Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/landstinget Östergötland Ordförande i Östgötakommissionen 1
Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv. Kommissionen ska utgå från de nationella folkhälsopolitiska målområdena och verka under åren 2012-2014. Kommissionen ska analysera hälsoläget utifrån bl.a. socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfald/icke-diskrimineringsoch livscykelperspektiv. Kommissionen ska föreslå insatser på läns- kommun- och stadsdelsnivå som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. 2
Deltagare i Östgötakommissionen Ordförande: Margareta Kristensson, professor i socialmedicin och folkhälsovetenskap Kommissionärer: Elisabet Cedersund, professor, äldre och åldrande Magnus Dahlstedt, bitr. professor REMESO Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering Lelle Karlsson (V), politiskt områdesansvar folkhälsa och social ekonomi, Regf. Östsam Agneta Kullberg, universitetslektor socialmedicin och folkhälsovetenskap Elisabet Sundin, professor emerita i företagsekonomi Jan Sundin, professor emeritus i hälsa och samhälle Caroline Unéus (M), styrelseledamot, Regionförbundet Östsam Jolanda van Vliet, folkhälsochef Landstinget i Östergötland Karin Zetterqvist Nelson, professor Tema barn Gunnar Ågren, läkare och fd generaldirektör för Folkhälsoinstitutet Annika Larsson, Folkhälsostrateg, Östsam Margareta Wandel, Social ekonomi, Samhällsbyggnad, Östsam
Krävande finansiärer Strategiska beslut i samspel med ägarna Pröva idéer och genomföra förändringar Professionell styrning Engagerade deltagare Aktivt ägarskap Kompetent ledning Brukare med inflytande Sätta ramar Följa utveckling Implementera resultat Organisera nätverk Engagera Motivera Föra dialog
Östgötakommissionens arbete 1. Analys av skillnader i hälsa i Östergötland Seminarie med politiker och tjänstemän, Gemensam problembild! 5
Förlorade levnadsår/1000 personer efter ålder och utbildningsnivå, Östergötland 2010 Kvinnor Män
Ohälsotal efter ålder och utbildningsnivå, Östergötland 2010 Kvinnor Män
Andel östgötar som rapporterar sin hälsa som bra eller mycket bra år 2011, fördelat på ålder och utbildningsnivå. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial <3 Eftergymnasial >=3 10% 0% 20-44 45-64 65-74 Källa HLV (Hälsa på Lika Villkor, FHI)
Andel av 6-åringarna i Östergötland med kariesfria tänder, stratifierat på socioekonomi (baserat på nyckelkodsområdens disponibla hushållsinkomst) år 2002, 2006 och 2009.
10
Östergötland har socioekonomiska skillnader i hälsa för de flesta mått på socioekonomisk situation utbildning, yrke, inkomst, aktivitet, boendeområde för de flesta mått på hälsa förlorade levnadsår, sjukdom, självskattad hälsa sjukfrånvaro, karies, m.fl. och skillnaderna följer en gradient dvs inte bara de fattiga
Östgötakommissionens arbete 1. Analys av skillnader i hälsa i Östergötland Seminarie med politiker och tjänstemän, Gemensam problembild! 2. Analys av orsaker till skillnaderna och möjliga lösningar Kommissionärernas tematiska fördjupningsarbeten som faktaunderlag Heldagsseminarier för politiker och tjänstemän Dialog/rundresa med politiker i kommuner och landsting 12
Låg socioekonomisk situation är förenat med... -Mera utsatta livsvillkor, negativa livshändelser, ogynnsam arbetsmiljö, skador och våld - Mer ogynnsamma levnadsvanor -Sämre tillit till andra människor - Sämre tilltro till egna resurser - Större sårbarhet för sjukdom 13
14
Östgötakommissionens arbete 1. Analys av skillnader i hälsa i Östergötland Seminarie med politiker och tjänstemän, Gemensam problembild! 2. Analys av orsaker till skillnaderna och möjliga lösningar Kommissionärernas tematiska fördjupningsarbeten som faktaunderlag Heldagsseminarier för politiker och tjänstemän Dialog/rundresa med politiker i kommuner och landsting 3. Föreslå insatser på läns- kommun- och stadsdelsnivå I dialog med politiker och tjänstemän, integrerat med analys av orsaker
Östgötamodellen för jämlik hälsa ett samspel mellan individ, miljö och samhälle 16 Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa.
Utgångspunkter för rekommendationerna är Att tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro är grundläggande för att minska sociala skillnader i hälsa. Att det är möjligt att påverka detta och skapa förutsättningar för bättre hälsa på lika villkor, på regional, kommunal och lokal nivå, genom att förstå betydelsen av och agera utifrån de komplexa sambanden mellan de ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionerna för ett hållbart samhälle de olika samhällsstrukturer där människor växer upp, lever, verkar och dör människors olika livsvillkor såsom socioekonomi, genus, ålder och födelseland människors livsstil, levnadsvanor och beteenden människors tillgång till socialt sammanhang, socialt stöd och gemenskap. människors tillgång tilltro, tillit, hopp och framtidstro Att tillämpa en människosyn som innebär alla människors lika värde Att insatser behöver ske utifrån principen om proportionell universalism, vilket innebär att alla ska kunna nås av insatser men i olika former och intensitet utifrån sina behov Att tillämpa ett arenaperspektiv - vilket innebär att man definierar, analyserar och stärker de olika livsmiljöer/arenor där människor växer upp, lever, verkar och dör - med målet att skapa förutsättningar för hälsa för alla på lika villkor. Att insatser behöver ske på olika nivåer i de olika arenorna utifrån gemensamma mål och tydliga politiska beslut Att följande rekommendationer skall ses som start på en process i ett gemensamt långsiktigt arbete i samverkan mellan region, kommuner och universitet, för lärande och utveckling.
Östgötakommissionens övergripande rekommendationer Bidra till ett samhälle som ger alla människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro genom att: Ge jämlikhet i hälsa hög prioritet och integrera detta i alla politikområden, bland annat i styrdokument och handlingsplaner. Öka kunskap och medvetenhet om skillnader i hälsa genom en återkommande, systematisk, analys, samt uppföljning och utvärdering av beslut och insatser avseende effekter på bestämningsfaktorer och på skillnader i hälsa. Arbeta utifrån ett långsiktigt socialt investeringsperspektiv. Vidareutveckla kompetens hur man, genom sitt förhållnings- och arbetssätt, kan påverka tilltro, tillit och framtidstro och genom detta bidra till en mer jämlik hälsa. 18 Främja jämlik hälsa genom att utveckla en långsiktig strategi för hur offentlig service skall placeras och distribueras i region och kommun.
Östgötakommissionens övergripande rek (forts.) Arbeta med sektorsövergripande samverkan utifrån helhetsperspektiv, och undvik organisationsformer som motverkar jämlik hälsa. Stöd regionala och lokala utvecklingsprocesser som involverar en mångfald av berörda aktörer och medborgare och främjar jämlik hälsa. Utveckla strategier och metoder för att inkludera de grupper som står utanför arbetsmarknaden och egen försörjning. Utveckla handlingsplaner för att motverka fattigdom med särskilt fokus på barn och äldre personer Etablera återkommande möten mellan forskning, politik och praktik för erfarenhetsutbyte lärande och utveckling 19
Mål för de olika arenorna 20 Boende och närområde Alla östgötar ges möjlighet till en bostad utifrån sina behov, i ett närområde som ger förutsättningar social gemenskap, bidrar till trygghet, tillit och hälsa, samtidigt som samhällsplaneringen skall motverka segregering. Fritid, kultur och föreningsliv Alla östgötar ges möjlighet till en fritid som möter kulturella, fysiska, sociala och psykiska behov, stimulerar engagemang, bidrar till en social gemenskap samt möjliggör vila och återhämtning. Skola och utbildning Arbete och försörjning Hälso- och sjukvård och omsorg I Östergötland betonas Alla östgötar har rätt till Alla östgötar har tillgång barns rätt till likvärdig egen försörjning, till hälso- och sjukvård och utbildning. meningsfull sysselsättning äldreomsorg utifrån sina Skolan ska utgöra en yttre och ett rikt socialt liv. Alla behov, i en fysisk, psykisk och inre miljö som har både rätt och och social inre och yttre motsvarar barnens skyldighet att bidra till miljö, som bidrar till fysiska, sociala och samhällets välstånd och läkning och hälsa. psykiska behov. Vidare ska utveckling. skolan tillgodose och I arbetslivet ska Verksamhetens baseras stimulera alla barns arbetsmiljön utvecklas, på en helhetssyn på hälsa lärande och utveckling. fysiskt, psykiskt och där individen ges Genom detta motverkas socialt till arbetsplatser möjlighet att vara konsekvenserna av en som är inkluderande och medskapare i sin stigande segregation och främjar hälsa, hälsoutveckling, möts social ojämlikhet. På så yrkesstolthet och med respekt för olikheter i vis bidrar skolan till alla arbetsglädje. behov och värderingar, barns goda hälsa. stärks i tilltro till i sin egen förmåga att hantera sin sjukdom och ohälsa, och ges stöd att förbättra sin hälsa och livskvalitet.
Rekommendationer för Boende 1. Medvetandegör och öka kunskapen hos beslutsfattare och planerare om boendemiljöns och bostadsområdets betydelse för ojämlikhet i trygghet, tillit och hälsa. 2 Genomför en analys av konsekvenser för hälsan i alla översikts- och detaljplaner och tillgodose att en systematisk bedömning av risken för ojämlikhet i hälsa görs. 3 Öka kunskapen, hos beslutsfattare och planerare, om de förutsättningar som krävs för att medborgaren ska kunna bo i en funktionell bostad oavsett egna ekonomiska resurser 4 Motverka boendesegregation (geografi, ålder, ekonomi, etnicitet) och stigmatisering av bostadsområden. 5 Systematiskt blanda olika upplåtelseformer och undvika eller bygga bort fysiska barriärer såsom stora vägar som delar upp staden eller bostadsområdet. 6 Arbeta aktivt för att främja trygghet i boendeområdet. 21
Rekommendationer för Fritid 1 Medvetandegör och öka kunskapen hos beslutsfattare och planerare om fritidens, naturens och kulturens betydelse för människors hälsa. 2 Främja ett inkluderande och varierat kulturliv som speglar samhällets mångfald. 3 Initiera aktiviteter som stimulerar tillgången till det skrivna ordet och en digital kompetens. 4 Utveckla närmiljön så att den underlättar goda levnadsvanor och möjliggör naturupplevelser. 5 Stärk de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare. 6 Stärk meningsfullhet och hälsa hos människor genom att ta tillvara civilsamhället som en resurs i samhället. 7. Erbjud fritidsaktiviteter av olika slag som är tillgängliga för alla oberoende av individens ekonomiska förutsättningar. 22
Rekommendationer för Skola 1 Påminn om och skapa förutsättningar för skolan att uppfylla sin kompenserade funktion och bli en jämlik skola för alla barn. 2 Utgå från alla barns förmåga att lära och värdera olika kunskaper, kompetens och lärstilar lika, både praktiska och teoretiska. 3 Motverka stigande skolsegregation genom att under en längre period rikta särskilda resurser till skolor med vikande resultat i kombination med intensivt uppföljnings- och kvalitetsarbete under en längre period. 4 Fortbilda beslutsfattare och skolans medarbetare om den fysiska och psykosociala skolmiljöns betydelse för elevers och lärares hälsa. 5 Utforma uppdrag och avtal med tydliga kvalitetskrav på skolan vad gäller dess psykosociala miljö, inomhusmiljö och på elevhälsan samt att alla skolor och förskolor skall ha en lättillgänglig utomhusmiljö (skolgård) också vid korta raster 6 Understöd satsningar på demokrati och tolerans, för att skapa ett positivt socialt klimat och 23 stärk skolors kunskapsbaserade arbete mot diskriminering och mobbning.
Rekommendationer för arbete och försörjning 1 Motverka utbytbarhet och utslagning från arbetsmarknaden genom anpassning av arbetsuppgifter och aktiv rehabilitering för alla med särskilt fokus på personer med funktionsnedsättningar. 2 Uppmärksamma, värna och utveckla en hållbar lokal företagsamhet för att, genom detta, öka förutsättningar för egen försörjning. 3 Stimulera framväxten av arbetsintegrerande sociala företag för att skapa arbete, tillit och framtidstro hos människor som förlorat detta. 4 Verka för att stimulera sociala innovationer så att fler människor erhåller anställning eller på annat sätt inkluderas i arbetslivet och för att genom detta stärka offentlig sektors verksamhet 5 Skapa möjlighet till kompetensutveckling i och utanför arbetet hela livet. 6 Förbättra samordning mellan välfärdsaktörer (Försäkringskassa, Hälso- och sjukvård, Arbetsförmedling) och arbetsgivare i åtgärder för att förbättra återgång i arbete vid sjukskrivning eller arbetslöshet, samt undersök möjligheten till att bilda samordningsförbund på regional nivå. 24
Rekommendationer för arbete och försörjning delmål II Dessa gäller all offentligt finansierad verksamhet oavsett om den är upphandlad eller drivs i egen regi: 1 Öka kunskap och medvetande om att sättet att organisera verksamheten påverkar hälsan hos medarbetarna och betydelsen av att aktivt integrera denna kunskap i planering, organisering och ledning av arbetet. 2 Genomför regelbunden uppföljning av arbetsmiljön och koppla den till medarbetarnas hälsa och arbetsgivarens kostnader för arbetsrelaterad ohälsa inom olika grupper. 3 Tillämpa noll tolerans för diskriminerande attityder hos chefer och medarbetare på arbetsplatsen. 4 Öka tillgången till kvalificerad och multiprofessionell företagshälsovård för alla, även småföretagare eller anställda inom olika typer av bemanningsföretag. 25
Rekommendationer Omsorg, hälso- och sjukvård 1 Arbeta för att ändra förhållnings- och arbetssätt så att patienten/brukaren ses som och blir en medproducent av sin hälsa och omsorg. 2 Utforma uppdrag och uppföljning som stimulerar till jämlik omsorg och vård utifrån de behov brukare och patienter upplever. 3 Utveckla kunskap, inom alla personalgrupper, om bemötandets betydelse för att öka tillit till hälso- och sjukvård och omsorg, och tilltro till egen förmåga hos individen. 4 Utveckla nya möjligheter till tillgänglighet för besök eller möjlighet för frågor utifrån patientens behov. 5 Kompetensutveckla om individens förmåga att förvärva, förstå och använda hälsoinformation och om kommunikation så att alla kan förstå. 6 Utveckla kunskap hos beslutsfattare om boende- och vårdmiljöns betydelse för hälsa och livskvalitet, till exempel måltidsmiljö för gemenskap, måltidsglädje och matlust. 26 7 Utveckla olika former av teamarbete inom vården med multiprofessionell kompetens och brukaren/patienten som aktiv part.
27 Slutrapportens bilagor Bilaga 1 Kunskapsunderlag för respektive rekommendation med referenslista Bilaga 2 Modell för indikatorer och uppföljning av givna insatser Bilaga 3 Konkreta exempel som inspiration till insatser på de olika arenorna Bilaga 4 Kommunbeskrivningar
Förslag till beslut Kansliet föreslår arbetsutskottet att föreslå förbundsstyrelsen och regionfullmäktige besluta: Att ställa sig bakom Östgötakommissionens utgångspunkter och rekommendationer Att uppmana Region Östergötland samt länets kommuner att med rekommendationerna som underlag, fortsätta och fördjupa arbetet genom att upprätta handlingsplaner och initiera långsiktiga processer, som inkluderar samverkan med övriga myndigheter, civilsamhället, näringslivet och den sociala ekonomins aktörer för en mer jämlik hälsa i Östergötland Att uppmana Region Östergötland att utvärdera arbetet med rekommendationerna och dess effekter på jämlikhet i hälsa i regionen tillsammans med kommunerna och Linköpings universitet 28
Förslag till beslut Kansliet föreslår arbetsutskottet att föreslå förbundsstyrelsen och regionfullmäktige besluta: Att ställa sig bakom Östgötakommissionens utgångspunkter och rekommendationer Att uppmana Region Östergötland samt länets kommuner att med rekommendationerna som underlag, fortsätta och fördjupa arbetet genom att upprätta handlingsplaner och initiera långsiktiga processer, som inkluderar samverkan med övriga myndigheter, civilsamhället, näringslivet och den sociala ekonomins aktörer för en mer jämlik hälsa i Östergötland Att uppmana Region Östergötland att utvärdera arbetet med rekommendationerna och dess effekter på jämlikhet i hälsa i regionen tillsammans med kommunerna och Linköpings universitet 29
Processutvärdering Från handling till kunskap. Från kunskap till handling. En studie av Malmö stad, Västra Götalandsregionen och Regionförbundet Östsams arbete för social hållbarhet och jämlik hälsa Kartlägga och analysera arbetsprocessen på ett jämförbart sätt Identifiera faktorer som främjat/försvårat förändringsarbetet Klar april 2015 Mötesplats social hållbarhet (SKL och Folkhälsomyndigheten) 30
31