Ärende p 59 Budget 2017

Lärarhögskolan 2015-10-18 Bilaga p 59 A Budget 2017 Bakgrund Förutsättningarna för budget 2017 baseras på regeringens budgetproposition, universitetsstyrelsens budgetbeslut daterat 2 juni 2016 samt universitetsstyrelsens justeringsbeslut daterat 11 oktober 2016. Beredning Ärendet har beretts av Lärarhögskolans kansli och ledning. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse fastställer föreslagen budget för verksamheten 2017.

Budget Lärarhögskolan 2016 2016-10-18 FS 1.3.2-1818-16 Bilaga p 59 B Budget Lärarhögskolan 2017 inklusive ekonomisk plan för 2018-2019 Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2016-10-18

Innehållsförteckning BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR...1 BUDGETERAT RESULTAT, EN SAMMANFATTNING, OCH MAXIMAL NEGATIV BUDGETERING...2 GRUNDUTBILDNING...3 BIDRAGS- OCH UPPDRAGSVERKSAMHET INOM GRUNDUTBILDNINGEN...7 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING...9 UNIVERSITETSGEMENSAM VERKSAMHET... 12 EKONOMISK PLAN 2018-2019... 13 BILAGOR... 16

Budgetförutsättningar Förutsättningarna för Lärarhögskolans budget 2017 baseras på universitetsstyrelsens budgetbeslut daterat 2 juni 2016 samt universitetsstyrelsens justeringsbeslut daterat 11 oktober 2016. Dessa beslut baseras i sin tur på regleringsbrev för budgetår 2016, budgetpropositionen för 2016, 2016 års ekonomiska vårproposition samt budgetpropositionen för 2017. Följande allmänna ekonomiska förutsättningar för budgetarbetet anges i universitetsstyrelsens budgetbeslut: Nivån i lönekostnadspåslaget (LKP) är under 2017 oförändrad, det vill säga 50,3 %. Internhyran för 2017 är 3 165 kr/m 2 (3 067 kr/m 2 under 2016). Ökningen motsvarar 3,2 %. Priset för lokalvård för 2017 är 322 kr/ m 2 (305 kr/ m 2 under 2016). Ökningen motsvarar 5,7 %. Grundutbildning tilldelas en budgetram på 137 182 tkr (125 988 tkr under 2016). I budgetpropositionen för 2017 tilldelas Umeå universitet nya utbildningsplatser riktade till lärar- och förskollärarutbildning motsvarande 2 227 tkr. I ett första skede kommer 1 072 tkr av dessa att fördelas ut och vid behov kommer Lärarhögskolan att få det resterande anslaget. Umeå universitet har enligt regleringsbrevet ett särskilt åtagande att fortsätta utbyggnaden av ämneslärarutbildningen i samiska respektive meänkieli. 4 167 tkr har avsatts för detta arbete och medlen kommer i sin helhet att vidareförmedlas till Institutionen för Språkstudier. Forskningen tilldelas en budgetram på 48 217 tkr (46 699 tkr under 2016). Påslaget för att täcka Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnader (fasta beloppet) inom verksamhetsgren 1, grundutbildning, är 25 % (25 % under 2016). Påslaget för att täcka Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnader (fasta beloppet) inom verksamhetsgren 2, forskning, är 10,8 % (6,4 % under 2016). Anledningen till ökningen är att det fasta beloppet nästan har fördubblats (2016 var det 281 tkr och 2017 är det 524 tkr). Detta beror främst på att basen, det vill säga de externa kostnader under åren 2014 och 2015 som ligger till grund för det fasta beloppet, ökade. Ökning beror främst på att 2015 flyttades Umevatoriet ekonomiskt till denna verksamhetsgren. 1

Budgeterat resultat, en sammanfattning, och maximal negativ budgetering Budgeterat resultat Budgeterat resultat för Lärarhögskolan 2017 är 6 780 tkr. Verksamhetsgren 1, som omfattar grundutbildningsverksamheten (vh 10 och 11) samt bidragsutbildning och uppdragsutbildning (vh 12 och 13), har ett negativt resultat på 502 tkr. Underskottet ligger på bidragsutbildningsverksamheten och är 1 106 tkr. Resultatet på uppdragsutbildningsverksamheten är 604 tkr. Verksamhetsgren 2, omfattande den löpande forskningsplanen och forsknings- och kompetensförsörjningssatsningen 2009-2016, har ett budgeterat resultat på 6 077 tkr. Resultatet på den förstnämnda är 2 827 och den sistnämnda -3 250 tkr. Umevatoriets budget ligger under denna verksamhet och påverkar resultatet med 3 tkr i positiv riktning. Slutligen är det budgeterade resultatet på verksamhetsgren 9, universitetsgemensamt, där Lärarhögskolans kanslis budget återfinns 204 tkr. Maximal negativ budgetering Lärarhögskolans nivå för maximal negativ budgetering är 6 780 tkr och budgeterat underskott ligger på denna nivå. 2

Grundutbildning Enligt budgetpropositionen 2017 får Umeå universitet en anslagsökning med 2 227 tkr och utgörs av nya platser riktade till lärar- och förskollärarutbildning. 1 072 tkr av dessa fördelas ut till Lärarhögskolan och vid behov kommer den resterande anslagsökningen att fördelas ut. Budgetramen för Lärarhögskolan är initialt 137 182 tkr. Kvalitetsförstärkningarna inom humaniora och samhällskunskap samt lärar- och förskollärarutbildning som infördes i form av höjda ersättningsbelopp ingår i budgetramen. Det poängteras i budgetpropositionen att dessa kvalitetsförstärkningar ska upphöra från och med 2019. För hela universitetet rör det sig om en minskning på 12 704 tkr av anslaget och en del kan komma att påverka anslaget till Lärarhögskolan under budgetåret 2019. Tabell 1 nedan visar hur budgetramen kommer att användas och i avsnitten som följer kommenteras dessa. Fördelning i tkr Budget 2017 Budget 2016 Prognos 2016 Intäkter 137 182 125 988 125 988 Kostnader Kursersättning institutioner -98 224-87 936-93 296 Centrala avgifter: språkstöd, Idrottshögskolan, NyA-systemet, ers t samfak o humfak, kvalitetsmedel, räntekostnader -3 104-2 709-2 796 Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader -21 938-18 884-18 884 Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnader -1 666-1 608-1 708 VFU, ersättning till kommuner och studenter, inkl SYV -6 932-5 273-5 544 VFU, utveckling och administration -1 180-700 -700 Stöd till utlandsförlagd språkkurs -1 500-1 500-1 500 Ersättning studentkår -504-479 -460 Logopeder -1 500-1 500-1 500 Internationalisering -500-500 -500 Pedagogiskt pris och examensceremoni -100-100 -111 Övrigt, avskrivningar tex -34-463 Totala kostnader -137 182-123 189-127 462 Årets beräknade resultat på GU 0 2 799-1 474 Tabell 1: Fördelningen av grundutbildningens budgetram. Kursersättning till institutionerna och budgeterad HST Budgeterad HST för 2017 är 2002 st (HST-prognos 2 för 2016 är 1 868 st). Utgångspunkten för budgeterad HST är information från Valwebben, planeringstal för nyantagna studenter vt 17 och ht 17 samt äskade från institutionerna om fristående kurser. Utifrån detta har neddragning bland annat gjorts för förväntade avhopp av nyantagna studenter och neddragning av antalet äskade fristående kurser. Erfarenhetsmässigt blir cirka hälften av de äskade fristående kurserna av. 3

De budgeterade HST fördelar sig per utbildningsområde i enlighet med tabell 2 nedan. Hur fördelningen ser ut mellan utbildningsområdena påverkar storleken på kostnaden för de kursuppdrag som Lärarhögskolan efterfrågar av institutionerna. HST (Antal) HPR (Antal) HSTprislapp (kr) Utbildningsområde HPRprislapp (kr) Förändring från 2016 (kr) Fördelning till inst HST+HPR (tkr) Hum 432 360 23 481 15 301 884 15 647 Sam 489 406 23 481 15 301 884 17 687 Natur 200 168 40 039 33 765-3 007 13 696 Teknik 62 55 40 039 33 765-3 007 4 317 Vård 37 31 42 566 36 867 1 737 2 691 VFU 205 174 24 285 26 179 749 9 534 Undervisning 475 404 26 656 27 924 3 470 23 950 Övrigt 21 18 32 155 26 120-2 095 1 158 Idrott 37 31 71 644 33 154 11 036 3 640 Design 23 19 113 459 55 301 2 640 3 684 Musik 21 18 97 883 61 889-286 1 537* Totalt 2 002 1 684 98 224 Tabell 2: Budgeterat antal HST fördelat på utbildningsområde, ersättningsnivå per HST och HPR till institutionerna samt kostnaden för Lärarhögskolan för utbildningsuppdraget. Det finns osäkerheter förknippade med den budgeterade fördelningen mellan utbildningsområdena. För det första behöver studenterna på Lärarhögskolans program inte välja inriktning eller andra respektive tredje ämne förrän en bit in i utbildningen. Detta gör att ett antagande om fördelningen per utbildningsområde måste göras för de studenter som ännu inte valt studiegång. Vidare görs antagande om avhopp och dessa går inte att härleda till utbildningsområde, varför avhoppen har fördelats jämnt mellan utbildningsområdena. För varje utbildningsområde finns en tillhörande prislapp. Prislapparna är nettoprislappar och inkluderar inte medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Medfinansieringen fördelas istället till respektive fakultet som sedan vidarebefordrar den till institutionerna (se posten Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader i tabell 1). Tidigare år har Lärarhögskolans prislappar anpassats för att ligga i paritet med Samhällsvetenskapliga fakultetens, Tekniskt naturvetenskapliga fakultetens och Humanistiska fakultetens prislappar. Efter förankring hos dekanerna på respektive fakultet kan denna princip frångås. En översyn av prislapparna har till följd av detta påbörjats och i ett första steg har en utjämning gjorts av den procentuella andelen av prislappen som fördelas ut inom respektive utbildningsområde. Teknik och natur, där tidigare år närmare 83 procent har fördelats ut, har anpassats till samma nivå som de allra flesta andra, det vill säga hum, sam, vård, design och musik som ligger på 75 procent. Vidare har andelen som fördelas ut av idrottsprislappen ökat med 10 procentenheter. Tanken är alltså att den procentuella avsättningen från prislapparna som går till utbildningsgemensamma kostnader, så långt det går, ska vara oberoende av vilket utbildningsområde en kurs är klassificerad till. Översynen av prislapparna kommer att fortsätta inför 2018. Lokalersättningen har, precis som i fjol höjts. I år ligger höjningen på 3,2 procent (1,59 procent under 2016) och motsvarar höjningen på central nivå. Som tidigare har lokalersättningen räknats upp och HST-ersättningen har räknats av med motsvarande belopp. 4

Bilaga 1 visar en preliminär bedömning av hur utfördelningen av resurserna fördelar sig mellan institutionerna. Viktigt att ha i åtanke här är att bilagan visar fördelningen före de neddragningar som gjorts för att hamna på en mer tillförlitlig budgeterad HST. Centrala avgifter I de centrala avgifterna ingår avgifter för språkstöd med 822 tkr (765 tkr för 2016), bidrag till Idrottshögskolan med 310 tkr (288 tkr för 2016), kostnad för reservationer av kvalitetsutvecklande medel 256 tkr, kostnad för praktikkurser inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet, 113 tkr (105 tkr för 2016). Fördelningsgrunden mellan fakulteterna/lärarhögskolan för ovanstående kostnadsposter är budgeterad intäkt för helårsstudenter och helårsprestationer år 2017 (alltså budgetramen). Kostnader för NyA-systemet ingår också i denna post med 1 258 tkr (1 351 tkr för 2016). Vald fördelningsgrund mellan fakulteter/lärarhögskolan är antalet kurstillfällen 2016 per fakultet och Lärarhögskolan vårterminen och höstterminen 2016. Slutligen ingår också räntekostnaderna som under 2017 beräknas uppgå till 345 tkr. Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Denna kostnad på 21 938 tkr (18 884 tkr för 2016) fördelas med 18 611 tkr på universitetsgemensamma kostnader och 3 327 tkr till fakultetsgemensamma kostnader. En ny metod att beräkna medfinansieringen tillämpades i fjol och i stället för att, som tidigare år, utgå från budgeterad HST, utgår beräkningarna på utfallet av HST två år bakåt i tiden. Anledningen till förändringen är att historiskt så har budgeterad HST ofta skiljt sig från utfallet. Då budgeterad HST är högre än utfallet har Lärarhögskolan medfinansierat fakulteterna för mycket i relation till faktiskt utfall. Genom att utgå från utfall tas denna osäkerhet bort. Ökningen är ett resultat av att antalet HST ökade mellan 2014 och 2015. Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnader Lärarhögskolans totala fasta belopp för grundutbildningsverksamheten är 3 015 tkr (2 747 tkr för 2016). Till denna verksamhet hör grundutbildningsbidrag (vh 12) samt grundutbildningsuppdrag (vh 13). Dessa verksamheter ska bära sina egna kostnader och därför har det totala fasta beloppet reducerats med 1 214 tkr som kan härledas till verksamhet 12 och 13. Verksamhetsförlagdutbildning, ersättning till kommuner och studenter Ersättningen till kommunerna är i budgeten beräknad till 815 kr per vecka (800 kr per vecka för 2016). För 2017 beräknas antalet veckor verksamhetsförlagd utbildning bli 7 172 stycken. Antalet veckor ligger betydligt högre jämfört med 2016, vilket hör ihop med att antalet helårsstudenter (HST) på verksamhetsförlagd utbildning förväntas öka från 166 HST till 205 HST. Kostnaden för dessa veckor är 5 845 tkr. I posten verksamhetsförlagd utbildning återfinns även ersättning för studenternas resor och logi, vilka för 2017 beräknas bli 350 tkr. Ersättning till kommunerna för att de tar emot studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet beräknas bli 737 tkr (723 tkr för 2016). Verksamhetsförlagdutbildning, utveckling och administration Som ett led i regeringens kvalitetsförstärkning i form av höjd prislapp till verksamhetsförlagdutbildning har det avsatts 320 tkr extra att användas till att ersätta resor för handledare inom kompletterande pedagogisk utbildning på distans. Vidare har det avsatts 140 tkr extra, totalt 240 tkr för kompetensutveckling av examinatorer inom verksamhetsförlagd utbildning. Total avsättning för denna post är 1 180 tkr (700 tkr för 2016). 5

Studentkår Enligt avtal stöder Lärarhögskolan UMPE med 170 kr per HST samt med ersättning för lokalhyra och städning. Logopeder Lärarhögskolan erbjuder alla studenter på lärarprogrammen och studie- och yrkesvägledarprogrammet röst- och talträning. De logopeder Lärarhögskolan anlitar finns placerade vid Institutionen för språkstudier. Ersättningen avser lön, drift och språkstudiers institutionsgemensamma kostnad och budgeterat för 2017 är 1 500 tkr (1 500 tkr för 2016). Internationalisering För internationalisering i grundutbildning avsätts årligen 500 tkr. Under 2017 avsätts 150 tkr som riktar sig till anställda, 175 tkr avsätts för internationaliseringsresor och 150 tkr avsätts för 12 bidrag á 12 500 kronor för studier vid prioriterade partneruniversitet. Utöver dessa medel ges studenter som studerar en halv termin eller längre vid ett utländskt lärosäte möjlighet att beviljas stipendium om 5 000 kr per månad under sin vistelse utomlands. Stipendierna finansieras av myndighetskapital från vh 12, bidragsutbildningsverksamheten och det är avsatt 145 tkr för detta. Pedagogiskt pris och examensceremoni För Lärarhögskolans studenters examensceremonier avsätts årligen 75 tkr. Vidare avsätts 25 tkr för ett pedagogiskt pris som varje år delas ut. Övrigt Här ingår till exempel avsättningar för avskrivningar. Lärarutbildning i minoritetsspråk Utöver budgetramen fördelas 4 167 tkr för lärarutbildning i minoritetsspråken samiska och meänkieli. Uppdraget att bygga upp och utveckla ämneslärarutbildning i meänkieli är ett nytt uppdrag för Umeå universitet från 2016. Tidigare har ansvaret för lärarutbildning i meänkieli legat vid Stockholms universitet. 2 115 tkr avser samiska och 2 052 tkr avser meänkieli. Anslaget kommer i sin helhet att fördelas ut till institutionen för språkstudier. 6

Bidrags- och uppdragsverksamhet inom grundutbildningen Medel från regeringen via Kammarkollegiet Medel från Kammarkollegiet finansierar verksamheten utländska lärares vidareutbildning (ULV), vidareutbildning av lärare (VAL), validering av yrkeskunskaper i förhållande till den särskilda behörigheten vid antagning till yrkeslärarprogrammet samt försöksverksamheten för övningsskolor. I tabell 3 visas den sammanlagda budgeten för dessa verksamheter. Kammarkollegiet Budget 2017 Budget 2016 Budget 2015 (tkr) (tkr) (tkr) Intäkter 15 042 12 336 11 076 Kostnader Lön -1 264-1 065-827 Drift -5 232-4 694-2 659 Utfördelning till -5 900-5 465-5 152 institutioner Gemensamma -1 086-996 -514 kostnader Summa kostnader -13 482-13 220-9 152 Resultat 1 560-1 000-62 Periodisering -1 560-116 -1 545 Tabell 3: Budget för verksamheter finansierade av Kammarkollegiet Intäktsökningen beror främst på att omsättningen inom VAL-projektet förväntas öka. Medel från Skolverket och Arbetsförmedlingen I tabell 4 sammanfattas budgeten för den verksamhet som Lärarhögskolan utför på uppdrag av Skolverket. De köper bland annat kurser vid universitetet som ges i syfte att ge lärare behörighet i ämnen i vilka de undervisar, det så kallade Lärarlyftet. Skolverket Budget 2017 Budget 2016 Budget 2015 (tkr) (tkr) (tkr) Intäkter 6 614 3 536 6 780 Kostnader Lön 0-85 -242 Drift -987-263 0 Utfördelning till -3 390-3 166-6 337 institutioner Gemensamma -104-21 -59 kostnader Summa kostnader - 4 481-3 535-6 638 Resultat 604 1 142 Periodisering -1 529 Tabell 4: Budget för verksamheter finansierade av Skolverket och Arbetsförmedlingen Den förväntade intäktsökningen under 2017 beror främst på uppdraget Snabbspåret, ett uppdrag mellan Arbetsförmedlingen och sex universitet däribland Umeå universitet. Uppdraget innebär att deltagande lärosäten ska leverera en lärar-/förskollärarförberedande utbildning omfattande 26 veckor för arabisktalande nyanlända med examen som lärare eller förskollärare, alternativt utbildning och erfarenhet som lärare eller förskollärare från sitt hemland. Omfattningen på uppdraget är osäkert. 7

Avsättningar från myndighetskapitalet Årets avsättningar från myndighetskapitalet på vh 12, bidragsutbildning, sammanfattas i tabell 5. Satsningar Budget 2017 (tkr) Stipendier -145 Marknadsföring -200 Nätverksträff för förskollärare -50 Satsningar kopplade till VP Möjligheternas möte -100 Examensarbete -100 Rum för lärande -125 Äskande från programråden -266 Samhällskunskap stöd -86 Gemensamma kostnader -34 Totalt -1 106 Tabell 5: Avsättningar från myndighetskapitalet på vh 12 Avsättningen till stipendier avser de som tidigare nämnts i avsnittet Internationalisering under rubriken Grundutbildning. Den totala budgeten för marknadsföring är under 2017 400 tkr. De resterande 200 tkr ska finansieras av kanslibudgeten. Rum för lärande är en tvåårig satsning på totalt 250 tkr. Utav de 266 tkr som avsatts för äskande från programråden är 100 tkr ännu ej uppbokade. Stödet till samhällskunskap fortsätter och omfattar 10 procent av en tjänst. Tidigare år har detta stöd finansierats via kanslibudgeten. 8

Forskning och forskarutbildning Forskningen tilldelas en budgetram på 48 217 tkr. Se tabell 6. På grund av att reporäntan fortfarande är negativ kommer det under 2017 inte fördelas ut några ränteintäkter. Forskning/Forskarutbildning (tkr) Budget 2017 Budget 2016 Budget 2015 Grundram 48 217 46 699 41 111 Styrelsens strategiska resurs 0 2 000 4 000 Ränteintäkter 0 0 3 200 Totalt 48 217 48 699 48 311 Tabell 6: Budgeterade forskningsintäkter. Tabell 7 nedan visar hur budgetramen kommer att användas och avsnitten som följer går igenom posterna. I bilaga 2 finns en fördelningen per fakultet och institution av den löpande forskningsplanen och fördelningen av forskning- och kompetenssatsningen 2009-2016. Fördelning (tkr) Budget 2017 Budget 2016 Budget 2015 Intäkter 48 217 48 699 48 311 Kostnader Forskningsplan löpande -48 284-45 664-31 274 Forskning- och kompetenssatsning 2009-2016 Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnader Medfinansiering av fakulteternas universitets- och fakultetsgemensamma kostnader -3 250-10 509-21 053-236 -121-415 -2 524-3 217-3 823 Övrigt -1 465-2 395 Summa kostnader -54 294-60 976-58 820 Från myndighetskapital 6 077 12 277 10 509 Tabell 7: Fördelning av forskningsbudgetens ram. Forskningsplan - löpande Den löpande forskningsplanen bygger på Lärarhögskolans uppdrag från universitetsstyrelsen samt på Lärarhögskolans verksamhetsplan. I tabell 8 visas hur resurserna fördelas mellan olika satsningar. 9

Satsningar Budget 2017 (tkr) Budget 2016 (tkr) Seniorstab -1 921-1 856 Forskningsledare inom historia -625-493 Samfinansierade doktorander, antagna 2012 0-2 736 Samfinansierade doktorander, antagna 2014-4 907-5 608 Samfinansierade doktorander, antagna 2016-6 188-3 753 Riktade satsningar mot institutioner 2015-18 -3 390-3 776 Forskning enligt delmål + ny satsning 0-12 000 Forskningssatsning 2016-2019 -8 951 Forskningssatsning 2017-2020 -4 470 Forskningstid -9 000-9 000 Forsknings- och utvecklingsuppdrag -1 250-1 000 Fridhems- och Ålidhemsprojektet -1 867-1 867 Forskarskolan -1 800-1 971 Postdoc/foass program 0-542 Forsknings-samverkan, övningsskolorna 0-1 000 Tre tre-åriga samverkansprojekt -1 500 Utrymme till övriga satsningar -1 000 Planeringsbidrag -250 Internationalisering -650-650 Tidskrifter: Education inquiry och Utbildning och demokrati -515-515 Seminarieserie i utbildningsvetenskap 0-63 Totalt -48 284-46 829 Tabell 8: Löpande forskningsplanen Inom ramen för den utbildningsvetenskapliga forskarskolan antogs en ny kull med 17 doktorander hösten 2016. Lärarhögskolan delfinansierar under 2017 närmare 40 doktorander. Under 2016 påbörjades utbetalningen av forskningssatsning 2016-2019. Under perioden rör det sig om 32 000 tkr. Totalt har det avsatts 48 000 tkr och beslut om hur de resterande 16 000 tkr ska fördelas togs under 2016 och utbetalningen kommer att påbörjas 2017. Precis som i 2016-års budget är det avsatt 9 000 tkr för utlysning av forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området. Medel har utlysts för 15 disputerade forskare om vardera 600 tkr. Tre av bidragen riktar sig specifikt till nydisputerade. Forsknings- och utvecklingsprojekten med Fridhemsskolan och Ålidhemsskolan pågår. I budgeten för 2017 har det avsatts medel för ytterligare tre samverkansprojekt varav ett ska vara inriktat mot övningsskolor. Det sistnämnda ersätter tidigare Forskningssamverkan, övningsskolorna. Internationaliseringsbudgeten är oförändrad, men fördelningen av medlen har förändrats något. Summan som fördelas ut till sökande av medel för konferensresor har ökats med 30 tkr och utlysningen för internationalisering av forskarutbildning har minskats. 10

Forskning- och kompetenssatsning 2009-2016 Under 2017 ska de sista medlen från ovanstående satsning fördelas ut och det rör sig om 3 250 tkr. De sista medlen betalades planenligt ut för denna satsning under 2015 och dessa användas för att täcka kostnaderna som uppstår. Anledningen till diskrepansen mellan tiden då medlen erhållits och tiden då de förbrukas är att rekryteringar har senarelagts. Forskningssatsningen är styrd från centralt håll och Lärarhögskolan har endast en administrativ funktion. 2017 är slutåret för satsningen. Område Budget 2017 (tkr) Budget 2016 (tkr) Historiedidaktik 0 0 ICT, Media och lärande 0-1 270 Kompetensförsörjningen 0-583 Läs- och skrivforskning -1 650-1 900 Matematikdidaktik 0-776 Minne och lärande 0 0 Mätning och utvärdering 0-1 200 Specialpedagogik -1 600-4 600 UMSER 0 0 Ungas utbildning och karriärutveckling 0-180 Totalt -3 250-10 509 Tabell 9: Forskning- och kompetenssatsningen Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnader Lärarhögskolans totala fasta belopp på forskningsverksamheten är 524 tkr (281 tkr 2016). Under 2015 gjordes en ekonomisk flytt av Umevatoriets verksamhet till forskningen. Umevatoriets del av det fasta beloppet under 2017 beräknas till 288 tkr. Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Medfinansiering görs av både fakultets- och universitetsgemensamma kostnader. Denna medfinansiering fördelas till fakulteterna som i sin tur fördelar medlen tillsammans med fakulteternas fördelning till institutionerna. Umevatoriet Umevatoriet är ett samarbete mellan Umeå kommun och Umeå universitet. Målet med verksamheten är att främja intresset för naturvetenskap, teknik och matematik. Verksamheten finansieras av fakulteterna 1 200 tkr, universitetet centralt 750 tkr samt Umeå kommun 1 230 tkr. I budgeten har också tagits med en försäljningsintäkt på 50 tkr och är förväntade intäkter av inträdesavgifter. Umevatoriet Budget 2017 (tkr) Budget 2016 (tkr) Intäkter 3 250 3 230 Lön -2 247-2 103 Lokaler -487-395 Drift -370-368 Avskrivningar -310 Gemensamma kostnader, OH -288-160 Summa kostnader -3 702-3 026 Ej förbrukade projektmedel 455 Resultat 3 204 Tabell 10: Umevatoriets budget En uppgradering av planetariet kommer att göras under 2017 och till följd av detta förväntas resultatet bli negativt, 452 tkr. Underskottet finansieras med ej förbrukade projektmedel från Umevatoriet. 11

Universitetsgemensam verksamhet Lärarhögskolan är en centrumbildning som arbetar med samordning, utveckling och kvalitetssäkring av lärarutbildning och utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Både vid fakulteterna och vid Lärarhögskolan finns kostnader för ledning, forsknings- och utbildningsadministration, ekonomi och information. Lärarhögskolan har dessutom speciella stödfunktioner med anledning av de specifika krav som lärarprogrammen ställer vad gäller organisering av verksamhetsförlagd utbildning och studievägledning. Sedan 2014 ingår Lärarhögskolans kansli i den universitetsgemensamma verksamheten och finansieras sålunda av universitetsgemensamma medel. För 2017 har Lärarhögskolan tilldelats en preliminär budgetram på 13 800 (2016, 13 650 tkr). Budgeterade kostnader och förväntat resultat visas i tabell 11. Underskottet finansieras av myndighetskapitalet på denna verksamhet. Kostnader (tkr) Budget 2017 Budget 2016 Budget 2015 Rektorer (lön) -2 632-2 480-2 472 Drift ledning -250-330 -330 Styrelse, kommittéer och råd (lön+drift) -889-856 -941 Kansli lön -8 113-7 989-8 082 Drift kansli -1 116-982 -1 177 Lokaler -1 004-943 -920 Summa kostnader -14 004-13 580-13 922 Resultat -204 70-272 Tabell 11: Lärarhögskolans kanslibudget 12

Ekonomisk plan 2018-2019 Ekonomiska förutsättningar 2018 2019, grundutbildning Planerade utvidgningar av utbildningsutbudet är: en ökning av kompletterande pedagogisk utbildning med förhöjd studietakt och en utvidgning med 30 platser på förskollärarutbildningen förlagd till Örnsköldsvik. Vidare råder det fortsatt osäkerhet vad gäller ämneslärarprogrammet med inriktning mot 7-9. Beroende av hur regeringen beslutar vad gäller reviderad struktur, kan detta komma att få effekt för Lärarhögskolan, i den meningen att antalet studerande i ämneslärarprogrammet ökar. Lärarhögskolan har sedan 2013 en positiv utveckling av utfallet av antalet HST (helårsstudent) och HPR (helårsprestation) och prognosen för 2017 går i samma riktning, se figur 1. 2 500 2 232 2 000 1 500 1 872 1 766 1 625 1 702 1 516 1 582 1 490 1 518 1 394 1 370 1 343 1 665 1 507 2 001 1 868 1 664 1 684 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 HST HPR Figur 1: Utveckling av antalet HST och HPR 2009-2017 Ökningen av HST antas till viss del bero på de marknadsföringsinsatser som genomförts sedan 2015, men är naturligtvis också ett utslag av insatserna som genomförs på nationell nivå för att öka attraktionskraften för lärarutbildningar. Ovan nämnda insatser kommer fortsätta. Detta, tillsammans med de utvidgningar av utbildningsutbudet som planeras, är förklaringen till att den positiva utvecklingen av antalet HST kan komma att fortsätta. Att HPR ökar tros till stor del vara sammankopplat med att kravet på lärarlegitimation införts skarpt från 2015. Detta har lett till att fler studerande slutför oavklarade poäng. Detta är en utveckling som kan fortsätta i ett par år framöver. Mot bakgrund av ovanstående antas Lärarhögskolan de närmaste åren fylla sin utbildningsram och utrymmet för fristående kurser kan med anledning av detta komma att behövas dras ner. I budgetpropositionen 2017 nämns att kvalitetsförstärkningarna inom humaniora och samhällskunskap samt lärar- och förskollärarutbildning som infördes i form av höjda ersättningsbelopp ska upphöra från och med 2019. En analys av hur detta kommer att påverka lärarhögskolans utbildningsutbud och inblandade institutioner kommer genomföras för att i tid kunna vidta nödvändiga åtgärder. Ekonomiska förutsättningar 2018 2019, forskning Lärarhögskolans forskningsbudget kommer att användas enligt den långsiktiga forskningsplan som sträcker sig fram till 2020. 13

Under 2016 kom den nya forskningssatsningen, som omfattar totalt 48 000 tkr igång. Under 2017 påbörjas den andra delen och dessa satsningar pågår fram till och med 2020. Medel som fördelas ut till forskningstid planeras ligga kvar på den högre nivån, 9 000 tkr, istället för som tidigare 7 000 tkr. Tre tre-åriga samverkansprojekt kommer utlysas under 2017. Under 2018 kommer Lärarhögskolan att påbörja finansiering av ytterligare 15 20 doktorander inom ramen för forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området. 14

Beslut Samverkan Detta förslag till budget har varit föremål för samverkan med de fackliga organisationerna. De synpunkter och förslag som förts fram i denna samverkan är i allt väsentligt beaktade i förslaget till budget för 2017. Lärarhögskolans styrelsebeslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: fastställa föreslagen budget för 2017. 15

Bilagor Bilaga 1: Sammanställing - preliminär utfördelning GU-resurser 2017 Fakultet Inst kod Institution Totala kursintäkter Totala Summa kurs- och lokalintäkter lokalintäkter HST HPR HUM 1620 Inst för språkstudier 10 910 tkr 1 808 tkr 12 717 tkr 336 283 1630 Inst för ide- o samhällsstudier 7 223 tkr 1 030 tkr 8 253 tkr 187 158 1640 Inst för kultur- o medievetenskap 2 695 tkr 442 tkr 3 137 tkr 79 66 1650 Estetiska ämnen 11 491 tkr 4 551 tkr 16 042 tkr 241 198 Totalt HUM 32 319 tkr 7 831 tkr 40 149 tkr 842 705 Totala Totala Summa kurs- och Fakultet Inst kod Institution kursintäkter lokalintäkter lokalintäkter HST HPR SAM 2180 Pedagogik 14 689 tkr 2 849 tkr 17 538 tkr 360 304 2193 TUV 20 973 tkr 3 240 tkr 24 213 tkr 562 472 2200 Inst för psykologi 1 588 tkr 226 tkr 1 814 tkr 40 34 2220 Sociologi 115 tkr 22 tkr 137 tkr 4 3 2271 Nationalekonomi 387 tkr 72 tkr 459 tkr 13 11 2272 Statistik 481 tkr 65 tkr 546 tkr 12 10 2300 Juridiska institutionen 731 tkr 102 tkr 834 tkr 18 15 2340 Statsvetenskap 1 721 tkr 293 tkr 2 014 tkr 52 44 2360 Ekonomisk historia 215 tkr 42 tkr 257 tkr 7 6 2500 Geografi och ekonomisk historia 128 tkr 29 tkr 157 tkr 4 3 2750 Kostvetenskap 1 893 tkr 794 tkr 2 688 tkr 44 36 Totalt SAM 42 920 tkr 7 735 tkr 50 655 tkr 1 117 940 Totala Totala Summa kurs- och Fakultet Inst kod Institution kursintäkter lokalintäkter lokalintäkter HST HPR MED 3306 Idrottsmedicin 422 tkr 230 tkr 652 tkr 7 6 3704 Epidemiologi och global hälsa 143 tkr 78 tkr 221 tkr 2 2 Totalt MED 565 tkr 308 tkr 874 tkr 9 8 Totala Totala Summa kurs- och Fakultet Inst kod Institution kursintäkter lokalintäkter lokalintäkter HST HPR TEKN 5100 EMG 341 tkr 150 tkr 490 tkr 7 6 5160 Inst för Fysiologisk botanik 48 tkr 21 tkr 69 tkr 1 1 5400 Inst för Fysik 177 tkr 79 tkr 256 tkr 4 3 5410 TFE 0 tkr 0 tkr 0 tkr 0 0 5500 Kemiska institutionen 125 tkr 56 tkr 180 tkr 3 2 5730 Inst för MA och MA statistik 2 780 tkr 1 211 tkr 3 991 tkr 60 50 5740 NMD 12 182 tkr 3 503 tkr 15 685 tkr 270 227 Totalt TEKN 15 652 tkr 5 020 tkr 20 672 tkr 344 290 TOTALT 91 456 tkr 20 894 tkr 112 350 tkr 2 313 1 943 Kommentarer: HST: Baseras på uppgifterna ur Valwebben (antagna ht -16 och tidigare), uppgifter om planeringstal (förväntat antal antagna fr o m ht -17 och i vissa fall vt -17) samt beslut om fristående kurser (äskade samt beställda). Observera att ni bör ta hänsyn till hur relevanta siffrorna är när det gäller de kurser som er institution äskat att ge som fristående (historiken visar att ca 50 % blir av/fylls), en annan osäkerhet är eventuella avhopp under 2017 som kan ske av studenter som antagits före 2017. Generellt kan sägas att siffrorna ligger något högt i denna preliminära RTV jämfört med vad som HPR: En genomströmning på 85 % för programkurser och 80 % för fristående kurser har tillämpats. 16

Bilaga 2: Fördelning löpande forskningsplan (kr) och fördelning Forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016 (kr) Sammanställning - prel utfördelning FoFou-resurser 2017 Enligt forskningsplan - löpande Enl forskning- och kompetenssatsning 2009-2016 Totalt 2017 Fakultet Instnr Inst Lön och schablon Lokaler Summa 2017 Schablon Hum 1620 Inst för språkstudier 4 847 664 94 500 6 044 164 1 650 000 7 694 164 1630 Inst för ide- o samhällsstudier 2 257 196 78 836 3 930 032 3 930 032 1640 Inst för kultur- o medievetenskap 1650 Estetiska ämnen 339 000 1 954 000 11 500 35 000 350 500 2 935 000 350 500 2 935 000 Hum Summa 9 397 860 219 836 13 259 696 1 650 000 14 909 696 Sam 2180 Pedagogik 1 089 000 11 500 1 779 500 1 600 000 3 379 500 2193 Inst f tillämpad utbildn vetenskap 4 430 000 48 000 6 068 000 6 068 000 2200 Psykologi 1 219 000 1 219 000 2750 Inst för kostvetenskap 740 000 740 000 1 219 000 740 000 2300 Juridiska institutionen 352 000 12 000 364 000 364 000 Sam Summa TekNat 5740 Inst f naturvet o matematikens didaktik 7 830 000 4 669 132 71 500 126 836 10 170 500 7 835 968 1 600 000 11 770 500 7 835 968 TekNat Summa 4 669 132 126 836 7 835 968 7 835 968 Med 3704 Epidemiologi och global hälsa 339 000 11 500 350 500 Med Summa 339 000 11 500 350 500 350 500 350 500 Totalsumma 22 235 992 429 672 31 616 664 3 250 000 34 866 664 Specificering av övriga poster Summa 2017 Ugem + Fgem till fakulteter 2 584 000 LH fast belopp (U-gem) 236 000 Tidskrift 515 000 Intern forskarskola 1 800 000 Internationalisering 650 000 Planeringsbidrag o utv.fo.skolan 250 000 Samverkansprojekt 3 st 1 500 000 Forsknings- och utvecklingsuppdrag 1 250 000 Forskningstid 9 000 000 Utrymme till övriga satsningar 0 Totalsumma 17 785 000 1

Ärende p 60 Reviderad verksamhetsplan 2016-2018

Lärarhögskolan 2016-10-10 FS 1.3.1-1568-15 Bilaga p 60 A Revidering av Lärarhögskolans Verksamhetsplan för 2016-18 Bakgrund Beslut om verksamhetsplan för 2016-2018 togs vid Lärarhögskolans styrelsemöte i oktober 2015. Vid Lärarhögskolans styrelsemöte i september 2016 diskuterades ett antal förändringar i verksamhetsplanen som nu har införts i dokumentet. Förslag till beslut Förändringarna är i korthet: - reviderade skrivningar i analysen under det första utbildningsmålet Lärarhögskolan har ett utbildningsutbud som nyttjar hela universitetets bredd och som är tillräckligt för att försörja regionen med lärare, borttagning av en strategi (examensrätt samiska), en justerad strategi samt tillägg av ytterligare en strategi (småämnesstöd). - reviderade skrivningar i analysen under målet för fortbildning Lärarhögskolan har utvecklat modeller för fortbildning och vidareutbildning av lärare som svarar mot det behov som finns i regionen och nationellt, borttagning av en strategi (utarbeta en strategi för fortbildning) samt tillägg av en strategi (översyn av principer för fristående kurser), - ny strategi under Studerande vid Umeå universitets lärarutbildningar har tillgång till miljöer där strategisk kompetens inom digitala medier och lärare kan utvecklas. Här föreslås igångsättande av ett utvecklingsprojekt (Rum för lärarutbildning) istället för genomförande av en kartläggning, - delmål för kansliets arbete är tillagda under rubriken Det goda och effektiva universitetet. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: - fastställa reviderad verksamhetsplan för 2016-2018. Bilagor: Bilaga 60 B: Reviderad verksamhetsplan för Lärarhögskolan 2016-18

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 Verksamhetsplan för Lärarhögskolan 2016-2018 Utbildning för gränslös kunskap Delmål: Lärarhögskolan har ett utbildningsutbud som nyttjar hela universitetets bredd och som är tillräckligt för att försörja regionen med lärare Analys Umeå universitet har examenstillstånd för samtliga lärarutbildningsinriktningar, dvs. förskollärare, grundärare, ämneslärare, yrkeslärare. Därutöver utbildas specialpedagoger och speciallärare samt studie- och yrkesvägledare. Ämneslärarprogrammet är mycket brett och i det närmaste samtliga av skolans vanligaste ämnen (utom teknik) går att läsa inom ramen för utbildningen. Sedan 2013 har Umeå universitet nationellt ansvar för lärarutbildning i samiska och från 2016 nationellt ansvar för lärarutbildning i meänkieli. För studerande som redan läst ämnen erbjuds två varianter av den kompletterande pedagogiska utbildningen, en med halvfarts studietakt och en med förhöjd studietakt. Från 2016 har Umeå universitet även nationellt samordningsansvar för en kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen inom matematik och naturvetenskapliga ämnen. Deltagande lärosäten i projektet är förutom Umeå universitet, Stockholms universitet, KTH och Karlstads universitet. Målsättningen för de närmaste åren är att behålla och utveckla denna bredd i utbildningsutbudet under förutsättning att kvalitén kan garanteras och ekonomiskt hållbara modeller för att ge utbildning kan åstadkommas. För att nå detta mål finns dock ett antal problem som måste lösas framförallt vad gäller ämneslärarprogrammet. Lärarhögskolan ambition är alltså att så långt som möjligt arbeta för att Umeå universitet ska ha en så bred lärarutbildning som möjligt. Skälen till detta är: 1) I Lärarhögskolans uppdrag ingår att så långt som är möjligt nyttja hela universitetets kapacitet i Umeå universitets lärarprogram. Umeå universitet är det enda fullbreddsuniversitet i den norra regionen. Vid lärosätet finns dessutom ett konstnärligt campus samt en idrottshögskola. Inom ett sådant universitet finns goda förutsättningar för att ge lärarutbildning inom en stor variation av ämnen och examensinriktningar, förutsatt att respektive ämne/område har en adekvat forskningsbas och att professionsanknytningen kan garanteras. Även den konstnärliga grunden måste kunna garanteras i förekommande fall. 2) Den utbildningsvetenskapliga forskningsmiljön vid Umeå universitet är omfattande och stark inom en rad områden, vilket ger goda förutsättningar för att ge en högkvalitativ lärarutbildning. Stora satsningar på utbildningsvetenskaplig forskning har gjorts vid Umeå universitet under den senaste tioårsperioden, bland annat den omfattande Forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016. Betydande satsningar har även gjorts på forskarutbildning inom utbildningsvetenskap för att öka andelen disputerade lärare. De två utvärderingar som gjorts av Forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016 visar på att den vetenskapliga basen för Umeå universitets lärarprogram och studie- och yrkesvägledarprogram har förstärkts avsevärt, inte minst inom det ämnesdidaktiska fältet. Som beskrivs närmare under delmål för forskning behöver dock lärosätet fortsätta att satsa på att utvidga och förstärka de utbildningsvetenskapliga forskningsmiljöerna för att stå sig väl inför framtiden. 1

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 3) Att ha en så bred lärarutbildning som möjligt är också ett sätt för Umeå universitet att ta ett reellt regionalt ansvar. Vid åtminstone ett lärosäte i den norra regionen ska lärarutbildning kunna ges inom en vid variation av ämnen och examensinriktningar, för att säkra försörjningen av lärare. Behovet av utbildade förskollärare och lärare är mycket stort redan idag och kommer att bli ännu större i framtiden. Det är inte längre bara förskollärare och lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen som efterfrågas, utan utbildade lärare inom de flesta områden. I en nyligen publicerad rapport från universitetskanslerämbetet (2015/17) framgår att bristen på utbildade lärare kommer att bli särskilt stor inom slöjd, moderna språk, svenska som andraspråk, bild, musik, hem- och konsumentkunskap och idrott, vilka alla ges som ämnen inom ämneslärarutbildningen vid Umeå universitet. När det gäller distributionsform (dvs campus eller distans) är såväl regionala som nationella behov viktiga att ta hänsyn till. Framför allt bör dock kvalitén på utbildningen sättas i fokus. Utifrån ett kvalitetsperspektiv menar Lärarhögskolan att campusutbildningar är att föredra avseende de längre programmen. För de studerande innebär en campusutbildning möjligheter att på daglig basis möta studerande och lärare från olika områden och ämnen i lärarutbildningen i en samlad campusmiljö. Detta ger direkt tillträde till olika infallsvinklar och perspektiv i en heterogen miljö. Campusutbildningen innebär också en närhet till universitetets forskning och forskningsmiljöer. Ett annat argument är genomströmning som vanligtvis är högre i campusutbildningar än i distansutbildningar. De två lärosäten som utöver Umeå universitet erbjuder lärarutbildning i norra Sverige, Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet, har distansanpassat stora delar av sitt lärarutbildningsutbud. I ett sådant läge har det varit mer strategiskt för Umeå universitet att profilera sig genom att behålla och utveckla campusutbildningar samt i viss mån erbjuda decentraliserad utbildning när det gäller de större, reguljära lärarprogrammen än att konkurrera om distansutbildning på en marknad där redan två lärosäten i regionen är aktiva. Detta utesluter emellertid inte att även campusutbildningen och den decentraliserade utbildningen använder sig av nätstöd och andra flexibla utbildningsformer i den mån det främjar utbildningens kvalitet. Utöver campusutbildningar förlagda till Umeå universitet är ambitionen att kunna erbjuda åtminstone en decentraliserad lärarutbildning vid något av Umeå universitets externa campus åt gången. Förskollärarprogrammet ges 2013-2016 i Skellefteå och därefter i Örnsköldsvik från 2018. Att huvuddelen av det reguljära programutbudet ges på campus utesluter emellertid inte att andra utbildningar påbyggnadsutbildningar, fortbildning och utbildning där Umeå universitet tar ett större nationellt ansvar ges distansanpassat. Ett flertal av Umeå universitets påbyggnadsutbildningar för lärare; exempelvis specialpedagogprogrammet och speciallärarprogrammen erbjuds via distans liksom studie- och yrkesvägledarprogrammet och yrkeslärarprogrammet. Även den kompletterande pedagogiska utbildningen kan läsas distansanpassat, liksom ämneslärarutbildning i slöjd, bild, musik, samiska och hem- och konsumentkunskap, där det för närvarande råder stor brist på lärare. Nästa delmål behandlar mer specifikt behovet av att utveckla ett fortutbildningsbehov anpassat till regionens behov. Umeå universitet bör även undersöka förutsättningarna för att ansöka om examensrätt i teknik under den närmsta verksamhetsperioden. I detta ingår att undersöka om det finns lärarresurser och verkstäder som främjar en utbildning i teknik. 2

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 Nedan berörs mer specifikt de problem som måste lösas för att Umeå universitet ska kunna upprätthålla en bredd i sin utbildning av lärare. Utmaningarna är framförallt koncentrerade till ämneslärarutbildningen där ett antal ämnen har få eller inga sökande. Strategier behöver tas fram för kunna behålla ett så brett urval av ämnen som möjligt. För vissa områden har arbetet redan påbörjats (estetiska ämnen, samhällskunskap, moderna språk) och inom andra områden behöver arbetet komma igång. Att öka andelen sökande till ämneslärarprogrammet via marknadsföringsinsatser och andra informationsåtgärder är en del i arbetet, men framförallt gäller det att skapa strukturer som främjar större studentgrupper utifrån varje ämnes specifika förutsättningar samt att utreda möjligheterna till småämnesstöd, framförallt i de ämnen där samläsning helt eller till stora delar inte är möjligt. Studentgrupperna är små inom kemi och fysik, som idag utgör andraämnen i programmet. Inom ämnet biologi är studerandeantalet däremot på uppgång. Studerande som läser naturvetenskapliga ämnen idag inom Umeå universitets lärarprogram samläser i huvudsak med studenter inom andra program. Framförallt är det dock via den kompletterande pedagogiska utbildningen med förhöjd studietakt som merparten av lärare med naturvetenskapliga ämnen utbildas vid Umeå universitet. De moderna språken; tyska, franska och spanska, har haft få eller inga sökande. Detta gäller även svenska som andraspråk och samiska. Från 2016 läses de moderna språken och svenska som andraspråk att kunna läsas som förstaämnen i programmet, vilket kan komma att öka andelen sökande då studerande som vill läsa språk har som preferens att vilja läsa sitt språk först i utbildningen. Det valda språket förlorar annars i aktualitet, vilket kan vara anledningen till att studerande som vill utbilda sig till lärare inom detta område söker sig till andra lärosäten. Antalet sökande till lärarutbildning moderna språk är dock relativt lågt i hela landet och den framtida lärarbristen inom detta område förväntas blir stor. Ämneslärarutbildning i moderna språk vid Umeå universitet samordnas idag i stor utsträckning med fristående kurser som uppbär det av universitetet gemensamma språkstödet, vilket möjliggör undervisning trots få sökande. Från 2017 erbjuds även moderna språk, svenska som andraspråk och samiska inom den kompletterande pedagogiska utbildningen med 50 % studietakt. Umeå universitet har nationellt ansvar för lärarutbildning i samiska. Från hösten 2015 erbjuds både nord- och sydsamiska. Få sökte utbildningen inför hösten 2015 (en sökande). Flera faktorer tros inverka på det mycket låga antalet sökande till ämneslärarutbildning i samiska. För det första, bristen på behöriga sökande. Även om Umeå universitet erbjuder preparandkurser i både nord- och sydsamiska är antalet som besitter den formella kompetens som krävs för att bli antagen till ämneslärarutbildning i samiska mycket lågt. För det andra handlar det om arbetsmarknad och efterfrågan. Behovet av utbildade lärare i samiska för årskurs F-6 är betydligt större än behovet av utbildade lärare i samiska för årskurs 7-9 och gymnasieskolan. Det nuvarande nationella regelverket tillåter emellertid endast en ämneslärarutbildning i samiska för årskurs 7-9 och för gymnasieskolan. Utbildade lärare i samiska för årskurs 7-9 blir visserligen behöriga för årskurs 4-6, men inte i årskurs F-3. För det tredje handlar det om kursgivning och distributionsformer. Potentiella sökande till ämneslärarutbildning i samiska finns idag utspridda över ett mycket stort regionalt område. Få inom denna grupp är idag beredda att flytta till Umeå för att gå ett 5-årigt ämneslärarprogram på campus. Från och med 2016 har Umeå universitet även nationellt ansvar för lärarutbildning i meänkieli. Den problematik som ovan beskrivs för samiska gäller i ännu högre utsträckning för meänkieli, där det inledande arbetet av nödvändighet är fokuserat kring att rekrytera lärarkompetens och först därefter 3

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 kan ett utbildningsutbud skapas. Umeå avser under den närmaste verksamhetsperioden att utarbeta strategier inklusive förslag på utbildningsvarianter, dels internt inom lärosätet och dels tillsammans med andra lärosäten med ansvar för lärarutbildning i minoritetsspråk, så att fler lärare kan utbildas inom detta område. Sedan införandet av 2011 års lärarutbildning har ämnet samhällskunskap haft få sökande, vilket varit föremål för två av Lärarhögskolan initierade separata utredningar (2013 och 2015). Antagningsstopp för samhällskunskap gjordes 2013, men sedan 2014 ges samhällskunskap igen och studentunderlaget har nu börjat stabiliseras, även det fortfarande är bräckligt. Tilläggas kan att ämnet samhällskunskap är mycket centralt, då ett flertal centrala kombinationer i ämneslärarprogrammet är beroende av att ämnet erbjuds. Arbete med att hitta strategier för att bära ämnet samhällskunskap tills ansökningssiffrorna vänder fortgår utifrån genomförda utredningar i dialog med institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Sedan 2014 pågår ett arbete tillsammans med humanistisk fakultet för att öka andelen sökande till de estetiska ämnena bild, musik, trä- och metallslöjd och textilslöjd, där de fristående kurserna visserligen har fulla grupper men där studerande inom det reguljära ämneslärarprogrammet har varit få. Vid Umeå universitet finns en unik samlad forskningsmiljö för estetiska ämnen. Miljön har även förstärkts genom ett antal konstnärliga ledare. Möjligheterna att ge en högkvalitativ utbildning är alltså goda. Resultat av det pågående arbetet så långt är utlysning av den fasta kombinationen slöjd/bild inom ämneslärarutbildning för årskurs 7-9, inrättandet av kombinationen musik/musik med fördjupning (dvs. en ettämneslärarutbildning i musik) från 2016 samt inrättandet av kombinationen bild/bild med fördjupning inom ämneslärarprogrammet från 2017. Den kompletterande pedagogiska utbildningen med halvfarts studietakt har också särskilt riktats mot studerande som fullgjort fristående kurser inom estetiska ämnen, för att möjliggöra en påbyggnad till lärarexamen. Strategier skapa strukturer för att stärka ämnen med få sökande utifrån varje ämnes specifika förutsättningar, utreda möjligheterna till småämnesstöd, särskilt för ämnen där det inte finns samläsningsmöjligheter, marknadsföring och informationsinsatser, utarbeta strategier för att utbilda fler lärare i samiska språk och meänkieli. Strategierna bör inkludera former för kursgivning och distribution. I arbetet ingår också att samarbeta med andra lärosäten med nationellt ansvar för minoritetsspråk, undersöka förutsättningar för att ansöka om examensrätt för att utbilda lärare i teknik. Uppföljningskriterier att strategier har upprättats, mätning av marknadsförings- och informationssatsernas effekt, antalet examinerade lärare, att en examensrättsansökan i meänkieli har inlämnats. 4

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 Delmål: Lärarhögskolan har utvecklat modeller för fortbildning och vidareutbildning av lärare som svarar mot det behov som finns i regionen och nationellt Analys Behovet av fortbildning och vidareutbildning av lärare är fortsatt stort. Det utbud som finns ska vara anpassat till förskolan och skolans behov och specifikt till det behov som finns i regionen. Principer för Lärarhögskolans fristående kursutbud kommer att ses över så att den utbildning som ges i högre utsträckning anpassas till behovet av fortbildning i regionen. Inte minst fortbildning på avancerad nivå bör stärkas och utvecklas i framtiden. Ett exempel på en sådan fortbildning som utvecklats i dialog med skolhuvudmannen är en magisterutbildning för erfarna lärare inom huvudområdet pedagogisk yrkesverksamhet, med fokus på den praktiknära skolforskningens roll i skolan. Kursansvarig institution är Institutionen för estetiska ämnen. Utbildningen, som består av 8 nationellt sökbara kurser på distans, startade hösten 2016 med 37 antagna. Studierna bedrivs med utgångspunkt i lärarnas egna frågor. Lärarhögskolan avser också arbeta tillsammans med andra lärosäten för att inför departement och skolhuvudmän lyfta fram betydelsen av att fortbildning för lärare i huvudsak sker vid universitet och högskolor som har examensrätt för att bedriva lärarutbildning. I dagsläget erbjuds ett antal fortbildningskurser på avancerad nivå inom huvudområdet pedagogisk yrkesverksamhet vid några institutioner, varav ett par kurser som sett till kursnamn och innehåll närmast konkurrerar med varandra. Även detta bör utredas i det framtida arbetet med Lärarhögskolans fortbildningsutbud, då det är av vikt att de utbildningar som ges inom Lärarhögskolans ram inte utgör dubbletter till varandra. I det fall fortbildningen inte innefattar samläsning med redan befintliga campusbaserade program eller kurser bör den huvudsakliga distributionsform för Lärarhögskolans fortbildningsutbud bör vara utbildning på distans med nätstöd, så att så många lärare som möjligt kan ta del av utbudet även om de befinner sig i yrkesverksamhet på en annan ort. Umeå universitet är sedan tidigare nationell samordnare för de nationella fortbildningsprojekten VAL (Vidareutbildning av lärare). Umeå universitet medverkar även i ULV (Utländska lärares vidareutbildning). Umeå universitet är också aktiva inom Lärarlyftet, med utveckling av kurser och kursgivning för redan verksamma lärare. Strategier översyn av principer för fristående kursutbud, tillsammans med andra lärosäten synliggöra vikten av att fortbildning för lärare i huvudsak bedrivs vid universitet och högskolor som har examensrätt för lärarutbildning, stödja utveckling av kurser för fortbildning i nära dialog med regionens skolhuvudmän, undersöka behovet av och i förekommande fall utarbeta moduler för fortbildning, från förskola till grundlärare mot F-3 och vice versa, samordna och strukturera kursgivningen på avancerad nivå, fortsatt arbete med VAL, ULV och Lärarlyft. 5

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 Uppföljningskriterier genomförd översyn av principer för fristående kursutbud, att en plan för kursutbudet på avancerad nivå har tagits fram. Delmål: Lärarhögskolan har identifierat internationella mobilitetsfönster för samtliga program och skapat förutsättningar för studenter att nyttja dessa. Analys Att internationaliseringen inom lärarutbildningen behöver öka har konstaterats i flera rapporter. Där vissa utbildningar, som t ex handels- eller socionomutbildningar, uppnår närmare 50 procent utresande studenter, ligger lärarutbildningen i Sverige på omkring 3 procent utresande studenter. Orsakerna till den låga graden av mobilitet är många, där några av de främsta är utbildningens tvärvetenskapliga karaktär då motsvarande innehåll i en strikt mening inte alltid går att finna i andra länders lärarutbildningar. En annan anledning är bristen på valbara kurser. Tilläggas kan att införandet av 2011-års lärarutbildning ytterligare har minskat mobilitetsmöjligheterna för lärarstudenter då den enligt examensordningen innehåller betydligt färre valbara kurser än tidigare. I dagsläget finns inga system för att mäta mobilitet inom Umeå universitets lärarutbildningar. In- och utresande studenter registreras vid fakulteterna och Lärarhögskolan kommer endast i kontakt med de studenter som reser på Lärarhögskolans avtal och/eller genomför verksamhetsförlagd utbildning i ett annat land än Sverige. Lärarhögskolans uppskattning är dock att andelen utresande lärarstuderande och studie- och yrkesvägledarstuderande vid Umeå universitet inte överstiger 3 % (troligtvis lägre), särskilt om endast utbyten om minst en termin räknas enligt U:ranks modell. Under den senaste tvåårsperioden har dock intresset för utlandsstudier bland studerande vid Umeå universitets läraroch studie- och yrkesvägledarprogram ökat. Ett tecken på detta är att fler studenter under de senaste åren har ansökt om bidrag för utlandsstudier än tidigare. Möjligheter att genomföra verksamhetsförlagd utbildning i ett annat land än Sverige finns redan i dag för de program som Lärarhögskolan ansvarar. Det går även att genomföra delar av ämnes- /inriktningsstudier i ett annat land i Sverige, dock inte alltid på termins- och/eller årsbasis. För att öka det internationella utbytet föreslår Lärarhögskolan att mobilitetsfönster ska identifieras för alla program och ämnen så att alla studenter som vill ska kunna genomföra minst en termins studier vid ett lärosäte i ett annat land än Sverige. Vidare behöver förutsättningar för att genomföra studier vid lärosäten i andra länder än Sverige stärkas genom bidrag till utresande studenter. I anslutning till detta avser Lärarhögskolan att genomföra en större genomlysning av nuvarande system för internationaliseringsmedel för att på bästa vis hitta strukturer och stödsystem för att främja studenters mobilitet. Även andelen inresande studenter behöver öka. Inom Lärarhögskolans fristående kursutbud prioriteras kurser för inresande studenter. Fler sådana kurser behöver utvecklas under den närmsta treårsperioden. Lärarhögskolan har under perioden 2013-2015 koncentrerat sin internationella verksamhet till 5 partnersuniversitet (Strandmillis University College, University of Wisconsin-Whitewater, La Trobe University, University of Sydney och Universitetet i Tromsö) för att förstärka och fokusera det 6

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 internationella utbytet. I samband med att nuvarande system för internationaliseringsmedel ses över bör även antalet parternuniversitet ses över med avseende på mängd och antal. Ska partneruniversiteten vara fler, färre, andra i framtiden för att bättre svara mot studerandes behov av stimulerande internationella lärmiljöer? Strategier skapa mobilitetsfönster för samtliga program, översyn av system för internationaliseringsmedel med målet att öka andelen utresande studenter, erbjuda internationellt utbytbara kurser, översyn av nuvarande partneruniversitet med målet att kunna erbjuda så stimulerande och attraktiva internationella lärmiljöer som möjligt för Umeå universitets lärarprogram. Uppföljningskriterier att mobilitetsfönster har skapats för samtliga program, antalet internationellt utbytbara kurser har utökats. Delmål: Förbättra examenarbetenas vetenskaplig kvalitet och examensarbetenas professionsanknytning Analys Lärarhögskolan vill öka examensarbetenas vetenskapliga kvalitet i den meningen att fler examensarbeten skrivs i anslutning till aktuell forskning vid Umeå universitet. Många examensarbeten skrivs idag utifrån frågeställningar som väckts hos studenterna under utbildningens gång. Detta behöver inte vara ett problem, men kan ibland vara det då undersökningsområdet eller frågeställningarna kan ligga långt utanför institutionens egna forskningsområden. Att ge kvalificerad handledning blir då en utmaning, inte minst inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området där resurser för handledning av examensarbeten dessutom är relativt begränsade på grund av den låga studentprislappen. Att hitta modeller för att i högre grad uppmuntra studerande att skriva sina examensarbeten inom institutionernas forskningsinriktningar är således en viktig fråga för framtiden. Vidare är det av vikt att fortsätta stärka studerandes kompetens inom utbildningsvetenskaplig teori och metod. Betydande förändringar i denna riktning har nyligen genomförts i speciallärarprogrammen i anslutning till arbetet med återrapporteringen till Universitetskanslerämbetet, med anledning av ifrågasättandet av ett examensmål. Den nyligen genomförda förändringen av utbildningsvetenskaplig kärna 1 och utbildningsvetenskaplig kärna 2 bidrar också till att stärka dessa delar i Umeå universitets lärarprogram. Inom ramen för programrådens arbete förs en kontinuerlig uppföljning av och diskussion kring detta område. För vissa lärarprogram (fritidshem och förskola) har även progressionsdokument tagits fram i syfte att kartlägga och säkerställa nivån på dessa kunskaper och färdigheter. Lärarhögskolan vill också skapa förutsättningar för att öka andelen examensarbeten som skrivs i mer direkt anknytning till de frågor och problem som finns i förskolan och skolan. För förskolor, skolor och skolhuvudhuvudmän som vill ha en problematik undersökt utgör lärarutbildningens och studie- och yrkesvägledarutbildningens examensarbeten en resurs, som dock mycket sällan utnyttjas. De system 7

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 som idag finns där skolor kan uttrycka önskemål om möjliga uppslag för examensarbeten är bristfälliga. För att kunna åstadkomma fler examensarbeten där embryot till arbetet kommer från skolans behov behöver en tydlig infrastruktur skapas för att: 1) fånga upp idéer från skolan, 2) bereda och vidareutveckla dessa idéer dem och 3) informera studenter och kursansvariga om denna möjlighet. Under 2015 har ett förarbete gjorts för att undersöka förutsättningarna för ett sådant arbete inom ett Vinnovafinansierat projekt. Arbetet fortsätter nu inom Lärarhögskolans ordinarie verksamhetsplan. Troligtvis kommer även forum för informationsspridning om, erfarenhetsutbyte kring och diskussion om examensarbeten inom Umeå universitets lärarutbildning att behöva skapas. Vad innebär ett examensarbete inom en professionsutbildning, vad skulle det kunna vara och hur bedöms examensarbetet inom olika områden och discipliner är exempel på frågor som kan tas upp i ett sådant sammanhang. Strategier pilotprojekt med riktade medel för forskningsområden som är intresserade av att knyta fler examensarbeten till sig, upprätta en infrastruktur för att 1) fånga upp idéer från skolan, 2) bereda och vidareutveckla dessa idéer dem och 3) informera studenter och kursansvariga om denna möjlighet, skapa forum för informationsspridning om, erfarenhetsutbyte kring och diskussion om examensarbeten vid Umeå universitet. Uppföljningskriterier antalet examensarbeten som knyts till institutionernas forskningsmiljöer, att en infrastruktur har inrättats. Delmål: Studerande vid Umeå universitets lärarutbildningar har tillgång till miljöer där strategisk kompetens inom digitala medier och lärare kan utvecklas Analys Den nya digitala teknologin har inneburit stora samhällsförändringar som påverkar kommunikation och lärande i förskolan och skolan. I Vetenskapsrådets rapport Forskningens framtid! Ämnesöversikt 2014 utbildningsvetenskap lyfts digitala teknologier i utbildning fram som ett centralt framtidsområde där forskningsförstärkningar bör ske. Den beskrivna samhällsutvecklingen får också implikationer för lärarutbildningarna där det blir viktigt att användningen av ny teknologi och digitala medier samt deras implikationer för individers lärande fokuseras. Vid Lärarhögskolans studentdialoger har framkommit önskemål om en lokal utrustad med teknik som lärarstuderande kan använda för att öva i, inför verksamhetsförlagd utbildning samt för andra former av presentationer i utbildningen. Vid Umeå universitet har stora resurser satsat på att skapa kreativa och interaktiva lärmiljöer. Att utrusta en särskild lokal för lärarstuderande med digital teknik är därför inte prioriterat, då tekniken redan finns tillgänglig på annat håll. Dessutom är det en mycket kostsam lösning. I första hand bör det därför undersökas hur Umeå universitets kreativa lärmiljöer kan användas av lärarstuderande i högre utsträckning. 8

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 Strategier igångsättande av ett utvecklingsprojekt Rum för lärarutbildning för en central kurs i något av lärarprogrammen, som ges i kreativa lärmiljöer. Syftet med projekten att fler lärarstuderande ska få erfarenhet av undervisning i kreativa och flexibla lärmiljöer, särskilda informationsinsatser för lärarstuderande och kursansvariga om Umeå universitets kreativa lärmiljöer. Uppföljningskriterier programutvärderingar, studentdialoger. Forskning som spränger gränser Delmål: Vid Umeå universitet bedrivs omfattande utbildningsvetenskaplig forskning av hög kvalitet. Analys Trots omfattande och mycket positiva satsningar på utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet de senaste åren så har forskningen och forskarutbildningen inom området lokalt och nationellt ännu relativt små permanenta resurser sett i relation till grundutbildningens omfattning och sett i relation till att utbildning på olika nivåer är en av samhällets absolut största verksamheter. Lärarhögskolans löpande forskningsbudget är långt ifrån tillräcklig för att finansiera all utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet, där den stora tillfälliga forsknings- och kompetenssatsningen från universitetsstyrelsen avslutas 2016. Sammantaget måste därför arbetet med att öka interna och externa forskningsanslag fortgå. Samtidigt räcker det på grund av rekryteringssvårigheter ibland inte med att tillföra mer medel, tydliga rekryteringsstrategier behöver även utvecklas. Inom utbildningsvetenskap finns nationellt en del starka forskningsområden, flera områden befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede och det finns även viktiga områden där forskning väsentligen saknas. Detta är problematiskt dels eftersom utbildningsvetenskaplig forskning behövs som stöd för att utveckla undervisningspraktiken vid skola/högskola och dels eftersom grundutbildningen vid Umeå universitet ska vara vetenskapligt baserad. Även de utbildningsvetenskapliga forskningsområden som är relativt starka vid Umeå universitet (och nationellt) är i realiteten förhållandevis små jämfört med många forskningsområden utanför utbildningsvetenskap. Det medför att anslagen till områdena är relativt få och därför kan tillgång till ekonomiska resurser variera mycket även på kort sikt, vilket i kombination med ovan nämnda rekryteringssvårigheter försvårar långsiktig planering. Vetenskapsrådet avsätter endast 4% av sina anslag till utbildningsvetenskap och de övriga externa finansiärerna totalt sett betydligt mindre, trots att utbildningssektorn både har stora utvecklingsbehov och till sin omfattning är i paritet med områden som vård, teknik och naturvetenskap där forskningssatsningarna är mångdubbelt större. Problemet förstärks av att de utbildningsvetenskapliga anslagen från Vetenskapsrådet, som är den huvudsakliga externa finansiären av utbildningsvetenskaplig forskning, i och för sig är stora men de är mycket få till antalet. Flexibilitet och långsiktighet i planering för personella och ekonomiska resurser är därför särskilt viktigt inom utbildningsvetenskap. 9

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 En av fördelarna med den reviderade organisation för Lärarhögskolan som infördes 2012 är att Lärarhögskolan bättre kan arbeta universitetsövergripande i samarbete med fakulteterna. Till skillnad från fakulteterna har Lärarhögskolan inga egna anställda utan är begränsad till att erbjuda fakulteterna och institutioner ekonomiskt stöd till riktade satsningar. Situationen medför att Lärarhögskolans forskningssatsningar kan diskuteras samt samplaneras och synkroniseras med fakulteternas/institutionernas strategier. Strategier I syfte att bredda basen för utbildningsvetenskaplig forskning riktas stöden brett mot forskare såväl inom som utom områdena pedagogik, pedagogiskt arbete och ämnesdidaktik samt mot forskning om utbildning, undervisning och lärande relaterat till samhällets och individens behov: omfattande satsningar på forskarutbildning (se även delmål nedan), sökbara kvalitets- och prestationsbaserade anslag för forskningstid, identifiering av angelägna forskningsområden och utvecklingsområden med central betydelse för framtiden samt erbjudande av anslag till dessa, riktade satsningar som beaktar de specifika behov och möjligheter som identifieras dels av Lärarhögskolans utvärderingar och dels av institutioner och fakulteter, sökbara internationaliseringsmedel, planeringsbidrag för externa ansökningar. seminarieserie för forskare från andra områden som är intresserade av utbildningsvetenskap, Uppföljningskriterier utvärderingar av forskningsområden, bl.a. via publikationer (med för utbildningsvetenskap lämplig bibliometri) och externa anslag, att via LH:s uppföljningssystem bedöma om finansiering använts på avsett sätt och nått avsedda resultat, kompetensförsörjning inom grundutbildningen och forskarutbildningen, omfattning av utbildningsvetenskaplig forskning som bedrivs av forskare från andra områden än de traditionellt utbildningsvetenskapliga, Delmål: Möjligheter till risktagande och nydanande forskning Analys Ett problem med prestationsbaserade forskningsfinansieringssystem är att de kan vara konserverande i meningen att de premierar höga publikationsnivåer som i sin tur åtminstone kortsiktigt taktiskt kan främjas av att forskare fortsätter i samma spår som tidigare. Eftersom Lärarhögskolans forskningsfinansiering baseras delvis på publikationsprestation behöver denna problematik beaktas. Finansieringen ska därför så långt som möjligt genomsyras av långsiktighet, dels vad gäller identifiering av lämpliga finansieringsformer i samråd med fakulteter/institutioner och dels i meningen att finansieringen är av tillräcklig omfattning för att tillåta såväl de tillfälliga motgångar som risktagande kan innebära som det omfattande arbete som ofta behövs för att bygga upp nydanande forskning. En del i Lärarhögskolans stöd till nydanande forskning är även den breda ansatsen och 10

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 internationaliseringsstödet som nämns i delmålet ovan, vilket kan främja ny tvärvetenskaplig och/eller internationell samverkan. Hänsyn behöver även tas till forskningens genomslag i utbildningspraktiken, då både behov och potential finns för nydanande vidareutveckling av den utbildningsvetenskapliga forskningens roll som bas för verksamhetsutveckling inom skola och högskola samt att forskningsresultat bättre kan vidareutvecklas till kunskap som är direkt användbar för lärare och andra utbildningsaktörer (se nästa delmål nedan). Lärarhögskolan har hittills inte genomfört några särskilda satsningar kopplat till infrastruktur, men noterar att utbildningsvetenskaplig forskning kring kvantitativa databaser är otillräcklig och efterfrågas nationellt av t.ex. Vetenskapsrådet. Det kan även finnas stora samordningsvinster i kvalitativa databaser av framförallt klassrumsdata eftersom detta är tidskrävande och svårt att samla in. Denna typ av databaser saknas väsentligen i Sverige, vilket innebär att många olika enskilda forskare och projekt ägnar mycket tid och kraft för insamling av liknande data. Strategier långsiktig planering i samverkan med institutioner och fakulteter med avseende på rekrytering och forskningsinriktning, långsiktigt ekonomiskt stöd till angelägna forskningsmiljöer, en bred syn på utbildningsvetenskap som inbjuder till ny tvärvetenskaplig samverkan, internationaliseringsstöd som främjar influenser utifrån, utreda möjlighet till riktade satsningar på infrastruktur, fr.a. forskning kopplat till kvantitativa och kvalitativa databaser, utreda möjlighet till särskilda planeringsbidrag för risktagande och nydanande forskning Uppföljningskriterier Det är svårt att på ett någorlunda enkelt sätt mäta om forskning är nydanande. Därför föreslås följande indirekta uppföljningskriterier: Undersöka hur fakulteter, institutioner och enskilda forskare ser på möjligheterna till risktagande och nydanande forskning samt hur funktionellt Lärarhögskolans forskningsstöd är i relation till detta, att ovanstående utredningar är genomförda. Delmål: Lärarhögskolan har i samverkan med olika aktörer på utbildningsarenan stärkt forskning kopplad till verksamhetsutveckling Analys Detta delmål bygger vidare på de två delmålen ovan, och specificerar en särskild profil som en del av Lärarhögskolans forskningssatsningar. Organiserad utbildning är en av samhällets största verksamheter. Karaktären hos utbildningsvetenskap som forskningsområde i Sverige och internationellt har det senaste decenniet påverkats av att allt större vikt har lagts vid att lärarutbildning, som traditionellt till stora delar varit en professionsbaserad yrkesutbildning, ska 11

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 bedrivas på vetenskaplig grund. Enligt skollagen ska också all utbildning som bedrivs inom skolan vila på vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet (Kap 1 5). Detta kan relateras till verksamhetens tilltagande komplexitet och de många utmaningar och problem som skolväsendet konfronteras med och som ställer stora krav på professionella lärare, skolledare och andra yrkesverksamma i skolan. Ett exempel på en sådan komplex utmaning är de skärpta krav på likvärdighet som ställs i skollagen. Det finns därför behov av att vidareutveckla den utbildningsvetenskapliga forskningens roll som bas för verksamhetsutveckling inom skola och högskola. Dessutom kan forskningsresultat bättre och mer systematiskt vidareutvecklas till kunskap som är mer direkt användbar för lärare och andra utbildningsaktörer. Samtidigt har senaste decenniets utbildningsvetenskapliga forskningsöversikter visat på goda utvecklingsmöjligheter. Sammantaget leder detta till ökade behov och möjligheter att i högre utsträckning låta forskningens inriktningar vägledas av skolans behov, utveckla tillämpningsinriktad utbildningsvetenskaplig forskning, samt basera verksamhetsutveckling på forskning. Lärarhögskolan och de skolhuvudmän som Lärarhögskolan varit i dialog med är positiva till de effekter i form av kvalitetshöjande inslag och nya insikter som uppnås när en anställd delar sin arbetstid mellan skola och universitet. Det har dock visat sig vara svårt att under lång tid behålla personal i sådana kombinationsanställningar, då arbete i två verksamheter vanligtvis är mer ansträngande än att arbeta i en verksamhet. För att åstadkomma en rimlig arbetssituation och på samma gång ge goda förutsättningar för att knyta ihop samverkansarbetet mellan skola och universitet krävs extra resurser. Det system med karriärtjänster (förstelärare eller lektor) för verksamma lärare som sjösatts erbjuder ytterligare möjligheter att samverka genom delade uppdrag. Innehavaren av anställningen lektor ska exempelvis vara forskningsmeriterad (minst licentiatexamen). Samarbete mellan skola och universitet kan ge goda förutsättningar för att höja kvalitén på utvecklings- och forskningsarbete i båda verksamheter men kan utöver detta även stärka den utbildning som bedrivs i respektive verksamhet. Utöver nedanstående strategier, genomförs även forskning kopplat till verksamhetsutveckling i viss utsträckning genom andra delar av Lärarhögskolans forskningsstöd som inte primärt riktas mot detta delmål. Strategier proaktiv dialog med skolhuvudmän och andra skolaktörer kring samverkan, utlysning av anslag till kombinerade forsknings- och utvecklingsprojekt där Lärarhögskolan finansierar forskning genom projektanslag och skolhuvudman finansierar utvecklingsarbete, utlysning av individuella forsknings- och utvecklingsuppdrag som samfinansieras med skolhuvudman, där innehavaren blir en länk mellan universitet och skola genom att ha uppdrag inom bägge verksamheterna, utlysning av medel för initierande av forskningsprojekt tillsammans med övningsskolor. Uppföljningskriterier omfattning av projekt och uppdrag, utfall i termer av samverkan och resultat inom forskning och verksamhetsutveckling. 12

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 Delmål: En universitetsövergripande forskarskola som erbjuder omfattande delfinansiering, kurser, ett välutvecklat nätverk och internationaliseringsmöjligheter Analys Nationellt (och delvis också internationellt) finns ett underskott på tillgänglig kompetens inom utbildningsvetenskap, vilket delvis har att göra med att flera utbildningsvetenskapliga områden är relativt unga och under utveckling. Inom flera områden, t.ex. specialpedagogik, små barns lärande, yrkesdidaktik och inom flera ämnesdidaktiska grenar finns ofta få eller inga behöriga sökande till lärartjänster (inklusive professurer). Umeå universitet och Lärarhögskolan bör fortsätta ansträngningarna att rekrytera nationellt och internationellt, men det har under det senaste decenniet visat sig långt ifrån tillräckligt för att täcka kompetensbehovet varför den sedan ca 15 år omfattande satsningen på forskarutbildning (lokalt och i extern samverkan) måste fortsätta. Lärarhögskolan bedriver sedan 2010 en utbildningsvetenskaplig forskarskola. Forskarskolans verksamhet är öppen för alla forskarstuderande vid Umeå universitet som (oavsett den allmänna studieplanens ämnesområde) har en individuell studieplan med utbildningsvetenskaplig inriktning, och även för doktorander som inte direkt finansieras via Lärarhögskolan. Via forskarskolan får således samtliga studerande inom utbildningsvetenskap tillgång till ett nätverk. Strategier omfattande delfinansiering av doktorander som riktas till institutioner vid Umeå universitet och till skolhuvudmän i regionen, finansiering och organisering av en gemensam forskarutbildningsmiljö där kärnan är gemensamma utbildningsvetenskapliga kurser samt nationella och internationella internat, utlysning av sökbara internationaliseringsmedel för doktorander. Uppföljningskriterier genomströmning hos doktorander i forskarskolan, utvärdering av forskarskolans verksamhet inklusive finansiering, kurser, nätverk och internationalisering, utvärdering av intresset från institutioner och skolhuvudmän att ansöka om delfinansiering av doktorander från Lärarhögskolan, institutionernas bedömning av forskarskolans funktion med avseende på långsiktig kompetensförsörjning inom grundutbildningen. 13

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 Ett universitet som gör det möjligt Samverkan skapar utveckling och höjer kvalitet Delmål: Lärarhögskolan samverkar nationellt och internationellt för att främja och kvalitetssäkra lärarutbildningarna samt för att driva gemensamma frågor. Analys Samverkan mellan olika aktörer spelar stor roll när det gäller att driva utvecklingen inom områden framåt, både när det gäller att utveckla ny kunskap genom forskning men också när det gäller kvalitetssäkring och kvalitetshöjning inom utbildning. Lärarhögskolan har nyligen avslutat ett projekt tillsammans med Stockholms universitet som syftade till att kvalitetssäkra lärarutbildningen inom utbildningsvetenskaplig kärna, examensarbeten samt den verksamhetsförlagda utbildningen (ref??). En betydande del av Lärarhögskolans samverkansparter finns i den närliggande regionen, så som skolhuvudmän och Region Västerbotten, men även andra lärosäten, både nationellt och internationellt, samt andra statliga myndigheter är viktiga samarbetsparter. För att kunna samarbeta effektivt och funktionellt krävs arenor där dessa parter kan mötas samt en hållbar, ändamålsenlig och effektiv organisation för samverkan. Strategier samverkan med andra lärosäten kring kvalitetssäkring av yrkeslärarutbildningen, samverkan med internationella partneruniversitet för att öka utbytet av både studenter och universitetslärare, deltagande i nationella projekt som regeringsuppdraget VAL, Lärarlyftet mm, samverkan med skolverket, utveckla nya och attraktiva mötesarenor för samverkansaktörer, deltagande i nationella nätverk. Uppföljningskriterier antal projekt gemensamma med andra myndigheter/lärosäten, antal aktiva mötesarenor. Delmål: Lärarhögskolan har ett väl utarbetat stöd för information kring in- och utresande studenter och lärare. Analys Den ökade globaliseringen och det alltmer mångkulturella samhället ställer krav på en medveten internationalisering av alla utbildningar. Detta gäller inte minst lärarutbildningen som ska förbereda sina studenter för ett yrkesliv där kulturmöten är vardag och interkulturell kompetens ett måste. I en komplex utbildningsstruktur kan det vara svårt för den enskilde studenten och läraren att se möjligheterna för utlandsstudier alternativt utlandsvistelse på forsknings- eller undervisningsnivå. Strategier genomlysning och uppbyggande av organisation för internationaliseringsstöd, identifiering av utbytbara kursmoduler. 14

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 Uppföljningskriterier andel in- respektive utresande studenter och lärare. Det goda och effektiva universitetet Delmål: Medarbetare vid kansliet känner delaktighet i beredningsarbetet och andra processer som drivs från kansliet. Analys Kansliets kompetens bör tas till vara och användas i ett tidigt skede i de frågor som bereds. Detta är avgörande för att kansliets personal ska kunna genomföra ett professionellt arbete och ge stöd av hög kvalitet. I längden blir detta också mer tidseffektivt eftersom det kan förhindra misstag i beredning och beslut. Delaktighet bidrar till framgång och konkurrenskraft och kan också bidra till god hälsa och högre trivsel. Strategier beslutsvägarna är klara, på kansliet ska informationskanalerna vara väl utvecklade och kända för medarbetarna, handläggningsordningar finns och är lätta att följa, lärarhögskolans gemensamma verksamhetsplan är integrerad med kansliets verksamhetsplan, kansliets medarbetare ingår i relevanta beredningsgrupper. Delmål: Genom en tydlig ansvars- och arbetsfördelning verkar Lärarhögskolans kansli för att ge samtliga involverade i Lärarhögskolans verksamhet ett professionellt, lösningsfokuserat och flexibelt stöd. Analys En tydlig ansvars- och arbetsfördelning minskar riskerna för missförstånd och dubbelarbete, samtidigt som det hjälper medarbetare att prioritera i sina arbetsuppgifter. Detta möjliggör ökad kvalitet i kansliets stödverksamhet och ger även en bättre grund för planering av kompetensutveckling. Strategier ansvars- och arbetsfördelningen är tydlig och känd såväl inom som utom kansliet, formerna för överlämnande av arbetsuppgifter är tydliga, 15

Bilaga p 60 B Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2015-10-22, reviderad 2016-10-18. FS 1.3.1-1568-15 Delmål: Lärarhögskolans kansli bemöter studenter, medarbetare och det omgivande samhället med effektivitet, respekt, lyhördhet och öppenhet i enlighet med den gemensamma värdegrunden för statsanställda. Analys Det åligger varje statstjänsteman att känna till den gemensamma värdegrunden och att verka i enlighet med densamma. Lärarhögskolans kanslis uppdrag är att ge effektivt stöd och service av god kvalitet. I detta ingår ett professionellt och välvilligt bemötande i såväl skrift som tal. Strategier den statliga värdegrunden ska vara vägledande i Lärarhögskolans sätt att vara och agera i vårt arbete, alla visar respekt för medarbetare och tilltro till medarbetarnas kompetens, klarspråksprincipen ska känneteckna all kommunikation i yrkesutövningen. Delmål: Lärarhögskolans kansli har pålitliga och tillfredställande IT-baserade stödsystem som fungerar väl. Analys Kansliets arbete står och faller med de IT-baserade stödsystemen. I dagsläget finns påtagliga brister i dessa system vilket påverkar möjligheten att göra ett effektivt och professionellt arbete. Detta faktum påverkar även arbetsmiljön i en negativ riktning. Översyn av vissa system har redan påbörjats och det är viktigt att kansliet fortsätter att vara aktivt i denna process. Strategier alla vid kansliet är väl uppdaterade med för sig relevanta system, aktörer med expertkunskaper anlitas så att målet kan uppnås. 16