Kom och hälsa på! Tror du att riksgymnasium är ett intressant alternativ för dig? Ta i så fall kontakt med någon av oss nedan och boka ett besök. Välkommen! KISTIANSTAD Besök Kristanstad Du som går i åttan är välkommen hit på ett endagarsbesök för att få övergripande information. år du i nian kan du komma på ett tre- eller fyradagarsbesök. Vi tar emot max en elev per vecka. Besöket görs efter överenskommelse, när som helst under året, och skräddarsys utifrån dina önskemål. Du kan besöka lektioner på olika program, träffa någon från habiliteringen och prova att bo på elevhem. För mer information kontakta: Tony Ivarsson eller Tina Olsson, tel 044-13 61 15. ÖTEBO Besök öteborg Den första fredagen i oktober varje år har vi informationsdag för dig som är intresserad av riksgymnasium. Då är du som går i sjuan, åttan eller nian välkommen hit. Du som går i nian kan också göra ett längre besök vecka 47, 49 eller 51 under måndagonsdag eller onsdag-fredag. Under besöket får du följa en klass, du får information om vad för stöd och hjälp du kan få av habiliteringen och du kan prova att bo på elevhem (två besökande elever kan bo samtidigt). För mer information kontakta: Sari Hautala Thorne, tel 031-367 15 22. STOCKHOLM Besök Stockholm Vecka 14 har vi besöksvecka för dig som går i åttan. Då är du välkommen på ett endagarsbesök för att titta på skolan, besöka habiliteringen och ett elevhem. Vecka 41 är besöksvecka för dig som går i nian och då har du möjlighet att göra ett tredagarsbesök under måndag-onsdag eller onsdag-fredag. Då får du träffa elever som går på riksgymnasium, gå med en dag i en klass, besöka habiliteringen och du kan prova att bo på elevhem. För mer information kontakta: Kristina Axelsson, tel 08-680 72 88. UMEÅ Besök Umeå Den 18 oktober har vi en informationsdag för dig som är intresserad av att gå på riksgymnasium. Då får du allmän information, en guidad tur på skolan och på elevhem. Vi vänder oss i första hand till dig som går i nian. När du har blivit antagen kan du komma på besök då vi ser över vilka anpassningar du behöver. Det brukar vara i aprilmaj. Då får du fördjupad information om skola, habilitering och du som beviljats boende kan prova att bo på elevhem. För mer information kontakta: Hans Unosson, tel 090-16 24 37.
Nr.6 2004-2006 - TIDNINEN EN TIDNIN OM ETT YMNASIEALTENATIV FÖ UNA MED SVÅA ÖELSEHINDE Viktigt! Ansökan ska vara inlämnad till hnämnden senast den 15 januari. öteborg Bästa kompisar i klassen Kristianstad Äntligen fungerar det bra i skolan Umeå Marlene går i vanlig klass Stockholm Inflytande över sitt lärande 2
edaktör och text Annika Blom, Blira Konsult AB. INNEHÅLL edaktion Ann Bengtsson från h-nämdens kansli och Åke Stenberg från Sisus. Foto Per Dahl Studio AB. rafisk form Blackboard AB. Tryck MN Productions. Adress h-nämnden, Box 171 54 104 82 Stockholm Telefon 08-787 73 09 Texttelefon 08-787 73 19 Telefax 08-787 73 10 E-post ann.bengtsson@sisus.se 3 4 6 8 Vad är riksgymnasium? Den här tidningen vänder sig till dig som vill veta mer om riksgymnasium för unga med svåra rörelsehinder. Skönt att leva sitt eget liv Möt Mikael, 19 år, som går på Angeredsgymnasiet i öteborg. Marlene går i vanlig klass Möt Marlene, 16 år, som går på Dragonskolan i Umeå. Äntligen fungerar det bra i skolan Möt Sandra, 17 år, som går på Söderportgymnasiet i Kristianstad. 10 Borta bra men hemma bäst Möt Simon, 17 år, som går på Skärholmens gymnasium i Stockholm. 12 Skola På riksgymnasium finns stora möjligheter att utforma utbildningen efter individuella behov. Om du vill veta mer 13 Boende Elever som bor långt från riksgymnasieorterna kan bo på elevhem. Om du vill veta mer om regler för antagning till riksgymnasium, och hur du söker, kan du ringa till Ann Bengtsson som arbetar på h-nämnden. Hon har telefon: 08-787 73 09 Texttelefon: 08-787 73 19 E-post: kansli@rhnamnd.se Du kan läsa mer på hemsidan www.sisus.se. Din studie- och yrkesvägledare svarar också på frågor. 2 14 15 Habilitering iksgymnasiums elever har stort inflytande över sin habilitering. Bidrag Du har rätt till bidrag från Försäkringskassan och CSN. Så söker du!
Mikael på Angeredsgymnasiet i öteborg. Sandra på Söderportgymnasiet i Kristianstad. Simon på Skärholmens gymnasium i Stockholm. Marlene på Dragonskolan i Umeå. Vad är riksgymnasium? Den här tidningen vänder sig till dig som vill söka till riksgymnasium för unga med svåra rörelsehinder. I tidningen kan du läsa om vad riksgymnasium erbjuder när det gäller studieval, träning och boende. Du får också möta fyra elever som studerar på riksgymnasiet i Umeå, Stockholm, öteborg och Kristianstad. OBS! Det behövs flera blanketter för att söka till riksgymnasium. Vänd dig till studie- och yrkesvägledaren på din skola för att få hjälp med ansökan. Vad är riksgymnasium? iksgymnasium fungerar som en vanlig gymnasieskola, men skillnaden är att du som går på riksgymnasium får en studieplan som är anpassad efter dina behov. Det innebär att du kan välja ett nationellt studieprogram, läsa på individuellt program eller gå ett specialutformat program. Du kan få förlängd studietid och kan välja att läsa i stor klass eller liten grupp. Under skoldagen har du elevassistenter till ditt förfogande och på schemat finns tid för träning och friskvård på habiliteringen. iksgymnasium finns i Umeå, Stockholm, öteborg och Kristianstad. Om du behöver flytta för att kunna studera på någon av dessa orter har du möjlighet att bo på elevhem. Vem får söka till riksgymnasium? h-anpassad utbildning är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Enligt skollagen (5 kap, 27-28 ) gäller följande för att bli antagen till riksgymnasium. Du ska ha ett svårt rörelsehinder; Behov av hanpassad utbildning; Slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande för att bli antagen till ett nationellt eller specialutformat program; Avslutat grundskoleutbildning eller motsvarande för att bli antagen till ett individuellt program; Ha behov av habilitering; Du ska börja utbildningen senast läsåret före det år då du fyller 21 år. Passar riksgymnasium för dig? När du går i åttan kan du besöka någon av rikgymnasieorterna Umeå, Stockholm, öteborg eller Kristianstad för att se hur det är att gå på riksgymnasium. Du som går i nian kan göra ett besök några dagar, så att du lättare kan bestämma om du ska söka. Studie- och yrkesvägledarna på din skola hjälper dig att ordna besöken (se också baksidan på denna tidning). Du får hjälp att söka Det behövs flera blanketter för att söka till riksgymnasium. Vänd dig till studie- och yrkesvägledaren på din skola för att få hjälp med ansökan. Tänk på! Om du behöver bostad måste du söka både till skolan och till elevhem. Ansökan ska vara inlämnad till hnämnden senast den 15 januari. h-nämnden kan vilja ha ytterligare information. Du kan önska, men inte välja, den ort som du vill komma till. Om du antas, och det inte finns plats på den ort du önskat, erbjuds du plats på någon av de andra orterna. Svar i mars Du får svar från h-nämnden i mars om du blivit antagen eller inte. Du kan överklaga h-nämndens beslut till Skolväsendets överklagandenämnd. Läs mer om skola, habilitering och boende på sidorna 12-14. 3
Skönt att leva sitt eget liv Namn: Mikael Ålder: 19 år Skola: Angeredsgymnasiet Favoritämne: Media Framtisplaner: Nöjesjournalistik Mikael flyttade till riksgymnasiets elevhem utanför öteborg när han började på plugga på medieprogrammet på Angeredsgymnasiet. Det var en stor omställning att flytta hemifrån, men nu har han hittat bra kompisar och uppskattar att kunna leva sitt eget liv. Angeredsgymnasiet ligger cirka 20 minuters resväg utanför centrala öteborg. Byggnaden är i brunt tegel och inne i ett av klassrummen pågår en lektion i svenska. Mikael, som är 19 år och går andra året på medieprogrammet, letar syftningsfel i en text. Jag valde medieprogrammet för att min storebror har läst det och tyckte att det var intressant, säger han. Inriktningen passar också bra eftersom Mikael vill läsa journalistik på folkhögskola efter gymnasiet. Jag vill gärna arbeta på någon dagstidning och skriva om nöje. Jag tittar mycket på film och när det gäller musik är jag allätare, med undantag för hårdrock. Mikael tycker inte att det är särskilt betungande att gå på gymnasiet. Han har bra betyg 4
men säger att de inte får så mycket läxor. Han trivs också i klassen som består av åtta elever. Tidigare gick jag i en mindre rh-klass och gillade det. Därför ville jag fortsätta på samma sätt i gymnasiet. Sedan grundskolan är Mikael också van att ha tid för träning och friskvård på skoltid, och sådana möjligheter erbjuds även på riksgymnasium. Jag träffar min logoped två gånger i veckan, min sjukgymnast två gånger och arbetsterapeuten en gång i veckan. Det är inlagt på schemat så det funkar bra. Mina tre bästa vänner går i min klass Hemlängtan första året Den största förändringen i samband med att börja gymnasiet var att flytta hemifrån, tycker Mikael. Innan jag flyttade undrade jag om jag skulle klara mig själv och oroade mig för hemlängtan. Och första året saknade jag familjen och åkte hem varje helg. Eftersom jag kommer från Alingsås tar det bara 25 minuter att åka. Nu har hemlängtan minskat och Mikael är bara hemma var tredje helg. En bidragande orsak till att han trivs är att han fått flera nära vänner i Angered. Mina tre bästa vänner går i min klass. Två av dem träffar jag ofta för de bor på det andra elevhemmet här. Den tredje bor med sina föräldrar i öteborg. Mikael umgås mycket med de andra som bor på elevhemmen. Vi snackar, och ibland tar vi med personalen och går ut på stan eller går på bio till exempel. Det elevhem där Mikael bor består av fyra trappuppgångar i ett hus. Mikael bor i en lägenhet som han delar tillsammans med en annan kille, och det är ytterligare en som ska flytta in. I samma trappuppgång på våningen ovanför bor tre tjejer. Vi som bor i samma trappuppgång äter tillsammans. Killarna bestämmer maten varannan vecka och tjejerna varannan. Jag är lite matlagningsintresserad så ibland brukar jag hjälpa till att laga, säger Mikael. Shoppar helst i öteborg Mikael tycker att det är helt okej att bo i Angered. Centrumet är lättillgängligt och han tar sig fram överallt. Men han vill inte bo kvar här efter gymnasiet. Nej, det är inte min stil. Jag vill hellre bo centralt inne i öteborg. Jag trivs där och tycker att det är lätt att ta sig fram. Det är dit jag åker när det kliar i shoppingfingrarna. ÖTEBO Staden iksgymnasiet i öteborg är beläget i Angered som ligger i nordöstra öteborg. Det är en relativt ung, mångkulturell och framtidsinriktad stadsdel med omedelbar närhet till fina naturområden. I stadsdelens centrum finns ett 50- tal affärer, bankkontor, post, försäkringskassa med mera. Här finns också kulturhuset Blå Stället och Angereds teater. Det tar cirka 15 minuter in till öteborgs city, där finns bland annat Liseberg, Scandinavium, Ullevi. Vill du under den varmare årstiden njuta av salta bad eller åka båt i skärgården finns alla möjligheter. Skolan I öteborg är Angeredsgymnasiet riksgymnasiets huvudskola. Angeredsgymnasiet ligger mitt i Angered centrum och är anpassad för personer med rörelsehinder. Om inte Angeredsgymnasiet har just ditt studieval finns det andra gymnasieskolor i öteborg som har det. Kontakt Skola: Studierektor Birgitta Sandström Tel: 031-367 15 13 E-post: birgitta.sandstrom@educ. goteborg.se Elevhem: Elisabeth reen Tel: 031-3320600 E-post: elisabeth.green@brackediakoni.se Habilitering: Elisabet Ljungström Tel: 031-332 04 01 Epost: elisabet.ljungstrom@brackediakoni.se Besök hemsidan www.angered.educ.goteborg.se och www.rg.nu klicka på öteborg På Angeredsgymnasiet går ett 50-tal g-elever. Mikael gillar USA. Det syns i hans rum. Adress Angeredsgymnasiet Box 53 424 22 Angered 5
UMEÅ Staden Umeå kallas för björkarnas stad och är Norrlands största stad med cirka 110 000 invånare. Här finns universitet vilket ger goda möjligheter till vidareutbildning. Umeå erbjuder den lilla stadens trygghet och den stora stadens utbud. Det finns många evenemang inom musik, film, teater och konst. Umeå har en god tillgänglighet och en ungdomlig atmosfär. Det är en mångkulturell och tolerant stad. Det är lätt att resa till och från Umeå eftersom flygplatsen endast ligger fyra kilometer från centrum. Skolan I Umeå är Dragonskolan riksgymnasiets huvudskola. Den ligger 500 meter från centrum och är anpassad för personer med rörelsehinder. Om inte Dragonskolan har just ditt studieval finns det andra gymnasieskolor i Umeå som har det. Kontakt Skola: ektor Ingemar Palbom Tel: 090-16 24 03 E-post: ingemar.palbom@umea.se Elevhem: Ann-Sofie Fahlén Tel: 090-16 19 65 E-post: ann-sofie.fahlen@umea.se Habilitering: Ingrid Bäcklund Pihlblad Tel: 090-785 74 32 E-post: ingrid.backlund.pihlblad@vll.se Besök hemsidan www.rg.nu Klicka på Umeå Adress Dragonskolan Box 1230 901 22 Umeå Marlene går i vanlig klass Solen skiner utanför Dragonskolans fönster i Umeå. I klassrummet sitter Marlene, 16 år, och hennes klasskompisar och repeterar inför det nationella slutprovet i matematik. Marlene hoppas att studierna ska föra henne till universitetet, ett jobb utomlands och allra helst till delfiner. Jag har valt att gå naturprogrammet interclass, säger Marlene. Det betyder att all undervisningen är på engelska och eftersom många i klassen vill plugga vidare är tempot högt. Marlene ville först inte gå på riksgymnasium men ändrade sig när hon fick veta att man kan gå helt integrerad i en vanlig klass men med extra resurser. Att kunna läsa fyra år, istället för tre, är perfekt för mig. Jag simmar mycket på fritiden och nu har jag tid både för det och för att plugga. Fördelen med riksgymnasium är också att det finns assistenter på skolan som hjälper till med att packa väskan, lyfta ned böcker från hyllor, byta om inför idrotten eller ge handräckning i matsalen till exempel. Fast ibland kommer jag ifrån min klass lite grann, eftersom jag inte har alla lektioner tillsammans med dem och måste åka andra vägar för att kunna ta hissen. Men det är okej. Dessutom känner jag alla som går i g-klasserna så på det sättet har jag fått många kompisar. Simträning fem dagar i veckan Marlene har tränat simning aktivt i åtta år i Umeå Handikappidrottsförening. När hon började på gymnasiet valde hon specialidrott för att få extra mycket tid i bassängen. Nu tränar hon fem dagar i veckan och har nyligen blivit uttagen till tävlingar för landslaget. Jag träffar också min sjukgymnast här på habiliteringen en eller två gånger i veckan. Då brukar jag stretcha och köra styrkepass. Men den här dagen har inte Marlene någon träning. När sista lektionen är slut möts hon av en assistent och åker för att byta rullstol. Sedan tar det inte mer än tio minuter att ta sig till elevhemmet. I Umeå finns två elevhem. Det ena, där Marlene bor, består av fem lägenheter där det bor två eller tre ungdomar i varje. Det andra elevhemmet består av rum med egna kök i korridor. Bor med bästa kompisen Marlenes familj bor nio mil utanför Umeå. Hon åker hem varje helg men tycker att det är en stor fördel att bo centralt i veckorna. Från elevhemmet har jag mycket närmare till skolan och simningen. Det ger också stor frihet att det finns assistenter här hela tiden. Sammanhållningen på elevhemmet är också bra. Marlene har blivit bästa kompis med den tjej som hon delar lägenhet med. De andra som bor på elevhemmet träffar hon framför allt när de äter och fikar. Men ibland kan det vara lite svårt att få vara ifred när man bor så här. Då får man helt enkelt stänga in sig på rummet ett tag och strunta i att de andra tycker att man är en tråkmåns. I Marlenes rum finns delfiner på tavlor, överkast, lampor och som prydnadsföremål. Delfiner är mitt stora intresse. Helst skulle jag vilja bli delfinterapeut, men det yrket finns än så länge bara på Bahamas. Hon kan också tänka sig att bli psykolog eller marinbiolog och vill gärna arbeta utomlands. Om det finns möjlighet att läsa de ämnen jag vill här i Umeå så stannar jag gärna efter gymnasiet. Umeå är en av de mest tillgängliga städer som jag känner till. Dessutom är det lugnt och tryggt på kvällarna om man är ute, säger Marlene. 6
Namn: Marlene Ålder: 16 år Skola: Dragonskolan Favoritämne: Idrott Framtisplaner: Delfiner Marlenes rum är fullt av delfiner. Det nationella slutprovet i matematik närmar sig. 7
Äntligen fungerar det bra i skolan Sandra är 17 år och går andra året på Söderportgymnasiet i Kristianstad. Hon läser media som individuellt program och planerar att gå på gymnasiet i fyra år. Efter studenten vill hon flytta hemifrån och gärna jobba med att göra bildspel på datorn. Sandra håller upp fyra fingrar i luften för att tala om att de brukar vara fyra elever på lektionerna i svenska. Men idag är de bara tre för en av klasskompisarna var tvungen att gå tidigare. Sandra kommunicerar med hjälp av bokstavstavla och vissa tecken. Ofta har hon en elevassistent vid sin sida men på den här lektionen klarar hon sig själv framför datorn. Uppgiften är att skriva ord som har att göra med OS. Sandra är inte så intresserad av OS men kommer ändå på mycket att skriva. Äntligen andra tjejer i klassen Sandra gillar svenska men media är det ämne hon uppskattar mest. Hon är nöjd med sitt gymnasieval och trivs i skolan. Fram till årskurs nio gick hon integrerad i särskola men det fungerade inte särskilt bra. I nian bytte hon till en mindre grundskoleklass. Men den klassen var för stökig. ymnasiet är mycket bättre, säger Sandra. Här är det lättare ämnen, mer anpassat och jag får bestämma mer vad jag vill jobba med. En stor fördel är också att det finns andra tjejer i klassen. Tidigare har Sandra bara haft killar som klasskompisar. Nu är Madde och Sophia mina bästa kompisar, säger hon. Madde och jag har också samma mentor. Hon heter Christina och vi träffar henne 20 minuter varje vecka. Då pratar vi om hur vi trivs med skolan, kompisar och annat. 8
Jag får bestämma mer vad jag vill jobba med Vill ha mycket habilitering Som elev på riksgymnasium får man vara med och bestämma hur mycket habilitering man vill ha och vad man vill göra. Sandra har önskat så mycket habilitering som möjligt. Jag träffar min arbetsterapeut en gång i veckan. Hos honom övar jag på att äta och vi ska öva på att köra permobil ute i Kristianstad, berättar hon. Logopeden hjälper till för att hitta bästa möjliga sätt att kommunicera och hos sjukgymnasten tränar Sandra helst på att gå. Då går jag i barr, och en gång i veckan simmar vi tillsammans med några andra elever. En gång i veckan tränar jag med mamma också. Då simmar jag 600 meter eller rider, säger Sandra. Favoritplatsen är framför datorn Sandra bor en timmes bilväg från Söderportgymnasiet. När hon sökte till riksgymnasium övervägde hon att flytta till elevhem för att slippa den långa resvägen varje dag. Jag provbodde på elevhem då. Det var bra, men jag bestämde mig ändå för att bo kvar hemma. Jag flyttar nog hemifrån efter studenten istället. När Sandra kommer hem från skolan tar det inte lång stund innan hon befinner sig på sin favoritplats framför datorn. Det första hon gör är att tömma e-posten. I datorn har hon också flera fina bildspel. Bland annat ett från sommarens ridläger. När jag är klar med gymnasiet vill jag jobba med data, säger hon. Helst vill jag göra bildspel. Namn: Sandra Ålder: 17 år Skola: Söderportgymnasiet Favoritämne: Media Framtisplaner: Data Staden Centralt placerade i Kristianstad ligger riksgymnasiets elevhem, alla på kort avstånd från Söderportgymnasiet som är riksgymnasiums huvudskola. unt elevhem och skola bor det cirka 29 000 invånare. Kristianstad är en stad med en liten stadskärna som härstammar från den danska tiden. Stadskärnan är byggd i vacker renässansstil. Här finns restauranger, kaféer och biografer på nära håll. Det är lätt att hitta och ta sig fram i centrala Kristianstad där stora delar av vägnätet i bilfritt. Helgeå flyter genom Tivoliparken som är en populär oas för alla kristianstadsbor. Högskolan erbjuder vidareutbildning och i Kristianstad finns det goda möjligheter till föreningsliv, idrott och friluftsliv. Skolan Söderportgymnasiet är riksgymnasiets huvudskola i Kristianstad. ymnasiet ligger mitt i centrum och är anpassad för personer med rörelsehinder. Om inte Söderport har just ditt studieval finns det andra gymnasieskolor i Kristianstad som har det. På riksgymnasiet i Kristianstad finns det en skolidrottsförening. Kontakt Skola: ektor unnar Niklasson Tel: 044-135918 E-post: gunnar.niklasson@kristianstad.se Elevhem: Anne-Lie Nilsson Tel: 044-136201 E-post: annelie.nilsson@kristiandstad.se Habilitering: Catharina Kampf Tel: 044-194601 E-post: catharina.kampf@skane.se Besök hemsidan www.rgk.nu KISTIANSTAD Stavningskontroll. Sandra får hjälp av Ingegerd som är lärare i svenska. Adress Söderportgymnasiet H/ V. Boulevarden 53 291 31 Kristianstad 9
Borta bra men hemma bäst Namn: Simon Ålder: 17 år Skola: Skärholmens gymnasium Favoritämne: Bildhantering Framtisplaner: Ljud & ljus 10
Simon, 17 år, bor i ett villaområde norr om Stockholm. Varje dag pendlar han till Skärholmens gymnasium där han går andra året på medieprogrammet. Utbildningen har han valt på grund av sitt teknikintresse och just nu hoppas han på ett teknikrelaterat sommarjobb. Har du blivit svag?!, säger Simon skämtsamt till sin sjukgymnast Carina när han får in ett bra grepp och pressar hennes arm mot mattan. Simon har tidigare tränat judo och Carina tränar jiujitsu så de brukar värma upp med brottning ibland. Båda blir svettiga. Sedan kastar de boll, ärtpåsar och Simon ger boxningssäcken en omgång. Två gånger i veckan träffas de på habiliteringen på Skärholmens gymnasium. På habiliteringen kan man också träffa arbetsterapeut och kurator, berättar Simon. Själv har han pratat lite med arbetsterapeuten om möjligheterna att ta körkort, och nu när sommaren närmar sig får han hjälp av kuratorn att söka sommarjobb. Jag hoppas på att få jobb på Hjälpmedelscentralen. Helst vill jag jobba på deras elverkstad och laga hjälpmedel. Inflytande över det egna lärandet Simon är teknikintresserad och gillar både att koppla sladdar på elektriska prylar och att sitta framför datorn. I skolan gillar jag bildhantering och film bäst, säger han. Den här fredagen arbetar klassen med bildhantering. De sitter alltid i samma klassrum och varje elev har sin egen dator där. Det är tre tjejer och tre killar i klassen. Jag gick i stor klass i årskurs 1-6 men där gick det för snabbt. På högstadiet började jag i liten klass. Det är bra för då kan man välja sin egen takt. Och det är ännu bättre på gymnasiet. Här får jag vara med och bestämma hur jag vill jobba så att jag lär mig på det sätt som passar mig bäst. I Simons klass har de en skolassistent som jobbar heltid i klassen. På vissa lektioner har de också andra assistenter. Det funkar bra och för det mesta räcker hjälpen till. Jag gillar min klass men det är en väldig betygshets bland mina klasskompisar. Själv tycker jag inte att det gör så mycket om man får dåliga betyg, man gör ju så gott man kan, säger Simon. illar närheten till Stockholm Simon övervägde aldrig att flytta till elevhem när han sökte till riksgymnasiet. Nej, jag ville bo kvar hemma. Nu åker jag skoltaxi till och från skolan, men det är lite krångligt. Det kan ta en halvtimme. eller två och en halv timme! Det beror på köer och hur många andra som ska hämtas upp. I morse kom jag till exempel en halvtimme för sent till skolan för att vi skulle åka förbi två andra skolor på vägen. Men Simon tycker ändå att det är skönt att inte behöva flytta hemifrån. Han har en kompis hemma på gatan som han ser och pratar med ibland. Han trivs i området där han bor. När Simon flyttar hemifrån vill han helst bo på något lugnt, lite mindre ställe. Han tänker sig Ekerö eller Uppsala kanske. Men även i framtiden vill han ha närheten till Stockholm. Ja, för det finns alltid något att göra i Stockholm. Jag och min kusin brukar åka in till stan och promenera. Vi kan gå hur långt som helst. En gång gick vi helt vilse och fick ringa hem efter hjälp, säger Simon och skrattar. I framtiden hoppas han också kunna plugga vidare inom ljud- och ljus. Jag vet att det finns en utbildning med sådan inriktning på Uppsala universitet. Kanske börjar jag där, om det går, säger Simon. Simon är teknikintresserad och sitter ofta framför datorn. STOCKHOLM Staden Skärholmen är mångkulturellt och omtalat för sin levande torghandel, sin loppmarknad och sin stora inomhusgalleria. allerian erbjuder det mesta i shoppingväg och är tillgänglig och modern. Här finns också biograf, bibliotek, teater, kaféer och restauranger. Från Skärholmen tar det 20 minuter med tunnelbana in till Stockholm City. I Stockholmsområdet finns stora möjligheter att utöva och prova på idrotter eller andra fritidsaktiviteter. Skolan I Stockholm är Skärholmens gymnasium riksgymnasiets huvudskola. ymnasiet ligger mitt i Skärholmens centrum och är anpassad för personer med rörelsehinder. Om inte Skärholmens gymnasium har just ditt studieval finns det andra gymnasieskolor i Stockholm som har det. Kontakt Skola: Bitr rektor Ann-Christin Wangler Tel: 08-680 72 34 E-post: ann-christin.wangler@utbildning.stockholm.se Elevhem: Carina Fritzson Tel: 08-710 45 27 eller Kerstin Wallin, Tel: 08-7402341 E-post: carina.fritzson@sll.se eller kerstin.s.wallin@sll.se Habilitering: Annette Sjöberg Tel: 08-680 73 12 E-post: annette.sjoberg@sll.se Besök hemsidan www.skn.edu.stockholm.se och www.rg.nu klicka på Stockholm Adress Skärholmens gymnasium Box 203 127 24 Skärholmen 11
Hallå där! studierektor Angeredsgymnasiet Stora möjligheter till individuella lösningar iksgymnasium för unga med rörelsehinder finns på fyra orter i Sverige. På varje ort har riksgymnasiet en huvudskola. Dragonskolan i Umeå, Skärholmens gymnasium i Stockholm, Angeredsgymnasiet i öteborg och Söderportgymnasiet i Kristianstad. Birgitta Sandström är studierektor för rh-delen på Angeredsgymnasiet. Hon har det pedagogiska och ekonomiska ansvaret för rhverksamheten och är arbetsledare för lärare och elevassistenter. Vad ser du som din viktigast uppgift som studierektor? Det är att eleverna ska få en bra skolgång och utvecklas kunskapsmässigt och personligen. När de avslutar gymnasieutbildningen ska de ha en god grund att stå på. Hur arbetar du för att uppnå det? På skolorna diskuterar vi ofta pedagogiska frågor för att säkra utbildningskvaliteten. Vi arbetar också mycket med inkludering och bemötande. Här på Angeredsgymnasiet har vi till exempel en studiehall som har blivit en populär mötesplats. Den är anpassad för riksgymnasiets elever, men öppen för alla elever på skolan. Träffar du själv elever? Ja, jag träffar alla som börjar här och sedan gör jag regelbundna klassrumsbesök. Och ofta söker eleverna upp mig för frågor, synpunkter eller önskemål. Nyligen hade jag besök av några tjejer som vill läsa teckenspråk i liten grupp, så nu undersöker jag hur vi ska kunna lösa det. Trivs du med ditt jobb? Ja, jättebra. Vi har en varm och god stämning här. 12 Huvudskolorna är anpassade för unga med rörelsehinder och i skolan, eller i anslutning till skolan, finns lokaler för habilitering och träning. Alla program finns Du kan söka vilket program du vill på riksgymnasium. Om huvudskolan inte har just ditt studieval kan du läsa hela din utbildning, eller delar av din utbildning, på en annan skola under förutsättning att den skolan är fysiskt anpassad. Om du ändå helst vill gå på huvudskolan kan det finnas möjlighet att göra ett specialutformat program där, med den inriktning som du önskar. Många av riksgymnasiets elever läser individuella- eller specialutformade program. I samråd med studierektor på skolan kan du alltså skapa en utbildning med en inriktning som passar just dig och dina behov. Du kan påverka din studietakt På riksgymnasium finns stora möjligheter att påverka din egen studietakt och ditt eget lärande. I grundämnena kan du välja att gå helintegrerad i stor klass, halvintegrerad eller att läsa enbart i liten grupp. En liten grupp består av 4-8 elever och där är tempot lugnare. Du får mer tid av lärarna och kommer lättare till tals. Under gymnasietiden kan du ändra dina val och till exempel byta från stor klass till liten grupp om du upptäcker att det passar dig bättre. De flesta går på riksgymnasium i fyra år men du kan få upp till sex år på dig för att klara din gymnasieutbildning. Elevassistenter finns alltid till hands Elevassistenterna hjälper dig i klassrumssituationen, men också vid toalettbesök, vid maten och på raster. od kvalitet på undervisningen Utbildningarna på riksgymnasium följer samma kursplaner och har samma betygskriterier som i den vanliga gymnasieskolan. Lärarna undervisar inte bara i rh-klasser utan är också vanliga ämneslärare. Lärare och skolledning möts regelbundet för att diskutera pedagogiska anpassningar för att kunna möta varje elev på rätt nivå.
Hallå där! elevhemsföreståndare i Kristianstad Frihet och självbestämmande där du bor iksgymnasiets elevhem ligger inom gångavstånd från huvudskolan på varje ort. På elevhemmet bor du antingen i korridor eller i lägenhet och delar kök, vardagsrum och ibland även badrum. När du flyttar in finns grundutrustning i rummet säng, skrivbord, bokhylla, garderober/byrå, nattduksbord, lampor och gardiner. Men du får gärna ta med egna möbler. Du har också möjlighet att ha eget telefonoch internetabonnemang på ditt rum. Du betalar en fastställd avgift för kost och logi (se Du kan få bidrag på sidan 15). Ett självständigt boende På elevhemmet finns personal dygnet runt. De flesta som arbetar är unga och alla har relevant utbildning. Tillsammans med personalen upprättar du en elevhemsplan och kommer överens om vilket stöd du vill ha. Du får vara med och bestämma matsedel och säger själv till hur mycket hjälp du vill ha med städning och tvätt till exempel. Målsättningen är att du ska bli så självständig som möjligt. Du får också en eller två kontaktpersoner i personalen, som du kan tala med om alla frågor. Kontaktpersonen hjälper dig också att beställa hemresor och samordna de människor som finns runt omkring dig. Om du vill byta kontaktperson under boendetiden så går det bra. Bjud gärna in vänner! På elevhemmen finns en gemensam middagstid men i övrigt bestämmer du dina tider själv. Du får gärna ha kompisar på besök och det går bra att bjuda in till födelsedagsfest eller andra fester på helgerna. Det finns stora möjligheter att hitta på saker tillsammans med de andra som bor på elevhemmen, men du kan förstås lika gärna välja att ta det lugnt på ditt eget rum. KISTIANSTAD Det finns fem elevhem och alla ligger i centrum. Ett av elevhemmen består av 10 fristående lägenheter med en gemensam baslägenhet. Övriga boenden har rum med egen dusch och toalett. ÖTEBO Elevhem finns i tio lägenheter i två bostadsområden nära Angereds centrum och gymnasiet. Två till fyra elever delar lägenhet. Det finns också en tvårumslägenhet där man kan bo mer självständigt under en del av sista året. STOCKHOLM Inom gångavstånd från skolan finns tre elevhem med korridorboende. Varje rum har eget badrum. Det finns också fem enrumslägenheter med möjlighet till mer självständigt boende. UMEÅ Det finns två elevhem i centrala Umeå. Från elevhemmen tar det tio minuter att gå till Dragonskolan. De flesta rum har egen toalett och dusch. En del har eget kök. Pia Skargren är arbetsledare för personalen på två av elevhemmen i Kristianstad. Hon ska se till att elevhemmen fungerar och att ungdomarna trivs. Hur vill du att elevhemmen ska fungera? Jag vill att ungdomarna ska trivas och få leva precis som andra tonåringar. Om de träffar någon kille eller tjej ska de kunna ta med dem hem. Ungdomarna ska också kunna göra saker spontant och hitta på olika aktiviteter. Vad vill du att ungdomarna ska få med sig från elevhemsboendet? Jag vill att de ska lära sig att respektera sig själva och värna om sin integritet. De ska känna att de har självbestämmande! Ordnar elevhemmen mycket fritidsaktiviteter? Det är lite olika men oftast brukar både personalen och ungdomarna komma med förslag på olika saker att göra. Personalen hänger med på lite av varje som bio, konserter och disco till exempel. Och på flera elevhem är många aktiva i olika idrottsföreningar. Här i Kristianstad finns till exempel riksgymnasiets idrottsförening där ungdomarna spelar innebandy och tränar boccia bland annat. 13
Hallå där! habiliteringscenterchef Skärholmens gymnasium Habilitering på skoltid För dig som är elev på riksgymnasium består inte skoldagen enbart av lektioner. På håltimmar, före eller efter skolan kan du få habiliteringsinsatser. Annette Sjöberg är habiliteringscenterchef på Skärholmens gymnasium. Hon ser till att det finns personal, lokaler och utrustning så att habiliteringen fungerar. Det kan vara till exempel friskvård och träning. Du kan även få hjälpmedelsutprovning, stöttning i olika vardagsaktiviteter allt från att måla läpparna till att fixa med datorn och träningsboende. Habiliteringens lokaler finns i anslutning till skolan. Där kan du träffa din sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, kurator och psykolog. Du kommer överens med dem om vilken habilitering du behöver och hur mycket. På habiliteringen finns också tillgång till sjuksköterska och habiliteringsläkare. Träning och friskvård Du får individuell behandling, eller aktiviteter i grupp, på ett sätt som passar dig. Habiliteringen erbjuder också möjlighet att prova på olika idrotter och kan starta grupper exempelvis ridning, innebandy eller rullstolsdans om det finns flera elever som är intresserade av det. På alla riksgymnasieorter finns även tillgång till bad eller simhall. Kurator och psykolog kan hjälpa till med vardagsbekymmer Med kurator och psykolog kan du prata om hur det fungerar i den nya klassen, om relationer och hur du trivs på elevhemmet till exempel. Kuratorn kan också hjälpa dig i kontakter för studiebidrag, ledsagarservice, färdtjänst och för att planera livet efter gymnasiet. Vad är viktigt när du anställer något på habiliteringen? Att personen är kunnig och intresserad av att jobba med ungdomar. Traditionellt har man sett mest till yngre barn inom habiliteringen, men de som jobbar här ska gilla ungdomar och se deras framtida möjligheter. Känner du alla elever? Ja, jag träffar alla nya elever. När man fått besked om att man antagits till riksgymnasiet i Skärholmen får man komma och träffa oss tillsammans med sina föräldrar. Då går vi igenom vilka möjligheter som finns på habiliteringen. Måste alla gå på habiliteringen? Nej, det är frivilligt. Men alla som söker till riksgymnasium har behov av habilitering det är ju ett av kriterierna för att bli antagen. Fast vi vet att man som ung kan bli väldigt trött på att alltid behöva träna. Så det är helt okej att ta en paus ibland. 14
Försäkringskassan & CSN Som elev på riksgymnasium kan du få sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan och studiebidrag, studiemedel och g-bidrag från CSN. Studiebidrag får du från och med kvartalet efter det att du har fyllt 16, till och med vårterminen då du fyller 20. Studiebidraget är 950 kr per månad. Studiemedel kan du söka från och med hösten det år du fyller 20 år. Studiemedel är 593 kr per vecka i bidrag. Det finns även möjlighet att söka en valfri lånedel. Sjukersättning är en övergångsform för de elever som tidigare fått sjukbidrag. Aktivitetsersättning kan du få från och med juli det år du fyller 19 år. Bidragsbeloppen efter avdrag av preliminär skatt är normalt mellan 5000 och 6000 kronor per månad. Sjuk- eller aktivitetsersättning lämnas för boende och resor. g-bidrag kan du ansöka om från CSN. gbidrag kan du få för elevhemsavgiften (Alla som bor på elevhem betalar en avgift för kost och logi som är på 3000 kr per månad), 18 hemresor under läsåret, resa till skolan vid läsårets början och resa hem från skolan vid läsårets slut. Du kan också få bidrag för dagliga resor på skolorten och för vissa merkostnader. Bidraget lämnas för den del av kostnader för boende och resor som överstiger sjukeller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Nedan är två exempel som visar hur g-bidraget räknas ut: Exempel 1: Anna har lång resväg. Anna måste flyga hem och varje tur- och returresa mellan hem och skola kostar 5000 kr. Hon har aktivitetsersättning med 5500. Efter att ha betalat elevhemsavgiften har hon 2500 kr kvar varje månad. CSN multiplicerar skolårets nio månader med det belopp som hon har kvar per månad (9 x 2 500 = 22 500). Detta belopp divideras med kostnaden för en hemresa (22 500/5 000 = ca 4). esultatet är att Anna kan betala fyra resor själv. Eftersom hon kan betala boendet själv samt fyra hemresor beviljas g-bidrag för den del av kostnaderna hon inte kan betala. Alltså kan hon få gbidrag i form av 14 hemresor plus resorna till skolan vid läsårets början och slut. Exempel 2: Pelle har inte Sjuk- eller Aktivitetsersättning. Pelle har inte pengar för att betala elevhemsavgiften på 3000 kr varje månad och har utgifter för hemresorna. Varje tur- och returresa mellan hem och skola kostar 800 kronor. Pelle ska ha möjlighet att studera på riksgymnasium samt åka hem 18 gånger under läsåret. Pelle får g-bidrag med 3000 kr varje månad, 18 hemresor att nyttja under läsåret plus resorna till skolan vid läsårets början och slut. g-bidrag Istället för att du reser hem kan en anhörig få bidrag för att besöka dig på skolorten! Om du inte själv kan ta dig mellan elevhemmet och skolan kan du få bidrag för dagliga resor. Ansökningsblanketter CSN (Centrala studiemedelsnämden) skickar ansökningsblanketter för g-bidrag när du är antagen till riksgymnasium. Om du ändå inte fått blanketter kan du kontakta CSN. Du måste själv kontakta CSN för ansökan om studiemedel. Vill du veta mer? Kontakta CSN i Örebro: E-post: rgbidrag@csn.se Tel: 019-16 58 20 kl 9.30-12.00, 13.00-15.00. Fax: 019-16 58 02 Postadress: CSN Örebro, Box 364, 701 46 Örebro. Hemsida: www.csn.se 15