Miljörapport Arendal biogasanläggning (Gasendal)

Arendal biogasanläggning (Gasendal)

Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten vid Arendal biogasanläggning under år 2015. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellen nedan. Till anläggningen inkommande rågas 11 479 knm 3 72 GWh Uppgraderad biogas inkl. propan levererad till naturgasnätet 7 468 knm 3 82 GWh Propanförbrukning Kvävoxider (NOx) Koldioxid (CO2) totalt varav fossil CO2 varav biogen CO2 Metan omräknat till CO2-ekvivalenter 773 ton 1 210 kg 9 760 ton 1 380 ton 8 380 ton 91 ton 1

Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL... 3 1.1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN... 3 1.2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN... 3 1.3 KONTAKTPERSONER FÖR ANLÄGGNINGEN... 3 1.4 ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT... 3 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 2.1 ALLMÄNT OM ARENDAL BIOGASANLÄGGNING... 4 2.2 LOKALISERING... 5 2.3 HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN... 5 2.4 FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 6 3 GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER... 6 3.1 GÄLLANDE BESLUT OCH ANMÄLNINGAR... 6 3.2 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 6 3.3 EFTERLEVNAD AV VILLKOR OCH FÖRELÄGGANDEN... 7 3.4 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 9 3.5 ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT... 9 3.5.1 Tillstånd till transport av farligt avfall... 9 3.5.2 Arrendeavtal med Preem... 9 4 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 9 4.1 EGENKONTROLL... 9 4.2 PERIODISK BESIKTNING... 10 4.3 KONTROLL AV METANLÄCKAGE... 10 4.4 KONTROLL AV LARM... 10 4.5 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA RISKER... 11 5 SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN... 11 5.1 PRODUKTION, ENERGIFÖRBRUKNING M.M.... 11 5.2 DRIFTSTÖRNINGAR OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 12 5.3 UTSLÄPP TILL LUFT... 12 5.3.1 Metanläckage... 12 5.3.2 Koldioxidutsläpp och koldioxidekvivalenter... 12 5.3.3 Kväveoxidutsläpp... 13 5.4 UTSLÄPP TILL VATTEN... 13 5.5 MARKFÖRORENINGAR... 13 5.6 BULLER... 13 5.7 KEMIKALIEHANTERING... 13 5.8 AVFALLSHANTERING... 14 5.9 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 15 Bilageförteckning Bilaga 1 Kemikalieförteckning 2

1 Grunddel 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Göteborg Energi AB Organisationsnummer 556362-6794 1.2 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 1480-1413 Anläggningsnamn Fastighetsbeteckningar Arendal 764:230 Besöksadress Oljevägen 75 Ort Arendal Biogasanläggning (Gasendal) Göteborg Branschkoder 40.10 Gasformiga bränslen > 150 000 kubikmeter Tillsynsmyndighet Miljöledningssystem ISO 14001 Miljö- och klimatnämnden i Göteborg Koordinater (SWEREF 99 TM) Nord: 6399556, Ost: 311978 1.3 Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Erika Andersen Telefonnummer 031-62 69 20 E-postadress Kontaktperson anläggningsfrågor erika.andersen@goteborgenergi.se Jan Karlsson Telefonnummer 031-62 59 54 E-postadress jan.karlsson@goteborgenergi.se 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Lena Lilienberg Telefonnummer 031-62 62 51 E-postadress Postadress Box 53 Postnummer 401 20 Postort lena.lilienberg@goteborgenergi.se Göteborg 3

2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Allmänt om Arendal biogasanläggning Anläggningen benämns även Gasendal och togs i drift 2007. Verksamheten består i att uppgradera (rena) orenad biogas (rågas) från avloppsreningsverket Ryaverket. Ryaverket ägs av det kommunala bolaget Gryaab AB. Rågasen består av metan (ca 60 %), koldioxid (ca 40 %), en del fukt och små mängder svavelväte. Rågasen uppgraderas till komprimerad metangas, motsvarande den kvalitet som krävs för att mata in gasen i naturgasnätet. Uppgraderingen sker i en process där koldioxid, svavelväte och fukt avskiljs och metanhalten i gasen koncentreras. Detta sker med hjälp av en amin, som binder koldioxiden kemiskt. Absorbtionsmedlet regenereras i en omvänd kemisk reaktion med värmetillförsel, där koldioxid (biogen) återgår till gasfas och avgår till luft tillsammans med en mycket liten andel metan. Processen visas schematiskt i bild 1 nedan och beskrivs lite mer i detalj i tillhörande text. Rågas med ca 65 % metanhalt leds från rötkammare till en gasklocka (på Gryaab) Gasen transporteras med hjälp av kompressorer till ett kolfilter som tar bort resterande svavelväte I ett absorbtions -torn med vätska absorberas CO 2 kemiskt Vätskan pumpas till ett strippertorn, värms till 105 C varvid ren CO 2 frigörs Eventuella vattenmolekyler tas bort med adsorbtionstork efter tryckhöjning Gasen passerar ett finfilter. Metanhalt och daggpunkt kontrolleras Den uppgraderade biogasen med 99,7% metanhalt transporteras till slutkund via naturgasnätet Bild 1. Schematisk beskrivning av processen. Den renade biogasen tillsätts propan, som höjer energivärdet så att det blir likvärdigt med energivärdet i naturgas. Biogasen levereras därefter till naturgasnätet. Propan transporteras till anläggningen via tankbil. Propan lagras i en cistern på fastigheten, som rymmer ca 46 ton. I anläggningen finns möjlighet att vid stopp recirkulera biogasen i anläggningen eller att fackla (förbränna) biogasen hos Gryaab. Anläggningen är normalt obemannad, men tillsyn sker regelbundet. Driften övervakas via ett driftövervakningssystem där driftlarm och larm kopplat till gasvarnare ingår. Ett fjärrstopp finns hos Ledningscentralen, Sävenäsverket, som är bemannat dygnet runt. 4

2.2 Lokalisering Anläggningen finns strax väster om Nynäs oljeraffinaderi i Arendal, ca 10 km väster om centrala Göteborg. Fastigheten omges av Oljevägen, Arendalsvägen, Torslandavägen och Tankgatan. Bild 2. Karta över området. Platsen för anläggningen är markerad. Inom samma fastighet finns två stycken lagringstankar med butan. Tankarna ägs och drivs av Preem. 2.3 Huvudsaklig miljöpåverkan Den huvudsakliga miljöpåverkan från biogasanläggningen är positiv, framförallt eftersom den producerade biogasen ersätter fossilt bränsle och dess luftemissioner. Biogasen bidrar till minskat utsläpp till luft, då denna ersätter bensin och/eller diesel som fordonsbränsle. All biogas som produceras av Göteborg Energi AB och dess dotterbolag säljs som fordonsgas som innehar hållbarhetsbesked och anläggningsbesked enligt Energimyndighetens föreskrift om hållbarhetskriterier för biodrivmedel. Hållbarhetsbesked är en form av förhandsbesked om att levererat bränsle är hållbart och utgår från ett granskat kontrollsystem. Hållbarhetsbeskedet gäller tills vidare och omprövas med jämna mellanrum. Störst negativ miljöpåverkan har den energiförbrukning som sker i samband med uppgraderingen av rågasen. Naturgas används för att värma processen och el används till kompressorer och annan utrustning. 5

Koldioxiden som avgår vid uppgraderingen kommer från biologiskt material och är således koldioxidneutral. Vid normal drift sker inga andra utsläpp än ett diffust läckage av rågas/metan från de olika stegen i processen. Vid driftstörningar facklas överskottsgas hos Gryaab, vilket innebär att metan i gasen förbränns och tillsammans med syre i luften bildas koldioxid, vilket har en 25 gånger lägre växthuseffekt än metan. 2.4 Förändringar under året Inga större förändringar under 2015. Varvtalsstyrning införde vid årsskiftet 2014/2015, vilket har lett till lägre energiförbrukning på kompressorerna samt lägre fackling. Rågasflödesmätaren till anläggningen har bytts till en mätare med ultraljudsteknik. 3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut och anmälningar Nedan listas de tillstånd, anmälningar och övriga beslut enligt Miljöbalken som verksamheten i dagsläget är berörd av, samt en sammanfattning av vad besluten innebär. Efterlevnaden av villkor och förelägganden redovisas under avsnitt 3.3 nedan. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Miljö- och klimatnämnden i Göteborg. Tabell 1. Gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2010-05-18 Länsstyrelsen Dnr 551-95017-2008 2015-11-24 Miljö- och klimatnämnden i Göteborg Dnr 11068/15 Tillståndsbeslut: Tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad anläggning för rening av biogas. Tillståndet omfattar rening av högst 20 miljoner m 3 gas per år. Delegationsbeslut med krav på försiktighetsåtgärder vid kemisk rengöring av hetvattenpanna och utsläpp av tvättvatten till spillvattennätet. Under 2015 har följande anmälningar gjorts till tillsynsmyndigheten: Anmälan om tvätt av panna 2015-11-12. 3.2 Tillståndsgiven och faktisk produktion Under 2015 togs drygt hälften av tillståndsgiven volym orenad gas emot, den hittills högsta volymen i anläggningens historia. Överskottsgas från rågasproduktionen vid Gryaab facklas hos Gryaab. 6

Tabell 2. Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndsgiven produktionskapacitet Rening av gas motsvarande ca 20 miljoner m³ orenad gas per år Faktisk produktion under året Till anläggningen inkommen orenad gas: Ca 11 miljoner Nm³ 3.3 Efterlevnad av villkor och förelägganden Nedan redovisas villkoren i gällande miljötillstånd för anläggningen. För verksamheten finns inga förelägganden. Tabell 3. Redovisning och uppföljning av villkor i gällande miljötillstånd Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen 2010-05-18 Villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökande angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Utsläppet av metan till luft får inte överstiga 0,2 vol.-% av inkommande mängd metan. Om detta värde överskrids ska omedelbara och tillräckliga åtgärder vidtas så att värdet kan klaras senast vid den tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. 3. Kemiska produkter och farligt avfall skall hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avloppet och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. 4. Vid val av pumpar, fläktar och annan utrustning skall särskilt beaktas att komponenter väljs med så låg elförbrukning som möjligt. 5. Propancisternen skall vara försedd med påkörningsskydd. Kommentarer Villkoret har följts under året. Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Villkoret har följts under året. Utsläppet av metan till luft har beräknats till 0,07 vol.%. Se vidare under avsnitt 5.3.1 nedan. Kemikalier och avfallsfraktioner förvaras inomhus, med undantag för Tetrahydrotiofen som förvaras i ett 50 kilos tryckkärl i skåp utomhus. Skåpet i sig är gjort som en invallning. Vid tillsynsbesök 2015-11-10 uppmärksammades att Renovas lotsbehållare för farligt avfall inte var invallat. Dessutom fanns IBC-behållare innehållande glykol utan invallning. Krav på sekundärskydd ställdes i tillsynsrapport från 2015-12-16. Åtgärdas i början av 2016. Inget läckage har förekommit. Villkoret har följts under året. Elförbrukningen beaktas vid inköp av utrustning. Villkoret har följts under året. Propancisternen har påkörningsskydd. 7

Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen 2010-05-18 Villkor 6. Buller från anläggningen, inklusive transporter inom verksamhetsområdet, ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 db(a) dagtid (kl. 07-18) utom sön- och helgdagar, 45 db(a) kvällstid (kl. 18-22) samt sön- och helgdagar (kl. 07-22), 40 db(a) nattetid (kl. 22-07). Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 db(a). De angivna ekvivalentvärdena ska kontrolleras genom mätning vid bullerkällorna (närfältsmätning) och beräkningar eller genom mätning vid berörda bostäder (immissionsmätning). Kontroll ska ske så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad. 7. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör ska detta i god tid före nedläggning anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemikalier och farligt avfall ska då tas omhand av företag som har tillstånd till det. Beaktas vid framtida nedläggning av verksamheten. 8. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Programmet ska bland annat ange hur verksamheten kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag på kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. 9. En utredning om orsaken till förekomsten av nickel i kondensatvattnet och vilka åtgärder som är skäliga att vidta för att minska förekomsten ska lämnas till tillsynsmyndigheten inom ett år från att detta beslut har vunnit laga kraft. Kommentarer Villkoret har följts under året. Bullermätningar har genomförts tidigare och kommer framgent enbart att göras vid förändringar som kan påverka bullernivån, i samband med bullerklagomål eller på begäran från tillsynsmyndigheten. Någon bullermätning har ej varit aktuell att genomföra under året. Se även avsnitt 5.6 nedan. Villkoret är ej aktuellt. I nuläget finns inga planer på att avveckla någon del av verksamheten. Villkoret följs. Kontrollprogrammet hålls uppdaterat och den senaste versionen är från 2014-11-18. Villkoret är inte längre aktuellt. Se tidigare års miljörapporter. 8

3.4 Naturvårdsverkets föreskrifter Verksamheten omfattas inte av någon av Naturvårdsverkets föreskrifter som ska redovisas i miljörapporten 1. 3.5 Övriga gällande beslut Anläggningen berörs av flera lagar och beslut. Nedan nämns beslut och liknande som kan vara av intresse vid tillsyn enligt Miljöbalken. 3.5.1 Tillstånd till transport av farligt avfall Länsstyrelsen har i beslut daterat 2011-02-24, gett Göteborg Energi AB tillstånd till transport av farligt avfall, med stöd av 26 avfallsförordningen (2001:1063). Tillståndet gäller t.o.m. 2016-02-20 och omfattar styckegodstransport av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten enligt följande avfallskoder (EWC): 07 01 04, 130208, 130301, 130899, 160107, 160504, 160601, 200121 och 200127. För Gasendal innebär detta att mindre mängder farligt avfall som uppkommer i verksamheten kan transporteras till någon av de större produktionsanläggningarna för omhändertagande av godkänd transportör och mottagare. 3.5.2 Arrendeavtal med Preem Sedan oktober 2008 finns ett arrendeavtal mellan Preem Petroleum AB och Göteborg Energi AB. Avtalet reglerar marken kring sfärerna som numera ägs av Preem. 4 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner 4.1 Egenkontroll Anläggningen omfattas av Förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Som verktyg använder Göteborg Energi AB bland annat ett integrerat kvalitetsoch miljöledningssystem för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till stor del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar, men även specifika rutiner och instruktioner för Gasendal. Ett kontrollprogram är upprättat och följs. Kontrollprogrammet är ett levande dokument som uppdateras vid behov. Senaste versionen är daterad 2014-11-18. Göteborg Energi har sedan 2007 anslutit sig till ett frivilligt projekt för biogas- och uppgraderingsanläggningar som Avfall Sverige organiserar. Projektet handlar om åtaganden mot metanläckage från anläggningarna och innebär bl.a. att anläggningen ska inventera sitt utsläpp av metan vart tredje år. En inventering enligt åtagandet utfördes av oberoende konsult under hösten 2014. Se vidare under avsnitt 4.3 nedan. 1 SNFS 1990:14 (Behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse), SNFS 1994:2 (Avloppsslam i jordbruket), NFS 2002:26 (Utsläpp från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer), NFS 2002:28 (Avfallsförbränning), SFS 2013:252 (Förordningen om stora förbränningsanläggningar), NFS 2013:253 (Förordningen om förbränning av avfall), SFS 2013:254 (Förordningen om användning av organiska lösningsmedel). 9

4.2 Periodisk besiktning Periodiska besiktningar sker enligt en rutin för koncernens produktionsanläggningar för fjärrvärme, el och gas. Besiktningarna skall enligt rutinen genomföras vart tredje år. Senaste besiktningen genomfördes av extern konsult 2014-11-27. Besiktningen resulterade i två kvarstående påpekanden från tidigare besiktningar och fyra nya påpekanden. Samtliga påpekanden skulle ha åtgärdats under 2015, men två kvarstår. På grund av att personal trott att IBC-behållare var godkända för lagring utan ytterligare skydd, förblev två glykolbehållare utan invallning, trots en översyn av kemikalieförvaringen. Detta kommer att åtgärdas i början av 2016. Även påpekandet gällande avsaknad av spillskydd vid påfyllningsröret till reservkraftaggregatets dieseltank kvarstår. Ingen påfyllnad av diesel har skett på flera år. Ett spilltråg kommer att finnas på plats den dag det blir aktuellt att fylla på diesel. 4.3 Kontroll av metanläckage En rutin för läcksökning av metan finns. I enlighet med rutinen har fullständig läcksökning genomförts två gånger under året. Dessutom har mätning av enbart utvändiga anläggningsdelar genomförs två gånger. Skälet till att mätning utomhus sker tätare är att (icke diffust) läckage inomhus upptäcks via gaslarm, se även avsnitt 4.4 nedan. Upptäckta läckor åtgärdas om möjligt direkt på plats vid läcksökningstillfället. t.ex. genom att ventil dras åt. Om en åtgärd inte är möjlig att genomföra omgående görs en felanmälan och en arbetsorder skapas. Läcksökningsprotokoll finns. Vid mätning enligt Avfall Sveriges frivilliga åtagande (se avsnitt 4.1 ovan) framgick att arbetet med att minimera läckaget av metan varit framgångsrikt. Resultatet blev ett läckage på totalt 0,07 % av inkommande rågas 2014, jämfört med 0,19 % 2011. Delflödena bestod av 0,04 % metanslipp i restgasen (avgår tillsammans med den renade koldioxiden) och resten som diffust läckage genom ventilationsluften ut från byggnaden. Nästa mätning kommer genomföras senast 2017. 4.4 Kontroll av larm Risken för gasläckage är som störst i kompressorrummet, eftersom det finns flest komponenter som kan läcka där, t.ex. flänsar och kompressorer. Gaslarm (gasdetektorer) larmar för hög gashalt och finns på tre ställen i anläggningen; 1. I byggnaden med strippertornet - mäter metan (lätt gas). 2. På golvet i kompressorrummet - mäter propan (tung gas). 3. I ventilationsutloppet från kompressorrummet - mäter metan. Kontroll och kalibrering av gaslarm är inlagt i underhållssystemet och genomförs av extern konsult. Kalibrering sker en gång per år och test av larm två gånger per år. Fullskaligt test, som går hela vägen till ledningscentralen, sker en gång per år i egen regi. 10

4.5 Åtgärder som vidtagits för att minska risker För biogasanläggningar inom koncernen Göteborg Energi finns en särskild rutin för genomförandet av riskanalyser. Riskanalysen gäller både arbetsmiljö och yttre miljö och uppdateras årligen samt vid större förändringar i verksamheten. Befintlig riskanalys uppdaterades i mars 2015. Tidigare omfattade riskanalysen både yttre miljö och arbetsmiljö. Enligt ny rutin omfattar nu riskanalysen endast yttre miljö och arbetsmiljöriskerna hanteras på annat vis. Resultatet från uppdateringen är att samtliga planerade åtgärder är klara och riskvärden har justerats. Exempel på genomförd åtgärder: Kemikalier eller avfall har flyttats ut från gamla maskinhallen, som även i övrigt fått en ordentlig utrensning. Alla kemikalier och allt avfall förvaras i miljöstationen i hangaren, som har setts över t.ex. gällande möjlighet till sortering av avfall, invallning och märkning. 5 Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Produktion, energiförbrukning m.m. En sammanfattande tabell över produktion, drifttid, förbrukning av el och propan på anläggningen under året visas i Tabell 4. Tabell 4. Driftuppgifter för året. Inkommen orenad gas från Gryaab 11 479 knm 3 Uppgraderad biogas inkl. propan som tillförts naturgasnätet Facklad gasråvara orsakad av Gasendal (fackling sker på Gryaabs anläggning) 72 GWh 7 468 knm 3 82 GWh 3,3 GWh Propan 773 ton Elförbrukning för produktion 1 517 MWh Naturgas för produktion 673 knm 3 Efter två är med lägre produktion på grund av större driftstörningar slår anläggningen produktionsrekord. Mottagen volym rågas och producerad volym uppgraderad gas under 2015 är den största hittills i anläggningens historia. Processgas (propan) tillförs biogasen för att höja energivärdet så att det motsvarar naturgasen. Tillsatt volym propan är proportionell med volym producerad biogas. 11

5.2 Driftstörningar och vidtagna åtgärder I samband med ett underhållsstopp under hösten upptäcktes ett läckage i tubgenomföringen i gaveln på hetvattenpannan. Läckan åtgärdades omgående. I samband med detta upptäcktes en isolerande beläggning i pannans vattenkrets. För att åtgärda detta genomfördes en kemisk rening, efter medgivande från tillsynsmyndigheten. 5.3 Utsläpp till luft Utsläpp till luft från naturgaspannan sker via en skorsten om 12 meter. Från uppgraderingen sker utsläpp av koldioxid från strippertornet. Även diffust läckage av metan förekommer. I avsnitten nedan redovisas resultat av beräkningar av utsläpp till luft. 5.3.1 Metanläckage Vid eventuellt stopp på anläggningen sker fackling av överskottsgas hos Gryaab, som levererar rågasen. Det är endast vid planerade jobb på rörledningar eller liknande som fackling sker på egna anläggningen, för att tömma anläggningsdelar på gas. Vid normal och övervakad drift sker endast ett litet diffust läckage av rågas/metan från ventiler och flänsar. Den beräknade metanförlusten till atmosfär för aktuellt år blir 3,6 ton. Utsläppet beräknas utifrån mängd inkommen orenad gas och dess innehåll av metan samt metanförlust från läckage i anläggningen på totalt 0,07 vol.% (se avsnitt 4.3 ovan). Halten metan i inkommen orenad gas är 63,1 % och densiteten på metan är satt till 0,7175 ton/knm 3. Metan kan räknas om till koldioxidekvivalenter, vilket redovisas under avsnitt 5.3.2 nedan. Tabell 5. Utsläpp av metan och villkorsgräns CH4 (ton) CH4-utsläpp (%) Villkor (%) Metanutsläpp 3,6 0,07 0,2 5.3.2 Koldioxidutsläpp och koldioxidekvivalenter Beräkningar och utsläppt mängd koldioxid samt koldioxidekvivalenter redovisas i tabell 6. Beräkningar och underlag redovisas nedan. Omräkningsfaktorn GWP 100 har uppdaterats från 21 till 25 i enlighet med FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport. Tabell 6. Redovisning av koldioxid och koldioxidekvivalenter Källa CO2 biogent (ton) CO2 fossilt (ton) Beräkningsunderlag Förbränning av naturgas - 1 210 56,80 g CO2/MJ bränsle Avgår vid reningsprocessen, härstammar från biogasens innehåll 8 380-35,2 % CO2 avgår vid rening av gas. Densitet CO2 på 1,9783 ton/knm 3 Metanförlust till atmosfär omräknat till CO2-ekviv. 91 - Omräkningsfaktorn GWP 100 för metan är 25 12

Den totala mängden koldioxid är beräknad enligt följande: För naturgas enligt bränsleförbrukningen och gasleverantörens (Swedgas) emissionsfaktor. Avgång av CO2 vid reningsprocessen beräknas utifrån inkommen volym orenad gas och dess halt av CO2 minus kvarstående halt av CO2 i den uppgraderade gasen. Metanutsläppet redovisat i tabell 5 ovan räknas om till koldioxidekvivalenter. 5.3.3 Kväveoxidutsläpp Kväveoxid avgår till följd av den naturgasförbrukning som åtgår för uppgradering av biogas. I tabell 7 nedan redovisas den totala mängden kväveoxid beräknad utifrån bränsleförbrukningen och Länsstyrelsens schablon för kväveoxidutsläpp från naturgas. Tabell 7. Kväveoxidutsläpp för året Källa NOx (kg) NOx (mg/mj bränsle) Förbränning av naturgas 1 210 50 5.4 Utsläpp till vatten Orenad biogas från Gryaab innehåller en del fukt vilken avskiljs. Från kompressorn och från gaskylarna före torkarna avleds kondensatvatten tillbaka till Gryaab. Vid kylning av koldioxid ovan tak avgår kondensvatten som leds till dagvatten. I övrigt avleds endast sanitärt vatten till avloppsnätet. 5.5 Markföroreningar I början på 2009 genomfördes en MIFO Fas 1 utredning. Tillsynsmyndigheten (miljöförvaltningen) tog samma år del av utredningen och fastslog att vid en avveckling av verksamheten ska en översiktlig markundersökning göras i samråd med tillsynsmyndigheten. 5.6 Buller Gällande bullervillkor följs (se villkorsuppföljningen i avsnitt 3.3). Mätningar utfördes under 2007 och 2008 och resultatet finns redovisat i miljörapporter för 2008 och 2009. Den fortsatta efterlevnaden av villkoret följs upp i verksamhetens kontrollprogram, där det framgår att bullermätningar framgent enbart kommer att göras vid förändringar som kan påverka bullernivån, i samband med bullerklagomål eller på begäran från tillsynsmyndigheten. Någon bullermätning har inte varit aktuell att genomföra under 2013. Några bullerklagomål har inte inkommit under året. 5.7 Kemikaliehantering De kemikalier som används på Gasendal finns förtecknade i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Från systemet erhålls en kemikalieförteckning med specifika kemikalier för anläggningen. Kemikalierna är bedömda av Göteborg Energis kemikalieansvarig och godkända att användas på anläggningen. 13

De kemiska produkter som används på anläggningen redovisas i en separat kemikalieförteckning, se bilaga 1. I bilagan redovisas inköpta mängder under året, dock inte hygienprodukter såsom diskmedel och tvål. I en av de kemiska produkter som används på anläggningen, Propan, ingår det kemiska ämnet etylmerkaptan. Etylmerkaptan är ett riskminskningsämne, vilket innebär att ämnet har egenskaper som måste bedömas i den aktuella användningen och utifrån den risk som då kan uppkomma. Propan är en standardprodukt så att byta leverantör bidrar inte till att få bort ämnet etylmerkaptan. Innan biogasen matas ut på naturgasnätet tillsättas propan för att den inmatade gasen skall få samma egenskaper som den gas som finns i naturgassystemet. Det pågår sedan en tid tillbaka en diskussioner med nätägaren och distributören kring möjligheten att helt sluta med tillsatsen av propan. Även produkten Ucarsol AP Solvent 814, som används för att uppgradera biogasen, innehåller ett ämne, Piparzin, som är ett riskminskningsämne. Ett aktivt arbete för att hitta en möjlig ersättningsprodukt pågår. Under året har ingen köldmedia fyllts på i kylmaskinerna på anläggningen. Köldmedierapport skickas in separat. 5.8 Avfallshantering Inom Göteborg Energi finns olika styrande dokument för att säkerställa att avfall hanteras i enlighet med gällande lagstiftning och andra krav bl.a. rutiner, avfallsplaner, avfallsmanualer och avfallsguider. Avfall uppkommer endast i mycket små mängder på anläggningen. Exempel på farligt avfall som uppstår är trasor och annat absorptionsmaterial samt spillolja från byte av olja i kompressorerna. En mindre avfallsstation finns iordningsställd och hämtning direkt från anläggningen beställs vid behov. Ingen hämtning av farliga avfall har skett under 2015, med undantag från tvättvatten/slam från en panntvätt. Uppgifter om avfall som hämtats av extern transportör från anläggningen redovisas i tabell 8 nedan. Tabell 8. Avfall som hämtats från anläggningen av extern entreprenör under året Avfallsslag Farligt avfall EWC kod Transportör Mottagare Mängd Fint brännbart verksamhetsavfall Renova Renova 713 kg Tvättvatten panna x 161001 Stena Recycling Stena Recycling 1 900 kg Spillolja x 200126 Söderqvist Engineering Oljefilter x 160107 Söderqvist Engineering Söderqvist Engineering Söderqvist Engineering 23 l 1 st Gasfilter 150203 Söderqvist Engineering Söderqvist Engineering 3 st 14

Tillstånd finns för egen transport av farligt avfall, se avsnitt 3.5.2. Det innebär att visst avfall, som det saknas sortering för på anläggningen, kan transporteras till en av de större anläggningar där särskilt iordningställda platser för sortering och hämtning av avfall finns. Redovisningen av dessa mindre mängder farligt avfall hamnar i så fall på den större anläggningen. 5.9 Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi Koncernen Göteborg Energi har ett gemensamt mål att minska utsläpp av fossil koldioxid. Målet är nedbrutet i delmål där olika verksamhetsområden inom koncernen bidrar på olika sätt. För produktionsanläggningarna finns ett delmål om att minska koldioxid bland annat genom minskad elförbrukning i vissa anläggningar. För att nå målet pågår ett arbete med att göra energikartläggningar och genomföra föreslagna åtgärder. En energikartläggning genomfördes vid Gasendal under hösten 2015 av en extern energikartläggare. I rapporten redovisas ett flertal åtgärdsförslag som kommer att utredas ytterligare under 2016. På Gasendal är en viktig punkt i arbetet med att hushålla med råvaror och energi en optimering av processen, något som pågår kontinuerligt. Vid årsskiftet 2014/2015 införde varvtalsstyrning, vilket har lett till lägre energiförbrukning på kompressorerna samt lägre fackling. Dessutom har en tvätt av pannan genomförts för fortsatt hög verkningsgrad. 15

Kemikalieförteckning Gasendal 2015 Bilaga 1 B-metoxietylcyanoakrylat 27816-23-5 50-100 % 0,01-0,02 Hydrokinon 123-31-9 0.01-0.1 % AFS 2011_18 HGV_111216, Prioriterade riskminskningsämnen 2E-06-2E-05 Trifenylfosfat 115-86-6 0.1-0.25 % SIN-Lista_150923 0,023-0,0575 l Ämnet klassificeras inte som cancerframkallande eftersom det kan visas att det innehåller < 3% (vikt/vikt) DMSO-extrakt. n-butan < 0,1 % butadien Produkt Leverantör Klassificering Förbrukning Produkttyp Ingående ämne CAS-nr Ingående ämnes klassificering Halt Restriktionslistor Förbrukning/År Kommentar Firestop Sealant 3000 ESSVE Produkter AB 0,31 l Trimetoxy(metyl)silan 1185-55-3 Flam. Liq. 2, H225 tom <1 % 0,0031 Skin Sens. 1, H317 LOCTITE 460 INSTANT ADHESIVE Henkel Norden AB Aquatic Chronic 3 0,02 kg 2,2'-Metylenbis(4-metyl-6-tert-butylfenol) 119-47-1 0.1-1 % Prioriterade riskminskningsämnen 2E-05-0,0002 known as 460 PRISM 20G IN EN/JP/CH H412 EUH202 Bis(3-ethyl-5-methyl-4-maleimidophenyl)methane 105391-33- 1 0.25-0.5 % 5E-05-0,0001 Mobil Shc 629 EXXONMOBIL LUBRICANTS & SPECIALTIES EUROPE 23 l Dec-1-en, homopolymer, vätebehandlad dec-1-en, oligomerer, vätebehandlade 68037-01-4 30-40 % 6,9-9,2 l Nitrogen AGA Gas AB Press. Gas (*), H280 250 l Gas Nitrogen 7727-37-9 tom 100 % 250 Propan Preem AB (Publ) Flam. Gas 1 H220 H280 773 ton butan C4H10 106-97-8 F+ R12 0-5 % Reach bilaga XVII_140520 0-38,65 ton etan 74-84-0 F+ R12 0-2 % 0-15,46 ton etylmerkaptan 1975-08-01 F,N,Xn R11-20-50-50/53-53 0-0.01 % Prioriterade riskminskningsämnen 0-0,0773 ton pentan 109-66-0 F+,N,Xn R12-51-51/53-53-65-66-67 0-0.5 % AFS 2011_18 HGV_111216 0-3,865 ton Propan (l) C3H8 74-98-6 F+ R12 95-100 % 734,35-773 ton PSL (Penetrating Spray Lube), Aerosol Bo Marketing AB Flam. Aerosol 1, H222 0,8 l Scentinel T Gas Odorant Chevron Phillips Chemicals Flam. Liq. 2, H225 Acute tox. 4, H302 Acute tox. 4, H312 Acute tox. 4, H332 Eye Irrit. 2, H319 Skin Irrit. 2, H315 Aquatic Chronic 3, H412 SP Diamantsuspension, emulsion Vico AB 0,4 l Diverse Smörjmedelstillsatser, andra Smörjoljor (petroleum), C20-50, vätebehandlade neutrala oljebaserade, högviskösa** 72623-85-9 Asp. tox. 1, H304 44-45 % Prioriterade utfasningsämnen, Reach bilaga XVII_140520 n-butan*** 106-97-8 Flam. Gas 1, H220 16-17 % Reach bilaga XVII_140520 0,128-0,136 l Propan 74-98-6 Flam. Gas 1, H220 16-17 % 0,128-0,136 l 90 kg TETRAHYDROTHIOPHENE 110-01-0 Flam. Liq. 2, H225 Acute tox. 4, H332 Acute tox. 4, H312 Acute tox. 4, H302 Eye Irrit. 2, H319 Skin Irrit. 2, H315 Aquatic Chronic 3, H412 99-100 % 89,1-90 Ucarsol AP Solvent 814 Dow Sverige AB C R62, R63, R34, R42/43 660 l Oxidationsmedel Piperazin 110-85-0 Repr. 2, H361fd Skin Corr. 1B, H314 Resp. Sens. 1, H334 Skin Sens. 1, H317 tom < 25,0 % AFS 2011_18 HGV_111216, Prioriterade riskminskningsämnen 2,2 -Metyliminodietanol 105-59-9 Eye Irrit. 2, H319 tom < 80,0 % 528 l 165 l Utfasningskemikalie enligt GE:s kriterier Wobst Läcksökningspray Dunlop Hiflex AB Xi R36 8 l Diverse natriumlauryleterkarboksylat 33939-64-9 Xi R38-41 2,5-10 % 0,2-0,8 l

Göteborg Energi AB. Box 53. 401 20 Göteborg. 031-62 62 62. goteborgenergi.se