Producentpärm för Grundcertifiering Gris

Grundcertifiering Gris Giltig från 2010-03-01 Producentpärm för Grundcertifiering Gris Hej, I denna pärm finns information och dokumentation som ska hjälpa dig att uppfylla kraven för certifiering inom grisproduktion. Du hittar även journalmallar samt flikar där du kan sätta in dina egna dokument. Dokumentationen kan med fördel flyttas till en annan pärm/andra pärmar. Du kan antingen flytta all dokumentation från en flik eller enstaka dokument. OBS! Notera i innehållsföreckningen var dokumentationen finns (då går den snabbare att hitta vid behov, t.ex. vid revision). Materialet i pärmen är framtaget genom ett samarbete mellan Sigill Kvalitetssystem AB och Svenska Pig. Mycket av informationen grundar sig också på De nationella branschriktlinjerna för livsmedels- och fodersäkerhet vid grisproduktion som är framtaget av Sveriges Grisföretagare och LRF år 2010. Vår förhoppning är att detta material ska vara er till hjälp vid certifieringen. Sören Persson, VD Sigill Kvalitetssystem AB Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Innehållsförteckning Giltig från 2010-03-01 Dokument Grundcertifiering Handbok med regler Checklista Eventuell åtgärdsplan Plats för revisionsprotokoll Flik 1 Notering, om alternativ plats Miljöhusesyn Utdrag ur Miljöhusesyn, 2010 2 Stallmiljö Information om ventilation och stallmiljö Plats för resultat av ev. stallmiljöundersökning Plats för ev. protokoll från djurskyddsinspektion Information om utrymmeskrav (Broschyren Djurskyddsbestämmelser GRIS, Jordbruksinformation, 1-2009) Journalföring, märkning och spårbarhet av grisar Information om journalföring, märkning och spårbarhet av grisar Plats för stalljournal över grisar Journal över inköpta smågrisar (ev. leveranssedel) Journal över sålda smågrisar (ev. leveranssedel) Journal över levererade slaktgrisar (ev. intransportsedel) Djuromsorg Information om djuromsorg och skötsel Plats för ev. skriftliga skötselrutiner Mall för skriftliga skötselrutiner (exempel) Plats för ev. skriftliga avlivningsrutiner Broschyren Hantering vid avlivning av gris Jordbruksinformation, 14-2009 Avel Information om dokumentation för avelsdjur Journal inköpta livdjur Journal sålda livdjur Journal härstamning av egna livdjur Betäckningsjournal Foder och utfodring Information om foder, vatten och utfodring Loggbok för inköpta foderråvaror och/eller fodermedel (ev. följesedel) Plats för godkännande av fiskmjöl i foder 3 4 5 6 7 Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Innehållsförteckning Giltig från 2010-03-01 Läkemedel och veterinärbehandlingar Information om läkemedel och veterinärbehandlingar Behandlingsjournal Journal järninjektioner Journal vaccinationer Rutiner för särhållning av behandlade djur Hälsointyg för djur köpta eller sålda inom karensperioden för läkemedel Läkemedelsjournal vid villkorad läkemedelsanvändning (D155) Plats för ev. intyg i Villkorad läkemedelsanvändning Plats för ev. djurskyddsdeklaration Branschriktlinjer vid inblandning av läkemedel, fodertillsatser, i den egna foderanläggningen Loggbok för inblandning av läkemedel i foder (D115) Rapport för förbrukning av läkemedel (D109) Rapport om foderanläggning (D192) 8 Smittskydd Information om smittskydd Besöksjournal Visitor s certificate Plats för djurhälsoveterinärs besöksjournal Plats för ev analysresultat gällande smittsamma sjukdomar eller zoonoser Plats för tillstånd vid destruktion på gården Broschyren Smittskydd vid besök på grisgårdar Broschyren Gårdsbesök med omtanke Transport Mall för djurägarförsäkran Besiktning av djur före lastning 9 10 Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 3 Stallmiljö Giltig från 2010-03-01 Ventilation och stallmiljö Termisk komfort Stallet ska ha en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen. Ventilationen är en av de viktigare faktorerna för att få en fungerande stallmiljö. Termisk komfort är när grisen upplever klimatet som komfortabelt och den varken behöver extra värmeproduktion för att hålla värmen eller den behöver anstränga sig genom att svetta/flåsa för att uppnå avkylning. Grisars liggbeteende visar hur de upplever termisk komfort och är oftast den säkraste temperaturmätaren. Luftfuktighet Huvudregeln är att den relativa luftfuktigheten i ett värmeisolerat stall under vintern inte får vara högre än 80 %. Undantaget är om temperaturen i stallet är lägre än +10 o C. Då gäller tabellens värden för högsta tillåtna relativa luftfuktighet vid respektive innertemperatur i stallet. Tabell. Högsta tillåtna relativa luftfuktighet vid respektive innertemperatur i stallet Stalltemperatur Max. relativ luft- + o C fuktighet, % 9 81 8 82 7 83 6 84 5 85 4 86 3 87 2 88 1 89 0 90 Inne i ett oisolerat stall får den relativa luftfuktigheten överstiga uteluftens relativa luftfuktighet med högst 10 %. Luftens gasinnehåll Dålig luftkvalitet indikerar på bristande ventilation. Gränsvärden för luftföroreningar är: Ammoniak 10 ppm Koldioxid 3000 ppm. Svavelväte 0,5 ppm. Organiskt damm 10 mg/m 3. Utgödslingssystem ska vara utformade så att djur i en stallavdelning inte kommer i direktkontakt med gödsel från någon annan avdelning. Utgödsling ska ske med högst 14 dagars intervall. Luft får inte tas in i en stallavdelning via ett utgödslings- eller urindräneringssystem. Luft får inte heller tas in via ett annat utrymme där det kan finnas smittämnen eller luftföroreningar som kan påverka djuren negativt. Skydd ska finnas i form av gasavsug och gummidukar i tvärkulvert mot gödselbehållare. Öppningar mellan stallavdelningar (t.ex. dörrar) ska kunna stängas och vara stängda när de inte används. Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm Källa:

Grundcertifiering Gris Flik 3 Stallmiljö Giltig från 2010-03-01 Ventliationsanläggningen I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation (öppningsbara dörrar och fönster) och stallavdelningarna ska ha godkänt larm. Kontrollera: Att det finns tillräckligt med luftintag och frånluftning i form av fläktar, självdragstrummor, öppen nock etc. Att ventilationsutrustningen fungerar som den ska (hel, injusterad och ren ). Att placering av luftintagen fördelar frisk luft direkt till alla djur. Att luftintagens placering och utformning inte orsakar drag eller kallras på djuren. Att ev. reglersystem för ventilationen fungerar på ett godtagbart sätt. Att tillskottsvärme finns i stallavdelningar för växande grisar. På vintern behövs värme under väggintag för att undvika kallras. Det är också viktigt att inredningar ger möjlighet till lä. Att fläktarna startar automatiskt efter kortare strömbortfall. Minimiventilationen ska dim ensioneras så att koldioxidhalten är max 3000 ppm. Underhåll av ventilation För att undvika problem med ventilationen är det viktigt att veta hur ventilations- ställs in och underhålls. Som hjälp för att undersöka om ventilation och anläggningarna stallmiljö uppfyller gällande krav kan man t ex använda Jordbruksverkets Vägledning för kontrollmyndigheter m. fl. Bilaga Gris (Dnr 31-2401/09), se länk på www.grundcert.se. Stallmiljöundersökning Vid misstanke om brister i stallmiljön bör en stallmiljöundersökning utföras. Stallmiljöundersökningen syftar till att kontrollera gränsvärden för luftföroreningar i stallet samt kraven på inredning och utrustning. Kontakta din installatör eller byggnadsrådgivare för undersökning. Du ska utforma inredning och utrustning i ett stall så att dina djur inte riskerar att skadas. Inredningen får inte heller på något annat sätt vara en risk för djurens hälsa, hindra dina grisars rörelsefrihet eller vara störande för dem. Utgödslingssystem i öppna skrapgångar ska vara utformade och skötta så att dina grisar inte skadas. Utrymmeskrav Utrymmena ska vara så rymliga att alla djur kan ligga ner samtidigt samt röra sig obehindrat. Utforma utrymmena så att dina grisar kan bete sig naturligt. Läs mer om utrymmeskraven i broschyren Djurskyddsbestämmelser GRIS under denna flik. Källa: Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 3 Stallmiljö Giltig från 2010-03-01 Fönster och belysning Ett stall för grisar måste ha fönster eller andra insläpp för dagsljus. Undantag finns för stallar som var i bruk före den 1 juli 1989. Dessa behöver inte ha fönster om det inte görs en tilleller ombyggnad som kräver förprövning. Enligt Jordbruksverkets anvisningar för kontrollmyndigheter bör den totala fönsterytans storlek minst motsvara 3-5 % av golvytan. Stallet ska ha belysning som inte orsakar grisarna obehag. Belysningen ska vara fast monterad och göra det lätt att se till djuren. Om du har en ligghall för utegångsdjur behöver belysningen i ligghallen inte vara fast monterad om du har bra belysning som är ordnad på något annat sätt. Riktvärdet för belysningsstyrka är i Jordbruksverkets vägledning för kontrollmyndigheter ca 75 lux vilket, med endast lysrör, motsvarar 2,5-4,5 W/m 2 golvyta. Fönster, belysning och elektriska ledningar ska vara utfromade så att djuren inte riskerar att skada sig. Larm Om du har grisar i en stallavdelning som är mekaniskt ventilerad ska det finnas larm som på ett betryggande sätt varnar för: övertemperatur strömavbrott fel på larmanordningen fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation (från 1 oktober 2009). Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny omgång djur. Larm behövs inte för avdelningar med plats för färre än 30 vuxna grisar eller för avdelningar med plats för färre än 150 växande grisar över 20 kg. Dessa undantag började gälla från 1 oktober, förutsatt att nödventilationen öppnas automatiskt vid övertemperatur och vid strömavbrott. Från 1 oktober 2009 ska larmanordningen vara utformad så att larmet uppmärksammas på ett betryggande sätt. Det sätt som larmanordningen ska varna djurhållaren på beror t.ex. på avståndet mellan stallet och bostaden/personalen, hur ofta djuren ses till, djurtäthet i stallet, stallets luftvolym, typ av nödventilation etc. Ju högre risken är att djuren utsätts för lidande om ventilationen slutar fungera, desto högre säkerhet måste finnas inbyggd i larmanordningen. I vissa anläggningar kan det vara tillräckligt med en varningslampa, siren eller dylikt, medan det i andra anläggningar krävs t.ex. telelarm kopplat till en eller flera nyckelpersoner för att inte riskera att djuren utsätts för lidande. Kontakta Länsstyrelsen om du är tveksam på om vilket larm som krävs för ditt stall. Enligt djurskyddsföreskrifterna ska det finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet ska upprätthållas vid elavbrott. Planen ska gälla för att hålla ett acceptabelt djurskydd avseende ventilation, vattenförsörjning, utgödsling och belysning. Källa: Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 4 Journalföring och märkning Giltig från 2010-03-01 Journalföring, märkning och spårbarhet av grisar Det ska föras en stalljournal för alla produktionsplatser där grisar föds upp. Händelser som ska journalföras är: 1. Antal djur som finns på produktionsplatsen när journalföringen startar (ingående balans). 2. Antal djur som kommer till produktionsplatsen och varifrån de kommer. 3. Antal djur som lämnar produktionsplatsen och vart de lämnas. 4. Antal djur som dör i besättningen, samt anledning till dödsfallet. Journalföringen kan till exem pel ske i PigW in programmet eller i stalljournal fram tagen av Jordbruksverket. Stalljournal finns att beställa från Jordbruksverket, www.jordbruksverket.se. Även bakom denna flik finns olika exempel på journaler som kan föras över djur som säljs eller köps till besättningen. Det är godkänt att använda egen journal så länge kraven på dokumentation är uppfyllda. Dokumentation: I journalen ska datum anges för de förändringar som skett, och vid förflyttningar ska den mottagande eller lämnande besättningens produktionsplatsnummer eller namn och a dress anges. Uppgifterna i punkt 1-3 ska sparas i 3 år. Antal djur som dör, samt anledningen ska sparas i 5 år. Inköpta och sålda djur, alla kategorier Djuren ska vara märkta med födelsebesättningens produktionsplatsnummer. Djur ska märkas snarast möjligt och senast när de lämnar sin födelsebesättning. Djur som dör i sin födelsebesättning behöver inte vara märkta om de lämnas till en destruktionsanläggning. Märkningen ska vara utförd med tatuering eller godkänd öronbricka. Inköpta och sålda djur ska journalföras i stalljournalen. Leveranssedlar är godkända som journal. Spar leveranssedlar i tre år. Källa: Sveriges Grisföretagare & LRF, 2010, Nationella branschriktlinjer för livsmedelsoch fodersäkerhet vid grisproduktion. Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 4 Journalföring och märkning Giltig från 2010-03-01 Inköpta smågrisar Inköpta till (PPN): Datum Antal djur Inköpta från (PPN) Hänvisning till leveranssedel Källa: Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 4 Journalföring och märkning Giltig från 2010-03-01 Sålda smågrisar Sålda från (PPN): Datum Antal djur Sålda till (PPN) Hänvisning till leveranssedel Källa: Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 4 Journalföring och märkning Giltig från 2010-03-01 Levererade slaktgrisar Levererade från (PPN): Datum Antal djur Levererade till (Slakteri) Hänvisning till leveranssedel Källa: Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 5 Djuromsorg Giltig från 2010-03-01 Djuromsorg och skötsel Skötselrutiner Enligt regeln i Grundcertifiering Gris ska skötselrutiner antingen vara muntliga eller skriftliga. Oavsett om rutinerna är muntliga eller skriftliga är det viktigt att all berörd personal känner till rutinerna och följer dem. Behovet av skriftliga rutiner kan variera beroende på företagets art och storlek, t.ex. hur många som arbetar i verksamheten och omsättning av personal. Det finns större anledning till skriftliga rutiner om det är många som arbetar i verksamheten. Rengöring Det ska finnas rutiner för regelbunden rengöring som är effektiv och ändamålsenlig. Enligt djurskyddslagstiftningen ska noggrann rengöring ske vid omgångsuppfödning inför varje ny omgång (vid kontinuerlig uppfödning ska noggrann rengöring göras minst en gång per år).utgödsling ska ske dagligen (gäller inte för djupströbädd). Rengöring underlättas när lokaler och utrustning är utformade och i sådant skick att smuts inte ansamlas och att det är lätt att komma åt. Sjuka djur och djur som behöver särskild omvårdnad Sjuka eller skadade djur måste snarast ges nödvändig vård om inte sjukdomen eller skadan är så svår att djuret måste avlivas omedelbart. Djur som behöver särskild omvårdnad eller behandling kan ges vård i befintlig box eller i sjukbox. Behandlingar ska utföras enligt veterinärens ordination, se flik 8. Det ska finnas minst en tillgänglig plats i sjukbox för vart 25:e djur. Hantering vid avlivning av gris Den person som ansvarar och utför bedövning och avlivning ska muntligen eller skriftligt kunna redogöra för rutinerna kring bedövning och avlivning av grisar. Den person som utför hantering, bedövning och avlivning ska ha erforderliga kunskaper om de metoder som används samt om hur utrustningen ska hanteras. Rutiner för hantering, bedövning och avlivning ska kunna redogöras för, muntligen eller skriftligen. Avlivning av smågris (yngre än 14 dagar) med slag mot huvudet får bara ske med enstaka sjuka, skadade eller svaga djur. Slaget ska då utföras med sådan precision att det medför omedelbar medvetslöshet och död. Tillåtna avlivningsmetoder för smågrisar äldre än 14 dagar är avblodning efter bedövning med bultpistol eller kulvapen. Bultpistol eller kulvapen ska användas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet. Djurens rörelsefrihet ska begränsas så att vapnet kan anbringas på rätt sätt. Tillåtna fixeringsmetoder är användning av bedövningsbox, fasthållning av djurets huvud med grimma eller liknande samt manuell fasthållning av mindre djur. Läs mer om avlivning av gris i informationsbroschyren Hantering vid avlivning av gris under denna flik. Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 6 Avel Giltig från 2010-03-01 Avel Avel som kan medföra lidande för dina grisar är förbjuden. En gris får inte användas i avel om det medför en hög risk för dödfödslar, defekter hos avkommorna eller någon annan egenskap som kan riskera att djuren utsätts för lidande eller hindrar djuren att bete sig naturligt. Avelsprogrammen i Nordic Genetics och Avelspoolen tar hänsyn till detta. Härstamningen på de djur som används för avel i den egna besättningen ska journalföras. I journalföringen ska följande ingå: ID-nummer och födelseår Moderns ID-nummer, födelseår och ras Faderns ID-nummer, födelseår och ras Inköpta livdjur, gyltor, suggor och galtar, ska journalföras. I journalföringen ska följande ingå: ID-nummer, födelseår, eget produktionsplatsnummer (PPN) Inköpsdatum Djurnummer som kommer att användas i produktionen Uppgifter om besättning som djuret köpts in från; namn och produktionsplatsnummer (PPN) Försålda livdjur, gyltor, suggor och galtar, ska journalföras. I journalföringen ska följande ingå: ID-nummer, födelseår, eget produktionsplatsnummer (PPN) Uppgifter om besättning som djuret säljs till; namn och produktionsplatsnummer (PPN) Försäljningsdatum Besättningar som använder semin ska föra en betäcknings/seminjournal. I journalföringen ska följande ingå: Semindosens batchnummer Hondjurets identitet Semineringsdatum Dokumentation: Spar leveranssedlar/följesedlar. Journalerna i denna flik kan användas för att sammanställa vilka djur som sålts eller köpts in samt vilka batchnummer på semindoser som har använts. Hänvisa till leveranssedlar/följesedlar. Om flera olika batchnummer används skall detta dokumenteras. PigWin Sugg är godkänt för journalföring enligt Jordbruksverkets krav så länge de uppgifter som finns listade ovan är registrerade. Det går även bra att anpassa arbetslistor i PigWin Sugg och använda dessa som betäckningsjournaler ute i stallet. Dokumentationen ska sparas i 3 år. Källa: Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 6 Avel Giltig från 2010-03-01 Inköpta livdjur Inköpta till (PPN): Datum ID-nr Födelseår Inköpta från (Företag,PPN) Kontaktuppifter Hänvisning till leveranssedel Källa: Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 6 Avel Giltig från 2010-03-01 Sålda livdjur Sålda från (PPN): Datum ID-nr Födelseår Sålda till (Företag,PPN) Kontaktuppgifter Hänvisning till leveranssedel Källa: Sigill Kvalitessystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 6 Avel Giltig från 2010-03-01 Härstamning av egna livdjur Livdjurets ID nummer och födelseår Moder Moderns ID nummer och födelseår Moderns ras Faderns ID nummer Fader Faderns ras Egna noteringar Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 6 Avel Giltig från 2010-03-01 Betäckningsjournal Gruppnr: Box/Stall: ID-nr Hondjur Datum Batchnr Semindos Datum Batchnr Semindos Datum Batcnr Semindos Övriga anteckningar Källa: Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 6 Avel Giltig från 2010-03-01 Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 6 Avel Giltig från 2010-03-01 Betäckningsjournal Gruppnr: Box/Stall: ID-nr Hondjur Datum Batchnr Semindos Datum Batchnr Semindos Datum Batcnr Semindos Övriga anteckningar Källa: Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 6 Avel Giltig från 2010-03-01 Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 7 Foder, vatten och utfodring Giltig från 2010-03-01 Vatten Grisar ska ha fri tillgång till vatten av lämplig kvalitet. Med lämplig kvalitet menas att vattnet som ges till grisarna och som används vid rengöring ska vara rent. Med rent menas att det inte innehåller mikroorganismer eller skadliga ämnen i sådana mängder att det direkt eller indirekt kan påverka hälsokvaliteten på livsmedel eller djurens hälsa. Var extra uppmärksam på vattenkvaliteten vid grävda brunnar, jämfört med kommunalt vatten eller borrad brunn. Särskilt viktigt är detta när det är mycket regn och fara för ytvatteninträngning eller om det uppstår sjukdomsutbrott som tyder på att vattenkvaliteten är dålig. Tänk också på att det finns en risk för förorening genom läckage om gödselplattan/gödselbrunnen ligger i nära anslutning till vattenbrunnen. Om det finns tveksamheter om vattnets kvalitet bör analys av gårdens vatten göras (vatten som ges till djuren eller som används för rengöring av foderanläggningen). Rådgör med din djurhälsoveterinär eller rådgivare om vilka parametrar som bör analyseras utifrån ditt aktuella problem. Observera att djurskyddslagstiftningen kräver att grisar ska ha fri tillgång till dricksvatten. Rengöring bör ske regelbundet, gödsel och smuts ska avlägsnas effektivt från vattenbehållare och vattenautomater. Foder och utfodring Foderföretagare är alla de som odlar, hanterar, lagrar, transporterar, blandar, bearbetar foder eller utfodrar grisar med foder. Alla grisföretagare räknas som foderföretagare och ska vara registrerade hos Jordbruksverket (via Jordbruksverkets blankett D5). I vissa fall krävs särskild registrering/godkännande av anläggningen (via Jordbruksverkets blankett D192) t.ex. om du blandar in läkemedel i fodret eller använder vissa animaliska fodermedel, se nedan. Blankett D192 finns bakom flik 8 "Läkemedel..."och kan även fyllas i direkt på Jordbruksverkets hemsida, www.jordbruksverket.se. Uppgifter ska kunna ges om från vem foder har mottagits. Spårbarhet bakåt i kedjan innebär att du som foderföretagare ska kunna ange alla som du har tagit emot foder från samt typ av foder, mängd och datum. Det innebär också att du ska kunna visa dokumentation om din egen foderproduktion. Dokumentation: Spar följesedlar/leveranssedlar eller andra inköpshandlingar i tre år så det är möjligt att kunna spåra alla råvaru- och foderinköp till den som sålt eller på annat sätt avyttrat (bytt eller gett) foder till gården/anläggningen. Du kan också dokumentera spårbarheten genom att använda den loggbok som finns i producentpärmen. Det är tillräckligt att bara spara följesedlar/leveranssedlar under förutsättning att de innehåller den information som krävs och att de är ordnade så att de kan visas upp vid revision. Foder ska lagras under hygieniska förhållanden. Foder ska skyddas från fukt och skadedjur. Förvaring bör ske i täckta/förslutna behållare eller med annan form av skydd. Djur inklusive skadedjur bör så långt möjligt förhindras att ha direktkontakt med foderlager. Branschen rekommenderar att vattenhalt och temperatur i t.ex. lagrad spannmål regelbundet kontrolleras under lagringen. Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 7 Foder, vatten och utfodring Giltig från 2010-03-01 Foder ska förvaras och hanteras så att det inte kan förorenas. Stallgödsel, handelsgödsel, organiska gödselmedel, växtskyddsmedel, bekämpningsmedel (t.ex. råttgift), läkemedel, utsäde, avfall och farliga ämnen ska lagras tydligt avskilt från foder. Med avskilt menas att foder lagras på behörigt avstånd eller om möjligt i annan lokal så att det inte finns någon risk för att fodret förorenas. Vid användning av foder som innehåller fiskmjöl ska följande krav uppfyllas: Fiskmjöl får ges till grisar. Sker blandningen på gården krävs särskild registrering (Jordbruksverkets blankett D192). Enligt branschöverenskommelser är inblandningen av fiskmjöl i slaktgrisfoder reglerat till max 0,7 % vid ett energiinnehåll av 12,2 MJ/kg foder. Dokumentation: Varje leverans av fiskmjöl ska åtföljas av ett handelsdokument (som ska uppfylla kraven i lagstiftningen om animaliska biprodukter). Dokumentationen ska sparas i två år. OBS. Om du blandar läkemedel eller fodertillsatser i foder eller i vatten på gården, läs mer under flik 8. Källa: Sveriges Grisföretagare & LRF, 2010, Nationella branschriktlinjer för livsmedel- och fodersäkerhet vid grisproduktion Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 7 Foder, vatten och utfodring Giltig från 2010-03-01 Loggbok för inköpta foderråvaror och/eller fodermedel Råvara/Fodertyp Silo/Ficka Datum Volym Leveranssedel Källa: Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 8 Läkemedel och veterinärbehandlingar Giltig från 2010-03-01 Läkemedel och veterinärbehandlingar Den som utför läkemedelsbehandling, inklusive injektioner ska ha genomgått utbildning. Om villkorad läkemedelsanvändning tillämpas ska alla på gården som utför behandling ha genomgått Jordbruksverkets utbildning för villkorad läkemedelsanvändning. Utbildningsbevis ska finnas tillgängligt. Kontakta Svenska Djurhälsovården för mer information om utbildningen, www.svdhv.org. För läkemedelsjournal vid villkorad läkemedelsanvändning finns Jordbruksverkets blankett D155, bakom denna flik. Om gården inte tillämpar villkorad läkemedelsanvändning ska behandlingar med läkemedel och injektioner utföras av veterinär. Veterinärens praktikjournal/behandlingsbevis ska sparas och kunna visas upp. Djurskyddsdeklaration Vid villkorad läkemedelsanvändning ska djurskyddsdeklaration kunna visas upp. Djurskyddsdeklarationerna ska sparas i två år. Behandling med receptbelagda läkemedel ska ske efter veterinär förskrivning. Behandlingar med läkemedel och andra behandlingar ska dokumenteras. Behandlade djur ska kunna identifieras. Behandling med läkemedel ska dokumenteras och följande uppgifter ska ingå (se även exempel från Jordbruksverket): datum för behandlingen klockslag för behandlingen om karenstiden är kortare än 24 timmar djurets identitet (t.ex. grupp och typ av märkning) diagnos (t.ex. vilken sjukdom) läkemedlets benämning/namn dosering behandlingstidens längd (t.o.m. datum) karenstid (antal timmar/dagar) namnet på den som behandlat djuret namnet på den förskrivande veterinären Behandlingar med läkemedel, (såväl receptbelagda som icke receptbelagda läkemedel) ska dokumenteras på samma sätt. Dokumentationen kan göras genom att veterinärens besöksjournal sparas, om denna innehåller alla uppgifter, enligt ovan. Observera att även alla uppföljande behandlingar ska journalföras. Behandlingar med preparat som inte är läkemedel men som har karenstid (t.ex. vissa bekämpningsmedel mot ektoparasiter 1 ) ska också dokumenteras. I dessa fall ska dokumentationen omfatta behandlingsdatum, behandlingstidens längd (t.o.m. datum), djur/djurgrupp, preparat, karenstid samt namnet på den som behandlat djuret. 1 Ektoparasiter: Parasit som lever utanpå sitt värddjur, t.ex. genom att fästa sig på värden och leva av dennes blod eller leva i päls på levande djur. Skabb är exempel på en ektoparasit hos gris. Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 8 Läkemedel och veterinärbehandlingar Giltig från 2010-03-01 I denna flik finns exempel på journaler som kan användas. Gårdsspecifika behandlingsjournaler är godkända så länge de uppfyller kraven på vilka uppgifter som ska ingå. Dokumentation: Dokumentation över läkemedelsbehandlingar ska sparas i minst 5 år Karenstider vid läkemedelsbehandling eller annan behandling ska följas. Behandlade djur får inte skickas till slakt innan karenstidens utgång. Behandlade djur ska kunna identifieras under behandling och karenstid t.ex. med spraymärkning. I denna flik finns exempel på punkter att beakta för särhållning, samt plats för egen dokumentering. Djur som köps eller säljs som livdjur inom karensperioden ska åtföljas av ett intyg där preparat, behandlingsdatum och karensperiod framgår. I denna flik finns ett exempel på hur ett sådant intyg kan se ut. Läkemedel och andra skadliga ämnen eller föremål ska förvaras på ett säkert sätt så att livsmedel eller foder inte förorenas. Läkemedel, kanyler, sprutor, skalpeller m.m. ska förvaras på ett säkert sätt, så att de inte kan sammanblandas med foder, fodertillsatser eller förblandningar och oåtkomligt för obehöriga. T.ex. i försluten behållare lämplig för ändamålet, i rum eller skåp som kan låsas och som är skilt från djurstallar och utrymmen där foder hanteras eller förvaras. Om det uppmärksammas att något djur kan ha fått en avbruten injiceringsnål i sig bör djuret identifieras och åtgärder vidtas. Händelsen bör antecknas och meddelas slakteriet innan djuret skickas till slakt. Hur märkning och rapportering om detta ska ske inför slakt, avgörs i dialog med slakteriet. Om djuret är avsett att slaktas och gå in i livsmedelskedjan bör det ges en permanent märkning, och det bör även finnas en beskrivning av var nålen finns. Källa: Sveriges Grisföretagare & LRF, 2010, Nationella branschriktlinjer för livsmedelsoch fodersäkerhet vid grisproduktion Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 8 Läkemedel och veterinärbehandlingar Giltig från 2010-03-01 Behandlingsjournal Användning av läkemedel och andra preparat/produkter Datum Start Slut Djur ID Diagnos (enl. SJV:s Pig Wins kodlista) Preparat Dos Total mängd Karenstid Resultat Veterinär Sign. Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 8 Läkemedel och veterinärbehandlingar Giltig från 2010-03-01 Järninjektioner Djurägarens namn: Datum Preparat och dos Antal djur Förskrivande veterinär Behandlingen utförd av Källa: Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 8 Läkemedel och veterinärbehandlingar Giltig från 2010-03-01 Vaccinationer Djurägarens namn: Datum Preparat och dos Grupp Antal djur Förskrivande veterinär Behandlingen utförd av Källa: Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 8 Läkemedel och veterinärbehandlingar Giltig från 2010-03-01 Rutiner för särhållning av behandlade djur Följande punkter bör ingå: - Hur håller du reda på vilka djur som ska behandlas och vilka som står under karens? - Hur/på vilket sätt märks behandlade djur - Hur gör du för att undvika att kött från behandlade djur levereras till slakteriet? Rutinen för särhållning av behandlade djur kan antingen ingå i skötselrutinen eller skrivas in här: Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 8 Läkemedel och veterinärbehandlingar Giltig från 2010-03-01 Hälsointyg för djur köpta eller sålda inom karensperioden för läkemedel Vid inköp och försäljning av djur till besättningar anslutna till Grundcertifiering Grisstandarden ställs följande krav: Djur som har behandlats med ett läkemedel och köps eller säljs till liv inom karensperioden för läkemedlet, måste åtföljas av ett intyg där preparat, behandlingsdatum och karensperiod framgår. Härmed intygas att: Djur med djurnummer: Sålt till (företag/person): Av (person): Inom karensperioden för läkemedelsbehandling behandlats i enlighet med uppgifter nedan (alternativt kopia på journal för veterinärbehandlingar, medicinering och sjukdomar). Läkemedel: Karenstid: Samtliga behandlingsdatum: Läkemedel: Karenstid: Samtliga behandlingsdatum: Läkemedel: Karenstid: Samtliga behandlingsdatum: Läkemedel: Karenstid: Samtliga behandlingsdatum: Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 8 Läkemedel och veterinärbehandlingar Giltig från 2010-03-01 Branschriktlinjer som gäller om läkemedel och/eller fodertillsatser blandas i foder eller vatten i den egna foderanläggningen. Detta gäller även förblandningar och premixer som blandas i fodret på gården om de innehåller läkemedel eller fodertillsatser. De som blandar läkemedel, fodertillsatser eller förblandningar som innehåller fodertillsatser i foder, ska ha god kunskap om vilka faror som finns med verksamheten. Vid blandning med läkemedel eller tillsatser i foder ska djurägare och djurskötare ha god kunskap om vilka faror som finns vid blandning, hantering och utfodring av dessa, och hur dessa faror ska kontrolleras. Branschriktlinjer i korthet. För de som blandar läkemedel och/eller fodertillsatser i foder eller vatten gäller följande. OBS! Detta gäller även förblandningar och premixer som blandas i fodret på gården, om de innehåller läkemedel eller fodertillsatser. Du ska: 1. ha godkännande från jordbruksverket om läkemedel blandas i fodret 2. ha god kunskap om vilka faror som finns med verksamheten. 3. föra dokumentation av användning av fodertillsatser och förblandningar som innehåller fodertillsatser 4. föra dokumentation av användning av läkemedel. 5. dosera i rätt mängd och blanda homogent 6. säkerställa att rester av blandningen inte ges till grisar till vilka blandningen inte är avsedd för 7. säkerställa att läkemedel som blandas i foder är förskrivna av veterinär 8. ha skriftliga rutiner för hantering och blandning av läkemedel i foder 9. ha en person i företaget som ansvarar för blandningsverksamheten 10. säkerställa att den dagliga dosen läkemedel ingår i en fodermängd som minst motsvarar halva dagsgivan av foder 11. rapportera inblandad mängd läkemedel till Jordbruksverket 1. Om läkemedel blandas i foder på gården krävs godkännande av Jordbruksverket. Den som vill blanda in läkemedel i foder ska uppdatera sina uppgifter om foderanläggningen, det sker på blankett D192 från Jordbruksverket. 2. Gör en bedömning av vilka faror som finns vid de olika momenten och hur farorna ska kontrolleras. Det kan gälla faran för att fel kategori av djur får fodret eller rester av det. Om foderblandning utförs simultant med utfodring måste det säkerställas att logistiken efter blandning är inställd så fodret transporteras till rätt djur eller grupp av djur. Detta kan förebyggas genom att man efter utförd blandning tömmer foderblandaren innan nytt foder blandas. Var särskilt försiktig om samma foderblandare används till olika Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 8 Läkemedel och veterinärbehandlingar Giltig från 2010-03-01 kategorier av djur så att inte läkemedel eller tillsatser som kan finnas i efterföljande foderblandningar ges till fel djur (vilket skulle öka faran för att rester överförs i köttet). Faran för att lagrat foder förväxlas och ges till fel kategori av djur. Märk ut fodersilos/behållare tydligt, se till att fodret hamnar i angiven silo/behållare så att fodret ges till avsedda djur och/eller grupper av djur. Faran för att blandningen inte blir jämn. Alla som blandar, hanterar eller utfodrar djuren ska känna till och arbeta utifrån farobedömningen. Alla som blandar, hanterar eller utfodrar foder innehållande läkemedel eller tillsatser ska känna till och arbeta utifrån denna bedömning. Förskrivande veterinär kan bistå med rådgivning. Läs bipacksedeln som följer med läkemedelspremixen och följ den information som du får av veterinären. 3. Det ska finnas dokumentation av användning av fodertillsatser eller förblandningar som innehåller fodertillsatser. Dokumentationen ska innehålla följande uppgifter 1. Inköpt/använd produkt 2. Inblandningsdatum 3. Använd mängd 4. Det rekommenderas att den som utfört blandningen signerar dokumentationen 4. Det ska finnas dokumentation av användning av läkemedel i foder (se Jordbruksverkets journal D115 bakom denna flik) Dokumentationen ska innehålla följande uppgifter: inköpt/använd produkt inblandningsdatum använd mängd till vilket djurslag läkemedlet använts (framgår i recept) förskrivande veterinär det rekommenderas att den som utfört blandningen signerar dokumentationen Det går bra att dokumentationen förs i egna journaler, loggbok eller i den ordinarie behandlingsjournalen. För att underlätta för den veterinära rådgivningen är det lämpligt att läkemedelsanvändning i foder dokumenteras i den ordinarie behandlingsjournalen. Uppgifterna ska sparas i fem år. 5. Läkemedel, fodertillsatser eller förblandningar som innehåller fodertillsatser ska doseras i rätt mängd och blandningen ska vara homogen. Kontrollera regelbundet att de vågar som portionerar läkemedel eller fodertillsatser väger ut avsedd mängd om inte läkemedlet eller fodertillsatserna blandas in direkt från portionsförpackningar. Funktionen hos vågen som används vid inblandningen ska kontrolleras på lämpligt sätt, t.ex. mot en kontrollvikt. Blandningsverkets funktion ska kontrolleras. För att uppnå största möjliga homogenitet ska omrörning och blandning ske i sådan omfattning att homogenitet kan säkerställas. Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 8 Läkemedel och veterinärbehandlingar Giltig från 2010-03-01 6. Efter inblandning med läkemedel, fodertillsatser eller förblandningar som innehåller fodertillsatser, ska det säkerställas att rester av blandningen inte ges till grisar till vilka blandningen inte är avsedd. Innan nästa batch med foder som ej innehåller läkemedel blandas ska blandningsutrustning (t.ex. blandarkar) och silo där foder med läkemedel lagrats rengöras genom tömning. 7. De läkemedel som blandas i foder ska vara förskrivna av veterinär. Dokumentation måste finnas, t.ex. en praktikjournal. Om läkemedlet förskrivs av veterinären genom telefonkonsultation, ska veterinären skicka eller lämna en kopia av behandlingsbeviset/praktikjournalen, eller om databaserat journalföringssystem används, ska en papperskopia av journalen ges till djurhållaren. 8. Om läkemedel blandas i foder ska det finnas skriftliga rutiner för hanteringen och blandningen. Rutinerna ska innehålla följande uppgifter: 1. Var läkemedel förvaras. 2. Hur skyddsutrustning används. 3. Rengöringsrutiner för vågar, doserare, blandare och utfodringsanläggning. 4. Hur blandning och tömning av fodersats ska ske enligt förskrivande veterinärs anvisningar. Läkemedel som är avsett att ingå i foderblandningar ska förvaras i ett låsbart utrymme (kravet gäller inte vid hantering). 9. Vid blandning av läkemedel i foder ska det finnas en person i företaget som ansvarar för den blandningsverksamhet som utförs på gården. Det är i slutänden foderföretagaren/företagsledaren som svarar för att blandning av foder sker på sådant sätt att de faror som finns identifierade undviks och åtgärder vidtas om fel uppstår. 10. Den dagliga dosen läkemedel ska ingå i en fodermängd som minst motsvarar halva dagsgivan av foder. Exempel: Om ett djur ska ha 3 kg foder per dag ska alltså läkemedlet blandas i minst 1,5 kg foder. 11. Inblandad mängd läkemedel ska rapporteras till Jordbruksverket. Rapporteringen ska ske årligen på blankett D 109 och insändas till Jordbruksverket senast 31 januari året efter användningen. Rapporteringen ska innehålla följande uppgifter: preparatets namn preparatets aktiva substans (anges i %) djurslag (ange svin och kategori: avelsdjur/slaktsvin/smågrisar) mängd inköpt läkemedel (anges i kg) mängd som blandats i foder (anges i kg) Observera att rapporteringen inte gäller om läkemedlet ges via vattnet eller strös ovanpå fodret. Källa: LRF & Sveriges Grisföretagare, 2010 Nationella branschriktlinjer för livsmedels- och fodersäkerhet vid grisproduktion. Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 9 Smittskydd Giltig från 2010-03-01 Smittskydd Införsel av nya djur När nya djur tas emot i besättningen ska försiktighetsåtgärder vidtas. Mer information om smittskydd finns hos Svenska Djurhälsovården och i skriften Smittskydd på gårdsnivå, webbsida www.svdhv.org. Kontakta din besättningsveterinär eller djurhälsoveterinär för utförligare råd om hur det kan utformas på din gård. Besöksjournal Generellt gäller att vara restriktiv med besök. Det är djurägarens ansvar att informera sig om var besökaren (hantverkaren, rådgivaren m.fl.) varit innan besök i hans/hennes besättning. En besöksjournal gör det möjligt att kunna spåra en eventuell smitta och förhindra att smittan sprids vidare. Om besökare tvättar händerna efter besök är det ett bra skydd från smitta från djur till människa. Utländska besökare fyller i en s.k. Visitor s certificate (på engelska). Bakom denna flik finns även möjlighet att sätta in djurhälsoveterinärens besöksjournal. Här finns också mer information kring smittskydd i broschyrerna Smittskydd vid besök på grisgårdar samt Gårdsbesök med omtanke. Döda djur ska avskiljas från levande djur och foder under tiden fram till att de hämtas till godkänd destruktionsanläggning. Kadaver ska förvaras så de inte utgör en smittorisk, om det t.ex. förvaras utomhus ska det vara täckt så att inte vilda djur kommer åt detta. Kadaver ska förvaras åtskilt från levande djur så att transportören och kadaverbilen inte behöver komma i kontakt med gårdens djur. Branschen rekommenderar att kadaver i väntan på borttransport förvaras i behållare/container eller på hårdgjord yta. Döda djur ska hämtas och transporteras till godkänd destruktionsanläggning. Insamling av kadaver sker av Svensk Lantbrukstjänst AB eller andra registrerade företag. Det finns undantag från kravet på insamling i vissa glesbygdsområden, i dessa områden får nedgrävning ske enligt anvisning från kommunen. Jordbruksverket kan godkänna eldning av kadaver i gårdspanna under särskilda förutsättningar. Se Jordbruksverkets hemsida, www.jordbruksverket.se Dokumentation: Döda djur ska dokumenteras i stalljournalen och dokumentationen ska sparas i fem år. Den som hämtar kadaver (Svensk Lantbrukstjänst AB eller annat registrerat företag) ska ge dig ett kvitto (handelsdokument) på hämtningen. Detta kvitto ska sparas i två år. Smittsamma sjukdomar och zoonoser Epizootier kallas de allmänfarliga sjukdomar som kan spridas mellan djur eller från djur till människa. Epizootisjukdomar som grisar kan drabbas av är: Swine vesicular disease, Afrikans svinpest, Klassisk svinpest och Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome (PRRS). Zoonoser är smittämnen och sjukdomar som kan spridas från djur till människor, t.ex. salmonella. Om besättningen misstänks ha drabbats av en epizooti eller av en zoonos ska en veterinär kontaktas omedelbart. Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 9 Smittskydd Giltig från 2010-03-01 Har du allmänna frågor om smittsamma djursjukdomar kan du vända dig till Jordbruksverkets enhet för idisslare och gris på telefonnummer 036-15 50 00, www.jordbruksverket.se eller till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), 018-674000, www.sva.se. Analysresultat som har betydelse för livsmedelssäkerheten Om besättningen misstänks ha drabbats av en allvarlig smittsam sjukdom (s.k. epizooti, PRRS etc.) eller av en sjukdom som kan överföras till människa via livsmedel (s.k. zoonos t.ex. salmonella) ska veterinär kontaktas omedelbart. Eventuella analysresultat som har betydelse för livsmedelssäkerheten ska sparas och eventuella åtgärder vidtas. Exempel på analys och kontroller är medicinska provtagningar och resultat från foder- och vattenanalyser. Om analysen/kontrollen visar att det finns en fara med foder eller djur, får det inte användas eller säljas vidare. Dokumentation: Resultat från analyser och kontroller, som har betydelse för livsmedelssäkerheten, ska sparas. Branschen rekommenderar att dokumentationen sparas så lång tid som behövs för att kunna följa upp resultaten och utvecklingen efter eventuella åtgärder. T.ex. bör dokumentationen sparas så länge som köttet eller en beredd köttprodukt kan tänkas finnas på marknaden. Källa: Sveriges Grisföretagare & LRF, 2010, Nationella branschriktlinjer för livsmedelsoch fodersäkerhet vid grisproduktion. Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Grundcertifiering Gris Flik 9 Smittskydd Giltig från 2010-03-01 Besöksjournal Datum Stall Besökare (namn) Har besökaren varit utomlands de senaste 48 h? nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja nej ja Intygas att lämnade uppgifter stämmer (besökarens underskrift) Efter besök i land med mul- och klövsjuka får stallet beträdas först 5 dagar efter det att man lämnat smittat område. Kontakta din besättningsveterinär vid frågor. Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm

Visitor s certificate I hereby certify that I, during the past 48 hours, have not visited any animal farms nor been in direct or indirect contact with livestock outside Sweden. To my knowledge I have not visited any regions/areas with Foot and Mouth Disease during the past 5 days. My footwear and clothes are clean and have not been used on farms abroad. Date:.../. 200 Signature:. Name (in block letters) Address: Nationality:

Det är viktigt att alla som arbetar på svenska grisgårdar tar ansvar för att bevara det goda hälsoläget i svensk grisproduktion. Hälsoläget är en konkurrensfördel som måste bevakas och bevaras gentemot andra grisproducerande länder!

Viktigt att tänka på vid besök på grisgårdar Smittämnen sprids inte bara via grisar och andra djur, utan också via människor, kläder, verktyg och fordon. Denna folder är ett hjälpmedel för att kunna ta emot besökare på gården på ett så säkert sätt som möjligt. Särskilda restriktioner gäller efter djurkontakter i utlandet. Personsluss Ingången till besättningen ska vara utformad så att besökares kläder och skor inte kommer i kontakt med besättningens skyddskläder och skor. En tydlig gräns in till besättningen i form av bänk, golvrister och/eller personsluss ska finnas. Handtvätt med handdesinfektion ska alltid göras innan inträde i besättningen. Om det inte finns utrymme att anordna en personsluss enligt bilden ovan kan en förenklad modell tillämpas: Ställ en bänk tvärs över en korridor. På ena sidan bänken lämnar besökaren sina kläder och skor, kliver över bänken och tar på sig gårdens kläder och skor på andra sidan. Glöm inte handtvätten! Gårdens kläder och verktyg Alla som arbetar i eller besöker djurstallar ska använda gårdens egna skyddskläder och skor, samt så långt det är möjligt även gårdens verktyg, elsladdar, slangar etc. Tvätt och desinfektion Kläder, verktyg och skor som använts i utländska besättningar måste alltid tvättas ordentligt rena och därefter behandlas med desinfektionsmedel som Virkon S, Desidos eller Parvocid. Samma förfaringssätt ska även tillämpas mellan besök i olika svenska besättningar.

Femdygnsregeln Biltvätt Bilar som varit i utländska besättningar ska alltid tvättas i automattvätt med spolning av underredet före besök i svenska besättningar. 48-timmarsregeln Efter besök i djurbesättningar utanför Sverige måste det gå minst 48 timmar innan besök i en svensk grisbesättning. Detsamma gäller den som på annat sätt kommit i kontakt med utländska klövbärande djur (t ex på marknader, vid jakt etc). Efter besök i utländsk djurbesättning (eller annan kontakt med klövbärande djur) i områden med mul- och klövsjuka måste det gå minst fem dygn innan tillträde till en svensk djurbesättning får ske. Mul- och klövsjuka finns i Asien, Afrika och Sydamerika. Besöksjournal Alla besättningar ska ha en besöksjournal som alltid ska fyllas i och signeras. Besökare som anländer från andra länder ska underteckna ett Visitors Certificate som finns att ladda ned från Svenska Djurhälsovårdens hemsida. Inga matrester Mul- och klövsjuka och svinpest kan spridas med smittade mejeri- och charkprodukter. Det är därför förbjudet att ge matrester till grisar.

Djurägaren är ansvarig för att gällande besöksregler följs. Samtliga besökare måste följa givna instruktioner. WWW.MOROT.SE SKARABORGS OFFSET FEBRUARI 2009 TECKNINGAR: CHRISTINA JONSSON

Grundcertifiering I Gris I Flik 9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Basregler för gårdsbesök Den som besökt en utländsk bondgård eller kommit i direkt kontakt med kor, får, grisar eller andra klövdjur (till exempel på en marknad) måste vänta 48 timmar innan man besöker en svensk besättning eller gård med klövdjur. Den som besökt en utländsk bondgård eller kommit i direkt kontakt med klövdjur i ett område där mul- och klövsjuka förekommer måste vänta i fem dygn innan man kan besöka en svensk besättning eller gård med klövdjur. Det gäller även de som normalt arbetar på gården. Kläder som använts på en utländsk gård måste tvättas (helst 60 C) och skor och stövlar ska rengöras och desinfekteras innan man kan besöka en svensk gård med klövdjur. Besökare ska tvätta händerna efter besöket. Det är särskilt viktigt för barn som haft direktkontakt med djuren. Besökare som kommer från gårdar där det finns djur bör ha rena kläder, väl rengjorda och desinficerade stövlar/skor samt skoskydd. Alternativt lånas skyddskläder och stövlar som hör till den besökta gården. Smutsiga kläder och stövlar som använts i de egna djurstallarna är direkt olämpliga. Andra besökare bör ha rena oömma kläder och tåliga skor eller stövlar som är enkla att rengöra. Besökare ska aldrig bjudas på opastöriserad mjölk. Besökare ska inte gå på foderbordet. Om djuren får matas ska det bara ske med fodret på gården. Inga nötkreatur, får eller grisar får utfodras med matavfall. Djur bör inte medföras till aktiviteter inne i samhällen typ det tidigare förekommande Bonde på stan eller Bonde i butik, både för att undvika smittspridning och av djurskyddsskäl.

Grundcertifiering I Gris I Flik 9 1 2 3 4 När barngrupper kommer på besök Se till att alla har stövlar på sig vid gårdsbesöket. Besök av dagisgrupper och barn som går i första klass (7 år eller yngre) bör planeras och genomföras med stor omsorg eftersom småbarn är känsliga för EHEC. Ordna med bra möjligheter till handtvätt samt stövelbad med lämpligt desinficeringsmedel (till exempel Virkon S) som barnen måste passera innan de går in i stallarna och innan de lämnar gården. Alternativt används kraftiga och väl fastsittande skoskydd. Stövlarna måste vara synligt rena från smuts innan de passerar stövelbadet. Därför är det är bra om det finns spolmöjligheter och grov borste i närheten av stövelbadet. 5 6 7 Se till att barnen inte går på foderbordet eller inne i kalvboxarna. Barnen ska tvätta händerna efter besök i stallet och efter kontakt med djuren. Om medhavd matsäck äts efter besöket måste alla barn vara extra noggranna med handtvätten.

Grundcertifiering I Gris I Flik 9 Positiv information till besökare Informera alltid besökaren om skälen till hygienreglerna: 1 2 3 4 Skadliga och oskadliga bakterier och andra mikroorganismer finns överallt i vår omgivning. Smittor från människa kan överföras till djur och vice versa. Sverige har under lång tid lagt ner stora resurser på att åstadkomma vårt unikt goda hälsoläge och vi är angelägna om att behålla och förbättra hälsoläget ytterligare. Vi vill skydda våra besökare. Även friska djur kan bära på sjukdomsframkallande mikroorganismer. EHEC och många andra mikroorganismer finns i djurens gödsel varför det är särskilt viktigt att undvika kontakt med gödsel. Att tvätta händerna efter besöket i stallet ska vara lika självklart som att man tvättar händerna efter ett toalettbesök.