Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp



Relevanta dokument
Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt Elevens namn och klass/grupp

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 25, LPP geografi vt.2018.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap Civics

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt Elevens namn och klass/grupp

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Förslag den 25 september Geografi

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016.

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Liv och miljö Lärarmaterial

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Samhällskunskap Civics

Geografi åk 7. Lycka till!

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Sårbara platser. Sårbara platser

GEOGRAFI, 7A v

Upptäck Jordens resurser

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap Civics

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kursplanen i ämnet geografi

Samhällskunskap Civics

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Geografi. Klasserna 7-8


Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

Samhällsorienterande ämnen

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Kemi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Naturen i Nepal. Nationalparker

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Att leva tillsammans

Transkript:

Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30.

Nationella provet i geografi Den här symbolen betyder att du ska rita ditt svar. 2

K Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. 3

Från Himalaya till Bengaliska viken 4

I det här provet kommer du att få följa vattnets färd från Himalaya, över flodslätter, genom städer och byar och fram till kusten där vattnet rinner ut i Bengaliska viken. Längs färden kommer du att få stanna till i några utvalda områden och arbeta med olika frågor. 1 Det första området du stannar i är Himalaya. Där har flera stora floder sina källflöden. 2 3 Nästa anhalt är den tätbefolkade flodslätten kring floden Ganges i norra Indien. Din resa slutar vid kusten. Där har två stora floder, Ganges och Brahmaputra, runnit samman innan de mynnar ut i Bengaliska viken. Varje område kommer att presenteras närmare på varsitt uppslag där texter och bilder ger dig information som hjälper dig att besvara uppgifterna. 1 Himalaya 2 Den tätbefolkade flodslätten 3 Kusten 5

Klimatdiagram I den här uppgiften får du bekanta dig med klimatet på tre platser längs floden. Till höger finns klimatdiagram för tre städer. Ett klimatdiagram visar medeltemperatur och nederbörd för årets 12 månader. 15 Studera de tre klimatdiagrammen. Vilken stad beskrivs i de olika påståendena? Kryssa för rätt stad. Påstående Muktsewar Allahabad Dacca Här är medeltemperaturen under 10 C i februari o o o Denna stad har störst årsnederbörd. o o o Här är april årets torraste månad. o o o Här är medeltemperaturen över 30 C i juni. o o o Här kommer 420 mm regn i juni. o o o 16 Samtliga platser har så kallat monsunklimat. Förklara vad som kännetecknar monsunklimat: 6

C Mukteswar 2 211 m ö. h. 40 35 30 25 20 15 10 5 0-5 -10 J F M A M J J A S O N D C 40 35 30 25 20 15 10 5 0-5 -10 J F M A M J J A S O N D C 40 Mukteswar Allahabad Allahabad 55 m ö. h. Dacca Dacca 9 m ö. h. 35 30 25 20 15 10 5 0-5 -10 J F M A M J J A S O N D 7 mm 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 mm 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 mm 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Nederbörd Temperatur Nederbörd Temperatur Nederbörd Temperatur

Himalaya Information om Himalaya Himalaya är världens högsta bergskedja. Här finns världens högsta bergstopp Mount Everest, 8 848 m ö.h. Många floder rinner upp i Himalaya. Det betyder att de har sin källa där. Floderna börjar som små bäckar. På sin resa ner mot havet rinner flera bäckar samman till större floder. En av floderna som rinner upp i Himalaya är Ganges. 1 8

Mount Everest Bergsby 9

17 Himalaya är ett stort bergsområde. Studera kartorna över plattektonik (s. 3), topografi (s. 4) och höjd över havet (s. 6). Förklara varför det finns ett stort bergsområde just här. K 18 Studera kartorna över befolkningstäthet (s. 9) och jämför dem med kartan som visar topografi (s. 4). a) Förklara vilket samband som finns mellan höjd över havet och befolkningstäthet i Himalaya? K 10

b) Resonera om vad detta samband kan bero på. Ta hjälp av begreppen i rutan. Klimat Försörjningsmöjligheter Odling Kommunikationer 11

Den tätbefolkade flodslätten Information om den tätbefolkade flodslätten Floden Ganges flyter österut över den tätbefolkade flodslätten i norra Indien. Ungefär 300 miljoner människor är beroende av flodens vatten. Idag sker en snabb urbanisering i området kring Ganges. Städerna på flodslätten lockar till sig nya invånare varje dag. 2 12

Flodslätten är ett viktigt odlingsområde. Vattnet är livsviktigt för alla småbönder. På vägen mot havet tappas floden på sitt vatten och leds ut på åkrarna. Den snabbt växande befolkningen är en orsak till att Ganges idag är kraftigt förorenad. På många håll släpps orenat avloppsvatten ut rakt i floden. Föroreningarna kommer även från jordbruk och industrier. 13

Den tätbefolkade flodslätten 19 Använd kartsamlingen för att svara på frågorna. a) Vilka grödor odlas längs Ganges enligt kartan Indien/Bangladesh organisk produktion (s. 10)? Kryssa för två alternativ. Bananer. o Cashewnötter Ris o o Kopra. o Palmolja o K b) Vilka av följande städer ligger längs Ganges (s. 4)? Kryssa för två alternativ. K Hyderabad. o Pune Kanpur o o Kolkata. o Karachi o c) Rangordna följande städer efter antal invånare. Börja med den stad som har minst antal invånare: Delhi, New Delhi och Kanpur (s. 4). K 1. 2. 3. 14

20 Områden kring floder är ofta tätbefolkade. Så är det även kring floden Ganges i Indien. Vilka olika förklaringar finns till att områden vid floder ofta är tätbefolkade? Resonera: 21 Ganges är en av de floder i världen som innehåller mest vatten. Men på senare tid har mängden vatten som slutligen når havet minskat kraftigt. Vad kan det finnas för olika orsaker till detta? Resonera: 15

Kusten Information om kusten Nu är du framme vid kusten i Bangladesh. Här slutar floden sin resa. Ganges har runnit samman med floden Brahmaputra och vattnet från de båda floderna strömmar ut i Bengaliska viken. Det här är ett av de mest tätbefolkade områdena i världen. 3 16

I en rapport från Världsbanken varnas för att jordens klimat kommer att bli 4 grader varmare. Det kan innebära att havsytans nivå höjs med 1-2 meter. Kartan visar vilka områden som kan hamna under vatten om havsytans nivå höjs. INDIEN BANGLADESH Kolkata 5m 3m 2m 1m DHAKA Khulna Narayanganj Chittagong Vid kusten finns världens största mangroveskog. Miljontals människor är beroende av mangroven. De fiskar, samlar byggmaterial och använder växter från mangroveskogen som medicin. Skogen skyddar även mot hårda vindar och vågor. Idag avverkas mangroveskogarna i snabb takt. Den främsta orsaken till detta är att ge plats för odlingar av jätteräkor som exporteras till rika länder. 17

Kusten 22 Vid kusten finns världens största delta. Vad är ett delta? Rita och förklara. 18

Förklara här: 23 Det finns många som vill använda flodens vatten på olika sätt. Ibland uppstår intressekonflikter kring hur flodens vatten ska användas. Du har nu följt floden Ganges från Himalaya till kusten. Ge minst två olika exempel på intressekonflikter som kan finnas kring flodens vatten och förklara vad dessa intressekonflikter handlar om. 19

Vid resans slut Information Det markerade området är ett sårbart område. Här finns flera olika naturgivna risker och hot som kan påverka människor och samhälle. Sårbarheten påverkas också av områdets utvecklingsnivå, befolkningstäthet och markanvändning. 20

24 Utgå från samtliga kartor i karthäftet. a) Resonera om varför området är sårbart. Ta hjälp av följande frågor: K - Vilka naturgivna risker och hot finns här? - Varför finns dessa naturgivna risker och hot just här? - Hur påverkas dessa risker och hot av områdets utvecklingsnivå, befolkningstäthet och markanvändning? 21

b) Ge förslag på åtgärder som kan minska sårbarheten i området. Förklara också varför dessa åtgärder skulle göra området mindre sårbart. Resonera om detta utifrån olika perspektiv (individ-samhälle, nutid- framtid, lokalt-globalt). 22

Resultatrapport Förmåga 1 Förmåga att analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Belägg på E-nivå Belägg på C-nivå Belägg på A-nivå Delprov A Delprov A Delprov A Uppgift 5 a-b Uppgift 5 a-b Uppgift 5 a-b Uppgift 6 a-c Uppgift 6 a-c Uppgift 6 a-c Uppgift 8 Uppgift 8 Uppgift 13 Uppgift 13 Uppgift 13 Delprov B Delprov B Delprov B Uppgift 16 Uppgift 17 Uppgift 18 b Uppgift 18 b Uppgift 22 Uppgift 22 Summa belägg på förmåga 1 Förmåga 2 Förmåga att utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen Antal belägg på E-nivå Antal belägg på C-nivå Antal belägg på A-nivå Max: 8 Eleven: Max: 6 Eleven: Max: 3 Eleven: Belägg på E-nivå Belägg på C-nivå Belägg på A-nivå Delprov A Delprov A Delprov A Uppgift 12 a Uppgift 12 a Uppgift 12 a Uppgift 12 b Uppgift 12 b Uppgift 12 b Delprov B Delprov B Delprov B Uppgift 20 Uppgift 20 Uppgift 20 Uppgift 21 Uppgift 21 Uppgift 21 Uppgift 23 Uppgift 23 Summa belägg på förmåga 2 Förmåga 3 Förmåga att göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker Antal belägg på E-nivå Antal belägg på C-nivå Antal belägg på A-nivå Max: 5 Eleven: Max: 5 Eleven: Max: 4 Eleven: Belägg på E-nivå Belägg på C-nivå Delprov A Delprov A Delprov A Belägg på A-nivå Uppgift 1, 14 Uppgift 1, 14 Uppgift 1, 14 Uppgift 2 Uppgift 3 a-c Uppgift 3 a-c Uppgift 3 a-c Uppgift 4 a-b Uppgift 4 a-b Uppgift 4 a-b Uppgift 4 c Uppgift 4 c Uppgift 4 c Uppgift 7 Uppgift 7 Uppgift 10 Uppgift 10 Uppgift 18 a Delprov B Delprov B Delprov B Uppgift 15 Uppgift 15 Uppgift 19 a-c Uppgift 19 a-c Uppgift 24 a Uppgift 24 a Uppgift 24 a Summa belägg på förmåga 3 Förmåga 4 Förmåga att värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling Antal belägg på E-nivå Antal belägg på C-nivå Antal belägg på A-nivå Max: 11 Eleven: Max: 9 Eleven: Max: 5 Eleven: Belägg på E-nivå Belägg på C-nivå Belägg på A-nivå Delprov A Delprov A Delprov A Uppgift 9 Uppgift 9 Uppgift 9 Uppgift 11 a Uppgift 11 a Uppgift 11 a Uppgift 11 b Uppgift 11 b Uppgift 11 b Delprov B Delprov B Delprov B Uppgift 24 b Uppgift 24 b Uppgift 24 b Summa belägg på förmåga 4 Antal belägg på E-nivå Antal belägg på C-nivå Antal belägg på A-nivå Max: 4 Eleven: Max: 4 Eleven: Max: 4 Eleven: Summering Summa belägg Belägg på E-nivå Summa belägg på E-nivå Belägg på C-nivå Summa belägg på C-nivå Belägg på A-nivå Summa belägg på A-nivå Tot ant belägg: 68 Eleven: Max: 28 Eleven: Max: 24 Eleven: Max: 16 Eleven: Finns belägg på nivå E på alla förmågor? Finns belägg på nivå C på alla Finns belägg på nivå A på tre Ja/Nej förmågor? Ja/Nej förmågor? Ja/Nej

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Skolverket