1949 GILLESCOUTEN SGSSLX 2009
2 S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, 141 02 Huddinge Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge tel och fax 08-17 84 32 Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. gillekansli@telia.com www.gille.scout.se. PlusGiro 35 91 06-2 Landgillerådet Gunilla Engvall Landsgillemästare Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås 021-35 16 51, 070-310 42 25 g.engvall@telia.com Laila Boxström vice Landsgillemästare Solrosvägen 13, 911 35 Vännäsby, 0935-206 11, 070-226 12 97 laila@vannastv.net Gjermund Austvik Landsgilleskrivare Brombärshult 1, 432 96 Åskloster, 0340-62 60 65, 070-875 95 80 gjermund.austvik@gaengin.se Knut-Olov Ola Axelsson Landsgilleskattmästare Kantvägen 1, 141 31 Huddinge, 08-711 80 01, 070-397 73 83 knut-olov.axelsson@telia.com Leif Granéli Timotejvägen 6, 291 62 Kristianstad, 044-12 43 64, 070-306 09 79 leif.graneli@telia.com Carl-Magnus Klärcke Internationell sekr. Kopparvägen 37, 791 42 Falun, 070-624 32 45 carl-magnus.klarcke@comhem.se Kristina Sundberg Prest Olles väg 6, 785 61 Djurås, 0241-520 32, 070-262 14 66 tina47@glocalnet.net GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, 141 02 Huddinge Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) Utkommer med fyra nummer per år Nr 1 25 febr 2010, manusstopp 15 jan Nr 2 25 maj 2010, manusstopp 15 april Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: Torsten Hansson, Serenadvägen 1, 784 43 Borlänge, 0243-22 58 79, 070-314 56 42, torsten.ha@telia.com Typsnitt: Optima och Times New Roman Papper: Galeri Art Silk 115 g miljö - märkt med Svanen Tryck: Th Sahlanders Grafiska AB, Falun ISSN 1653-7033 1949 SGSSLX 2009 Landsgillemästaren har ordet Höstmörkret lägger sig över att kunna gå vidare med det vi håller på med. Det kan vara arbetet, bakningen, protokollskrivandet eller läsandet. I min barndom pratade de äldre om att kura skymning, att ta det lugnt en stund när ljuset inte räckte till för arbete. Att kura skymning är värdefullt, ta en stund och tänka igenom vad som hänt under dagen. Blev det som jag tänkt mig? Ja, jag är nöjd med det jag klarat av dag, jag ger mig själv och kanske den som sitter bredvid mig en vänlig klapp på axeln. Nej, jag hann inte med! Vad var det som inte blev gjort? Kanske jag ändå hade trott mig om lite mer, jag satte ribban lite för högt. Men det som blev gjort var säkert gott nog. Jag duger. Året 2009 går mot sitt slut. Dags att köpa almanacka för 2010 och börja föra in födelsedagar och olika möten. Samtidigt som vi gör det kan vi faktiskt fundera på vad som hänt under 2009. För mig har detta år varit scoutintensivt, det blir gärna så när det ligger landsgilleting och nordisk gilleträff ganska så nära varandra i tid på våren. Mitt eget gilles aktiviteter, lägerbesök och härlig regionsträff i Falun minns jag också med glädje. Ett nytt gille är på gång i min gamla hemstad Uppsala, har jag träffat positiva människor med nära till skratt, kan det vara bättre? Redaktionen för Gillescouten har hållit fanan högt, klarat utgivningsdatum med tidningar, som speglat våra aktiviteter. Eftersom ambitionen är hög så önskar de få in mer material från många gillen. Tag ett kort och skriv några rader! Vi ger gänget en dunk i ryggen och tackar för gott jobb. Birgitta och Ola på kansliet har jobbat på för att serva oss med utskick, varor vi beställt och haft kontakt med många under året. Flera timmar varje vecka sätter de på att serva oss alla. En stor kram till er! Många är de mail som skickats mellan LGR:s ledamöter mellan de ordinarie sammanträdena. Vi ses faktiskt bara fyra gånger, lördag-söndag, under året. Det betyder att vi måste ha kontakt med varandra mellan mötena också. Jag vet också att vi är ute och träffar er i gillena i olika sammanhang. Ett stort varmt tack till er för engagemang och insatser under 2009! Tag nu chansen och kura skymning i era gillen! Tänk tillbaka och njut av era gillekamrater. Visst blev mycket väldigt bra, nog satte ni kanske ribban lite för högt någon gång, men viljan var god och ni blev en erfarenhet rikare. Tack för all härlig verksamhet! Så är det redan dags att önska er alla god jul och gott nytt gilleår! Vi kommer att ses i olika sammanhang! Gunilla Engvall Gillearrangemang 16 dec 2009 Scouternas freds ljus förs fram av scouter i slottskyrkan i Stockholms slott, då Kungen inbjuder de anställda till julgudstjänst. Sänds i TV1 på julafton kl 14. 6 7 februari 2010 Landsgilleråd 8 9 maj 2010 Landsgilleråd 3 11 november 2010 Europakonferens på Cypern 29 juli 9 augusti 2011 Världsjamboree i Sverige 18 25 september 2011 Världskonferens i Italien Fonder Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne och Jenny Rieck-Müllers fond sätts in på SGSSs PlusGiro 35 91 06-2. Ansökan om medel riktas till SGSS, adress se spalt överst till vänster.
nr scoutgille bildat-nedlagt 1 S:t Erik i Stockholm 1949-3 Ebbe Lieberath i Stockholm 1954?-1959? 4 Ansgar i Stockholm 1954?-1987 5 Birger Jarl i Stockholm 1954-6 Poseidon i Göteborg 1954-2004 7 S:t Martin i Vänersborg 1955-2004 8 Fyris i Uppsala 1955-1956? 9 S:t Georg i Helsingborg 1959-2008 11 Asker i Lund 1959-2001 12 Tre Renar i Umeå (1) 1960-1973? 13 Aros i Västerås 1962-1962? 14 S:t Botulf i Ängelholm 1963-15 Knallarna i Borås 1965-1969? 16 Växjö 1965-1965? 17 Aura i Skelleftehamn 1968-1997 18 Vimmerby 1969?-1973? 19 Norrbotten 1970-1975 20 Karlstad 1970?-1979? 21 Skaraborg 1970-22 Linköping 1971-1986 24 Eskilstuna (1) 1973-1989 25 Tre Ankare i Gävle 1973-2003 26 Malmöhus i Malmö 1973-27 Roden i Roslagen 1975-2007 28 Norra Småland 1975?-1975 29 Mälarhöjden i Stockholm 1975?-1975 30 Kulla i Helsingborg 1976-32 Kivik (Albo-Kivik) 1978-1983 33 Norrköping (Tjust-Kolmården) 1978-34 Bodekull i Karlshamn 1979-1988 35 Eskilstuna (2) 1979-19xx 36 Västerås 1979-37 Vinga i Göteborg 1979-38 Totem i Göteborg 1979-1994 39 Viktor Rydberg (senare Skansen Kronan, Guldheden?) i Göteborg 1979-1986? 40 Kungälv 1979-2002 41 Mölndal 1979-19xx 42 Kronoberg i Ljungby 1979- Scoutgillen forts sid 5 1949 SGSSLX 2009 gillescoutrörelsen i Sverige För 60 år sedan hölls det första konstituerande mötet för Scoutgillena i Sverige i maj, i november antogs stad- protokoll och Gillescouten bevarade från den tiden och kan ge en lite fylligare bild av vad som hände. I det första numret av Gillescouten, medlemsblad för gillescouterna i Sverige, som kom ut redan 1949, så beskrivs Old scouting. Lord Baden-Powell skrev följande: Betänk vilken oerhörd bety- millioner gamla scouter runt hela världen, om de blott hålla fast vid scoutidealen och hålla kontakt med varandra. En sammanslutning av gamla scouter i ett land kunde betyda oerhört mycket för landet kunde det icke betyda för tillståndet i hela världen. scouter, som träffades! Norden antog gillescout. Det hölls en internationell konferens i Frankrike 1947 och där diskuterades just bildandet av en internationell sammanslutning av Old scouts. Deltagarna åkte hem och började organiserandet genom att leta upp tidigare aktiva scouter. Gillescouting hade redan kommit till ett danskt gille i Stockholm 1943, gillerörelsen i Danmark startade redan 1933 som första land i världen. sen i Sverige undertecknat av Gerda Bäckström, Rut Lindblad, Kjell Bengtsson och Sten Thiel. Det bearbetades senare med Elsa Cedergren som ordförande. Mycket i det dokumentet har givit inspiration till den gillerörelse som formades 1949. Intressant nog var alla dåvarande scoutförbund representerade på mötena. Deltagarlistan börjar med alla kvinnor, 24 stycken fru eller fröken, följt av alla män, 31 stycken med olika titlar, bara fyra herr! Självständigheten visavi scoutförbunden är tydlig, men samverkan både på lokalt och nationellt plan behövs för att kunna uppfylla målet att samarbeta med scoutrörelsen. Sten Thiel valdes till ordförande i interimskommittén med representanter från KFUK, SFS (Sveriges Flickors Scoutförbund), NTO, IOGT, FA, KFUM och SS (Svenska Scoutförbundet). Sten Thiel var ordförande fram till 1967, först som gillemästare på ett protokoll. Från början fanns bara ett gille, S:t Eriks gille i Stockholm. Från det gillet skulle sedan nya växa fram i Stockholm och på andra plat- forts sid 4 3
forts fr sid 3 ser. De numrerades och på årsmötet 1955 konstaterades att nr 7 S:t Martin hade bildats i Vänersborg och att ett FA-gille (Fyris) skulle konstitueras i Uppsala 1956. 1955 fanns 155 medlemmar. Som mest har vi haft 1514 medlemmar år 2001. Från början var det nordiska engagemanget stort och redan 1952 hölls det första nordiska gillemötet utanför Göteborg. Mötena fortsatte sedan vartannat år med något nordiskt land som värd. Nu hålls det vart tredje år med många deltagare. Så som lord Baden-Powell önskade skapades ett världsförbund 1953. Planerna på ett världsförbund startade redan 1946 på danskt lysningar. Den fristående internationella federationen möttes i Luzern 1953 och förberedde en konferens två år senare, den nya organisationen måste godkännas av de två världsförbunden och det var inte helt klart. 14 länder tecknade sig som stiftare av IFOFSAG, International Fellowship of Former Scouts and Guides. Till skillnad både män och kvinnor, även om representationen i rådet inte var jämställd. Sten Thiel var medlem av Council, Rådet, 1953 1969. Margareta Waldenström, Hans Gerlach och Ulla Medin har också varit medlemmar. 1996 ändrades namnet till ISGF, International Scout and Guide Fellowship. Idag har ISGF 61 medlemsländer och kontakt med 32 länder. I det första namnet är kravet med att man ska ha varit scout, ordet former försvann alltså 1996. Sten Thiel var mycket aktiv under en lång tid och efterträddes som landsgillemästare av Kjell Bengtsson 1967 70. Sedan följde Märta Norrman 1970 77, Nils Söderberg 1977 85, Kerstin Bené 1985 95, Margareta Fromholtz 1995 2001 och Arne Sandin 2001 07. Många har arbetat i landsgillerådet under dessa 60 år. Frågorna är desamma som nu: medlemsavgift, organisation, Gillescoutens utseende och antal nummer per år. När man läser protokollen önskar man att man kunde ha fått höra en inspelning från något möte. Protokoll blir så allvarliga i tonen, men hur var stämningen på mötena? Alla förbund runt bordet hur gick samtalen? Ett telefonsamtal till Märta, som nyss fyllt 93 år, ger besked. Det var gott kamratskap och glada skratt! Hon berättade att många av dem var engagerade i olika sammanhang och att de lärde känna varandra väl. Märta berättade också att hon följer vår verksamhet idag via tidningen och protokoll. Intresset håller i sig. Den första sekreteraren var Jenny Rieck-Müller, som innehade denna post till 1968! Ragnhild Kraka Granlund tog vid och 1981 valdes Anna Bensow till skattmästare. Successivt arbetade hon mer 2007 låg det på sin nuvarande plats, i Stuvsta. Vilka imponerande arbetsinsatser dessa kvinnor gjort! Vi påminns om vår historia varje gång det handlar om pengar och fonder, Sten Thiels fond och Rieck-Müllers fond. Att Sten Thiels fond riktas mot internationellt blir förståeligt när man ser hur han engagerade sig för ett världsförbund och förstås det nordiska samarbetet. Gunilla Engvall Landsgillemästare 4 1949 SGSSLX 2009 I Gillescouten förr Till Scoutgillenas i Sverige interimskommitté ha följande medlemmar valts: Ordf. S. Thiel; G. Bäckström, SFS, H. Bengtsson, KFUK, T. Carlsson, NTO, H. Frölén, IOGT, Åke Janson, FA, A. Norén, KFUM, I. Oldmark, SS, L. Segerström, NTO, D. Winther, IOGT. Till kassaförvaltare har utsetts Nils Sundin. Gillescouten nr 1, febr 1950. När Gud skapade orden tänkte han nog ordet krig som snöbollskrig, vattenkrig, kuddkrig. Men så kom vi grymma människor som skapade ordet kärnvapenkrig Det var inte Guds mening. Människor hatar ofta varandra därför att de fruktar varandra. De fruktar varandra därför att de inte känner varandra. De känner inte varandra därför att de inte har några förbindelser med varandra. De har inga förbindelser med varandra för att de lever åtskilda. (Hämtat från Svenska Scoutförbundets material Fred är vägen.) Så sträck nu ut din hand till en annan människa. Bilda en ring runt jorden tillsammans med någon annan. Strunta i tro, hudfärg och annat som verkar skilja oss åt. För längst in i våra hjärtan vill vi alla leva i fred med varandra. Fredsljuskommittén S:t Georgs Scoutgillen i Sverige
forts fr sid 3 43 Bromma i Stockholm 1980-44 Skara 1980-1986 45 Arlanda i Märsta 1981?-1985 46 Riddarna i Lerum 1981?-1985 47 Malmöhus i Malmö 1982-48 Tre Pilar i Vänersborg 1983-2004 49 Luggude i Höganäs 1983-2008 50 Creutz lave i Falun 1984-51 Möckelns Bodar i Karlskoga 1984-52 Botkyrka i Stockholm 1985-2005 53 Kristianstad 1988-54 Fallfåran i Trollhättan 1988-55 Redväg i Ulricehamn 1988-56 Gåseborg i Stockholm 1989-57 Ale i Glemmingebro 1989-58 Tuna i Borlänge 1989-59 Jönköping 1991-60 Duvkullan i Karlstad 1991-61 Jämtlands län 1991-62 Klåberöd i Klippan 1991-63 Folkare i Avesta 1991-64 Tre Renar i Umeå (2) 1994-65 Sjöhästen i Halland 1994-66 Gustav Wasa i Mora 1995-67 Västra Sörmland 1995-68 Nyckeln i Kalmar 1995-69 Vaggeryd 1998?-2001 70 Utmarken i Härnösand 1999-2002 71 Tiveden 1999-72 Malmen i Nora 1999-74 Viksjö i Järfälla 2001-2008 75 Tre Kronor, riksgillet 2002-2009 76 Kung Karls Spira i Umeå 2004-2008 77 Malören i Luleå 2005-78 Guldgrävarna i Skellefteå 2006-79 Carl Johan i Göteborg 2008- Scoutgillena har placerats i kronologisk ordning efter bildande. Uppgifterna kommer från listor på kansliet och Gillescouten 1950 1985 & 2000 2009. Det har inte funnits tid att studera protokoll och övriga I början numrerades scoutgillena, från Scoutgillet nr 1 S:t Erik i Stockholm t o m Scoutgillet nr 14 S:t Botulf i Ängelholm. 1964 ändrades benämningen till S:t Georgs Gille med gamla namnet inom parentes, exempelvis 1. S:t Georgs Gille i Stockholm (S:t Erik) & 1.S:t Georgs Gille i Borås (Knallarna). 1985 blev benämningarna såsom S:t Georgs Scoutgille Asker i Lund & S:t Georgs Scoutgille i Tiveden. Redaktionen mottar tacksamt rättelser och kompletteringar. Sven Janson Bankdirektören Björnar Johnsen i arbete. Insamlingen av klippta frimärken, brevmärken, kort och brev är en viktig del av vår verksamhet och ger ett icke obetydligt bidrag till Gillescouting i Sverige och frimärksbanken i Bryssel. Efter Kalle Mattssons frånfälle har jag blivit tillfrågad om att ta över ansvaret för frimärksbanken. Mitt namn är Björnar Johnsen och jag är gillemästare i Västerås samlare) sedan barnsben. Jag har varit i kontakt med Viveca Mattsson och fått information om hur frimärkena har sålts tidigare. Det gäller ju att få ut så mycket pengar som möjligt. Det känns något pirrigt att ta över som bankdirektör efter Kalle, rige, som hela tiden ser till att banken får sina insättningar. Jag kommer att fortsätta Kalle och Vivecas arbete med att vara närvarande på läger och vid andra tillfällen där våra insamlade produkter kan säljas. Kontakt har redan tagits med frimärksbankerna i de övriga nordiska länderna för att eventuellt starta ett nordiskt samarbete med utbyte av t ex kilovaror med frimärken. Alla ni som skickat frimärken, brevmärken, kort och brev till familjen Mattsson ber jag nu att notera den nya mottagaradressen: Björnar Johnsen, c/o Engvall, Kyrkbåtsg 7, 724 81 Västerås, tel 021-35 16 51 eller 070-678 75 33 e-post: b.johnsen43@gmail.com Till slut en liten påminnelse. Det är viktigt att ni separerar svenska och utländska frimärken och att brevmärken, kort och brev läggs i olika påsar, detta för att underlätta den stora sorteringen vid försäljning till uppköpare. reklam på olika evenemang som läger, stämmor och ting. Fortsätt klippa! Med frimärkshälsningar Gillesymbolen med ljus Björnar från Molde. Johnsen Bankdirektör 5
6 [Sten Thiel] var en ovanlig scout, en världsscout, känd över hela klotet med mäktig inneboende resning. Bakom Sten Thiels putsade fasad fanns ett fast, lugnt, behärskat engagemang, inom vilket hinder endast var till för att övervinnas. I hans till synes yttre kyla låg hetta. Denna orubbliga, envetna kärlek till scouting behöll han in i det sista. Rulle Neveling i Gillescouten 1980-2. Grand Old Man Som få levde Sten Thiel upp till scoutrörelsens valspråk: Alltid redo. Tecknet ovanför Sten Thiels dödsannons var det internationella spårtecknet som betyder att spåret är slut. Svensk scoutings grand old man har gått hem. Sven Harald Bauer i Gillescouten 1980-2. Vi är säkert alla överens om att vi bäst hedrar Stens minne genom att främja scoutings roll i vårt samhälle, inte minst genom det stöd som en väl utvecklad gillerörelse kan ge. Nils Söderberg, landsgillemästare, i Gillescouten 1980-2. Scouthistoria till Riksarkivet Målet [ ] är [ ] att deponera handlingarna på Riksarkivet allteftersom de uppordnats och förtecknats. Så har hittills kunnat ske med Sveriges Flickors Scoutförbunds handlingar samt en stor Grundaren Det är mig en stor glädje att med några rader få påminna om att Sten Thiel är grundaren av svensk gillescouting. Några danska gillebröder, som vistades i Stockholm under slutet av andra världskriget inbjöd Sten till ett möte. Han animerades så av deras skildring av danskt Gildearbete, att han samlade några scoutkamrater i Stockholm, däribland Gerda Bäckström, Ludde, och mig, och delgav oss sina intryck. Denna samvaro blev upphovet till svensk gillescouting. Vi gillescouter har all anledning att vara Sten Thiel tacksamma för hans aldrig svikande tillit till svensk gillescoutings utveckling. Tora Lindskog i Gillescouten 1980-2. Personligen kom jag honom nära under olika perioder som patrullscout då han som distriktschef talade till och med oss, som ung ledare och medlem i några styrelser och kommittéer; som umgängesvän under min tid som international commissoner. Han var den omtänksamme vännen, den beundrade, diskrete gentlemannen alltid scout. [ ] Hans betydelse för scouting och för en oräknelig rad av människor är ofattbar stor. Yngve Flodquist i Gillescouten 1980-2. Svenska Scoutunionens och Svenska Scoutrådets arkiv är delvis deponerat på Riksarkivet. Detsamma gäller även delar av KFUM:s Scoutförbunds arkiv. Georg Sterzel, huvudansvarig för SSFs arkiv, i nr 3, 2009, av Tema Arkiv, arkivförbundens tidskrift. Gillescouterna i Sverige - ledning att minnas dess grundare Sten Thiel, landsgillemästare under många år och därefter hedersordförande. Sten Thiel, en av svensk scoutrörelses största ledargestalter genom tiderna, föddes den 3 juli 1890 och avled den 12 februari 1980. Trots hans ovärderliga För att få en liten inblick i något av hans gärning följer här några citat från de minnesrunor, som skrevs av personer som lärt känna Sten Thiel, och som publicerades i Gillescouten nr 2, 1980. Dessutom har Georg Sterzel i Stockolm varit mig behjälplig med uppgifter. Sten Thiel inträdde i scoutrörelsen redan före första världskriget. 1 1914 var han vice avdelningschef i Stockholms Scoutkår och 1919 chef för 5. kolonnen i kåren. 2 Stockholms scoutkår bestod på den tiden av ett antal kolonner. Sten var kolonnchef för den som omfattade Söder, de fattigas stadsdel. Själv var han något av aristokrat. Det säger åtskilligt. 3 1925 bildades Stockholms Scoutdistrikt med Sten Thiel som chef fram till dess delning 1936, då han fortsatte sin verksamhet som chef för Stockholms Läns Scoutdistrikt. 7 År 1926 anordnades Sveriges Scoutförbunds första ledarutbildningsläger med Sten Thiel som chef och 1927 ledde han förbundets jubileumsläger vid Beatelund. 2 Han tog otaliga små och stora initiativ för att vidareutveckla scouting. Och för att rätta till vad han ogillade. Sten Thiel forts sid 7 Speciellt intresse ägnade han den internationella och den sociala verksamheten, som alltid kunde påräkna hans hjälp och stöd. Margareta Waldenström i Gillescouten 1980-2.
Sten Thiel verkade för scoutings internationella utveckling. Här tilldelas han det Brittiska scoutförbundets utmärkelse Silvervargen 1950. Namnen på personerna t v är okända. Bilden har lånats ut av Svenska Scoutförbundets arkiv- och museistyrelse. forts fr sid 6 sparade sig aldrig för att nå vad han eftersträvade. Han tillhörde därför på ett självklart och avgörande sätt de tidiga uppbyggarna av scoutrörelsen liksom dess förnyare genom sjuttio år. 4 Jämsides med distriktsarbetet verkade Sten Thiel som utrikessekreterare för Sveriges Scoutförbund under åren 1919 1937 och för Svenska Scoutunionen 1932 1953. Han organiserade samtliga större utlandsresor för Sveriges scouter 1920 1953. 2 När efterkrigstiden var inne insåg han roll som scouting kunde spela för att återställa idealitet och framtidstro hos ungdomen i en krigshärjad värld. Med stor entusiasm engagerade han sig i arbetet och uppbyggnaden av scoutrörelsens internationella organisation. Som utrikessekreterare för svensk scouting i över 30 år verkade han energiskt och framgångsrikt för svenska scouters deltagande i utländska läger och anordnandet av scoutevenemang med utländskt deltagande i Sverige. 1 Internationella Kommittén Andra världskriget medförde nytt avbrott i umgänget över gränserna, och i totalitära stater förbjöds scoutrörelsen helt. När det gällde att ånyo befästa scoutings position som en världsomspännande, demokratisk ungdomsorganisation, ägnade sig Sten Thiel med obruten kraft åt denna uppgift. 1 Sten Thiel var 1948 1953 ledamot av Internationella Kommittén (Världsscoutunionens styrelse). 2 Rulle Neveling berättar: Vi möttes i många sammanhang, i förbundsrådet, i utlandet och på internationella möten. Han var alltid lika respekterad, alltid lika kyligt hängiven scouting. År 1949 ringde han mig och frågade om jag ville åta mig en gilwellkurs för tyskar. Tysklands scouting låg i spillror efter världskriget. Det var ett svårt uppdrag, som Sten stillsamt stöttade i bakgrunden. Han stod där bland tyskarna han var av judiskt ursprung och talade försynt om världsscoutings betydelse med många skeptiska tyskar kring sig. Ingenting rubbade hans tilltro till scouting. 3 På ett annat plan framtonade en djup medkänsla för svaga och drabbade människor. Dem gav Sten Thiel tid och konstruktivt intresse och skänkte frikostigt av sina materiella tillgångar. Vi vet inte vad allt han betydde för medmänniskor i våra grannländer under krigsåren. Vi har hört tacksamma ord från många. Det mesta har vi nog aldrig fått reda på och får aldrig veta. 4 Gillescouting Han sporrades av det ibland hårda motstånd som alla hängivna förnyare mö- vare sin försynta envishet i kombination med klarsyn och rakryggat gentlemannaskap. Tänk bara på de många år han kämpade för Gillescouting innan den blev allmänt erkänd i Sverige. 4 Efter förebild från Danmark, och efter att under andra världskriget upptagits som gillescout i det danska Gillet i Stockholm, grundade Sten Thiel 1949 Scoutgillena i Sverige (numera S:t Georgs Scoutgillen i Sverige), en sam- från samtliga svenska scoutförbund. 2, 5 1953 tillhörde han initiativtagarna till den Internationella Unionen av Gillescouter (numera ISGF/AISG), där han under två olika mandatperioder tjänstgjort i Convent. 2 Bara några dagar före sin bortgång höll Sten Thiel ett kort, mycket personligt anförande vid en gillesammankomst. Hans kropp var åldringens men hans andliga vitalitet var obruten och talet bars upp av stark förankring i nuet och framtiden. 4 kelsetecken, såsom RVO 1928, Silvervargen av Svenska Scoutunionen 1935, RNO 1950, Brittiska scoutförbundets Silvervargen 1950 och världsscoutrörelsens högsta utmärkelse, Bronsvargen, 1953, som förste svensk. 2 Sammanställt av Sven Janson. Källor: 1) Sven Harald Bauer; 2) Margareta Waldenström; 3) Rulle Neveling; 4) Yngve Flodquist; 5) Tora Lindskog; 6) Nils Söderberg; alla i Gillescouten nr 2, 1980. 7) Georg Sterzel i brev 2009-10-22. 7
Carl Johans scoutkår är borta efter många år av verksamhet. Namnet togs från den församling som verksamheten startade i. På 30-talet ville ungdomarna i församlingen i stadsdelen Majorna starta en scoutkår och gjorde så. Denna gick sedan in i Svenska Scoutförbundet. När antalet barn i församlingen minskade under sextio- och sjuttiotalet så Tynnered i Göteborgs västra förorter. Vartefter som intresset för scouting bland ungdomar i stadsdelen minskade och ledarrekrytering blev ett allt större problem så minskade verksamheten. En nystart gjordes 2007 med ett intressant program inriktat på kustscouting (en blandning av skog och sjö). Stora pengar lades på annonsering och avdelningen startade med fem scouter och några mycket aktiva ledare. Efter någon termin fanns bara ett fåtal scouter och ledare kvar som aktiva. Kårstyrelsen insåg att en nedläggning inte kunde undvikas och då kåren satt på en större summa pengar efter försäljningen av utfärdsstugan så kändes det oansvarigt att försöka driva kåren vidare då mer pengar verkade gå åt till administration än till verksamhet. Trots allt så fanns det ganska många ledare runt omkring den närmaste kretsen och då man hade stort utbyte av varandra då man träffades och inte ville splittras helt så kom idén upp om att bilda ett gille. Så samtidigt som avvecklingsprocessen av kåren pågick så började Carl Johans gille ta form. En del ledare som stannat kvar i kåren endast för att inte tappa kontakten och några gamla medlemmar anslöt sig. Scoutkåren skänkte en större summa pengar som grundplåt till gillet. Carl Johans gille i Göteborg är väl fortfarande lite valpigt och har inte riktigt hittat sin form. Det kanske inte skadar med en ständigt pågående utveckling. Medlemmarna är intresserade och njuter av varandras påhitt och idéer och len gör. Så gott som samtliga har skaffat sig en tillhörighet i någon scoutkår och är mer eller mindre verksamma på olika plan i scoutrörelsen. Jag tror att gillet är ett vattenhål för många där man träffas och har roligt tillsammans men även kan återhämta sig och få inspiration och stöttning. En gång scout Alltid scout. Jan Brage GM Carl Johans scoutgille V Födelsedagsfest för medlemmar som fyller JÄMT under 2009. Det gick i 50-talsstil. 19 medlemmar tillhörde jubilarernas skara och var kallade, nio kom och blev uppvaktade med ett diplom och en röd ros. Dessutom deltog ytterligare 66 medlemmar. Festen hölls på historisk mark: Ekestads Folkets park. Vi bjöds ute i det vackra försommarvädret på välkomstdrink och kluriga 50-talsfrågor när vi kom. Många medlemmar hade klätt sig i sådant som man 8 bar på 50-talet, bl a tjusiga hattar från den tiden som Siv Almquist och Karin Hult. Roy Alnebeck tidigare gillemästare hade tagit fram sin scoutdräkt från 50-talet. Matsedeln bjöd på helstekt kotlett med 50-tals-tillbehör. När desserten kom in i form av glassbomber med fyrverkeri, så utbröt stort jubel. Allt detta var ordnat av rådets duktiga damer. Efter maten blev det underhållning av SPF:s 10-mannaorkester ledd av Bo Åkesson. De bjöd på gamla kända låter, vilka lockade till sång och dans. Kvällen avslutades med ett bildoch ljudspel, som hade ställts samman av orkesterns ledare Bo Åkesson. Att det sedan stod en riktig gammeldags korvgubbe utanför, när vi lämnade festen, Lillemor och Roy Alnebeck på födelsedagsfest i Kristianstad. På bilden t v syns 10-mannaorkestern under Bo Åkessons ledning. Foton: Karl-Erik Sundström. väckte också stor glädje. Han serverade en kokt med papper som färdkost. Glädjande nog fanns de nio jubilarer, som deltog i år även med vid det första Bäckaskogs slott. Med gillescouthälsning Ke Sundström, gillefotograf
Gertrud Jönsson, Staffan Sjunnesson, Lennart Jonson och Gert Köhler vid minnesstenen. Foto: Gunnar Jönsson. Skånegillena inklusive Sjöhästen från Halmstad träffades sista söndagen i september för regionsträff på Ivön belägen i Skånes största insjö. Många av deltagarna hade 50 år tidigare deltagit i Ivölägret just på Ivön. Det var det sista stora pojkscoutlägret före sammanslagningen med Sveriges Flickors Scoutförbund. Efter en frukostbulle och kaffe på Ivögården bar det av till den gamla lägerplatsen med en dåtida medlem i lägerledningen som guide, Roy Alnebeck. Han pekade ut var lägerporten haft sin plats, var intendenturen varit belägen och var de olika förläggningsområdena varit. Lägret hade haft besök av dåvarande kungen Gustav VI Adolf och drottning Louise. Som brukligt var hade de skrivit sina namnteckningar på en stor sten belägen på lägerområdet. Under åren som gått har stenen blivit täckt av mossa och kringväxt av sly, men tack vare en hedervärd insats av Kristianstadgillet för ett par år sedan var stenen rengjord, slyn bortrensad och texten ifylld nyskick. På återvägen från lägerplatsen besökte vi öns enda industri, Ivöbagerit som bakade ca 30 miljoner pepparkakor varje år. Förutom att få se själva till- provsmaka och även att inköpa pepparkakor till jul, även om det är tveksamt om någon lyckas spara dem så länge. Före lunch hann vi även att göra ett besök i Ivö kyrka. Efter en god lunch bestående av skinkgratäng var vi mogna för den mera formella delen av träffen. Leif Granéli rapporterade från Landsgilletinget i Kalmar med bl a slutsatsen Från den 27 juli till den 7 augusti 2011 är det jamboree på Rinkabyfältet utanför Kristianstad. Platsen är välkänd för våra gultröjade gillescouter. Om Du vill vara med som funktionär att motionerna gått vår väg. Två andra regelbundet återkommande frågor var rekrytering av nya medlemmar samt gilletidningens vara eller inte vara. Några givna svar framkom inte även om diskussionens vågor tidvis gick höga. Rapporter från de olika gillena visade att endast ett gille av sju hade lyckats förbättra sitt medlemsantal. Tid och plats för gillemästarträff meddelades och till värd för nästa års regionträff utsågs Malmöhusgillet. Gunnar Jönsson Gs Malmöhusgillet ska Du ta kontakt med mig och lämna namn, adress, telefonnummer och helst också mailadress till mig. Jag kommer att skicka ut information om vilka krav som ställs till alla gillen och också direkt till Dig som anmäler intresse. Tala gärna om vilka aktiviteter Du kan ställa upp i. Gunilla Engvall Adress se sid 2. 9
Snart får vi en rättvisare ordning. Scoutgillena blir suveräna när beslut fattas på tinget och inget gille blir längre diskriminerat vid omröstningar. I Gillescoutens förra nummer kunde vi läsa att landsgilletinget i Kalmar beslutat att styrelseledamöterna i Landsgillerådet inte längre ska ha rösträtt på tinget. Denna demokratiska rättsändring har tyvärr länge motarbetats så 10 medföljer som bilaga till det här numret. Det är en innehållsförteckning över de senaste tio årens 40 nummer av Gillescouten. Efter ämnesorienterade rubriker. Bl a en förteckning över när det egna scoutgillet omnämnts, kanske som hjälp när lokalgillets historia ska skrivas. Vinga Scoutgille Ola Axelsson Gunilla Engvall Kristina Sundberg hårdnackat att scoutgillen gett upp och lämnat SGSS. Den andra orättvisan har varit att ett gille diskriminerats. Riksgillet Tre Kronor har inte haft rösträtt. Genom beslutet att riksgillet upphör försvinner Tinget i Kalmar blev en historisk vändpunkt. Sven Janson Tuna Scoutgille i Borlänge Nya medlemmar S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad Gunilla Appelqvist Jan Appelqvist Else Fresk Lars-Erik Fresk Britt-Marie Magnusson Christer Magnusson Bo Nilsson Eva Rubin Håkan Skoog Sylvia Skoog S:t Georgs Scoutgille Kulla Barbro Hall-Wannfors S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg Karin Richardsson S:t Georgs Scoutgille Vinga Olla Lundkvist S:t Georgs Scoutgille Duvkullan Inga-Lill Löfberg Håkan Forsslund S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl Gun Nordin S:t Georgs Scoutgille S:t Erik Saxat av Sven Saxaren Scoutrådets styrelse har efter beslu- förbunden som anser att Scoutvolontär är ett dåligt namn [på vuxna inom scouterna]. Styrelsen beklagar att diskussionen inför beslutet inte blev så omfattande som man tänkt men konstaterar också att det inte är praktiskt möjligt att ta fram ett nytt namn [ ]. Katarina Johansson [SSF] reserverade sig mot beslutet och menade att det är fel att gå emot de starka synpunkterna från scoutförbunden. Scoutmagasinet nr 4, 2009 att som styrelse så starkt åsidosätta vad medlemmarna anser. [ ] att det skulle skapa stora problem att ta bort scoutvolontär i programmet är väl höjden av överdrift och nonchalans. Thomas Hacke Haskel, Sankt Olofs Scoutkår, i Scoutmagasinet nr 5, 2009. Mikael Premberg som i drygt tio år arbetat som förbundssekreterare/generalsekreterare för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund har i dagarna beslutat sig för att lämna oss för nya uppdrag. Nyhet på www.nsf.scout.se 2009-09-24. KFUK-KFUMs scoutförbund har fått en ny förbundssekreterare Louisc Callenberg heter hon. [ Hon] är religionsvetare och har ett långt engagemang inom den ideella sektorn bakom sig... Scoutmagasinet nr 5, 2009 avsätter 15 miljoner i budgetpropositionen till Världsscoutjamboreen i Sverige 2011. Det är ett tydligt erkännande att även regeringen tycker att det här är viktigt, säger lägerchefen Marie Reinicke. Scoutmagasinet nr 5, 2009
När Katrineholms Scoutkår kallade till höstens upptaktsplanering, 21 till 22 augusti saknade man medhjälpare i köket. på sin första höstträff en förfrågan om ten. Fyra glada Gillescouter ställde upp och hade en trevlig gemennskap i köket bland kastruller och bakplåtar. Fyra ledarbarn i åldern fem till sju år ställde upp med dukning, bordsplacering m m och de ca 30 ledarna från Katrineholm kunde helhjärtat ägna sig åt planering av kommande scoutår. Västra Sömlands Scoutgille På bilden ser vi Fanci Ladavats, Maggie Gustafsson, Mimmi Lindblom och Börje Gustafsson i full kockmundering. Recension av Scouter i Tunabygden glimtar från tio decennier, en scouthistorik sammanställd av Sven Janson. ISBN 978-91-633-4017-8. IGillescouten nr 2 i år föranmäldes boken Scouter i Tunabygden nu har den kommit och mottagits med stor uppskattning och tacksamhet av scouter i olika generationer men också av många andra intresserade i Tunabygden och långt därutanför. ning av scoutrörelsens ursprung och tidiga utveckling och hur den kommer till Sverige samt så småningom till Tunabygden och Dalarna. Krönikorna för de olika årtiondena under 1900-talet är lättlästa och intressanta med skildring av olika scoutkåres tillkomst och utveckling samtidigt som man parallellt får en glimt av vad som hände i närsamhället eller ute i världen. 1920: FAs Livräddningsscouter i Borlänge i verksamhet, S:t Georgsdagen börjar pas till "Chief Scout of the World" osv samtidigt i krönikan bl a Sågverket i Domnarvet upphör efter 275 år, Gammelgården (i Borlänge) med J.O. Wallins födelsehem invigs, Hjalmar Branting statsminister, Sverige med i Nationernas förbund. Visst är parallellerna intressanta och förbund och varje kår skildras sakligt och grundligt. Så till allt det andra som gör boken så trevlig: Läger, hajker, tävlingar, patrullmöten, vargungeträffar, ledarsamlingar, dräkter, prov och märken, stora högtider och små lägerbål... allt skildras ofta i personlig och humoristisk stil. Och så alla dessa tioner som ofta och som vanligt säger mer än ord och som man blir så både de sakliga redovisningarna och de mer personliga minnena. Bokens form och färg både till det yttre och inre gör att man med glädje och förväntan tar den i sin hand. Så uppfylls alla förväntningar genom dess minnen. Man behöver inte ha varit scout i Tunabygden för att minnas sin egen scouttid. Sven Janson i Borlänge Stora- Tuna har tillsammans med goda medhjälpare skapat en förnämlig bok som förtjänar att läsas av många. Svens okuvliga tro på bokprojektet gav ett strålande resultat! Nils Björkholm Aktiv i KFUK-KFUM 1950 1960 Dags igen för scouternas Nu kan ni förstärka gillets kassa genom att sälja scouternas almanacka. Den beställs från KFUK-KFUMs scoutförbund. Det går bra att gå in på webben www.km.scout.se och beställa direkt där. 11
Posttidning B Returadress SGSS:s Kansli Box 2034 141 02 HUDDINGE Adressetikett Internationella Gillescoutdagen S:t Georgs Scoutgille i Västerås tionella Gillescoutdagen den 25 ok- på Lövudden extra festligt eftersom Scoutgillet i Västerås passade på att Fem nya gillescouter invigdes under högtidligheten i kapellet. Scoutlagen lästes upp och de sju ljusen tändes framme i koret. Gillemästare Björnar Johnsen läste upp Fellowshipbudskapet 2009. Som avslutning på stunden i kapellet spelade Anna- Brita Pricken Lundahl Schumans pianostycke Von fremden Ländern und Menschen, ett passande stycke hela världen. Fem nyinvigda gillescouter i Västerås. Fr v John Sternå, Håkan Carlsson, Inger Carlsson, Eva Robertsson och Kerstin Lööv. Utanför kapellet lyste Sara Lundahl upp höstmörkret med sina färdigheter att hantera eldstav. Nere i scoutlokalen blev det sedan mera festligheter med mat och dryck. Gunilla Engvall berättade om Gillescoutings historia och även WAGGG:s 100-årsjubileum 2010. Som vanligt skrev vi hälsningar till Sveriges alla scoutgillen och till vårt fadderbarn i Indien. Den härliga och glada stämningen under kvällen bådar gott för kommande år med gillescouting i Västerås. Pricken Beställ från Gillekansliet Gillemärke, knapphålsmärke 20: Nytt! Gillemärke/emblem på bjälke, dansk modell 50: Tygmärke, fyrkantigt 10: Tygmärke, runt 15: Bilmärke 15: Karta med små dekaler 10: Karta med större dekaler 10: 10 cm dekaler per styck 10: Diplom med kuvert 5: Korrespondenskort, 10 st 20: Affisch, A3 1:50 Affisch, A4 1: Gillemärke i metall, att limma på trä el annant underlag 15: Slips, mörkblå 150: Slips, ljusare, finare 185: Halsduk, stor fykantig 240: Halsduk, triangelformad 145: Slipshänge 40: Nytt! Pikétröja, klarblå. 160: ISGF:s handbok 25: Idéboken 20: Gillerådspärm 30: Etiketter, omgång 10: D:o för mindre gillen (färre än 20 medlemmar) 5: Extra namnlista 5: Kopiering, per kopia 1: Tygkasse med gillemärke 20: Lettiska frimärken, karta eller påse 10: Skriften Vad är scouting? 50: I detta nummer Förstasidan: Gillescoutens omslag från gångna år Landsgillemästaren har ordet 2 Scoutgillen 1949 2009 3 Så började gillescoutrörelsen 3 I Gillescouten förr 4 Fredsljuset 2009 4 Ny bankdirektör för Frimärksbanken 5 Sten Thiel 6 Scouthistoria till Riksarkivet 6 Gillena berättar 8 9 Vill du jobba på Världsjamboreen 9 Insänt 10 Saxat 10 Nya medlemmar & Har gått hem 10 Jul- & nyårshälsning 10 Kökspatrullen i Katrineholm 11 En scoutkrönika väl värd att läsas 11 Dags igen för scouternas almanacka 11 30-årsjubileum i Västerås 12 Beställ från Gillekansliet 12 Bilaga: INDEX 2000 2009, en innehållsförteckning över de senaste tio årens 40 nummer. Vid inbindning av Gillescoutens årgångar placeras detta index lämpligen sist. Beställda varor skickas som B-post om beställaren inte särskilt sagt till om annat. Porto debiteras med aktuell kostnad. Jämför gärna räkning och frimärken ibland kan postens våg skilja från vår. S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, Box 2034, 141 02 HUDDINGE Telefon: 08-17 84 32 Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns.