov med godkänt för B-gruppen avläggas. Vid ej godkänt kompetensprov ska man gå om hela B-utbildningen för att kunna komplettera inom samma grupp. Samma princip används även för A-gruppen. När det gäller C-gruppen är varje komplettering en enskild utbildning per maskintyp med tillhörande teori- och praktikdel. Ett teoretiskt kompetensprov med godkänt för B-gruppen måste avläggas, för att därefter kunna komplettera med fler trucktyper inom C-gruppen. Vid ej godkänt kompetensprov ska man gå om hela B-utbildningen för att kunna komplettera inom C-gruppen. Gemensamt vid komplettering inom samma utbildning Vid samtliga kompletteringar genomgår truckföraren en praktikkurs (C-kursen även teori) med inriktning på sina nya trucktyper. Praktiken avslutas med körprov och efter godkänt resultat får truckföraren ett nytt utbildningsintyg. 12
TLP 2 A-utbildning 13
TLP 2 teori för A-utbildning Mål och innehåll 1 Kursintroduktion Information om utbildningens innehåll samt tider och platser. Personlig skyddsutrustning. Kommentar Presentation av elever, lärare, material, lokaler och truckar. Tider och platser för de olika delmomenten. Vikten av personlig skyddsutrustning poängteras. 2 Trucktyper och utbildningsintyg Eleven ska erhålla en orientering i dessa ämnen. De vanligaste trucktyperna och deras användningsområden. Historik och väntad framtida utveckling. Information om körtillstånd och olika utbildningsintyg. Kort historik. Genomgång av trucktyper, som t.ex. motviktstruck, stödbenstruck, skjutstativtruck, åkstaplare och ledstaplare. Vilken truck som lämpar sig bäst för olika typer av hantering. Väntad framtida utveckling. Information om utbildningskrav och de överenskommelser som träffats mellan arbetsmarknadens parter, samt information om utbildningsintyg och körtillstånd. 3 Truckens konstruktion Eleven ska erhålla kunskap i detta ämne. Truckens tekniskauppbyggnad och grundfunktioner. Hjul Bromsar Styrning Hydraulsystemet Drivkälla Transmissioner Instrument och symboler Batteri och laddare Informationen ska ge eleven kunskap om truckens grundfunktioner med inriktning på ett riktigt förarhandhavande. Genomgång av samtliga förekommande hjul. Genomgång av förekommande typer av bromsar och bromssystem. Genomgång av mekanisk styrning och servostyrning. Varning för slag i ratten. Rätt fattning om rattknoppen. Genomgång av hydraulsystemets huvuddelar och de vanligaste stativtyperna. Betydelsen av att hålla rent betonas. Genomgång av eldrift, likaså olika sätt att reglera hastigheten vid eldrift. Skillnaden mellan motstånds- och tyristorreglering belyses. Genomgång av eldrivna truckar. Genomgång av instrumenten och reglagesymbolerna och deras funktion samt att kontroll ska göras under arbetets gång. Genomgång av batteriets och laddarens uppbyggnad, funktion och skötsel, samt betydelsen av laddning. Knallgasrisken och batteriskötsel behandlas noga, liksom laddningsförfarandet samt risken för kortslutning av batteri vid batterilyft med ok och kättinglängor. Den ekonomiska betydelsen av rätt skötsel betonas. 14
4 Ergonomi Eleven ska erhålla en orientering i Betydelsen av ett ergonomiskt riktigt arbetssätt för att undvika skador. Stress och överansträngnings inverkan på säkerhet och hälsa. De olika trucktypernas för- och nackdelar ur ergonomisk synpunkt. Genomgång av de vanligaste skadeorsakerna och metoder för att undvika dessa samt orientering kring muskler och deras funktion. 5 Truckens arbetssätt Eleven ska erhålla god kunskap i Begreppen tyngdpunkt och tyngdpunktsavstånd. Centrifugalkraftens och den levande kraftens inverkan på truck och last. Genomgång av grundprinciperna för stödbenstruckar. Tyngdpunktsförskjutning vid olika lasthöjder. Stabilitet och belastningsgränser. Tyngdpunkt och tyngdpunktsavstånd Centrifugalkraftens och den levande kraftens inverkan Skyltar och lastdiagram Tillsatsaggregat Lutande underlag Truckens primära körriktning Körning i backe Genomgång av grundbegreppen tyngdpunkt och tyngdpunktsavstånd samt truckens och lastens tyngdpunkt. Tyngdpunktsavståndets betydelse vid beräkningen av truckens lyftförmåga belyses. Genomgång av dessa krafters inverkan på trucken och lasten. Samtidig påverkan (resultantkraften) behandlas, särskilt vid start och stopp när lasten ligger högt samt att centrifugal-kraften kan medföra vältning. Genomgång av innebörden av de uppgifter som finns på truckens skyltar. Begrepp som klassad last, tillåten last och maximal lyfthöjd betonas, liksom förekomsten av lyfthöjdsbegränsning. Om någon form av tillsatsaggregat förekommer är det viktigt att föraren förvissar sig om att aggregatet är godkänt för det aktuella användningsområdet samt att det finns tillhörande lastdiagram. Genomgång av riskerna vid hantering på lutande underlag. Genomgång av rätt körriktning med avseende på sikt och stabilitet. Genomgång av rätt körriktning vid körning i backe med olika trucktyper. 6 Daglig tillsyn Eleven ska erhålla god kunskap i Gällande bestämmelser för skötsel och kontroll av truckar. Lagar och regler Olja och kylvätska Teoretisk genomgång av den dagliga tillsynen. Vikten av att ta del av leverantörens skötselanvisningar poängteras. Olycksrisker och ekonomiska konsekvenser vid eftersatt underhåll. Betydelsen av att kontrollera kablar, anslutningar, m m för att förebygga brand. Genomgång av de lagar och regler som finns angående skötsel av truck. Genomgång av kontroll och påfyllning av oljor. 15
Batteri och laddare Hjul och däck Bromsar Styrning Instrument/symboler, signal och belysning Genomgång av de regler och anvisningar som finns för laddningsrummets utrustning. Hur laddarens funktion och elektrolytnivån kontrolleras och korrigeras. Risker och ekonomiska konsekvenser vid eftersatt batterivård poängteras. Genomgång av hjulinfästningar och bultar samt eventuella skador på slitbanor. Genomgång av hur färd- och parkeringsbroms samt klämskydd på ledtruckar kontrolleras. Särskild vikt läggs vid bromsarnas betydelse för säkerheten. Genomgång av hur styrningen kontrolleras. Genomgång av instrumentens funktion, reglagesymbolerna, och hur man kontrollerar signal och belysning. Hydraulsystem Läckage Genomgång av hur hydraulsystemet kontrolleras, med särskild tonvikt lagd på hydrauloljenivå, okvagn och lyftkedjor. Genomgång av hur man spårar olika typer av läckage. 7 Material- och godshantering Eleven ska erhålla god kunskap i Materialhanteringens utveckling Pallar, enhetslaster och pallöverföringsregler Lagrings- och staplingsprinciper Gångbreddsbehov Rätt godshantering Orderplockning Lastning och lossning med truck Materialhanteringens utveckling. Hjälpmedel för lättare och säkrare hantering. De stora ekonomiska betydelserna av en väl fungerande materialhantering. Kort tillbakablick. Hur går materialhanteringen till idag? Vilka hjälpmedel finns? Märkning, datorer, truckterminaler och övriga hjälpmedel. Genomgång av EUR-pallen och regler för utbyte av pallar mellan företag. Enhetslaster med och utan pall, container, låda, pallkragar och krympplastning tas upp. De ekonomiska aspekterna belyses. Genomgång av förekommande typer av pallställ och olika staplingsprinciper. Allmän information om gångbreddsbehov. Genomgång av rätt insvängningsteknik vid arbete i olika pallställ. Hur man tar och sätter en pall på rätt sätt. Faror vid ojämnt underlag och sväng med upplyft last. Genomgång av olika trucktyper för orderplockning. De ergonomiska aspekterna belyses. Genomgång av olika metoder för lastning och lossning med truck, t.ex. av fordon, container och lösflak. Olika typer av lastkajer och -bryggor behandlas med särskild inriktning på riskfyllda arbetsmoment. 16
8 Arbetarskydd och interna regler Eleven ska erhålla god kunskap i Arbetsmiljölagstiftning Genomgång av de kapitel och paragrafer i arbetsmiljölagen som berör truckhantering. AFS-föreskrifter Genomgång av de Arbetsmiljöverkets föreskrifter som behandlar truckhantering och CE-märkning. Vikten av att känna till eventuella företagsinterna regler poängteras. Personlyft Eleven ska erhålla god kunskap om handhavande och regler för personlyft med korg enligt gällande föreskrift. Olyckor Presentation av befintlig olycksstatistik, både allmän och branschspecifik. Olycksexempel analyseras och diskuteras. Vikten av en väl fungerande tillbudsrapportering betonas. 9 Trafiklagstiftning Eleven ska erhålla kunskap i Gällande lagar, regler och rekommendationer för trucktrafik. Genomgång av det som berör trucktrafik i trafiklagstiftningen. Särskilt belyses begreppet väg. 10 Farligt gods Eleven ska erhålla en orientering i Översiktlig genomgång av de lagar och regler som gäller vid hantering av hälso- och miljöfarligt gods. Transportkort och övriga dokument som förekommer vid denna hantering behandlas. Eleven informeras om arbetsledningens skyldighet att informera de anställda om tillvägagångssätt vid eventuella olyckor på det egna företaget. 11 Teoretiskt slutprov 17
TLP 2 praktik för A-utbildning Mål och innehåll 1 Daglig tillsyn Eleven ska erhålla god färdighet i 2 Manöverorgan, symboler och förarplats Eleven ska erhålla färdighet i Kommentar Eleven visas hur daglig tillsyn ska utföras och får själv öva att genomföra tillsynen med stöd av tillsynskort och leverantörens rekommendationer. Övningen görs lämpligen i direkt anslutning till den teoretiska genomgången av detta avsnitt. Eleven visas var alla manöverorgan är placerade, särskilt reglage som föraren måste hantera när trucken är i rörelse. Information om symbolernas betydelse. Särskild omsorg ägnas förarplatsens inställningar. 3 Övningskörning Eleven ska erhålla god färdighet i 4 Materialhanteringsövning Eleven ska erhålla god färdighet i Körning med last Hantering i pallställ Staplingsmetoder Övning av mjuka starter och inbromsningar, insvängningsteknik, snäva svängar, svängpunkter och hastighetsanpassning. Slalomkörning. Övningarna kan anpassas efter lokala förhållanden. Eleven får lära sig att hantera pall och annan last i olika hanteringssituationer. Övningskörning med last. Särskild vikt läggs vid: Rätt höjd på lasten Avståndshållning Backning vid skymd sikt Rätt körsätt i backe Hämtning och lämning av pall. Övning av 90 graders insvängning mot pallställ. Hur man hämtar och lämnar pall på olika höjder, om möjligt både från lång- och kortsida. Följande betonas: Sväng inte med lasten högt Titta alltid bakåt vid backning. Övning av fristapling och djupstapling. 5 Praktiskt slutprov Slutprovet ska innehålla alla delmoment som övats tidigare. Provet ska vara verklighetsanpassat, särskilt i hanteringsdelen, och innehålla: Slalomkörning Rakbanekörning 90 och 180 graders svängar Pallhanteringsmoment Pallhantering på högre höjder. 18
TLP 2 B-utbildning 19
TLP 2 teori för B-utbildning Mål och innehåll 1 Kursintroduktion Information om utbildningens innehåll samt tider och platser. Personlig skyddsutrustning. Kommentar Presentation av elever, lärare, material, lokaler och truckar. Tider och platser för de olika delmomenten. Vikten av personlig skyddsutrustning poängteras. 2 Trucktyper och utbildningsintyg Eleven ska erhålla en orientering i dessa ämnen. De vanligaste trucktyperna och deras användningsområden. Historik och väntad framtida utveckling. Information om körtillstånd och olika utbildningsintyg. 3 Truckens konstruktion Eleven ska erhålla kunskap i detta ämne. Truckens tekniska uppbyggnad och grundfunktioner. Kort historik. Genomgång av trucktyper, som t.ex. motviktstruck, stödbenstruck, skjutstativtruck, åkstaplare och ledstaplare. Vilken truck som lämpar sig bäst för olika typer av hantering. Indelning efter drivsätt t.ex. el-, dieseloch gasoltruck. Väntad framtida utveckling. Information om utbildningskrav och de överenskommelser som träffats mellan arbetsmarknadens parter, samt information om utbildningsintyg och körtillstånd. Informationen ska ge eleven kunskap om truckens grundfunktioner med inriktning på ett riktigt förarhandhavande. Hjul, däck och fälgar Bromsar Styrning Hydraulsystemet Drivkälla Transmissioner Instrument och symboler Batteri och laddare Genomgång av samtliga hjul-, däck- och fälgtyper. Varning för risker med delad fälg och lös sidoring. Vikten av rätt lufttryck. Genomgång av förekommande typer av bromsar och bromssystem. Genomgång av mekanisk styrning och servostyrning. Varning för slag i ratten. Rätt fattning om rattknoppen. Genomgång av hydraulsystemets huvuddelar och de vanligaste stativtyperna. Beskrivning av olika typer av tiltningssystem och gafflar. Betydelsen av att hålla rent betonas. Genomgång av olika drivkällor: el-, diesel- och gasoldrift. Risken för läckage och därmed brand poängteras särskilt. Riskerna med avgaser behandlas, likaså olika sätt att reglera hastigheten vid eldrift. Skillnaden mellan motståndsoch tyristorreglering belyses. Genomgång av momentomvandlare och hydraulväxellåda samt hydrostat-, diesel- och eldrivna truckar. Särskilt poängteras betydelsen av rätt hantering av de olika systemen. Genomgång av instrumenten och reglagesymbolerna och deras funktion samt att kontroll ska göras under arbetets gång. Genomgång av batteriets och laddarens uppbyggnad, funktion och skötsel, samt betydelsen av laddning. Knallgasrisken och batteriskötsel behandlas noga, liksom laddningsförfarandet samt risken för kortslutning av batteri vid batterilyft med ok och kättinglängor. Den ekonomiska betydelsen av rätt skötsel betonas. 20
4 Ergonomi Eleven ska erhålla en orientering i Betydelsen av ett ergonomiskt riktigt arbetssätt för att undvika skador. Stress och överansträngnings inverkan på säkerhet och hälsa. De olika trucktypernas för- och nackdelar ur ergonomisk synpunkt. Genomgång av de vanligaste skadeorsakerna och metoder för att undvika dessa samt orientering kring muskler och deras funktion. 5 Truckens arbetssätt Eleven ska erhålla god kunskap i Begreppen tyngdpunkt och tyngdpunktsavstånd. Centrifugalkraftens och den levande kraftens inverkan på truck och last. Genomgång av grundprinciperna för motvikts-, stödbensoch skjutstativtruckar. Beräkning av hjul- och axeltryck. Tyngdpunktsförskjutning vid olika lasthöjder och stativlutningar. Stabilitet och belastningsgränser. Tyngdpunkt och tyngdpunktsavstånd Centrifugalkraftens och den levande kraftens inverkan Skyltar och lastdiagram Tillsatsaggregat Tiltning respektive stativförskjutning Lutande underlag Truckens primära körriktning Körning i backe Genomgång av grundbegreppen tyngdpunkt och tyngdpunktsavstånd samt truckens och lastens tyngdpunkt. Tyngdpunktsavståndets betydelse vid beräkningen av truckens lyftförmåga belyses. Genomgång av dessa krafters inverkan på trucken och lasten. Samtidig påverkan (resultantkraften) behandlas, särskilt vid start och stopp när lasten ligger högt samt att centrifugal-kraften kan medföra vältning. Genomgång av innebörden av de uppgifter som finns på truckens skyltar. Begrepp som klassad last, tillåten last och maximal lyfthöjd betonas, liksom förekomsten av lyfthöjdsbegränsning. Genomgång av de vanligaste tillsatsaggregaten och deras inverkan på truckens lyftförmåga och stabilitet samt genomgång av begreppen egenvikt och tyngdpunktsförändring. Förlängningsgaffel, pikbom, kranarm, klämaggregat, rullvändare och vridaggregat belyses. Inriktning på de aggregat som finns på respektive arbetsplats. Vikten av att föraren förvissar sig om att aggregatet är godkänt för det aktuella användningsområdet samt att det finns tillhörande lastdiagram. Genomgång av de risker som tiltning och stativförskjutning utgör vid höga lyft. Genomgång av riskerna vid hantering på lutande underlag. Genomgång av rätt körriktning med avseende på sikt och stabilitet. Genomgång av rätt körriktning vid körning i backe med olika trucktyper. 21
6 Daglig tillsyn Eleven ska erhålla god kunskap i Gällande bestämmelser för skötsel och kontroll av truckar. Lagar och regler Olja och kylvätska Batteri och laddare Hjul och däck Bromsar Styrning Instrument/symboler, signal och belysning Hydraulsystem Läckage Teoretisk genomgång av den dagliga tillsynen. Vikten av att ta del av leverantörens skötselanvisningar poängteras. Olycksrisker och ekonomiska konsekvenser vid eftersatt underhåll. Betydelsen av att kontrollera kablar, anslutningar, rördragningar m m för att förebygga brand. Genomgång av de lagar och regler som finns angående skötsel av truck. Genomgång av kontroll och påfyllning av oljor och kylvätska. Genomgång av de regler och anvisningar som finns för laddningsrummets utrustning. Hur laddarens funktion och elektrolytnivån kontrolleras och korrigeras. Risker och ekonomiska konsekvenser vid eftersatt batterivård poängteras. Genomgång av ringtryck, låsringar, fälgbultar och däckskador. Genomgång av hur färd- och parkeringsbroms kontrolleras. Särskild vikt lägges vid bromsarnas betydelse för säkerheten. Genomgång av hur styrningen kontrolleras. Genomgång av instrumentens funktion, reglagesymbolerna, och hur man kontrollerar signal och belysning. Genomgång av hur hydraulsystemet kontrolleras, med särskild tonvikt lagd på hydrauloljenivå, okvagn och lyftkedjor. Genomgång av hur man spårar olika typer av läckage. 7 Material- och godshantering Eleven ska erhålla god kunskap i Materialhanteringens utveckling Pallar, enhetslaster och pallöverföringsregler Lagrings- och staplingsprinciper Gångbreddsbehov Rätt godshantering Orderplockning Lastning och lossning med truck Materialhanteringens utveckling. Hjälpmedel för lättare och säkrare hantering. De stora ekonomiska betydelserna av en väl fungerande materialhantering. Kort tillbakablick. Hur går materialhanteringen till idag? Vilka hjälpmedel finns? Märkning, datorer, truckterminaler och övriga hjälpmedel. Genomgång av EUR-pallen och regler för utbyte av pallar mellan företag. Enhetslaster med och utan pall, container, låda, pallkragar och krympplastning tas upp. De ekonomiska aspekterna belyses. Genomgång av förekommande typer av pallställ och olika staplingsprinciper. Allmän information om gångbreddsbehov. Genomgång av rätt insvängningsteknik vid arbete i olika pallställ. Hur man tar och sätter en pall på rätt sätt. Faror vid ojämnt underlag och sväng med upplyft last. Genomgång av olika system för orderplockning med olika truckar. De ergonomiska aspekterna belyses. Genomgång av olika metoder för lastning och lossning med truck, t.ex. av fordon, container och lösflak. Olika typer av lastkajer och -bryggor behandlas med särskild inriktning på riskfyllda arbetsmoment. 22
8 Arbetarskydd och interna regler Eleven ska erhålla god kunskap i Arbetsmiljölagstiftning Genomgång av de kapitel och paragrafer i arbetsmiljölagen som berör truckhantering. AFS-föreskrifter Genomgång av de Arbetsmiljöverkets föreskrifter som behandlar truckhantering och CE-märkning. Vikten av att känna till eventuella företagsinterna regler poängteras. Personlyft Eleven ska erhålla god kunskap om handhavande och regler för personlyft med korg enligt gällande föreskrift. Olyckor Presentation av befintlig olycksstatistik, både allmän och branschspecifik. Olycksexempel analyseras och diskuteras. Vikten av en väl fungerande tillbudsrapportering betonas. 9 Trafiklagstiftning Eleven ska erhålla kunskap i Gällande lagar, regler och rekommendationer för trucktrafik. Genomgång av det som berör trucktrafik i trafiklagstiftningen. Särskilt belyses begreppet väg. 10 Farligt gods Eleven ska erhålla en orientering i Översiktlig genomgång av de lagar och regler som gäller vid hantering av hälso- och miljöfarligt gods. Transportkort och övriga dokument som förekommer vid denna hantering behandlas. Eleven informeras om arbetsledningens skyldighet att informera de anställda om tillvägagångssätt vid eventuella olyckor på det egna företaget. 11 Teoretiskt slutprov 23
TLP 2 praktik för B-utbildning Mål och innehåll 1 Daglig tillsyn Eleven ska erhålla god färdighet i 2 Manöverorgan, symboler och förarplats Eleven ska erhålla färdighet i Kommentar Eleven visas hur daglig tillsyn ska utföras och får själv öva att genomföra tillsynen med stöd av tillsynskort och leverantörens rekommendationer. Övningen görs lämpligen i direkt anslutning till den teoretiska genomgången av detta avsnitt. Eleven visas var alla manöverorgan är placerade, särskilt reglage som föraren måste hantera när trucken är i rörelse. Information om symbolernas betydelse. Särskild omsorg ägnas förarplatsens inställningar. 3 Övningskörning Eleven ska erhålla god färdighet i 4 Materialhanteringsövning Eleven ska erhålla god färdighet i Övning av mjuka starter och inbromsningar, insvängningsteknik, snäva svängar, svängpunkter och hastighetsanpassning. Slalomkörning. Övningarna kan anpassas efter lokala förhållanden. Eleven får lära sig att hantera pall och annan last i olika hanteringssituationer. Körning med last Hantering i pallställ Staplingsmetoder Övningskörning med last. Särskild vikt läggs vid: Rätt höjd på lasten Avståndshållning Backning vid skymd sikt Rätt körsätt i backe Hämtning och lämning av pall. Övning av 90 graders insvängning mot pallställ. Hur man hämtar och lämnar pall på olika höjder, om möjligt både från lång- och kortsida. Följande betonas: Sväng inte med lasten högt Titta alltid bakåt vid backning. Övning av fristapling och djupstapling. Särskild uppmärksamhet ägnas åt en riktig användning av tiltningen. 5 Praktiskt slutprov Slutprovet ska innehålla alla delmoment som övats tidigare. Provet ska vara verklighetsanpassat, särskilt i hanteringsdelen, och innehålla: Slalomkörning Rakbanekörning 90 och 180 graders svängar Pallhanteringsmoment Pallhantering på högre höjder. 24
TLP 2 C-utbildning 25
TLP 2 teori för C-utbildning (påbyggnad till B) Mål och innehåll 1 Kursintroduktion Information om utbildningens innehåll samt tider och platser. Personlig skyddsutrustning. 2 Maskintyp 3 Maskinens konstruktion Eleven ska erhålla kunskap i detta ämne. Maskinens tekniska uppbyggnad och grundfunktioner. Hjul, däck och fälgar Bromsar Styrning Hydraulsystemet Drivkälla Transmissioner Instrument och symboler Kommentar Presentation av elever, lärare, material, lokaler och truckar. Tider och platser för de olika delmomenten. Vikten av personlig skyddsutrustning poängteras. Kort historik. Information om vilken sorts hantering maskintypen är lämpad för. Väntad framtida utveckling. Informationen ska ge eleven kunskap om maskinens grundfunktioner med inriktning på ett riktigt förarhandhavande. Genomgång av samtliga hjul-, däck- och fälgtyper. Varning för risker med delad fälg och lös sidoring. Vikten av rätt lufttryck. Genomgång av förekommande typer av bromsar och bromssystem. Genomgång av mekanisk styrning och servostyrning. Varning för slag i ratten. Rätt fattning om rattknoppen. Genomgång av hydraulsystemets huvuddelar och de vanligaste stativtyperna och lyftsystemen. Beskrivning av olika typer av tiltningssystem och gafflar. Betydelsen av renlighet betonas. Genomgång av olika drivkällor: diesel- och gasoldrift. Risken för läckage och därmed brand poängteras särskilt. Riskerna med avgaser behandlas. Genomgång av momentomvandlare och hydraulväxellåda samt hydrostatdrift. Särskilt poängteras betydelsen av rätt hantering av de olika systemen. Genomgång av instrumenten och reglagesymbolerna och deras funktion samt att kontroll ska göras under arbetets gång. 4 Ergonomi B-utbildningen 26
5 Maskinens arbetssätt Eleven ska erhålla god kunskap i Begreppen tyngdpunkt och tyngdpunktsavstånd. Centrifugalkraftens och den levande kraftens inverkan på maskin och last. Tyngdpunkt och tyngdpunktsavstånd Centrifugalkraftens och den levande kraftens inverkan Skyltar och lastdiagram Tillsatsaggregat Tiltning respektive stativförskjutning Lutande underlag Körning i backe Genomgång av grundprinciperna för respektive maskintyp. Beräkning av hjul- och axeltryck. Tyngdpunktsförskjutning vid olika lasthöjder, stativlutningar och midjestyrd maskin som är svängd. Stabilitet och belastningsgränser. Genomgång av grundbegreppen tyngdpunkt och tyngdpunktsavstånd samt maskinens och lastens tyngdpunkt. Tyngdpunktsavståndets betydelse vid beräkningen av maskinens lyftförmåga belyses. Genomgång av dessa krafters inverkan på maskinen och lasten. Samtidig påverkan (resultantkraften) behandlas, särskilt vid start och stopp när lasten ligger högt samt att centrifugalkraften kan medföra vältning. Genomgång av innebörden av de uppgifter som finns på maskinens skyltar. Begrepp som klassad last, tillåten last och max lyfthöjd betonas, liksom förekomsten av lyfthöjdsbegränsning. Hjullastare berörs även av begreppen tipplast och arbetslast. Genomgång av de vanligaste tillsatsaggregaten och deras inverkan på maskintypens lyftförmåga och stabilitet, med senare inriktning på de tillsatsaggregat som finns på respektive arbetsplats. Genomgång av begreppen egenvikt och tyngdpunktsförändring för tillsatsaggregaten. Vikten av att föraren förvissar sig om att ett aggregat är godkänt för det aktuella användningsområdet. Genomgång av de risker som tiltning och stativförskjutning utgör vid höga lyft. Genomgång av riskerna vid hantering på lutande underlag. Genomgång av rätt körriktning vid körning i backe. 6 Daglig tillsyn Eleven ska erhålla god kunskap i Gällande bestämmelser för skötsel och kontroll av maskiner. Olja och kylvätska Hjul och däck Bromsar Styrning Teoretisk genomgång av den dagliga tillsynen. Vikten av att ta del av leverantörens skötselanvisningar poängteras. Olycksrisker och ekonomiska konsekvenser vid eftersatt underhåll. Betydelsen av att kontrollera kablar, anslutningar, rördragningar m m för att förebygga brand. Genomgång av kontroll och påfyllning av oljor och kylvätska. Genomgång av ringtryck, låsringar, fälgbultar och däckskador. Genomgång av hur färd- och parkeringsbroms kontrolleras. Särskild vikt lägges vid bromsarnas betydelse för säkerheten. Genomgång av hur styrningen kontrolleras. 27
Instrument/symboler, signal och belysning Hydraulsystem Läckage Genomgång av instrumentens funktion, reglagesymbolerna, och hur man kontrollerar signal och belysning. Genomgång av hur hydraulsystemet kontrolleras, med särskild tonvikt lagd på hydrauloljenivå, okvagn och lyftkedjor. Genomgång av hur man spårar läckage av olika typer. 7 Material- och godshantering Eleven ska erhålla god kunskap i Lastbärare Lagrings- och staplingsprinciper Gångbreddsbehov Rätt godshantering De stora ekonomiska betydelserna av en väl fungerande materialhantering. Genomgång av lastbärare för specifik maskintyp. De ekonomiska aspekterna belyses. Genomgång av förekommande typer av pallställ, grenställ och olika staplingsprinciper. Gångbreddsbehov för specifik maskintyp. Genomgång av rätt insvängningsteknik vid arbete i olika typer av godshantering. Hur man tar och sätter gods på rätt sätt. Faror vid ojämnt underlag. Lastning och lossning med specifik maskintyp Genomgång av olika metoder för lastning och lossning med maskintypen, av t.ex. fordon, container och lösflak. Hamnkajer och -bryggor behandlas med särskild inriktning på riskfyllda arbetsmoment. 8 Arbetarskydd och interna regler Eleven ska erhålla god kunskap i Arbetsmiljölagstiftning AFS-föreskrifter Olyckor Genomgång av de kapitel och paragrafer i arbetsmiljölagen som berör truck samt annan maskinhantering. Genomgång av de Arbetsmiljöverkets föreskrifter som behandlar truck samt annan maskinhantering och CEmärkning. Vikten av att känna till eventuella företagsinterna regler poängteras. Olycksexempel analyseras och diskuteras. Vikten av en väl fungerande tillbudsrapportering betonas. 9 Trafiklagstiftning Eleven ska erhålla kunskap i Gällande lagar, regler och rekommendationer för truck och maskintrafik. 10 Farligt gods Genomgång av det som berör trucktrafik i trafiklagstiftningen. Särskilt belyses begreppet väg. B-utbildningen 11 Teoretiskt slutprov 28
TLP 2 praktik för C-utbildning (påbyggnad till B) Mål och innehåll 1 Daglig tillsyn Eleven ska erhålla god färdighet i 2 Manöverorgan/ symboler och förarplats Eleven ska erhålla färdighet i 3 Övningskörning Eleven ska erhålla god färdighet i 4 Materialhanteringsövning Eleven ska erhålla god färdighet i Körning med last Hantering i gods Staplingsmetoder Kommentar Eleven visas hur daglig tillsyn ska utföras och får själv öva att genomföra tillsynen med stöd av tillsynskort och leverantörens rekommendationer. Övningen görs lämpligen i direkt anslutning till den teoretiska genomgången av detta avsnitt. Eleven visas var alla manöverorgan är placerade, särskilt reglage som föraren måste hantera när maskinen är i rörelse. Information om symbolernas betydelse. Särskild omsorg ägnas förarplatsens inställningar. Övning av mjuka starter och inbromsningar, insvängningsteknik, snäva svängar, svängpunkter och hastighetsanpassning. Slalomkörning. Övningarna kan anpassas efter lokala förhållanden, t.ex. hantering av timmer, container eller liknande. Eleven får lära sig att hantera pall och annan last i olika hanteringssituationer. Övningskörning med last. Särskild vikt läggs vid: Rätt höjd på lasten Avståndshållning Backning vid skymd sikt Rätt körsätt i backe Hämtning och lämning av last. Övning av 90 graders insvängning. Hur man hämtar och lämnar pall på olika höjder, om möjligt både från lång- och kortsida. Följande betonas: Vikten av rätt grundinställning av maskinen Sväng inte med lasten högt Titta alltid bakåt vid backning. Övning av fristapling och djupstapling. Särskild uppmärksamhet ägnas åt en riktig användning av tiltningen. 5 Praktiskt slutprov Slutprovet ska innehålla alla delmoment som övats tidigare. Provet ska vara verklighetsanpassat, särskilt i hanteringsdelen, och innehålla: Slalomkörning Rakbanekörning 90 och 180 graders svängar Godshanteringsmoment Godshantering på högre höjder. 29
Frågor om truckförarutbildning? Om du har några frågor om utbildning av truckförare, kan du vända dig till MaskinLeverantörerna, sektion Truckar. Adress: MaskinLeverantörerna, 103 29 Stockholm Telefon 08-762 77 00, telefax 08-762 76 30 Webbsida: www.maskinlev.a.se Utvecklingsarbetet av TLP 2 har gjorts i samråd med Arbetsmiljöverket. Arbetsgruppen som utvecklat TLP 2 har representation från: Atlet AB Biltrafikens Arbetsgivareförbund BT Svenska AB Handelsarbetsgivarna MA-system Utbildning AB MaskinLeverantörerna Motorbranschens Arbetsgivareförbund Sveriges Hamnar Sveriges Verkstadsindustrier Svenska Metallindustriarbetareförbundet Svenska Transportarbetareförbundet Transportfackens Yrkesoch Arbetsmiljönämnd 32