GOLVSPÅNSKIVOR Handbok 2012 BSAB 96: KEJ.23 B203
Tet, bild och formgivning: www.siffrabokstav.se
INNEHÅLL SID 1 FORESTIA AS... 4 1.1 Produktion... 4 1.2 Kapacitet... 4 1.3 Kvalitet Miljö... 5 2 SORTIMENT... 6 2.1 Forestia Golv... 6 2.2 Forestia Projektgolv... 6 2.3 Forestia Slitsgolv... 6 2.4 Forestia Flytande golv... 6 2.5 Forestia Renoveringsgolv... 7 2.6 Forestia Thermogolv... 7 3 PRODUKTBESKRIVNING... 8 4 BRUKSEGENSKAPER... 9 4.1 Verkan av eld... 9 4.2 Ånggenomsläpplighet... 9 4.3 Lufttäthet... 10 4.4 Verkan av fukt... 10 4.5 Värmekonduktivitet... 10 4.6 Emissioner... 10 4.7 Hantering... 10 4.8 Bearbetning... 10 5 VÄGLEDNING VID PROJEKTERING... 11 5.1 Hållfasthet... 11 5.2 Fukt... 11 5.3 Brand... 12 5.31 Dokumentation... 12 5.32 Verksamhetsklasser... 12 5.33 Byggnadsklasser... 13 5.34 Klassbeteckningar... 13 5.35 Ytskiktklasser... 13 5.36 Dimensionering... 13 5.4 Ljud... 14 5.41 Dokumentation... 14 5.42 Ljudklasser... 14 5.43 Luftljudsisolering... 14 5.44 Stegljudsisolering... 14 5.45 Ljudförbättrande åtgärder... 14 6 BÄRANDE UNDERGOLV PÅ REGLAR... 16 6.1 Material... 16 6.11 Spånskiva... 16 6.12 Fästdon... 16 6.13 Lim... 16 6.2 Arbetsutförande... 16 6.21 Underlag... 16 6.22 Montering... 17 6.23 Anpassning... 17 6.3 Konstruktioner med förbättrad brandisolering... 18 6.4 Konstruktioner med förbättrad ljudisolering... 19 7 FLYTANDE GOLV PÅ BÄRANDE UNDERLAG... 20 7.1 Material... 20 7.11 Spånskiva... 20 7.12 Cellplast... 20 7.13 Mineralull... 20 7.14 Lim... 20 7.2 Arbetsutförande... 20 7.21 Underlag... 20 7.22 Montering... 21 7.23 Anpassning... 21 8 UNDERGOLV FÖR AVJÄMNING AV TRÄGOLV... 22 8.1 Material... 22 8.11 Spånskiva... 22 8.12 Lim... 22 8.2 Arbetsutförande... 23 8.21 Underlag... 23 8.22 Montering... 23 8.23 Anpassning... 23 9 FORESTIA THERMOGOLV... 24 9.1 Material... 24 9.11 Spånskiva... 24 9.12 Fästdon... 24 9.13 Lim... 24 9.2 Arbetsutförande... 24 9.21 Underlag... 24 9.22 Montering... 24 9.23 Anpassning... 25
Anpassningsförmåga har varit en av grundstenarna i vår eistens i mer än 40 år och kommer att vara så även i framtiden. Därför har vi medvetet satsat på kontinuerlig produktutveckling, samtidigt som vi har prioriterat kvalitetssäkring i alla led. Vi har en lång och bred erfarenhet med mycket hög produktkvalitet och effektiva logistiklösningar. Genom ett bra samarbete med kunder och samarbetspartners arbetar vi kontinuerligt med att vidareutveckla våra produkter och lösningar. Bjarne Fluto, VD Forestia AS 3
1 1 FORESTIA AS Huvudkontor i Braskereidfoss. Ca 270 medarbetare. 1.1 Produktion Forestia har en fabrik som tillsammans med handelsverksamhet gör Forestia till den ledande leverantören av spånskivor i Norden. I Braskereidfoss tillverkas spånskivor i hållfasthetsklass P1, P2, P3, P4, P5 och P6. FORESTIA BRYR SIG ÄVEN OM NÄSTA GENERATION 1.2 Kapacitet Forestia har en årskapacitet på 360 000 m 3 spånskivor. 4
1.3 Kvalitet Miljö Forestia är en av världens största och modernaste tillverkare av spånskivor som med avancerad teknik har full kontroll över produktionsprocessen. Med en av de bästa reningsanläggningar som finns på marknaden garanteras effektiv hantering av damm, lukt och flyktiga gaser. I princip all förbrukad energi kommer från förnyelsebara resurser som vattenkraft och biobränsle. Forestia tar ett betydande ansvar för optimalt utnyttjande av skogsresurser genom att vid tillverkningen använda restprodukter och lågkvalitetsvirke från skogsindustrin. Forestia arbetar kontinuerligt med att vid varje tillfälle leva upp till ställda miljökrav. Forestias spånskivefabrik är certifierad enligt miljöledningssystemet ISO 14001 och är EMASregistrerade. Bakom verksamheten ligger målsättningen att ta mesta möjliga miljöhänsyn och förvalta naturresurserna på ett miljöriktigt sätt. Forestias golv och väggskivor var de första byggprodukterna i Norden som Svanenmärktes den enda officiella nordiska miljömärkningen. Tabell 1. Forestias tillverkning är väldokumenterad inom både kvalitet och miljö. ISO 9001 ISO 14001 EMAS CE CARB PEFC 5
2 JÄMNT OCH STABILT UNDERLAG FÖR ALLA GOLV 2 SORTIMENT En definition av spånskivor ges i SSEN 309:2005 med en ereras med raka kanter, TG2L eller TG4 samt i större format, sammanställning på hur spånskivor kan klassas; efter tillverkningsprocess, ytskikt, partiklarnas storlek, skivkonstruktion montering av golvspånskivor i vanliga format har en tidsbe för användning vid t e elementfabriker. I jämförelse med eller användningsområde. Vid användning av spånskivor som sparing på upp till 60 % uppmätts. Det stora formatet innebär golv ska många egenskapskrav uppfyllas, t e att skivorna ska även en besparing på ca 3540 % för infästningar och lim samt stå emot fukt och klara att belastas. Forestias golvspånskivor ger minimalt spill vid montering. är indelade enligt SSEN 312:2010 i klasserna P1P7, med 2.3 Forestia Slitsgolv avseende på bärande funktion respektive klimatklass Forestia Slitsgolv är spånskivor tillverkade enligt klass P5 och (se tabell 3.1). P6 för uppbyggnad av bärande undergolv på träreglar innan Användningsområden är som bärande undergolv på träbjälklag, flytande golv eller avjämning av trägolv i bostäder, industri, spår som ger ett ventilerat undergolv avsett för användning läggning av parkett, laminatgolv m m. Skivorna har utfrästa kontor och offentliga lokaler. där höga krav ställs på ljudtransmissionsvärden vid t e Träbaserade skivor ska enligt Eurokod 5 uppfylla kraven i lägenhetsavskiljande bjälklag. Vid kombination med en SSEN 13986. Här finns anvisningar för hur hållfasthetsvärden stegljudsdämpande skiva placerad under spånskivan erhålls och andra egenskaper ska tas fram. en golvkonstruktion med mycket bra ljudvärden. För mer 2.1 Forestia Golv information se avsnitt 6.4 konstruktioner med förbättrad Forestia Golv är spånskivor tillverkade enligt klass P5 och ljudisolering. P6 för uppbyggnad av bärande undergolv på träreglar eller 2.4 Forestia Flytande golv flytande golv på befintligt bärande underlag innan läggning av Forestia Flytande golv är spånskivor tillverkade enligt klass P2 parkett, laminatgolv m m. för flytande golv vid avjämning av befintligt bärande underlag av rå avjämnad betong, lättbetongelement eller gamla 2.2 Forestia Projektgolv Forestia Projektgolv är spånskivor tillverkade enligt klass P5 brädgolv, innan läggning av parkett, laminatgolv m m. Golvkonstruktionen kan kompletteras med isolerskivor om behov av och P6 för uppbyggnad av bärande undergolv på träreglar innan läggning av parkett, laminatgolv m m. Skivorna kan lev värmeisolering finns. 6
2.5 Forestia Renoveringsgolv Forestia Renoveringsgolv är tunna spånskivor tillverkade enligt klass P2. Användningsområden är som flytande golv vid avjämning av befintligt bärande och jämnt underlag av trä e d innan läggning av parkett, laminatgolv, linoleummattor, nålfiltsmattor eller andra tunna mattor. 2.6 Forestia Thermogolv Forestia Thermogolv ingår i ett system för vattenburen golvvärme. Spånskivorna är tillverkade enligt klass P5 och P6 och kan användas som bärande undergolv på träreglar eller som flytande golv på befintligt bärande underlag innan läggning av parkett, laminatgolv m m. Skivorna levereras med tre frästa spår längs skivans ovansida avsedda för montering av värmefördelande plåtar och rör. Tabell 2.1 Användningsområden Forestia Golv Forestia Projektgolv Forestia Slitsgolv Forestia Thermogolv Forestia Flytande golv Forestia Renoveringsgolv Undergolv på träreglar Flytande golv på Cellplast Mineralull Betong/ lättbetong Renovering av trägolv 7
3 PRODUKTBESKRIVNING Tabell 3.1 Forestia Golv Forestia Projektgolv 3 Klass Format, mm Kant 1) 18 620 1 820 22 620 1 820 22 620 2 420 18 620 1 820 22 620 1 820 22 620 2 420 22 1 200 3000 5500 TG4 TG4 Forestia golvspånskivor TG2L enligt SSEN 3122) Tolerans P1 P2 P3 P4 P5 P6 P7 Tjocklek, mm +/ 0,2 EN JÄMN OCH HÖG KVALITET ATT LITA PÅ +/ 0,2 +/ 0,2 Längd, mm/m +/ 0,5 +/ 0,5 +/ 0,5 Vikt 3), kg/m 3 ca 695 ca 695 ca 700 Fuktkvot från fabrik 4), % 58 58 58 Lim 5) UF MUF MUF Not. Gul Grön Grön Forestia Slitsgolv 22 620 2 420 TG4 +/ 0,2 +/ 0,5 ca 700 58 MUF Grön Forestia 16 620 1 820 Flytande golv Forestia Renoveringsgolv 12 620 1 820 Forestia Thermogolv 22 620 1 820 25 620 2 420 1) TG2L innebär att endast långsidor är försedda med not/fjäder medan vid TG4 har samtliga kanter not/fjäder. 2) I SSEN 312:2010 anges kriterier för användning av spånskivor i olika förhållanden vad gäller klimatklass och belastning. Indelning sker i 7 klasser enligt nedan: P1, allmän användning i torrt klimat. P2, inredningsskivor för användning i torrt klimat. P3, icke bärande skivor för användning i fuktigt klimat. P4, lastbärande skivor för användning i torrt klimat. P5, lastbärande skivor för användning i fuktigt klimat. P6, tungt lastbärande skivor för användning i torrt klimat. P7, tungt lastbärande skivor för användning i fuktigt klimat. Med torrt klimat avses klimatklass 1 och med fuktigt klimat avses klimatklass 2 enligt SSEN 199511:2004, se nedan: Klimatklass 1 karakteriseras av en fuktkvot i materialen svarande mot en temperatur av 20 o C och en relativ luftfuktighet som överskrider 65 % endast några få veckor per år. Klimatklass 2 karakteriseras av en fuktkvot i materialen svarande mot en temperatur av 20 o C och en relatvi luftfuktighet som överskrider 85 % endast några få veckor per år. Klimatklass 3 karakteriseras av klimatförhållanden som ger högre fuktkvot än i Klimatklass 2. 3) Provat enligt SSEN 323. 4) Provat enligt SSEN 322. TG4 TG4 TG4 5) UF står för ureaformaldehydlim och MUF för melaminureaformaldehydlim (fuktbeständigt). +/ 0,2 +/ 0,2 +/ 0,2 +/ 0,2 +/ 0,5 +/ 0,5 +/ 0,5 +/ 0,5 ca 660 ca 675 ca 700 58 58 58 UF UF UF MUF Gul Gul Gul Grön 8
4 4 BRUKSEGENSKAPER 4.1 Verkan av eld Enligt SSEN 13986:2004 anges för spånskivor tillverkade i enlighet med SSEN 312 med en densitet minst 600 kg/ m 3 och tjocklek minst 9 mm, uppfyllande av brandteknisk ytskiktsklass D fl s1. Se även avsnitt 5.3 Brand och avsnitt 6.3 Konstruktioner med förbättrad brandisolering. 4.2 Ånggenomsläpplighet Vid fuktsäkerhetsprojektering kan det vara viktigt att veta ett materials ånggenomsläpplighet för att bedöma risk för eempelvis kondens i konstruktioner. Se värden på permeabilitet för vattenånga i tabell 4.1. Tabell 4.1 Forestia Golv Tjocklek mm 18,0 22,0 22,0 Böjhållfasthet 1), f mk N/mm 2 18,0 16,0 16,0 Emodul, böj 1), E mk N/mm 2 3 000 2 550 2 550 Skjuvning 2) f vk N/mm 2 7,3 6,8 6,8 Permeabilitet för vattenånga 3) Wet cup Dry cup 17 50 17 50 17 50 Värmeledningskoefficient 3) W/mK 0,14 0,14 0,14 Brandteknisk ytskiktsklass 3) D fl s1 D fl s1 D fl s1 Formaldehydklass 4) E1 E1 E1 Not. Gul Gul Grön Forestia Projektgolv 22,0 16,0 2 550 6,8 17 50 0,14 D fl s1 E1 Grön Forestia Slitsgolv 22,0 16,0 5) 2 550 5) 6,8 5) 17 50 0,14 D fl s1 E1 Grön Forestia Flytande golv 16,0 11,0 1 600 17 50 0,14 D fl s1 E1 Gul Forestia Renoveringsgolv 12,0 11,0 1 800 17 50 0,14 D fl s1 E1 Gul Forestia Thermogolv 22,0 25,0 16,0 5) 16,0 5) 2550 5) 2550 5) 6,8 5) 6,8 5) 1) Provat enligt SSEN 310. 2) Provat enligt SSEN 789 och SSEN 1058. 3) Faktor erhållen genom interpolering av värden i SSEN 13986:2004. 4) Provat enligt perforatormetoden angiven i SSEN 120. 5) Gäller skivor för fräsning av slitsar eller spår. 17 17 50 50 0,14 0,14 D fl s1 D fl s1 E1 E1 Gul Grön 9
SKIVOR SOM KLARAR HÖGT STÄLLDA KRAV 4.3 Lufttäthet 4.6 Emissioner I BBR kap 6:531 anges som allmänt råd att för undvikande Enligt Kemikalieinspektionens författningssamling, KIFS 2008:2 av skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens anges att spånskivor inte får avge mer formaldehyd än 0,124 klimatskärm ha så god lufttäthet som möjligt. Lufttätheten mg/m³ luft vid provning enligt standarden SS EN 7171:2004 kan påverka fukttillståndet, den termiska komforten, ventilationen samt byggnadens värmeförluster. Vad gäller lufttäthet i ger detta emissionsgränsvärde i en likvärdig standard för (gasanalysmetoden), eller vad som med säkerhet inte översti bjälklag på träregelstomme är det främst bjälklag under kalla emissionsprovning av träbaserade skivor. vindar som behöver förses med lufttätande PEfolie. I BBR Forestia golvskivor är provade enligt SSEN 120 (perforatormetoden) och uppfyller formaldehydklass E1 enligt SSEN kapitel 6:5325 anges att vid välisolerade bjälklag finns ökad risk för mikrobiell tillvät och att särskild omsorg att åstakomma lufttäthet bör iaktas vid ökad isolering av vindsbjälk 13986:2004 och därmed även Kemikalieinspektionens krav. laget. 4.7 Hantering Forestia golvspånskivor ska lagras och transporteras torrt PEfolie kan även vara aktuell i lägenhetsavskiljande bjälklag och plant. Pallar med spånskivor ska skyddas från fukt och för att förbättra ljudisolering och säkra ventilationens förses med erforderligt antal underslag. Vid längre lagring kan funktion. det vara nödvändigt att lufta emballerade pallar samt lossa på 4.4 Verkan av fukt kantband för att undvika kondens och intrycksmärken. Spånskivornas kanter ska skyddas från skador. Skivor ska lyftas Forestia golvspånskivor i klass P1 till P4 ska inte användas i miljöer där det ställs krav på fuktresistenta material. och inte skjutas för att förhindra repor och märken i ytan. 4.5 Värmekonduktivitet Värmekonduktiviteten för Forestia golvskivor bestäms enligt SSEN 13986:2004 genom interpolering till 0,14 W/mK. 4.8 Bearbetning Forestia golvspånskivor kan bearbetas med handverktyg med slityta av hårdmetall. 10
5 VÄGLEDNING VID PROJEKTERING 5.1 Hållfasthet Den bärande träregelkonstruktionen ska vara stabil, ge lite svikt och vara dimensionerad enligt Eurokod 5 Dimensionering av träkonstruktioner (SSEN 199511:2004). Som tillägg till eurokoderna finns en nationell bilaga (EKS) med specifika föreskrifter som gäller i Sverige. Vid val av spånskivor för bärande golv på reglar ska specifikationer och funktionskrav i SSEN 12871:2010 beaktas. SSEN 12871:2010 innehåller specifikationer och funktionskrav för användning av golvspånskivor på reglar. I de fall där nationella regler saknas, anges i SSEN 12871:2010 förslag på maimal nedböjning av skivor under koncentrerad last. 5.2 Fukt Vid läggning av Forestia golvskivor ska skivorna, underlag och arbetsställe vara vara torrt och rent samt uppvärmda till minst 15 C. Byggnaden ska vara vädertät (Klimatklass I enligt SSEN 199511) och den relativa luftfuktigheten i lokalen ska vara 3060 %. Spånskivor levereras normalt med en fuktkvot på 7±2 procent. En fuktkvot på 7 procent innebär jämvikt med ca 40 procent relativ luftfuktighet vid 20 C. Enligt AMA Hus 11 får spånskivorna vid inläggning ha en fuktkvot som högst uppgår till fuktkvotsklass A enligt SSEN 131833:2005, vilket innebär en fuktkvot 712 procent. Vid läggning av Forestia Thermogolv gäller ma fuktkvot 7 procent. Anvisningar för hur fuktmätning ska utföras kan hittas i AMA Hus 11 avsnitt YSC.1. Forestia golvspånskivor ska alltid acklimatiseras minst ett dygn innan läggning. Spånskivorna ska läggas så sent som möjligt i byggprocessen, efter att innerväggarna är byggda och alldeles innan montering av golvebeläggningen om möjligt. Om det inte är möjligt ska spånskivorna täckas med plastfolie direkt efter montering, för att förhindra snabb uttorkning eller att fuktighet tillförs. 11
5 5.3 Brand 5.31 Dokumentation När en byggnad uppförs och för tillbyggda delar när en byggnad byggs till ska Boverkets byggregler (BBR) följas. BBR förutsättningar för det brandtekniska skyddet beskrivas till Vid upprättande av brandskyddsdokumentation ska innehåller föreskrifter och allmänna råd till delar av plan och sammans med hur brandskyddet ska utformas för att uppfylla bygglagen (2010:900), PBL och plan och byggförordningen kraven i BBR samt ur bärighetssynpunkt även eurokoder och (2011:338), PBF. De kravnivåer som anges i BBR utgör samhällets minimikrav. Det är tillåtet att bygga bättre. 5.32 Verksamhetsklasser EKS. I plan och byggförordningen (2011:338) 3 kap 8 anges att En byggnads utrymmen delas in i verksamhetsklasser efter för att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand vilken risk som kan förväntas, beroende på t e personers som anges i 8 kap 4 första stycket 2 plan och bygglagen förmåga att utrymma och förväntat brandförlopp. Verksamhetsklasserna är: (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att: Verksamhetsklass 1 Industri, kontor m m. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå Verksamhetsklass 2 Samlingslokaler m m. Förfinad indelning under en bestämd tid. i 2A, 2B och 2C. utveckling och spridning av brand och rök inom Verksamhetsklass 3 Bostäder. byggnadsverket begränsas. Verksamhetsklass 4 Hotell m m. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan Verksamhetsklass 5 Vårdmiljöer. Förfinad indelning i 5A, 5B, lämna det eller räddas på annat sätt. 5C och 5D. hänsyn tagits till räddningsmanskapets säkerhet. Verksamhetsklass 6 Lokaler med högre brandrisk. 12
5.33 Byggnadsklasser Efter beaktande av en byggnads utformning, verksamhetsklass, troligt brandförlopp, konsekvenser vid en brand och byggnadens kompleitet sker indelning i byggnadsklasser utifrån skyddsbehovet, enligt nedan: Br0 Byggnader med mycket stort skyddsbehov. Br1 Byggnader med stort skyddsbehov. Br2 Byggnader med måttligt stort skyddsbehov. Br3 Byggnader med litet skyddsbehov. mycket stort skyddsbehov (Br0) ska analytisk dimensionering tillämpas. Den analytiska dimensioneringen sker genom kvalitativ bedömning, scenarioanalys, kvantitativ riskanalys eller motsvarande metod. Nedan ges två eempel på förenklad dimensioneringsgång. 5.34 Klassbeteckningar Byggnadsdelar delas in beroende på funktion i följande klasser: R Bärförmåga. Eempel 1 E Integritet. Enligt BBR kap 5:22 bör byggnader avsedda för verksamhetsklasserna 4, 5A, 5B eller 5C utformas i lägst byggnadsklass Br1. I avsnitt I Isolering. 5:531 kan man vid antagande av en brandbelastning f <800 MJ/m 2 Beteckningarna kan kombineras och följs av ett tidskrav på erhålla en brandteknisk klass EI 60 för bjälklag. 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Klasserna Dimensionerande brandbelastning bör bestämmas enligt Boverkets är definierade i SSEN 13501:15:2005 + A1:2009. Om krav Handbok om brandbelastning. Vid särskilda förutsättningar gäller ställs på att ett bjälklag ska vara en avskiljande konstruktion, avsnitt 5:54 för bestämning av brandteknisk klass. Enligt avsnitt ska krav ställas på integritet och isolering under hela eller del 5:52 behöver material med ytskiktsklass Ds2,d0 inte skyddas mot av brandförloppet. För Forestias bjälklagskonstruktioner med brandpåverkan. förbättrad brandteknisk isolering, se avsnitt 6.3. 5.35 Ytskiktklasser Vid krav på begränsning av brandgasspridning ska hänsyn tas till förväntat brandförlopp och byggnadens skyddsbehov. Material i golv ska vara svåra att antända och inte medverka till snabb brandspridning. Ett golvmaterials förmåga att sprida brand delas in i klasserna A1 fl, A2 fl, B fl, C fl, D fl, och E fl, där ytskiktsklass A1 fl har det bästa brandmotståndet. Som tillägg till ytskiktsklasserna AD läggs tilläggsklasser: s1 Begränsad avgivning av brandgaser. s2 Krav på avgivning av brandgaser saknas. Forestia golvspånskivor uppfyller ytskiktsklass D fl s1. 5.36 Dimensionering I BBR ställs krav på att byggnaders brandskydd ska projekteras, utformas och verifieras genom förenklad eller analytisk dimensionering. I första hand väljs förenklad dimensionering, men om byggnadens brandskydd är komplet eller har Eempel 2 Småhus med högst tre våningsplan bör utformas i lägst byggnadsklass Br2 enligt BBR kap 5:22. I avsnitt 5:532 uppges att avskiljande konstruktioner i byggnadsklass Br2 och Br3 lägst ska utformas i brandteknisk klass EI 30 för bjälklag. Vid särskilda förutsättningar gäller avsnitt 5:54 för bestämning av brandteknisk klass. Enligt avsnitt 5:52 behöver material med ytskiktsklass Ds2,d0 inte skyddas mot brandpåverkan. Som allmänt råd i avsnitt 5:851 kan man läsa att om synnerliga skäl finns för att inte uppfylla kraven på material enligt avsnitt 5:52 bör materialet lägst uppfylla klass Ds2,d0. 13
5.4 Ljud I BBR ställs krav på att byggnader ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas. Reglerna gäller för bostäder och för vårdlokaler, förskolor, fritidshem, undervisningsrum i skolor samt rum i arbetslokaler avsedda för kontorsarbete, samtal e d. 5.41 Dokumentation För definitioner och riktlinjer för ljuddokumentations utformning hänvisas till SS 25267:2004/T1:2009 för bostäder och SS 25268:2007 för lokaler. I standarderna definieras krav som kan ställas för luftljudsisolering och stegljudsnivå samt isolering mot ljud från installationer och ljudkällor utomhus. KONSTRUKTIONER FÖR ETT BRA LJUDKLIMAT 5.42 Ljudklasser Vid uppförande av en byggnad kan ljudkrav ställas med ljudklasserna A, B, C och D. Ljudklass A ger mycket goda ljudförhållanden. Ljudklass B ger betydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C. 5.44 Stegljudsisolering Ljudklass C ger tillfredsställande ljudförhållanden för de flesta Stegljudsisolering (L n) mäts i decibel (db) enligt SSEN ISO boende och är lägsta krav enligt BBR. 1407 och innebär en byggnads förmåga att reducera stegljud Ljudklass D kan användas när ljudklass C inte kan uppnås av på golv i angränsande rum. En sammanfattning av ljudisoleringsvärdet för alla frekvenser ges med, beräknat enligt L n,w tekniska, antikvariska eller ekonomiska skäl. SSEN ISO 7172, med och utan anpassningstermen C l,502500. I SS 25267:2004/T1:2009 och SS25268:2007, kan man läsa vilka reduktionstal och stegljudsnivå, som krävs för R w L n,w 5.45 Ljudförbättrande åtgärder uppfyllande av respektive ljudklass i olika typer av utrymmen. Nedan ges några byggtekniska åtgärder som kan vidtas för Härtill tillkommer bedömning av efterklangstid, ljudnivå från förbättrad ljudteknisk bjälklagsisolering: installationer och yttre ljudkällor. Bjälklag med fack som fyllts med isolering ger bästa brandtekniska skydd och luftljudsisolering. 5.43 Luftljudsisolering Bjälklag som utformas med oskarvade bjälkar över bärande Luftljudsisolering (R ) mäts i decibel (db) och innebär väggar reducerar luftljud till underliggande utrymme. byggnadens förmåga att reducera luftburet ljud mellan två Takbeklädnaden på bjälklagets undersida ska monteras med utrymmen. Ljudisoleringsvärdet varierar för olika frekvenser. Forestias ljudtransmissionsreducerande bygel, läkt eller profil. En sammanfattning av ljudisoleringsvärdet för alla frekvenser Skivklädda tak ska monteras med speciella skivor i två skikt ges med R w, beräknat enligt SSEN ISO 7171. Därtill läggs för minskad ljudtransmission. spektrumanpassningstermer C, C tr och C 503150. Montering av flytande golv ovan en stegljudsdämpande skiva Vid dimensionering av luftljudsisolering ska hänsyn tas till ger minimal flanktransmission. flanktransmission, som innebär överföring av luftljud mellan Vid användning av Forestia Slitsgolv i kombination med två rum med gemensamt bjälklag, vilket sker via alla transmissionsvägar utom den via det gemensamma bjälklaget. underliggande stegljudsdämpande skiva optimeras stegljudsdämpningen. 14
Tabell 5.1. Eempel på luftljudsisoleringskrav för bostäder. Utrymme Lägsta luftljudsisolering (db) Klass A Klass B Klass C Klass D Mellan bostadsutrymme och utomhus, loftgång, trapphus, korridor e d 61 1) 57 1) 53 1) 49 2) Inom bostad med fler än 2 rum 44 3) 40 3) 1) + C R w 503150. Vägt reduktionstal i byggnad med tillägg av spektrumanpassningstermer. 2) R w, Vägt reduktionstal i byggnad, R w. 3) R w,10m 2. Vägt reduktionstal i byggnad mellan trapphus / korridor och utrymme innanför, som utvärderas enligt SSEN ISO 7171 med skiljearean S lika med 10,0 m 2. Tabell 5.2. Eempel på krav för stegljudsnivå i bostäder. Utrymme Högsta stegljudsnivå (db) Klass A Klass B Klass C Klass D Mellan bostadsutrymme och utomhus 48 1) 52 1) 56 1) 60 2) dock mellan bostad och loftgång, trapphus, korridor e d 54 1) 58 1) 62 1) 66 2) Inom bostad med fler än 2 rum 64 2) 68 2) 1) + C L n,w I,502500. Vägd normaliserad stegljudsnivå med tillägg av anpassningstermen. 2). Vägd normaliserad stegljudsnivå L L n,w n,w beräknas och används som en sammanfattning av stegljudsnivåer vid olika frekvenser enligt SSEN ISO 7172. 15
6 6. BÄRANDE UNDERGOLV PÅ REGLAR tjocklek. Skruvens korrosionsskydd ska vara anpassat till 6.1 Material aktuell korrosivitetsklass enligt AMA Hus 11 kapitel ZSE. 6.11 Spånskiva 6.13 Lim Spånskivans Pklass enligt SSEN 312:2010 ska väljas med Lim ska vara PVAclim eller motsvarande. hänsyn till aktuell last och klimatklass, se tabell 3.1. För underlag till plastmatta i våtutrymmen rekommenderar 6.2 Arbetsutförande GVK Säkra våtrum, Utgåva 2, 2011, användning av golvspånskiva i klass P5. Innan spånskivorna monteras ska bärande reglar vara riktade 6.21 Underlag Vid uppbyggnad av bärande undergolv på träreglar ska spånskivor med tjocklek minst 22 mm användas. Spånskivor med Skivornas kortsidor och sidor mot väggar ska vara under och placerade med ma 600 mm centrumavstånd. 18 mm tjocklek kan användas vid kombination med beläggning av ett hållfast material som t e 14 mm parkett eller 7 not och fjäder behöver inte understödjas. För erhållande av stödda på regelns centrumlinje. Långsidor förbundna med mm laminatgolv. erforderligt understöd kompletteras bjälklaget med kortlingar Vid kombination med en stegljudsdämpande skiva placerad (fig 6.2). under Forestia Slitsgolv erhålls en golvkonstruktion med För golvspånskivor med tjocklek 22 mm kan ändskarvar mycket bra ljudvärden, se avsnitt 6.4 Konstruktioner med monteras utan understöd där inte utbredd nyttolast över förbättrad ljudisolering. 300 kg/m 2 samt punktlaster över 200 kg förekommer (Sintef 6.12 Fästdon Teknisk Godkjenning nr 2280). Understödda ändskarvar Spånskiveskruv ska vara minst 50 mm med självförsänkande rekommenderas dock för golvskivor närmast vägg och dörröppning. huvud och med en gängfri övre zon motsvarande skivans 16
Fig 6.1. Konstruktion bestående av 22 mm Forestia Golv, Masonite Ibalk, mineralull, 22 mm Forestia Golv och Takess Original. Fig 6.2 Fig 6.3 6.22 Montering En bra utförd golvläggning är beroende av att den första raden spånskivor läggs rakt mot omslutande väggar. Vid läggning av den första raden av skivor ska kanterna närmast vägg renskäras för erhållande av raka kanter (fig 6.3). Skivorna monteras vinkelrätt mot bärande reglar med den stämplade sidan upp. Skivorna ska spänna över minst två fack med förskjutna kortsidor om minst 200 mm (fig 6.8). Fig 6.4 Fig 6.5 En rörelsefog om 10 mm ska finnas mot anslutande byggnadsdelar som vägg, pelare, dörrposter, rörgenomföringar e d samt i större rum, korridorer m m med högst 10 m mellanrum (fig 6.3). Skivorna limmas först med två limsträngar mot reglarna och i noten (fig 6.4 och 6.5). Mängden lim i noten ska anpassas så att hela fogen fylls och ett litet överskott pressas fram (torkas bort direkt)(fig 6.6). Lim får inte förekomma i skruvoch spikhål. Limförbrukningen kan uppskattas till ca 1 l/10 m 2 golvyta. Spånskivan skruvas med 23 mm försänkning mot regel och kortling med centrumavstånd ma 250 mm (fig 6.7 och 6.8). Om golvbeläggning inte läggs direkt efter att spånskivorna monterats ska golvet täckas för att skydda mot fuktförändringar eller mekanisk åverkan. 6.23 Anpassning Eventuellt fogsprång i det lagda undergolvet ska slipas innan golvbeläggningen läggs (fig 6.9). Slipade ytor ska behandlas så att de får motsvarande egenskaper som golvytan i övrigt, för att inte riskera att ytskiktet reser sig i samband med eempelvis limning av golvbeläggning med vattenburet lim. Behandlingen behöver vanligen endast utföras vid tunna eller blanka beläggningar. För att förhindra friktionsljud kan ett skikt grå lumppapp, perforerad plastfilm e d läggas mellan golvspånskivorna och golvbeläggning av laminatgolv eller parkett. Fig 6.6 Fig 6.7 Fig 6.8 Fig 6.9 DEN VANLIGASTE KONSTRUKTIONEN 17
6.3 Konstruktioner med förbättrad brandisolering Forestia har utvecklat ett antal bjälklagskonstruktioner för förbättrad brandteknisk isolering, se skisser nedan. För detaljerad specifikation hänvisas till angivna provningsrapporter. REI 30 (SintefNBL 25000.10/93.2711) REI 60 (SintefNBL 25000.10/93.109, 250060/93.163) 22 mm Forestia Flytande Golv 20 mm stegljudsdämpande skiva 22 mm Forestia Golv Masonite Ibalk IB 200, centrumavstånd 600 mm 22 mm Forestia Golv Träbjälklag 47200 mm, centrumavstånd 600 mm 150 mm stenullsisolering Ljudreduktionsbygel Ljudreduktionsbygel 150 mm mineralullsisolering (l d =0,036 W/m C) 3850 mm, läkt centrumavstånd 600 mm 212 mm Forestia Renoveringsgolv 3250 mm läkt, centrumavstånd 600 mm f1,25 mm ståltråd centrumavstånd 600 mm 12 mm Forestia Renoveringsgolv 12 mm Takess Inspiration REI 60 (SintefNBL 22N001.20D) 16 mm Forestia Flytande Golv 12 mm Forestia Renoveringsolv 20 mm stegljudsdämpande skiva 22 mm Forestia Slitsgolv Masonite Ibalk IB 200, centrumavstånd 600 mm REI 60 25 mm Forestia Thermogolv 150 mm stenullsisolering Träbjälklag 47200 mm, centrumavstånd 600 mm Ljudreduktionsbygel 150 mm mineralullsisolering (l d =0,039 W/m C) med ståltråd 3850 mm, läkt centrumavstånd 400 mm 13 mm gipsskiva GN 15 mm brandgips 12 mm Takess Inspiration 3250 mm läkt, centrumavstånd 600 mm f1,25 mm ståltråd centrumavstånd 600 mm 12 mm Forestia Renoveringsgolv 18
6.4 Konstruktioner med förbättrad ljudisolering Forestia har utvecklat ett antal bjälklagskonstruktioner för förbättrad stegljudsreduktion, se skisser nedan. L n,w 47 db L n,w 48 db 7 mm laminatgolv Grå lumppapp 22 mm Forestia Golv 15 mm stegljudsdämpande skiva 22 mm Forestia Slitsgolv Träbjälklag 47 225 mm, centrumavstånd 600 mm 200 mm stenullsisolering Ljudbyglar 32 50 mm läkt 13 mm gipsskiva, GN 12 mm Takess Golvbeläggning 22 mm Forestia Golv 13 mm gipsskiva GN 25 mm stegljudsdämpande skiva 22 mm Forestia Slitsgolv Masonite Ibalk IB200, centrumavstånd 600 mm 200 mm stenullsisolering Ljudbyglar 32 50 mm läkt 13 mm gipsskiva GN 12 mm Takess L n,w 47 50 db L n,w 50 db 22 mm Forestia Thermogolv 12 mm Forestia Renoveringsgolv 20 mm stegljudsdämpande skiva 22 mm Forestia Slitsgolv Masonite Ibalk IB 350, centrumavstånd 600 mm 200 mm mineralullsisolering (l d =0,036 W/m C) Ljudreduktionsbygel 3250 mm läkt, centrumavstånd 400 mm 13 mm gipsskiva GN 12 mm Takess Inspiration 7 mm laminatgolv 22 mm Forestia Golv 12 mm Forestia Renoveringsgolv 15 mm stegljudsdämpande skiva 22 mm Forestia Slitsgolv Träbjälklag 47 225 mm, centrumavstånd 600 mm 150 mm stenullsisolering Ljudbyglar 32 50 mm läkt 13 mm gipsskiva GN 12 mm Takess 19