Miljörapport Arendal biogasanläggning (Gasendal)

Transkript

1 Arendal biogasanläggning (Gasendal)

2 Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten vid Arendal biogasanläggning under år En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellen nedan. Till anläggningen inkommande rågas knm 3 69 GWh Uppgraderad biogas inkl. propan levererad till naturgasnätet knm 3 85 GWh Propanförbrukning Kvävoxider (NO x) Koldioxid (CO 2) totalt varav fossil CO 2 varav biogen CO 2 varav metan omräknat till CO 2- ekvivalenter ton 1,3 ton ton ton ton 62 ton 1

3 Innehållsförteckning GRUNDDEL UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN KONTAKTPERSONER FÖR ANLÄGGNINGEN ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING ALLMÄNT OM ARENDAL BIOGASANLÄGGNING LOKALISERING HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 6 GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER GÄLLANDE BESLUT OCH ANMÄLNINGAR TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION EFTERLEVNAD AV VILLKOR OCH FÖRELÄGGANDEN EFTERLEVNAD AV FÖRESKRIFTER, FÖRORDNINGAR OCH SLUTSATSER OM BÄSTA MÖJLIGA TEKNIK ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT Tillstånd enligt förordningen om brandfarliga varor Tillstånd till transport av farligt avfall Hållbarhetskriterier för biogas Arrendeavtal med Preem... 9 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER EGENKONTROLL PERIODISK BESIKTNING KONTROLL AV METANLÄCKAGE KONTROLL AV LARM ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA RISKER SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN PRODUKTION, ENERGIFÖRBRUKNING M.M DRIFTSTÖRNINGAR OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER UTSLÄPP TILL LUFT Metanläckage Koldioxidutsläpp och koldioxidekvivalenter Kväveoxidutsläpp UTSLÄPP TILL VATTEN MARKFÖRORENINGAR BULLER KEMIKALIEHANTERING AVFALLSHANTERING ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Bilageförteckning Bilaga 1 Kemikalieförteckning 2

4 Grunddel 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Göteborg Energi AB Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Arendal Biogasanläggning (Gasendal) Fastighetsbeteckningar Arendal 764:230 Besöksadress Oljevägen 75 Ort Göteborg Branschkoder Tillsynsmyndighet Miljö- och klimatnämnden i Göteborg Miljöledningssystem ISO Koordinater (SWEREF 99 TM) Nord: , Ost: Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Erika Andersen Telefonnummer E-postadress erika.andersen@goteborgenergi.se Kontaktperson anläggningsfrågor Jan Karlsson Telefonnummer E-postadress jan.karlsson@goteborgenergi.se 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Daniel Eklund Telefonnummer E-postadress daniel.eklund@goteborgenergi.se Postadress Box 53 Postnummer Postort Göteborg 3

5 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Allmänt om Arendal biogasanläggning Anläggningen benämns även Gasendal och togs i drift Verksamheten består i att uppgradera (rena) orenad biogas (rågas) från avloppsreningsverket Ryaverket. Ryaverket ägs av det kommunala bolaget Gryaab AB. Rågasen består av metan (ca 60 %), koldioxid (ca 40 %), en del fukt och små mängder svavelväte. Rågasen uppgraderas till komprimerad metangas, motsvarande den kvalitet som krävs för att mata in gasen i naturgasnätet. Uppgraderingen sker i en process där koldioxid, svavelväte och fukt avskiljs och metanhalten i gasen koncentreras. Detta sker med hjälp av en amin, som binder koldioxiden kemiskt. Absorbtionsmedlet regenereras i en omvänd kemisk reaktion med värmetillförsel, där koldioxid (biogen) återgår till gasfas och avgår till luft tillsammans med en mycket liten andel metan. Processen visas schematiskt i bild 1 nedan och beskrivs lite mer i detalj i tillhörande text. Vid uppvärmning av processen tillförs värme från en naturgaseldad panna på 1,2 MW. Rågas med ca 65 % metanhalt leds från rötkammare till en gasklocka (på Gryaab) Gasen transporteras med hjälp av kompressorer till ett kolfilter som tar bort resterande svavelväte I ett absorbtionstorn med vätska absorberas CO 2 kemiskt Vätskan pumpas till ett strippertorn, värms till 105 C varvid ren CO 2 frigörs Eventuella vattenmolekyler tas bort med adsorbtionstork efter tryckhöjning Gasen passerar ett finfilter. Metanhalt och daggpunkt kontrolleras Den uppgraderade biogasen med 99,7% metanhalt transporteras till slutkund via naturgasnätet Bild 1. Schematisk beskrivning av processen. Den renade biogasen tillsätts propan, som höjer energivärdet så att det blir likvärdigt med energivärdet i naturgas. Biogasen levereras därefter till naturgasnätet. Propan transporteras till anläggningen via tankbil. Propan lagras i en cistern på fastigheten, som rymmer ca 46 ton. 4

6 I anläggningen finns möjlighet att vid stopp recirkulera biogasen i anläggningen eller att fackla (förbränna) biogasen hos Gryaab. Anläggningen är normalt obemannad, men tillsyn sker regelbundet. Driften övervakas via ett driftövervakningssystem där driftlarm och larm kopplat till gasvarnare ingår. Ett fjärrstopp finns hos Ledningscentralen, Sävenäsverket, som är bemannat dygnet runt. 2.2 Lokalisering Anläggningen finns strax väster om Nynäs oljeraffinaderi i Arendal, ca 10 km väster om centrala Göteborg. Fastigheten omges av Oljevägen, Arendalsvägen, Torslandavägen och Tankgatan. Bild 2. Karta över området. Platsen för anläggningen är markerad. Inom samma fastighet finns två stycken lagringstankar med butan. Tankarna ägs och drivs av Preem. 2.3 Huvudsaklig miljöpåverkan Den huvudsakliga miljöpåverkan från biogasanläggningen är positiv, framförallt eftersom den producerade biogasen ersätter fossilt bränsle och dess luftemissioner. Biogasen bidrar till minskat utsläpp till luft, då den säljs som fordonsgas och därmed ersätter bensin och/eller diesel som fordonsbränsle. En mindre del gas säljs till värmesektorn för produktion av fjärrvärme. 5

7 Störst negativ miljöpåverkan har den energiförbrukning som sker i samband med uppgraderingen av rågasen. Naturgas används för att värma processen och el används till kompressorer och annan utrustning. Koldioxiden som avgår vid uppgraderingen kommer från biologiskt material och är således koldioxidneutral. Vid normal drift sker inga andra utsläpp än ett diffust läckage av rågas/metan från de olika stegen i processen. Vid driftstörningar facklas överskottsgas hos Gryaab, vilket innebär att metan i gasen förbränns och tillsammans med syre i luften bildas koldioxid, vilket har en 25 gånger lägre växthuseffekt än metan. 2.4 Förändringar under året Förberedelser för att kunna koppla in en ny panna har genomförts, då livslängden på befintlig panna är begränsad. En ny panna kommer att installeras under 2018 och då fungera parallellt med den gamla (så länge den gamla är godkänd att använda). Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut och anmälningar Nedan listas de tillstånd, anmälningar och övriga beslut enligt Miljöbalken som verksamheten i dagsläget är berörd av, samt en sammanfattning av vad besluten innebär. Efterlevnaden av villkor och förelägganden redovisas under avsnitt 3.3 nedan. Gällande nu överspelade beslut hänvisas till tidigare miljörapporter. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Miljö- och klimatnämnden i Göteborg. Tabell 1. Gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Dnr Tillståndsbeslut: Tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad anläggning för rening av biogas. Tillståndet omfattar rening av högst 20 miljoner m 3 gas per år. 3.2 Tillståndsgiven och faktisk produktion Under 2017 togs drygt 11 miljoner Nm³ orenad gas in till anläggningen, dvs långt under tillståndsgiven produktion på 20 miljoner Nm³. Överskottsgas, rågas som inte kan tas emot för uppgradering, facklas hos Gryaab. 6

8 Tabell 2. Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndsgiven produktionskapacitet Rening av gas motsvarande ca 20 miljoner m³ orenad gas per år Faktisk produktion under året Till anläggningen inkommen orenad gas: Drygt 11 miljoner Nm³ 3.3 Efterlevnad av villkor och förelägganden Nedan redovisas villkoren i gällande miljötillstånd för anläggningen. För verksamheten finns inga förelägganden. Tabell 3. Redovisning och uppföljning av villkor i gällande miljötillstånd Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen Villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökande angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Utsläppet av metan till luft får inte överstiga 0,2 vol.-% av inkommande mängd metan. Om detta värde överskrids ska omedelbara och tillräckliga åtgärder vidtas så att värdet kan klaras senast vid den tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. 3. Kemiska produkter och farligt avfall skall hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avloppet och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. 4. Vid val av pumpar, fläktar och annan utrustning skall särskilt beaktas att komponenter väljs med så låg elförbrukning som möjligt. 5. Propancisternen skall vara försedd med påkörningsskydd. 6. Buller från anläggningen, inklusive transporter inom verksamhetsområdet, ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 db(a) dagtid (kl ) utom sön- och helgdagar, Kommentarer Villkoret har följts under året. Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Villkoret har följts under året. Utsläppet av metan till luft har uppmätts till 0,05 vol.%. Se vidare under avsnitt 4.3 nedan. Kemikalier och avfallsfraktioner förvaras inomhus, med undantag för Tetrahydrotiofen som förvaras i ett 50 kilos tryckkärl i skåp utomhus. Skåpet i sig är gjort som en invallning. Villkoret har följts under året. Elförbrukningen beaktas vid inköp av utrustning. Villkoret har följts under året. Propancisternen har påkörningsskydd. Villkoret har följts under året. Bullermätningar har genomförts tidigare och kommer framgent enbart att göras vid förändringar som kan påverka bullernivån, i samband med bullerklagomål eller på begäran från tillsynsmyndigheten. 7

9 Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen Villkor 45 db(a) kvällstid (kl ) samt sön- och helgdagar (kl ), 40 db(a) nattetid (kl ). Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 db(a). De angivna ekvivalentvärdena ska kontrolleras genom mätning vid bullerkällorna (närfältsmätning) och beräkningar eller genom mätning vid berörda bostäder (immissionsmätning). Kontroll ska ske så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad. Kommentarer Någon bullermätning har ej varit aktuell att genomföra under året. Se även avsnitt 5.6 nedan. 7. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör ska detta i god tid före nedläggning anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemikalier och farligt avfall ska då tas omhand av företag som har tillstånd till det. Beaktas vid framtida nedläggning av verksamheten. 8. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Programmet ska bland annat ange hur verksamheten kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag på kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. 9. En utredning om orsaken till förekomsten av nickel i kondensatvattnet och vilka åtgärder som är skäliga att vidta för att minska förekomsten ska lämnas till tillsynsmyndigheten inom ett år från att detta beslut har vunnit laga kraft. Villkoret är ej aktuellt. I nuläget finns inga planer på att avveckla någon del av verksamheten. Villkoret följs. Kontrollprogrammet hålls uppdaterat och den senaste versionen är från Villkoret är inte längre aktuellt. Se tidigare års miljörapporter. 8

10 3.4 Efterlevnad av föreskrifter, förordningar och slutsatser om bästa möjliga teknik Verksamheten omfattas inte av någon av de föreskrifter eller förordningar 1 som ska redovisas särskilt i miljörapporten. Biogasanläggningen räknas inte som IED-anläggning och omfattas därmed inte av några BAT-slutsatser (slutsatser om bästa möjliga teknik). 3.5 Övriga gällande beslut Anläggningen berörs av flera lagar och beslut. Nedan nämns beslut och liknande som kan vara av intresse vid tillsyn enligt Miljöbalken Tillstånd enligt förordningen om brandfarliga varor Tillstånd till förvaring av brandfarliga varor är beviljat enligt förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor till följande hantering: l metan kärl utomhus, inomhus l propan utomhus, cistern Tillståndet är tidsbegränsat till och med Tillstånd till transport av farligt avfall Länsstyrelsen har i beslut daterat , gett Göteborg Energi AB tillstånd till vägtransport av farligt avfall, med stöd av 36 avfallsförordningen (2011:927). Tillståndet gäller t.o.m och omfattar styckegodstransport av farligt avfall med följande avfallskoder (EWC): 13 01, 13 02, 13 03, *, *, *, *, *, * och *. För Gasendal innebär detta att mindre mängder farligt avfall som uppkommer i verksamheten kan transporteras till någon av de större produktionsanläggningarna för omhändertagande av godkänd transportör och mottagare Hållbarhetskriterier för biogas Större delen av den biogas som produceras av Göteborg Energi AB säljs som fordonsgas och denna gas innehar hållbarhetsbesked och anläggningsbesked enligt lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Hållbarhetsbesked är en form av förhandsbesked om att levererat bränsle är hållbart och utgår från ett granskat kontrollsystem. Hållbarhetsbeskedet gäller tills vidare och omprövas med jämna mellanrum Arrendeavtal med Preem Sedan oktober 2008 finns ett arrendeavtal mellan Preem Petroleum AB och Göteborg Energi AB. Avtalet reglerar marken kring sfärerna som ägs av Preem. 1 SFS 2013: 250 (Industriutsläppsförordning), SFS 2013:252 (Förordning om stora förbränningsanläggningar), SFS 2013:253 (Förordning om förbränning av avfall), SFS 2013:254 (Förordning om användning av organiska lösningsmedel), NFS 2016:6 (Rening och kontroll av avloppsvatten från tätbebyggelse), SNFS 1994:2 (Avloppsslam i jordbruket). 9

11 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner 4.1 Egenkontroll Anläggningen omfattas av Förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Som verktyg använder Göteborg Energi AB bland annat ett integrerat kvalitets- och miljöledningssystem för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till stor del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar, men även specifika rutiner och instruktioner för Gasendal. Ett kontrollprogram är upprättat och följs. Kontrollprogrammet är ett levande dokument som uppdateras vid behov. Senaste versionen är daterad Göteborg Energi har sedan 2007 anslutit sig till ett frivilligt projekt för biogas- och uppgraderingsanläggningar som Avfall Sverige organiserar. Projektet handlar om åtaganden mot metanläckage från anläggningarna och innebär bl.a. att anläggningen ska inventera sitt utsläpp av metan vart tredje år. En inventering enligt åtagandet utfördes av oberoende konsult i oktober För resultat se vidare under avsnitt 4.3 nedan. 4.2 Periodisk besiktning Periodiska besiktningar sker enligt befintlig rutin för koncernens produktionsanläggningar för fjärrvärme, el och gas. Besiktningarna skall enligt rutinen genomföras vart tredje år vid Gasendal. Besiktning genomfördes av extern konsult Resultatet från besiktningen var en anmärkning, två avvikelser och fyra förbättringsförslag. Dessa är inlagda i Göteborg Energis system för avvikelsehantering och åtgärdsarbete pågår. Besiktningsrapporten har skickats till tillsynsmyndigheten. 4.3 Kontroll av metanläckage En rutin för läcksökning av metan finns. I enlighet med rutinen har fullständig läcksökning genomförts två gånger under året. Dessutom har mätning av enbart utvändiga anläggningsdelar genomförs två gånger. Skälet till att mätning utomhus sker tätare är att (icke diffust) läckage inomhus upptäcks via gaslarm, se även avsnitt 4.4 nedan. Upptäckta läckor åtgärdas om möjligt direkt på plats vid läcksökningstillfället. t.ex. genom att ventil dras åt. Om en åtgärd inte är möjlig att genomföra omgående görs en felanmälan och en arbetsorder skapas. Läcksökningsprotokoll finns. Mätning enligt Avfall Sveriges frivilliga åtagande (se avsnitt 4.1 ovan) genomfördes Resultatet blev ett läckage på totalt 0,05 % av inkommande rågas. Delflödena bestod av 0,04 % metanslipp i restgasen (avgår tillsammans med den renade koldioxiden) och resten som diffust läckage genom ventilationsluften ut från byggnaden. 4.4 Kontroll av larm Risken för gasläckage är som störst i kompressorrummet, eftersom det finns flest komponenter som kan läcka där, t.ex. flänsar och kompressorer. 10

12 Gaslarm (gasdetektorer) larmar för hög gashalt och finns på tre ställen i anläggningen; 1. I byggnaden med strippertornet - mäter metan (lätt gas). 2. På golvet i kompressorrummet - mäter propan (tung gas). 3. I ventilationsutloppet från kompressorrummet - mäter metan. Kontroll och kalibrering av gaslarm är inlagt i underhållssystemet och genomförs av extern konsult. Kalibrering sker en gång per år och test av larm två gånger per år. Fullskaligt test, som går hela vägen till ledningscentralen, sker en gång per år i egen regi. 4.5 Åtgärder som vidtagits för att minska risker För biogasanläggningar inom koncernen Göteborg Energi finns en särskild rutin för genomförandet av riskanalyser. Riskanalysen gäller både arbetsmiljö och yttre miljö och uppdateras årligen samt vid större förändringar i verksamheten. Senaste genomförda riskanalys uppdaterades i mars Tidplanen för riskanalyser har uppdaterats så att nästa riskanalys ska genomföras under Ny riskanalys skall enligt befintlig rutin genomföras vart tredje år eller efter en större ombyggnation/förändring av verksamheten. Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Produktion, energiförbrukning m.m. En sammanfattande tabell över produktion, drifttid, förbrukning av el och propan på anläggningen under året visas i Tabell 4. Tabell 4. Driftuppgifter för året. 2 Nyckeltal Inkommande orenad gas från Gryaab knm 3 69 GWh Uppgraderad biogas inkl. propan som tillförts naturgasnätet Facklad gasråvara (fackling sker på Gryaabs anläggning) knm GWh knm 3 4 GWh Propan ton 6,5 vol% 5 2 I tabellen har det undre (effektiva) värmevärdet använts vid beräkning från volym till energi (GWhu). 3 Används det övre (kalorimetriska) värmevärdet blir producerad energi 97 GWhö. 4 Även Gryaab redovisar facklingen i sin rapportering. 5 Propanförbr./prod biogas (vol%). Motsvarande siffra 2016 var 5,1 %. 11

13 Elförbrukning för produktion MWh 1,9 % 6 Naturgas för produktion 632 knm 3 8,1 % 7 Tillgänglighet under året h 96 % 9 Anläggningen slog för tredje året i rad produktionsrekord. Producerad volym uppgraderad gas under 2017 är den största hittills i anläggningens historia. Fackling av rågas sker huvudsakligen på grund av stopp eller kapacitetsbrist i uppgraderingen. Största delen sker i samband med det årliga revisionsstoppet, då anläggningen står helt still. Något högre andel fackling under året på grund av begränsad drift efter driftstörning i slutet av året. Processgas (propan) tillförs biogasen för att höja energivärdet så att det motsvarar naturgasen. Tillsatt volym propan är proportionell med volym producerad biogas. Under 2016 tillsattes dock lägre andel propan än normalt, på grund av en felaktig mätare års värden är normala och jämförbara med tidigare års värden. 5.2 Driftstörningar och vidtagna åtgärder Den 20 december uppstod en driftstörning som ledde till läckage av vattenlösning innehållande amin till dagvatten, spillvatten och mark. Miljöförvaltningen och Gryaab informerades omgående om händelsen. Saneringsfirma anlitades för slamsugning av mark och brunnar. Felsökning visade på att den troliga orsaken till läckaget var skumning i strippertornet som lett till att vattenlösning trängt ut genom skorstenen för koldioxidutsläpp och tillhörande kondensavledning. Skumningen i sin tur orsakades troligen av förorening av kol och/eller låg halt av amin i vattenlösningen. Det upptäcktes att kol avgått i pulverform från kolfiltret och dragits med gasen och förorenat vattenlösningen. Den troliga orsaken är att fukt i gasen löst upp kolet och fått det att falla sönder. Felsökningen visade på dålig funktion på Göteborg Energis kondensfälla nere vid Gryaab. Åtgärdsarbete fortsätter under Utsläpp till luft Utsläpp till luft från naturgaspannan sker via en skorsten om 12 meter. Från uppgraderingen sker utsläpp av koldioxid från strippertornet. Även diffust läckage av metan förekommer. I avsnitten nedan redovisas resultat av beräkningar av utsläpp till luft Metanläckage Vid eventuellt stopp på anläggningen sker fackling av överskottsgas hos Gryaab, som levererar rågasen. Det är endast vid planerade jobb på rörledningar eller liknande som fackling sker på egna anläggningen, för att tömma anläggningsdelar på gas. 6 Elförbrukning/producerad biogas (kwh/kwh). Motsvarande siffra 2016 var 1,8 %. 7 Naturgasförbrukning i processpanna/producerad biogas. Motsvarande siffra 2016 var 8,1 %. 8 Tillgängligheten beräknas utifrån drifttid på pumpar för aminlösning. 9 Drifttimmar/totalt antal timmar på ett år. 12

14 Vid normal och övervakad drift sker endast ett litet diffust läckage av rågas/metan från ventiler och flänsar. Den beräknade metanförlusten till atmosfär för aktuellt år blir 2,5 ton. Utsläppet beräknas utifrån mängd inkommen orenad gas och dess innehåll av metan samt metanförlust från läckage i anläggningen på totalt 0,05 vol.% (se avsnitt 4.3 ovan). Halten metan i inkommen orenad gas är 62 % och densiteten på metan är satt till 0,7175 ton/knm 3. Metan kan räknas om till koldioxidekvivalenter, vilket redovisas under avsnitt nedan. Tabell 5. Utsläpp av metan och villkorsgräns CH 4 (ton) CH 4-utsläpp (%) Villkor (%) Metanutsläpp 2,5 0,05 0, Koldioxidutsläpp och koldioxidekvivalenter Beräkningar och utsläppt mängd koldioxid samt koldioxidekvivalenter redovisas i tabell 6. Beräkningar och underlag redovisas nedan. Tabell 6. Redovisning av koldioxid och koldioxidekvivalenter Källa CO 2 biogent (ton) CO 2 fossilt (ton) Beräkningsunderlag Förbränning av naturgas ,01 g CO 2/MJ bränsle Avgår vid reningsprocessen, härstammar från biogasens innehåll Metanförlust till atmosfär omräknat till CO 2-ekviv Den totala mängden koldioxid är beräknad enligt följande: 38 % CO 2 avgår vid rening av gas. Densitet CO 2 på 1,9783 ton/knm 3 Omräkningsfaktorn GWP 100 för metan är För naturgas enligt bränsleförbrukningen och gasleverantörens (Swedgas) emissionsfaktor. Avgång av CO 2 vid reningsprocessen beräknas utifrån inkommen volym orenad gas och dess halt av CO 2 minus kvarstående halt av CO 2 i den uppgraderade gasen. Metanutsläppet redovisat i tabell 5 ovan räknas om till koldioxidekvivalenter Kväveoxidutsläpp Kväveoxid avgår till följd av den naturgasförbrukning som åtgår för uppgradering av biogas. I tabell 7 nedan redovisas den totala mängden kväveoxid beräknad utifrån bränsleförbrukningen och Naturvårdsverkets schablon (från Emissionsfaktorer och värmevärden 2018) för kväveoxidutsläpp från naturgas. 10 I enlighet med FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport. 13

15 Tabell 7. Kväveoxidutsläpp för året Källa NO x (kg) NO x (mg/mj bränsle) Förbränning av naturgas Utsläpp till vatten Orenad biogas från Gryaab innehåller en del fukt vilken avskiljs. Från kompressorn och från gaskylarna före torkarna avleds kondensvatten tillbaka till Gryaab. Vid kylning av koldioxid ovan tak avgår kondensvatten som leds till dagvatten. I övrigt avleds endast sanitärt vatten till avloppsnätet. 5.5 Markföroreningar I början på 2009 genomfördes en MIFO Fas 1 utredning. Tillsynsmyndigheten (Miljöförvaltningen) tog samma år del av utredningen och fastslog att vid en avveckling av verksamheten ska en översiktlig markundersökning göras i samråd med tillsynsmyndigheten. 5.6 Buller Gällande bullervillkor följs (se villkorsuppföljningen i avsnitt 3.3). Mätningar utfördes under 2007 och 2008 och resultatet finns redovisat i miljörapporter för 2008 och Den fortsatta efterlevnaden av villkoret följs upp i verksamhetens kontrollprogram, där det framgår att bullermätningar framgent enbart kommer att göras vid förändringar som kan påverka bullernivån, i samband med bullerklagomål eller på begäran från tillsynsmyndigheten. Någon bullermätning har inte varit aktuell att genomföra under året. Några bullerklagomål har inte inkommit under året. 5.7 Kemikaliehantering De kemikalier som används på Gasendal finns förtecknade i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Från systemet erhålls en kemikalieförteckning med specifika kemikalier för anläggningen, se separat förteckning (bilaga 1). Kemikalierna är bedömda av Göteborg Energis kemikalieansvarig och godkända att användas på anläggningen. I bilagan redovisas inköpta mängder under året, dock inte hygienprodukter såsom diskmedel och tvål. Under året har tre fat av aminen Ucarsol AP Solvent 814 lagrats på anläggningen, men dessa fat användes innan årsskiftet. En extra behållare med Scentinel T (THT, odöriseringsmedel) förvaras intill den som är ansluten för dosering. I övrig finns bara mindre mängder kemikalier/oljor i lager. Samtliga flytande kemikalier (dunkar, mindre behållare och sprayflaskor) förvaras inlåst, under tak och inom invallning. Det finns också en mindre cistern innehållande diesel till nöddieselgeneratorn inomhus och en större cistern för propan utomhus. I processen finns ca 5500 liter aminlösning (ca 45 % Ucarsol AP Solvent löst i vatten) fördelat i två torn. Köldmedium av typen R407C finns i kylmaskiner tillhörande biogasanläggningen, varav två aggregat finns på fastigheten och två är belägna nere på GRYAAB:s fastighet. Inget köldmedium har fyllts på under Köldmedierapport skickas in separat till Miljöförvaltningen. 14

16 I en av de kemiska produkter som används på anläggningen, Propan, ingår riskminskningsämnet etylmerkaptan. Koncentrationen är dock mindre än 0,1 %, vilket innebär undantag från klassningen. Även koncentrationen butadien är mindre än 0,1 %. Innan biogasen matas ut på naturgasnätet tillsättas propan för att den inmatade gasen skall få samma egenskaper som den gas som finns i naturgassystemet. Det pågår sedan en längre tid tillbaka en diskussion med nätägaren och distributören kring möjligheten att helt sluta med tillsatsen av propan då bolaget vill kunna leverera en helt fossilfri biogas. I nuläget finns dock ingen möjlighet att sluta med inblandningen. Produkten Ucarsol AP Solvent 814, som används för att uppgradera biogasen, innehåller ett ämne, Piperarzin, som är ett riskminskningsämne. Ett aktivt arbete för att hitta en möjlig ersättningsprodukt pågår, men ingen ersättare har kunnat identifieras. Skumdämpningsmedlet Ucarsol GT-10 Antifoam, som inte tillsats processen på flera år, innehåller ett utfasningsämne och bevakas på Göteborg Energis utfasningslista. I nuläget finns dock ingen ersättningskemikalie. 5.8 Avfallshantering Inom Göteborg Energi finns olika styrande dokument för att säkerställa att avfall hanteras i enlighet med gällande lagstiftning och andra krav bl.a. rutiner, avfallsplaner, avfallsmanualer och avfallsguider. Avfall uppkommer endast i mycket små mängder på anläggningen. Exempel på farligt avfall som uppstår är trasor och annat absorptionsmaterial samt spillolja från byte av olja i kompressorerna. En mindre avfallsstation finns iordningsställd och hämtning direkt från anläggningen beställs vid behov. Uppgifter om avfall som hämtats av extern transportör från anläggningen redovisas i tabell 8 nedan. Tabell 8. Avfall som hämtats från anläggningen av extern entreprenör under året Avfallsslag Farligt avfall EWC kod Transportör Mottagare Mängd Fint brännbart verksamhetsavfall Renova Renova 772 kg Skrot Renova Renova kg Fast oljeavfall x Renova Renova 44 kg Torkdukar (amin) x Renova Renova 15 kg Alkaliska tvättvätskor (amin) Glykolblandat vatten x Renova Renova 420 kg x Renova Renova 120 kg 15

17 Processvatten (kondens) x Ragnsells Ragnsells 2020 kg Tillstånd finns för egen transport av farligt avfall, se avsnitt Det innebär att visst avfall, som det saknas sortering för på anläggningen, kan transporteras till en av de större anläggningar där särskilt iordningställda platser för sortering och hämtning av avfall finns. Redovisningen av dessa mindre mängder farligt avfall hamnar i så fall på den större anläggningen. 5.9 Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi Koncernen Göteborg Energi har ett gemensamt mål att minska utsläpp av fossil koldioxid. Målet är nedbrutet i delmål där olika verksamhetsområden inom koncernen bidrar på olika sätt. För produktionsanläggningarna finns ett delmål om att minska koldioxid bland annat genom minskad värme- och elförbrukning. För att nå målet pågår ett arbete utifrån genomförda energikartläggningar och framtagna åtgärdsförslag. En energikartläggning genomfördes vid Gasendal under hösten 2015 av en extern energikartläggare. I rapporten redovisas ett flertal åtgärdsförslag och under 2016 gjordes en utredning för att prioritera och planera åtgärder. Belysning byts ut mot LED allt efterhand som den behöver ersättas. Befintlig panna för uppvärmning av processen byts ut under 2018 och förberedelser för detta har genomförts under Under 2017 har ett projekt som avser att förbättra kylningen av processen och som innebär minskad elförbrukning påbörjats. Projektet kommer att slutföras under första halvåret På Gasendal är en viktig punkt i arbetet med att hushålla med råvaror och energi en optimering av processen, något som pågår kontinuerligt. 16

18 Bilaga 1 Kemikalieförteckning Gasendal (3) Produkt Klassificering Förbrukning Produkttyp Ingående ämne CAS-nr. Ingående ämnes klassificering Halt Förbrukning Restriktionslistor Kommentar Absol 0 l Saneringsmedel Inbäddad sand, som fyllmedel 20-30% 0-0 l innehållande kvarts (SiO2 ) % 0-0 l Kalciumsilikathydrat huvudsakligen tobermorit, dvs. (CaO)5 (SiO2 )6 (H2O) % 0-0 l ALUMINO - SILICATE (TROCKENPERLEN ORANGE) Biogas Flam. Gas 1; H220; H280; 0 l Absorbent Kalciumsulfatfaser anges som [SO4]2-, dvs gips (CaSO4 2 H2O) eller anhydrit (CaSO4) % 0-0 l ALUMINO - SILICATE % 0-0 metan Flam. Gas 1; H220; H280; % 0-0 Compacted salt (Broxo / Broxetten / Broxo Blocks) 0 l Natriumklorid % 0-0 Diesel utan RME DOWCAL 10 amp; SOLUTIONS (ETANDIOL HEAT TRANSFER FLUID) Dowcal 100 amp; SOLUTIONS (ETANDIOL HEAT TRANSFER FLUID) Asp. tox. 1; Skin Irrit. 2; STOT SE 3; Aquatic Chronic 2; H304; H315; H336; H411; 0 l destillat (petroleum), vätebehandlade lätta Acute tox. 4; STOT RE 2; 0 l Köldbärare H373; H302; 1,2-ETANDIOL Acute tox. 4; Skin Irrit. 2; Eye Irrit. 2; STOT RE 2; H302; H315; H319; H373; 1875 l Köldbärare Asp. tox. 1; Aquatic Chronic 2; Skin Irrit. 2; STOT SE 3; H304; H315; H336; H411; 95-99% 0-0 Acute tox. 4; STOT RE 2; H302; H373; % 0-0 l AFS 2015_7 HGV_ Natriumbensoat Eye Irrit. 2; H319; 1-5% 0-0 l Acute tox. 4; STOT RE 2; H302; 1,2-ETANDIOL H373; 25-96% 468, l AFS 2015_7 HGV_ Prio Utfasning_170504, Prio UtfasUtanKomplexaKolväten, Reach bilaga XVII_ BORON POTASSIUM OXIDE TETRAHYDRATE Repr. 2; H361d; 1-5% 18,75-93,75 l NATRIUMHYDROXID Skin Corr. 1A; Met. Corr. 1; Eye Dam. 1; H290; H314; H318; 0-2% 0-37,5 l AFS 2015_7 HGV_ DOWCAL 200 Heat Transfer Fluid EUH210; 50 l Köldbärare Kaliumtetraborat, 4-hydrat % 0-1 l natriumbensoat Eye Irrit. 2; H319; 0-3.5% 0-1,75 l Propylenglykol % 12,5-48 l Vatten % 0-37,5 l ENVIROCARB AP kg Aktivt kol ACTIVATED CARBON HDS (*WEL) % 0-0 kg Firestop Sealant 3000 EUH208; EUH210; 0 l Fogmassa silikonelastomer % 0-0 l Trimetoxi(metyl)silan H317; 0-1% 0-0 l GASBLANDNING Flam. Gas 1; H220; H280; 10 l Kalibrergas Koldioxid H280; % 0,999-0,999 l AFS 2015_7 HGV_ ( ) Metan Flam. Gas 1; H220; H280; % 9,999-9,999 l Gasol Flam. Gas 1; H220; H280; 11 kg Gas Propan Flam. Gas 1; H280; H220; 0-95% 0-10,45 kg Gryaab Råbiogas Flam. Gas 1; H220; H280; koldioxid H280; 35-45% 0-0 AFS 2015_7 HGV_ För förbrukning se metan Flam. Gas 1; H220; H280; 55-65% 0-0 produktionsdata. HTC (High Tack Chain Lube), H222; H229; 0 l Smörjolja Aerosol n-butan Flam. Gas 1; H220; 16-17% 0-0 l Propan Flam. Gas 1; H220; 16-17% 0-0 l Smörjoljor (petroleum), C20-50, vätebehandlade neutrala oljebaserade, högviskösa Asp. tox. 1; H304; 44-45% 0-0 l Prio Utfasning_170504, Reach bilaga XVII_170830, SIN- List_ Flam. Liq. 2; Eye Irrit. 2; 0 l Spolarvätska Acute tox. 4; STOT RE 2; H302; H225; H319; 1,2-etandiol, etylenglykol H373; 1-5% 0-0 l AFS 2015_7 HGV_ LAHEGA SPOLARVÄTSKA etanol Flam. Liq. 2; Eye Irrit. 2; H225; H319; % 0-0 l AFS 2015_7 HGV_ Locher Pasta Special 0 kg Tätningsmedel TALK Acute tox. 4; H332; 0-20% 0-0 kg AFS 2015_7 HGV_ LOCTITE 460 Aquatic Chronic 3; H412; 0 kg Lim 2,2'-Metylenbis(4-metyl-6-tert-butylfenol) Repr. 2; H361; 0.1-1% 0-0 kg Prio Riskminskning_ EUH202; Bis(3-ethyl-5-methyl-4- maleimidophenyl)methane H400; H410; % 0-0 kg B-metoxietylcyanoakrylat % 0-0 kg Produceras på anläggningen. Innehåller utfasningsämne >0,1%, upptäcktes ev. efter uppdatering av SDB. Smörjoljor (petroleum) klassificeras inte som cancerframkallande eftersom det kan visas att det innehåller < 3% (vikt/vikt) DMSO-extrakt. n-butan< 0,1 % butadien Uppdaterad formula 2016: numera innehåller produkten reproduktionsstörande ämne lägre graden >0,1%, dvs är utfasningskemikalie enligt GE:s kriterier./ Hydrokinon Acute tox. 4; Skin Sens. 1; Eye Dam. 1; Muta. 2; Carc. 2; Aquatic Acute 1; Aquatic Chronic 1; H400; H410; H351; H341; H302; H318; H317; % 0-0 kg LOCTITE AFS 2015_7 HGV_151124, Prio Riskminskning_170504

19 Bilaga 1 Kemikalieförteckning Gasendal (3) Prio Utfasning_170504, Prio UtfasUtanKomplexaKolväten, Reach bilaga XVII_ Rapporteras separat. Innehåller komplexa kolväten som dock är undantagna klassning som cancerogen. lt;20 % C02 % % CH4 % N2 Flam. Gas 1; H220; H280; 0 l Kalibrergas Foldioxid H280; % 0-0 l AFS 2015_7 HGV_ Metan Flam. Gas 1; H220; H280; 70-70% 0-0 l Nitrogen H280; % 0-0 l MOBIL SHC l Cirkulationsolja Dec-1-en, homopolymer, vätebehandlad dec-1- en, oligomerer, vätebehandlade Asp. tox. 1; H304; 30-40% 0-0 l Trifenylfosfat Aquatic Acute 1; Aquatic Chronic 1; H400; H410; % 0-0 l SIN-List_ Nitrogen, komprimerad H280; 720 l Gas Nitrogen H280; % l Propan Flam. Gas 1; H220; H280; 1022 ton Inte klassad som CMR-ämne då produkten innehåller <0,1% butadien. PSL (Penetrating Spray Lube), Aerosol Asp. tox. 1; Skin Irrit. 2; Skin Sens. 1; Eye Irrit. 2; Aquatic Chronic 2; Aerosol 1; H222; H229; H304; H315; H319; H317; H411; butan C4H Flam. Gas 1; H220; 0-5% 0-0 ton etan Flam. Gas 1; H220; 0-2% 0-0 ton Prio Utfasning_170504, Prio UtfasUtanKomplexaKolväten, Reach bilaga XVII_ Flam. Liq. 2; Aquatic Acute 1; Aquatic Chronic 1; Acute tox. 4; H225; H332; etylmerkaptan H410; H400; % 0-0 ton Prio Riskminskning_ pentan Flam. Liq. 2; Asp. tox. 1; Aquatic Chronic 2; STOT SE 3; EUH066; H225; H304; H336; H411; 0-0.5% 0-0 ton AFS 2015_7 HGV_ Propan (l) C3H Flam. Gas 1; H220; H280; % 0-0 ton 0 l Smörjmedel Ämnet klassificeras inte som Butoxipolypropylen glykol Acute tox. 4; Skin Irrit. 2; Eye Irrit. 2; H302; H315; H319; 10-15% 0-0 l Citrus, extrakt Flam. Liq. 3; Asp. tox. 1; Skin Irrit. 2; Skin Sens. 1; Aquatic Acute 1; Aquatic Chronic 1; H226; H304; H315; H317; H400; H410; 1-2.5% 0-0 l Isobutan Flam. Gas 1; H220; 1-5% 0-0 l Lact.; Aquatic Acute 1; Aquatic Klorerade paraffiner (C14 C16) Chronic 1; H362; H400; H410; % 0-0 l Prio Utfasning_170504, Prio UtfasUtanKomplexaKolväten, Reach bilaga XVII_ Hormoner GBG kemikalieplan 201, SIN-List_ R 407C H280; Köldmedium n-butan Flam. Gas 1; H220; 10-15% 0-0 l Propan Flam. Gas 1; H220; 15-20% 0-0 l Vit mineralolja (petroleum) Asp. tox. 1; H304; 40-50% 0-0 l AFS 2015_7 HGV_151124, Begränsningslistan KemI_ AFS 2015_7 HGV_151124, Begränsningslistan KemI_ ,1,1,2-Tetrafluoretan (R 134a) H280; 50-54% 0-0 Difluormetan (R 32) Flam. Gas 1; H220; H280; 21-25% 0-0 Begränsningslistan KemI_ Pentafluoretan (R 125) H280; 23-27% 0-0 Roto-Inject Fluid 0 l Maskinolja Interchangeable low viscosity base oil (lt;20,5 Asp. tox. 1; H304; 0-90% 0-0 Scentinel T Gas Odorant (Tetrahydrotiofen) Odöriseringsmedel Flam. Liq. 2; Acute tox. 4; Acute tox. 4; Skin Irrit. 2; Eye Irrit. 2; Acute tox. 4; Aquatic Chronic 3; H225; H302; H312; H332; H319; H315; H412; 45 kg Sikasil-C EUH208; EUH210; 0 l Fogmassa Tetrahydrothiophene aminopropyltrietoxisilan Flam. Liq. 2; Acute tox. 4; Acute tox. 4; Skin Irrit. 2; Eye Irrit. 2; Acute tox. 4; Aquatic Chronic 3; H225; H302; H312; H315; H319; H332; H412; % 44,55-45 kg Acute tox. 4; Skin Corr. 1B; Skin Sens. 1; H302; H314; H317; 0-1% 0-0 l destillat (petroleum), vätebehandlade medeltunga Asp. tox. 1; H304; 2.5-5% 0-0 l Silsesquioxanes, 3-aminoproyl Me, etoxyterminerad Flam. Liq. 3; Skin Irrit. 2; Eye Irrit. 2; H226; H315; H319; 2.5-3% 0-0 l

20 Bilaga 1 Kemikalieförteckning Gasendal (3) trimethoxy(methyl)silan [1] Flam. Liq. 2, H225; Skin Irrit. 2, H % 0,009-0,045 l Flam. Liq. 3, H226; Acute tox. 4, Trimetoxivinylsilan [1] H % 0,009-0,027 l Sikasil-C Transparent Xi, Xi,F, Xn,R10-20, R10-36/38, R11-38, R l Fogmassa destillat (petroleum), vätebehandlade medeltunga [1] Asp. tox. 1, H % 0,09 l Silsesquioxanes, 3-aminopropyl Me, ethoxyterminated [1] Flam. Liq. 3, H226; Skin Irrit. 2, H315; Eye Irrit. 2, H % 0,009-0,045 l Prio Utfasning_170504, Reach bilaga XVII_170830, SIN- List_ Innehåller petrolium, men är oklassad. SP Diamantsuspension, emulsion 0 l 0-0 l UCARSOL AP Solvent 814 Skin Corr. 1B; Skin Sens. 1; 660 kg Oxidationsmedel (COOAB 114 (COOAB)) Resp. Sens. 1; Repr. 2; 2,2 -Metyliminodietanol Eye Irrit. 2; H319; 0-80% kg H314; H317; H334; H361; UCARSOL GT-10 Antifoam 0 l piperazin Skin Corr. 1B; Skin Sens. 1; Resp. Sens. 1; Eye Dam. 1; Repr. 2; H314; H317; H318; H334; H361; 0-25% kg Polydimetylsiloxan % 0-0 l AFS 2015_7 HGV_151124, Prio Riskminskning_ Utfasningskemikalie enligt GE:s kriterier. Utredning 2016 visade att det i nuläget inte är möjligt att hitta någon ersättare till produkten. Utfasningskemikalie enligt GE:s kriterier. Hormonstörande ämne (nytt ämne i produkten 2016). Wobst Läcksökningspray H229; 0 l Diverse Polyetylenglykol oktylfenyleter Acute tox. 4; Eye Dam. 1; Aquatic Chronic 2; H411; H318; H302; % 0-0 l Polyglycol % 0-0 l Silcone Polymer - 0-5% 0-0 l vatten % 0-0 l Hormoner GBG kemikalieplan 201, Prio Utfasning_170504, Prio UtfasUtanKomplexaKolväten, SIN- List_ Decan-1-ol, ethoxyliert (8EO) Acute tox. 4; Eye Irrit. 2; H319; H302; 2.5-3% 0-0 l koldioxid H280; 1-2.5% 0-0 l AFS 2015_7 HGV_ propan-1,2-diol % 0-0 l

21 Göteborg Energi AB. Box Göteborg goteborgenergi.se