EN Rapport om Etiska fonder
2 Rapport om etiska fonder
Rapport om etiska fonder Sammanfattning 4 Introduktion 6 Syfte 6 Metod och avgränsning 7 Bakgrund 8 Ansvarsfulla investeringar 11 Jämförelse av åtta etikfonder 13 Premiesparfonden (Sjunde AP-fonden) 13 Folksam LO Sverige (Folksam LO Fond AB) 13 Folksam Aktiefond Sverige (Folksam Fond AB) 13 Lärarfond 21-44 år (Svenska Lärarfonder AB) 13 KPA Etisk Aktiefond (Folksam Fond AB) 13 Swedbank Robur Ethica Miljö Sverige 13 (Swedbank Robur Fonder AB) Carlson Sverigefond (Carlson Fonder AB) 13 Aktie-ansvar Sverige (Aktie-ansvar AB) 13 Fondbolagens etikarbete i praktiken 26 Jämförande tabell av åtta etikfonder 27 Slutsatser 28 Rekommendationer 31 Begreppsordlista 32 Referenser 34 Fair Trade Center Februari 2010 Christopher Riddselius Fair Trade Center är en ideell förening som arbetar för en rättvisare världshandel. Vi bevakar svenska företags handel med utvecklingsländer. Genom dialog, kampanjer och konsumentupplysning vill vi få företag att handla med respekt för människor och miljö. www.fairtradecenter.se Denna rapport har finansierats med stöd från Konsumentverket. Innehållet är dock helt Fair Trade Centers ansvar och kan inte anses visa Konsumentverkets uppfattning. Rapport om etiska fonder 3
Sammanfattning Idag är nästan alla fondsparare. I och med premiepensionssystemet kan i princip hela Sveriges befolkning mellan 18 och 74 år göra fondval. Utbudet av fonder växer och i dagsläget finns det drygt 4000 fonder på den svenska marknaden. Att äga fonder innebär också ett ansvar eftersom de företag som finns i fondinnehaven påverkar människor och miljö. När vi äger företag genom fonder är det förvaltaren som för småsparares talan. Det ökade utbudet i kombination med en ökad medvetenhet i sam hället och från institutionella investerare för etik- och miljöfrågor har skapat en marknad för finansiella placeringar som tar hänsyn till etik- och miljöaspekter. Även utbudet av dessa fonder har ökat och av alla fonder i premiepensionsystemet, räknat i marknadsvärde, utgjorde miljö-/ etikfonderna en tredjedel 2009 1. Även fast utbudet av etiska fonder ökar är det få småsparare som placerar sina pengar i etiska fonder. I november 2008 utgjorde småsparare endast nio procent av de som placerar i ansvarsfulla placeringar 2. Fair Trade Center har i denna rapport granskat på vilket sätt etiska fonder är etiska. Vi har studerat åtta fonder och respektive fondbolags etikarbete. Föreningen vill med studien dels informera småsparare om fondbolags etikarbete och dels skapa en ökad debatt om etiska fonder/ansvarsfulla placeringar. Fair Trade Center har granskat de metoder som fondbolagen använder sig av i sitt etikarbete, hur fondbolagen skiljer sig åt avseende metoder och etikkriterier samt vilka förändringar som har skett sedan Fair Trade Centers tidigare granskning från 2005. För undersökningen valdes de åtta största och mest populära miljö/etikfonderna inom premiepensionssystemet: Premiesparfonden, Folksam LO Sverige, Folksam Aktiefond Sverige, Lärarfond 21-44 år, KPA Etisk Aktiefond, Swedbank Robur Ethica Miljö Sverige, Carlson Sverigefond och Aktie-ansvar Sverige. När det gäller hur de granskade fonderna tar hänsyn till miljö och etik har fondbolagen varierande kriterier för hur de placerar och vad de bedömer som etiskt. Detta gör att mycket ansvar läggs på småsparare att skapa sig en egen uppfattning om vad de olika fonderna menar med miljö-/etikhänsyn vid placeringar. Som småsparare kan det vara lätt att uppfatta etiska fonder som fonder som helt avstår från att investera i vissa branscher som bedöms som negativa, exempelvis vapenindustrin, men så är inte alltid fallet. Också vilka branscher som utesluts kan variera mellan fonderna. Alla fondbolag i denna granskning utom Sjunde AP-fonden använder sig av uteslutning utifrån branscher men fond bolagen anser att det i princip är omöjligt att garantera nolltolerans gentemot en bransch. Därför har de en maxgräns på en eller några procent av företags omsättning som får komma från kontroversiella branscher, exempelvis tobak, vapen, spel, pornografi och alkohol. Trots detta avstår sju av åtta fonder som granskats i denna studie helt från placeringar i vissa vapenslag/krigsmateriel. 1. Telefonintervju Fredrik Andersson, Pensionsmyndigheten, 2009-12-03 2. Eurosif SRI Study 2008, s. 43 4 Rapport om etiska fonder
Metoderna som de granskade fondbolagen använder i sitt etikarbete skiljer sig också åt. Tre metoder dominerar. Den första är att exkludera placeringar i branscher som bedöms som oetiska, exempelvis tobak och vapen. Den andra är exkludering utifrån internationella normer som innebär att fondbolag inte investerar i företag som bryter mot internationella normer. Sex av åtta granskade fonder använder båda dessa metoder i sitt etikarbete. Den tredje metoden, som fem av de åtta granskade fonderna använder, är att välja placeringar aktivt utifrån hållbarhetskriterier som exempelvis miljö, mänskliga rättigheter och god affärsetik, så kallad inkludering utifrån hållbarhetskriterier. Sex av åtta granskade fonder försöker även påverka företag de investerat i genom dialog. Två fonder utmärker sig genom att välja endast en metod. Sjunde AP-fondens Premiesparfonden använder sig endast av exkludering utifrån internationella normer. Aktieansvars fond Aktie-ansvar Sverige använder endast etisk exkludering utifrån utvalda branscher. Sedan Fair Trade Centers tidigare granskning av etiska fonder från 2005 har fondbolagens etikarbete gått från att fokusera på negativa urvalskriterier till att ha större fokus på påverkansdialog och inkluderar än tidigare i större utsträckning företag utifrån hållbarhetskriterier. Granskningen visar också att de jämförda fondbolagen skiljer sig åt både i sin transparens gentemot småsparare liksom i sin öppenhet gentemot Fair Trade Center. Några av fondbolagen beskriver mer utförligt deras kriterier vid placeringar medan andra fondbolags hemsidor har kortfattad information om fondbolagets etikarbete. Relevant information har framkommit vid intervjuer med fondbolagen som inte alltid finns tillgänglig på bolagens hemsidor. På exempelvis Carlsons hemsida finns ingen information om att fondbolaget arbetar med temaområden om arbetstagarrättigheter, miljö/klimat och tvångsförflyttningar. På Pensionsmyndighetens (före detta PPM) hemsida finns generellt en del information om deras miljö-/etikmärkning men det saknas detaljerad information om fondernas etikkriterier. Sex av åtta fonder är offentliga med vilka företag som uteslutits i deras innehav. Swedbank Robur är dock inte öppna med vilka företag som uteslutits och Carlson Fonder är endast offentliga med antalet uteslutna företag men nämner inte vilka företag. Även vad gäller kriterierna vid inkludering av företag skiljer det sig i transparens. Flera av de granskade fondbolagen går inte ut med vilka företag som de för dialog med. Utifrån den information som fondbolagen delger är det komplicerat att få ett konkret svar på vilken påverkan ett särskilt fondbolags innehav har haft vid exempelvis påtryckningar när en etikincident har identifierats. Fem av åtta fondbolag i denna granskning kombinerar etisk exkludering utifrån branscher, utifrån internationella normer och inkludering utifrån hållbarhetskriterium. Fair Trade Center anser att det är positivt att det har skett en ökning både vad gäller påverkansdialog och fondbolags inkludering av företag utifrån hållbarhetskriterier men utan en ökad transparens är det svårt att bedöma vilken effekt dessa metoder har haft. Att fondbolag gör inkluderingar utifrån hållbarhetskriterium ser Fair Trade Center som positivt men det är viktigt att de gentemot småsparare är tydliga med orsaker till inkluderingar samt vilka krav som bolagen ställer när de för dialog med företag i sina aktieportföljer. Fair Trade Center rekommenderar att de fondbolag som driver påverkansdialog med företag tydliggör hur den förs, vad det finns för tidsram för dialogen, om det finns delmål samt vad dialogen ska leda till. Fair Trade Center rekommenderar dessutom Pensionsmyndigheten att se över miljö-/etikmärkningen och se till att informationen om fondernas miljö- och/eller etikkriterier finns i faktabladen till de fonder som är miljö-/ etikmärkta så att det blir lättare för fondsparare att göra etiska val. Rapport om etiska fonder 5
Introduktion Etik- och miljöaspekter har fått allt större betydelse vid finansiella placeringar i takt med att dessa frågor har fått större betydelse i samhället i stort. Detta har satt ökad press på fondbolag att ta fram fonder med placeringskriterier som lever upp till efterfrågan. På den svenska marknaden finns drygt 4000 fonder som motsvarar 1200 miljarder svenska kronor. Fondmarknaden berör 98 procent av Sveriges befolkning som är mellan 18 och 74 år i och med premiepensionssystemet och de fondval som småsparare kan göra därigenom. Utbudet av fonder med etik- och miljökriterier har ökat och inom Pensionsmyndighetens (tidigare Premiepensionsmyndigheten - PPM) fonder utgör miljö-/etikfonderna en tredjedel av premiepensionsfondernas totala marknadsvärde. Trots att utbudet av miljö-/etikfonder ökar så är det relativt få människor som sparar i fonder med etiska kriterier. Enligt en undersökning som intresseorganisationen Swesif gjorde i november 2008 utgjorde småsparare endast 9 procent av investerarna, medan institutionella investerare utgjorde 67 procent. Det finns ingen enhetlig definition för vad som menas med en etisk fond utan det är upp till varje fondbolag att profilera sin fond som etisk. Just i fallet med premiepensionen är det fondbolagen själva som anmäler till Pensionsmyndigheten om de har fonder med etiska kriterier. Det gör att fonderna med Pensionsmyndighetens märkning kan skilja sig markant. I Fair Trade Centers granskning från 2005 undersöktes vad definitionen av vad en etisk fond är och om det var någon skillnad mellan etiska och konventionella fonder. Traditionellt sett har fondbolagen ägnat sig åt att utesluta branscher som anses som kontroversiella eller oetiska. Fondbolagen har allt mer övergått till att påverka företag som de investerar i genom att utöva dialog eller att välja företag utifrån hållbarhetskriterier. Dialogen kan exempelvis omfatta röstning på bolagsstämmor, aktieägarresolutioner, företagsmöten eller besök på produktions-anläggning. Syfte I denna undersökning granskar Fair Trade Center på vilket sätt etiska fonder är etiska. Detta görs genom att studera de metoder som fondbolagen använder sig av i sitt etikarbete, hur fondbolagen skiljer sig åt avseende metoder och etikkriterier samt vilka förändringar som har skett sedan den tidigare granskningen 2005. Fair Trade Center ger även rekommendationer till fondbolag, Pensionsmyndigheten och till fondsparare. Fair Trade Center vill med studien dels informera småsparare om fondbolags etikarbete och dels skapa en ökad debatt om etiska fonder/ ansvarsfulla placeringar. 6 Rapport om etiska fonder
För att inkludera så många småsparare som möjligt har urvalet av fonder för denna studie gjorts utifrån de fonder som kan väljas inom premiepensions systemet eftersom alla som förvärvsarbetat har en del av sin ålderspension där. I Pensionsmyndighetens fondutbud finns cirka 70 fonder som utifrån myndighetens egen märkning definieras som miljö-/etikfonder. För mer information om Pensionsmyndighetens miljö-/etikmärkning se sida 9. På Pensionsmyndighetens hemsida finns statistik och information om total fondförmögenhet för respektive fond. Utifrån Pensionsmyndighetens statistik från 2009-09-30 har Fair Trade Center valt de största miljö-/etikmärkta aktiefonderna för respektive fondbolag. Störst i detta avseende är enligt Pensionsmyndighetens statistik de som flest småsparare har valt och som i statistiken över antalet val har högst marknadsvärde. Endast aktiefonder valdes för att fonderna skulle vara mer jämförbara. De fonder (med respektive fondbolag) som valts är i storleksordningen: 1. Premiesparfonden (Sjunde AP-fonden) 2. Folksam LO Sverige (Folksam LO Fond AB) 3. Folksam Aktiefond Sverige (Folksam Fond AB) 4. Lärarfond 21-44 år (Svenska Lärarfonder AB) 5. KPA Etisk Aktiefond (Folksam Fond AB) 6. Swedbank Robur Ethica Miljö Sverige (Swedbank Robur Fonder AB) 7. Carlson Sverigefond (Carlson Fonder AB) 8. Aktie-ansvar Sverige (Aktie-ansvar AB) Intervjuer med de ansvariga för etik- och miljöfrågor på respektive fond bolag genomfördes under november och december 2009. Intervjuer gjordes även med Pensionsmyndigheten. Därefter behandlades informationen och följd frågor ställdes under december 2009, januari och februari 2010. I de fall där inget annat anges är information i undersökningen baserad på svaren från intervjuer med fondbolagen. Studien behandlar inte eventuella skillnader mellan etiska fonder och konventionella fonder eller avkastning mellan etiska och konventionella fonder. De frågor som rapporten är uppbyggd kring handlar om fondernas etikkriterier, ägardialog, SRI-metoder, kommunikation, definitioner och Pensionsmyndig hetens miljö-/etikmärkning. Jämförelsen mellan fondbolagens etikarbete är anpassad efter vad respektive fondbolag använder för SRI-metoder i sitt etikarbete och även hur transparenta fondbolagen har varit i dialogen med Fair Trade Center. Rapporten ger först en bakgrund om tidigare granskning, fondmarknaden, premiepensionen och pensionssystemet. Därefter redogörs för vad som menas med etiska fonder/ansvarsfulla placeringar, den svenska marknaden för ansvarsfulla placeringar och SRI-metoder. I nästkommande avsnitt jämförs åtta fonder och fondbolagens etikarbete. Därefter ges exempel på hur fondbolagens etikarbete sker i praktiken. Sedan tydliggörs jämförelsen av de åtta fonderna i en tabell, rapporten sammanfattas och slutsatserna belyses. Sista delen i rapporten är rekommendationer till fondbolag, Pensionsmyndigheten och till småsparare. Rapport om etiska fonder 7
Bakgrund Fair Trade Centers tidigare granskning Fair Trade Center gjorde 2005 en granskning av tio etiska fonder. Syftet med granskningen var att ta reda på hur väl de etiska fonderna levde upp till de villkor Etiska nämnden för fondmarknadsföring satt upp och om det var någon skillnad mellan etiska och konventionella fonder. De fonder som valdes ut av de tio förvaltarna var de som bedömdes ha strängast kriterier. Några av slutsatserna i granskningen var att det inte fanns någon enhetlig definition av vad en etisk fond är. Flera av de då undersökta fonderna skilde sig i praktiken inte heller från konventionella fonder. Det konstaterades även att fondbolagens information om de etiska fonderna var bristfällig och att urvalskriterierna ofta var vaga. Tre av fonderna som granskades 2005 (Aktie-ansvar Sverige, KPA Etisk Aktiefond och Folksam Aktiefond Sverige) ingår även i denna granskning. Den svenska fondmarknaden Idag finns över 4000 fonder på den svenska marknaden. Fondförmögenheten för dessa fonder uppgår till cirka 1 200 miljarder kronor. 3 Andelen fondsparare har ökat över tiden. I mitten av 90-talet ägde cirka 50 procent av svenska folket andelar i någon fond. 4 Under 2009 var intresset för att spara i fonder extremt stort. Det nysparades för 135 miljarder kronor i fonder och det var största nettoinflödet någonsin på ett år i Sverige. Under december månad 2009 nettosparades 36,6 miljarder kronor i fonder och omkring 30 miljarder utgjordes av insättningarna till premiepensionen. 5 Med premiepensionen inräknad sparar 98 procent av svenska folket (18-74 år) i fonder och om premiepensionen borträknas är det 74 procent som äger andelar i någon fond. Dessutom har 67 procent av alla barn ett fondsparande. 6 Fondtyper Enligt Fondbolagens förening studie 30 år med fonder från 2009 bestod den svenska fondmarknaden år 1990 enbart av aktie- och räntefonder. Aktiefonder stod för 60 procent av marknaden och resterande 40 procent utgjordes av räntefonder. På 1990-talet introducerades en kombination av aktie- och räntefonder på den svenska marknaden, blandfonder. I slutet av 1990-talet introducerades hedgefonder 7 och intresset för dem ökade under 2000-talet. År 2008 utgjorde aktiefonder en majoritet på den svenska fondmarknaden (46 procent), därefter räntefonder (32 procent), blandfonder (17 procent) och hedgefonder (5 procent). 8 Det svenska pensionssystemet och premiepensionen År 2000 genomfördes en pensionsreform i Sverige. Det tidigare systemet med allmän tilläggspension (ATP) riskerade att inte klara sig i framtiden med en ökad andel pensionärer. Pensionssystemet kan delas in i tre delar, den allmänna statliga pensionen med inkomstpension och premiepension, tjänstepension och frivilligt pensionssparande. I och 3. Fondbolagens förening, 30 år med fonder, 2009, s. 6 4. Fondbolagens förening, 30 år med fonder, 2009, s. 6 5. http://www.fondbolagen.se/pressrum/pressmeddelanden/100112%20rekord%c3%a5r%20avslutades%20med%20stora%20 ins%c3%a4ttningar%20i%20fonder%20i%20december.aspx?year=2010 6. Fondbolagens förening, 30 år med fonder, 2009, s. 6 7. Hedgefonder är specialfonder som har friare regler för sina placeringar än exempelvis aktiefonder. Hedgefonder försöker ge positiv avkastning, absolut avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaderna går upp eller ned. Hedgefonder är inte tillåtna inom Pensionsmyndighetens fondutbud. 8. Fondbolagens förening, 30 år med fonder, 2009, s. 13 8 Rapport om etiska fonder
med reformen bildades Premiepensionsmyndigheten (PPM), numera Pensionsmyndigheten, för att administrera premiepensionen. Den allmänna pensionen är inkomstgrundad och varje år avsätts ett belopp som motsvarar 18,5 procent av lönen till pension. För inkomstpensionen är grundprincipen att utbetalningar av pensioner till dagens pensionärer finansieras löpande genom avgifter (16 procent av lönen) från dagens löntagare. De allmänna pensionsfonderna 1-4 och 6 fungerar som buffertfonder 9 inom denna del av pensionssystemet. Premiepensionen är också inkomst grundad och 2,5 procent av lönen sätts årligen in på individuella konton. Den enskilde kan välja var pengarna skall placeras i maximalt fem olika fonder av de dryga 750 privata fonderna som finns i Pensionsmyndighetens utbud. Premiepensionens storlek beror på hur mycket som har betalats in och utvecklingen av de fonder som har valts. De som inte väljer fondförvaltare får sina pengar placerade i Sjunde AP-fondens Premiesparfonden. Vid årsskiftet 2009-2010 upphörde PPM som självständig myndighet att existera. PPM och Försäkringskassans pensionsdelar gick ihop och bildade en ny myndighet för pensionsfrågor, Pensionsmyndigheten. Administrationen av den allmänna pensionen är numera samlad på en myndighet. Pensionsmyndigheten administrerar bland annat inkomstpensionen och premiepensionen. På samma sätt som tidigare kan småsparare göra fondbyten inom premiepensionen. Pengarna inom premiepensionen står för närvarande endast för 1 procent av de totala pensionsutbetalningarna. Enligt tidningen Dagens Nyheter kommer den andelen att öka till 20 procent inom 25 år och marknadsvärdet beräknas stiga till 2800 miljarder kronor. Tidningens analys visar att intresset för att välja mellan fonder inom PPM-systemet varierar kraftigt mellan sparare och att många tycker att det är krångligt att välja. 10 Pensionsmyndighetens miljö- och etikmärkning Pensionsmyndigheten har en märkning för miljö-/etikfonder. Märkningen av fonder baseras på uppgifter som lämnats från fondbolagen. Det är fondbolagen själva som informerar Pensionsmyndigheten om de har en fond med miljö- och/eller etikkriterier. Det gör att spararna själva måste sätta sig in i vad fondbolaget egentligen menar när det klassar en fond som miljö-/etikfond. Myndigheten ställer dock vissa krav på hur fondbolag hanterar sina miljö/etiska placeringar, hur de kommuniceras och följs upp. Pensionsmyndigheten kräver att fonderna, för att få en miljö/etisk-märkning, ska ha en tydligt beskriven och väldefinierad urvalsprocess för miljö- och/eller etisk hänsyn i fondens placeringar. Placeringsinriktningen ska vara angiven i fondens marknadsföring och information samt att uppföljningen av inriktningen ska vara systematisk och regelbunden och att denna sedan ska följas när fonden gör placeringar. 11 Fondinformatören Fredrik Andersson på Pensionsmyndigheten säger att det under de senaste åren har skett en ökning av antalet fonder som klassificerats under miljö-/etikmärkningen. Han berättar också att marknadsvärdet för miljö/etikandelarna under 2009 sjönk med tre procent och vid årsskiftet 2009/2010 uppgick till 33 procent av det totala marknadsvärdet inom premiepensionssystemet. Eftersom märkningen baseras på de uppgifter som fondbolagen lämnar in om deras etikkriterier är det en del fonder som finns med i Pensionsmyndighetens fondurval men inte är miljö-/etikmärkta, trots att de använder miljö och/eller etikkriterier i sin förvaltningsstrategi. Ett exempel på ett fondbolag som i september 2009 inte hade anmält sin fond Nordea Etiskt Urval i miljö-/etikmärkningen är Nordea fonder AB. Fair Trade Center påtalade detta för Nordea fonder AB och i februari 2010 finns fonden med i märkningen. 9. AP-fondernas kapital ska utgöra en buffert för att jämna ut perioder av löpande över- och underskott i pensionssystemet. 10. http://www.dn.se/ekonomi/ppm-pengarna-allt-viktigare-1.1015649 11. Pensionsmyndighetens hemsida, http://pensionsmyndigheten.se/vadarenmiljoetiskfond.html Rapport om etiska fonder 9
Etiska nämnden för fondmarknadsföring Fondbolagens förening har inrättat en oberoende Etisk nämnd för fondmarknadsföring (ENF). Enligt bland annat en överenskommelse mellan Fondbolagens förening och Konsumentverket har nämnden tagit fram ett vägledande uttalande angående marknadsföring av fonder som riktar in sig på placeringar med särskilda miljömässiga, sociala eller andra liknande hänsyn. ENF utövar ingen tillsyn för om deras vägledande uttalande uppfylls utan det är upp till varje fondbolag att följa uttalandet om de vill. Nämnden kan dock på eget initiativ uttala sig i principfrågor. Utöver detta kan såväl enskilda personer som företag och myndigheter med flera anmäla ärenden till nämnden. ENF reviderade i september 2009 sitt uttalande. Orsaken till att uttalandet från 2004 reviderades var att det under senare år har skett en utveckling på området som bland annat innebär att andra begrepp än etisk fond används vid marknadsföring av fonder som tillämpar särskilda miljömässiga, sociala eller andra liknande hänsyn i urvalsprocess för sina placeringar. 12 I det nya uttalandet inkluderas exempelvis hållbara eller ansvarsfulla investeringar inom områdena miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning eller SRI (Socially Responsible Investments) och ESG (Environment, Social/Sustainable Responsibility och Corporate Governance). ENF menade också att fond bolagen numera inte enbart använder negativa kriterier för att utesluta placeringar i företag utan även positiva urvalskriterier. Fondbolag kan även använda sitt inflytande för att påverka företag som bolagen placerar i. Nämnden menar vidare att det är ett grundläggande krav att all marknadsföring ska vara vederhäftig och att den ska ge tydlig och lättillgänglig information till småsparare för att de ska kunna orientera sig på marknaden och för att fatta överlagda köpbeslut. ENF anser vidare att vid marknads föring av en fond där placeringarna sker med etiska, miljömässiga, sociala eller andra liknande hänsyn ska information lämnas om de metoder med vilka ambitionerna ska uppfyllas. Fondbolaget ska, enligt ENF, på ett informationsställe (exempelvis hemsida) utveckla och förklara de särskilda definitionerna, placeringspolicy, kriterier, urvalsprocess, tillämpning av omsättningsgränser osv. ENF anser vidare att fondbolaget ska ha en funktion för att löpande kontrollera och säkerställa att den angivna urvalsprocessen följs samt redovisa för hur urvalsprocessen följs. I fondbolagets årsberättelse och halvårsberättelse ska bolaget redovisa hur placeringspolicyn uppfyllts beträffande inriktningen på placeringar utifrån särskilda hänsyn. 13 Enligt ENF kan tre arbetssätt användas för investeringar med etiska, miljö mässiga, sociala eller andra liknande hänsyn. De arbetssätten är uteslutning av placeringar som inte uppfyller de kriterier som fonden satt upp för sina placeringar (negativt urval), att välja placeringar som uppfyller särskilda kriterier (positivt urval) eller att försöka påverka företag i önskad ansvarsfull riktning, tex genom deltagande och agerande vid bolagsstämmor och/eller genom att söka aktiv dialog direkt med företagsledningar och aktieägare. Det exkluderande urvalet, det vill säga när fondbolag utesluter placeringar som inte uppfyller vissa kriterier, stramades åt i ENF:s nya uttalande. Den nya gränsen är att högst fem procent av ett företags omsättning får avse verksamhet som inte lever upp till de särskilda krav som fondbolaget ställt upp. Tidigare var denna övre gräns tio procent. ENF menar att det inte anses som rimligt att kräva nolltolerans för placeringar i sådan verksamhet som enligt fondens profil inte ska förekomma. 12. Etiska nämnden för fondmarknadsförings vägledande uttalande 4/2008, s.2 13. Etiska nämnden för fondmarknadsförings vägledande uttalande 4/2008, s.5 10 Rapport om etiska fonder
Ansvarsfulla investeringar Ansvarsfulla investeringar eller Socially Responsible Investment (SRI) är en process för att integrera särskilda faktorer vad gäller miljö, socialt ansvar och ägarstyrning så kallade Environment, Social and Governance faktorer, ESG, i investeringsbeslut. SRI omfattar så kallade negativa urvalskriterier (se under etisk exkludering), positiva urvalskriterier (se inkludering utifrån hållbarhetskriterier) och ägardialog. SRI kan tilllämpas på olika tillgångsslag, till exempel aktier, obligationer, riskkapital, fastigheter, företagscertifikat eller räntebärande papper. Det vanligaste tillämpningsområdet är aktier. 14 Den svenska marknaden för ansvarsfulla investeringar Den svenska marknaden för ansvarsfulla investeringar domineras av institutionella ägare. Ungefär två tredjedelar av de institutionella tillgångarna på den svenska marknaden omfattas av några slags etiska eller miljömässiga kriterier. Den svenska institutionella marknadens investeringar med etiska eller miljömässiga kriterier uppgick 2008 till 2400 miljarder kronor. Investeringarna om fattar främst svenska och utländska aktier, cirka 1500 miljarder kronor, men även ränteinvesteringar samt alternativa investeringar exempelvis hedgefonder och onoterade aktier. 65 procent av SRI-tillgångarna förvaltas internt medan 35 procent förvaltas av externa kapitalförvaltare. 15 Etiska eller miljömässiga kriterier vid investeringar är även vanliga bland medelstora organisationer. SRI är dominerande i den offentliga sektorn men även i den privata sektorn är det relativt utbrett. Småsparare uppgår endast till en liten del av det totala SRI-kapitalet, cirka 9 procent. 16 Aktiefonder utgör majoriteten (63 procent) av de totala svenska SRI-investeringarna medan räntefonder utgör cirka 32 procent av SRI-investeringarna. Hedgefonder utgör cirka 1 procent och fastighetsfonder cirka 4 procent. 17 Av det totala svenska fondkapitalet sparas cirka 5 procent i etiska fonder och bland dessa är aktiefonder dominerande. 18 Många fondbolag har lagt ut etikanalysen av deras innehav på externa rådgivare. I Sverige domineras marknaden främst av två företag, GES Investment Services (GES) och Ethix SRI Advisors (Ethix). Andra externa rådgivare är exempelvis Riskmetrics och Experts in Responsible Investment Solutions (EIRIS). Dessa erbjuder olika tjänster, exempelvis analys som kan ligga till grund för etisk exkludering utifrån branscher, kontroversiella vapen eller internationella normer, eller analys av ESG-faktorer som kan ligga till grund för inkludering utifrån hållbarhetskriterier. Analysmetoder/SRI-metoder Det används flera metoder för att analysera ansvars fulla investeringar. Inom metoden om etisk exkludering kan placeringar uteslutas antingen utifrån branscher eller utifrån internationella 14. http://www.swesif.org/typer.html 15. Swesif SRI Study 2008, pressmeddelande 16. Eurosif SRI Study 2008, s. 43 17. Eurosif SRI Study 2008, s. 44 18. http://www.swesif.org/typer.html Rapport om etiska fonder 11
normer. Andra analysmetoder är inkludering utifrån hållbarhetskriterier och integrering av ESG-faktorer i investeringsprocessen. Den svenska SRI-marknaden domineras av exkludering utifrån internationella normer och branscher såsom produktion och/eller distribution av tobak, vapen och/eller pornografi. Historiskt har AP-fonderna och framför allt Sjunde AP-fonden varit ledande i utvecklingen och anpassningen av metoden om etisk exkludering utifrån internationella normer. Vid institutionella investeringar i Sverige har metoden om etisk exkludering utifrån internationella normer blivit den vanligaste metoden. Landsting och kommuner var tidiga med att använda etisk exkludering utifrån branscher i sina investeringar. 19 Fair Trade Center har i denna rapport hållit isär olika SRI-metoder som fondbolag använder sig av men i praktiken är metoderna inte alltid separata. När fondbolag använder flera metoder kan etikarbetet överlappa. Exempelvis kan vapen/krigsmateriel exkluderas i metoden om etisk exkludering utifrån internationella normer såväl som i etisk exkludering utifrån branscher. Att föra dialog med företagen som ingår i innehavet och på så sätt försöka påverka dem kan förekomma såväl i samband med inkludering som vid exkludering av företag. Etisk exkludering utifrån branscher Denna metod innebär att fondbolagen undviker att investera i företag vars verksamhet strider mot fondbolagens uppfattning om vad som upplevs som etiskt. I etisk exkludering utifrån branscher utesluts vanligtvis branscher som producerar eller distribuerar tobaksprodukter, pornografi, spel, alkohol och vapen/krigsmateriel. 20 Definitionerna av olika branscher skiljer sig åt mellan fondbolag och ibland gör bolag en åtskillnad mellan distribution och produktion. Fondförvaltare gör ofta skillnad mellan vapen och krigsmateriel. Skillnaden mellan vapen och krigsmaterial anses vara att vapen är förstörelsebringande medan krigsmateriel även kan användas för civilt bruk. 21 Hur mycket av ett företags omsättning som tillåts komma från en kontroversiell bransch varierar mellan fonder. Detta innebär att även många av de fonder som säger sig utesluta exempelvis krigsmaterieltillverkning investerar i företag som till en viss del tillverkar krigsmateriel då det endast utgör en del av ett företags omsättning. Ett exempel på hur företag arbetar med etisk exkludering utifrån branscher är analysleverantören GES:s etiska exkludering som består av tre steg. Först klassificeras företag utifrån generella risknivåer beroende på industrins relevans i koppling till det uteslutande branschkriteriet. Om det då finns en risk för att kriteriet inte kan uppfyllas görs en ny bedömning av företaget utifrån en företagsanalys och insamling av information från andra relevanta källor. Därefter följs oklarheter upp med företaget och andra eventuella källor. Utifrån resultatet av analysen fattar GES beslut om rekommendation för uteslutning. Bedömningen görs beroende på om det granskade företaget uppfyller kriteriet eller inte. 22 Etisk exkludering utifrån internationella normer I etisk exkludering utifrån internationella normer, även kallad normbaserad urvalsprocess, investerar fondbolag inte i företag som verkar i konflikt med internationella normer, för mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption. Exempel på sådana normer är FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ILO:s kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Riodeklarationen för hållbar utveckling och FN:s Global Compact. Etisk exkludering utifrån internationella normer kan användas som en självständig metod eller kan vara integrerad i en övergripande hållbarhetsanalys. Exempelvis fokuserar analysleverantören Ethix i sin etiska exkludering utifrån internationella normer på fyra analysprinciper: att fokusera på systematiska eller allvarliga överträdelser, fokusera på icke-uppmärksammade överträdelser, beakta delat ansvar och strikt verifiering genom intressentdialog. 23 Inkludering utifrån hållbarhetskriterier Metoden om inkludering utifrån hållbarhetskriterier innefattar två slags fonder, bäst-i-klassenfonder och SRI temafonder. Bäst-i-klassen-fonder placerar i företag som är goda föredömen gällande etik och/eller miljö i sin bransch. Investeringar 19. Eurosif SRI Study 2008, s. 43 20. http://www.swesif.org/metoder.html 21. För tillämpning och definitioner se Förordningen (1992:1303) om krigsmateriel, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921303.htm 22. http://www.ges-invest.com/pages/?id=71 23. http://www.ethix.se/methodology_page1.pdf 12 Rapport om etiska fonder
med ett bäst-i-klassen angreppssätt utgör tio procent av det totala svenska SRI-kapitalet. 24 Ursprungligen fokuserade dessa fonder enbart på miljöfrågor men under de senaste åren har de breddats till att även omfatta mänskliga rättigheter och sociala frågor. Exempelvis kan det handla om hur företag hanterar arbetsmiljö och arbetsvillkor. 25 SRI temafonder är ett samlingsnamn för fonder som följer ett tema. Exempelvis kan miljöteknikfonder klassificeras som temafonder. Integrering av ESG-faktorer i den finansiella processen En annan metod som används i arbetet med ansvarsfulla investeringar är integrering av ESGfaktorer i den finansiella analysen. 26 Enligt den europeiska branschorganisationen för SRI, Eurosif, anses detta vara en avancerad metod i Sverige som ännu inte är särskilt utbredd. 27 Premiesparfonden (Sjunde AP-fonden) Sjunde AP-fonden är en statlig förvaltare inom premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden bildades i samband med att det nya pensionssystemet infördes i Sverige år 2000. Fond bolaget erbjuder två fonder, Premiesparfonden och Premievalsfonden. Den enskilde som inte väljer placeringar inom premiepensionssystemet får sin premiepensionsavgift placerad i Premiespar fonden. Premievalsfonden är en aktiefond som inom premiepensionen kan väljas på samma sätt som fonder från privata fondbolag. Både Premiespar fonden och Premievalsfonden, kan endast väljas inom premiepensionssystemet. Eftersom förvaltningen sker i statlig regi är det enligt lag marknadsföringsförbud för verksamheten. Fondbolaget Sjunde AP-fonden har 17 anställda som bland annat sköter all ränteförvaltning och förvaltning av 60 procent av den svenska aktieportföljen. Kapitalförvaltningen görs av nio olik förvaltare. 28 Sjunde AP-fonden har ingen anställd som på heltid arbetar med etik- och miljöfrågor. Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2008 cirka 64 miljarder, varav Premiesparfonden stod för cirka 62,6 miljarder kronor och Premievalsfonden för cirka 2 miljarder kronor. Premiesparfonden är en aktiefond med innehav i både svenska och utländska företag. I mitten av november 2009 hade Premiesparfonden 1448 olika företagsinnehav i fondportföljen. Sjunde AP-fondens miljö- och etikarbete Sjunde AP-fondens två fonder profileras inte som etiska fonder utan fonder med etiska placeringskriterier. 29 Fondbolagets etikkriterier är desamma både för Premiesparfonden och Premievalsfonden. Sjunde AP-fonden använder metoden om etisk exkludering utifrån internationella normer. Sjunde AP-fondens etiska analys görs av analysleverantörerna GES och Ethix och fondbolaget har skrivit under UNPRI. 1-4 AP-fonderna, som förvaltar svenska folkets pensionskapital, har ett Etikråd men det Etikrådet har ingen koppling till Sjunde AP-fondens etikarbete. Sjunde AP-fonden har inte något liknande Etikråd. Information till småsparare om Sjunde APfondens etik- och miljöarbete finns främst på fondbolagets hemsida. I årsrapporten för 2008 finns information om Sjunde AP-fondens placeringspolicy. I samma rapport finns en uteslutningslista över de företag som Sjunde AP-fonden har valt att inte investera i. Där nämns också kort om anledning till varför respektive företag har uteslutits. Dock finns ingen information om företag som är, vad fondbolaget kallar, gråzonen för att bli uteslutna. I dagsläget har Sjunde AP-fonden uteslutit 56 företag och i flera fall rör det sig om företag som 24. Eurosif SRI Study 2008, s. 43 25. http://www.swesif.org/metoder.html 26. Eurosif SRI Study 2008, s. 13 27. Eurosif SRI Study 2008, s. 43 28. Kapitalförvaltningen görs av State Street Global Advisors, Société Générale Asset Management, Nomura Asset Management, Schroder Investment Management, AXA Rosenberg Asset Management, Danske Bank, Carnegie, Northern Trust Global Investment Ltd och Handelsbanken. 29. Intervju med Johan Florén, 2009-12-02 Rapport om etiska fonder 13
varit inblandade i brott mot mänskliga rättigheter, allvarlig miljö förstöring eller tillverkning av kärnvapen och klustervapen. Av dessa 56 företag är 22 stycken uteslutna på grund av tillverkning eller distribution av vapen och krigsmateriel. Etisk exkludering utifrån internationella normer Sjunde AP-fondens placeringsverksamhet följer kraven i internationella konventioner som Sverige har skrivit under. De konventioner som främst avses är FN:s barnkonvention, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ILO:s konventioner, internationella miljökonventioner samt konventioner mot mutor och korruption. I undantagsfall kan fonden ställa högre krav på företagen än som följer av nämnda konventioner. 30 Ett exempel på när högre krav har ställts har gällt kärnvapen. Samtidigt som klustervapen uteslöts i och med ratificering av Förordningen (1992:1303) om krigsmateriel exkluderades även företag med koppling till kärnvapen. 31 I Sjunde AP-fondens tillämpning av fondbolagets policy för miljö- och etikhänsyn använder sig bolaget renodlat av att avyttra aktier ur fondportföljerna, att sälja eller avstå från att köpa aktier i sådana bolag som inte uppfyller de krav man ställer och i stället köpa aktier i bolag som agerar i enlighet med de egna synpunkterna 32. Företag utesluts/rensas i fondinnehaven vid två tillfällen per år enbart i de fall där kränkningar är pågående, allvarliga och bekräftade. Angående uteslutning av företag där dokumenterade fall av kränkning kan konstateras säger kommunikationschefen Johan Florén på Sjunde AP-fonden: Sjunde AP-fonden har kvalitetskravet att om det finns pågående, allvarliga, bekräftade kränkningar då ska bolaget ut. Då finns det inget utrymme för dialog. Vi [Sjunde AP-fonden] tror att man påverkar bättre om man utesluter och sen kan föra en dialog ändå. Sedan är det i företagets intresse om de vill komma tillbaka. / / Det finns en klar risk att om vi inte utesluter då för vi en dialog och då sätter man inte stort tryck på de här bolagen. Det där kan ju bli en långdragen process. Finns det bekräftade kränkningar finns det ingen anledning till kompromiss. 33 Uteslutning från placeringar av ett företags aktier gäller under fem år och görs om ett företag har brutit mot någon av de internationella konventionerna och som bevis på detta godtas någon av fyra följande: att dom har avkunnats i domstol, att dokument har publicerats av offentlig övervakare av internationell konvention där hänvisning skett till företaget, att företagsledningen har bekräftat anklagelser mot företaget eller om fonden har fattat beslut om uteslutning. Den sistnämnda bevisgrunden har används för att utesluta företag med koppling till klustervapen och kärnvapen. Det beaktas även hur allvarigt brottet bedöms vara av den prövande instansen och vilka åtgärder företaget vidtar för att komma tillrätta med påtalade missförhållanden. I de fall där företag visar att åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med påtalade missförhållanden kan uteslutning upphöra efter kortare tid än fem år. 34 Sjunde AP-fonden har cirka 100 företag som är i, en gråzon där det inte finns bekräftade kränkningar mot internationella normer. Johan Florén förklarar hur fondbolaget resonerar kring sina innehav; Poängen är inte att alla företag i alla tider ska ha varit Guds bästa barn. Vi tittar bara på vad de gör idag. Det finns exempel på de som har åkt ut och in på listan som har blivit uteslutna på nytt. Det kan vara att man är verksam i miljöer som är väldigt utsatta. Då har man en konstant hög risk och hög beredskap för att undvika problem. En del har svårt att klara det. / / Om man verkligen ställer upp och sköter sig då är man välkommen in igen. I synnerhet om det finns ett ärligt uppsåt. Det är en sak om de verkligen inte försöker. När det gäller företag som är i svåra miljöer men som inte försöker, då anser jag att det inte finns någon anledning att investera om de verkligen inte skärper sig Han förklarar vidare att en totalbedömning görs utifrån exempelvis hur företagen kommunicerar och rapporterar, hur styrsystem, policys, struktur av ledningsgrupp ser ut och om företaget har oberoende granskning samt att det inte har rapporterats en ny kränkning mot internationella normer. I sådana situationer har Sjunde AP-fonden inga uppsatta mål på vad företagen ska uppfylla för att bli godkända och platsa i fondportföljen. Uteslutning eller innehav utgår enbart från bekräftade kränkningar mot internationella normer. 30. Sjunde AP-fondens årsrapport 2008, s.13 31. Intervju med Johan Florén, 2009-12-02 32. Sjunde AP-fondens ägarpolicy, s. 4 33. Intervju med Johan Florén, 2009-12-02 34. Placeringspolicy och riskhanteringsplan 2009, ändrad 2009-04-20, s. 13-15 14 Rapport om etiska fonder
Folksam LO Sverige (Folksam LO Fond AB) Folksam-LO Pension (FOLO) är varumärket för LO-förbundens och Folksams samarbete inom pensionsområdet. Tillsammans har de bildat Folksam-LO Fondförsäkringsaktiebolag och Folksam-LO Fond AB. 40 Folksams LO:s fonder ägs till 51 procent av Folksam och till 49 procent av LO. FOLO har fyra fonder: Folksam LO Obligation, Folksam LO Sverige, Folksam LO Världen och Folksam LO Västfonden. Folksam (Folksam Fond AB, Folksam Liv och Folksam LO Fond AB) har ca 3300 anställda och av dessa är tre personer anställda för att arbeta med etik- och miljöfrågor. Den finansiella kapitalförvaltningen sköts av Swedbank Robur genom ett kapitalförvaltningsavtal. FOLO:s fonder förvaltade vid slutet av 2008 cirka 18,5 miljarder kronor, varav Folksam LO Sverige hade ett innehav på 7,7 miljarder kronor. Fonden Folksam LO Sverige placerar minst 75 procent i aktier noterade i Sverige och innehöll vid halvårsredogörelsen i slutet av juni 2009 aktier i 59 företag. Folksam LO:s miljö- och etikarbete Folksams LO:s etikarbete inkluderar metoderna om etisk exkludering utifrån branscher och utifrån internationella normer samt inkludering utifrån hållbarhetskriterier. Folksamgruppen 41 ansvarar för analys, etiska kriterier och påverkansarbete. Swedbank Robur gör analys av innehaven i Folksam LO Fond AB:s fonder. För FOLOfonderna görs den utifrån Folksams kriterium om uteslutande av tobaksproducerande företag. FOLO meddelar Swedbank Robur vilka företag som utöver detta ska exkluderas vid förvaltningen av FOLO-fondernas kapital. Det gäller företag där dialog utifrån Folksams exkludering utifrån internationella normer inte gett ett tillfredsställande resultat. Dessutom exkluderas företag med koppling till klustervapen och personminor. Folksam LO:s etiska placeringskriterier är desamma för samtliga av FOLO:s fonder, liksom för Folksamgruppens övriga förvaltade kapital. Folksam LO Fond har skrivit under UNPRI. Folksam samarbetar i internationella sammanhang, bland annat inom samarbetsgruppen Nordic Engagement Cooperation (NEC) där samarbetet sker med norska pension- och livförsäkringsföretaget KLP och finska pensionsförsäkringsföretaget Ilmarinen. Investerarna har delat upp ett visst antal företag emellan sig som de bevakar och som respektive bolag har en fördjupad dialog med på uppdrag av övriga gruppen. Folksam LO:s information till småsparare om fondbolagets etik- och miljöarbete kommuniceras genom hemsida och års- och halvårsrapporter. FOLO har även en årlig rankning över ansvarsfullt företagande. FOLO är transparenta med vilka företag som fondbolaget utesluter och på FOLO:s hemsida finns en lista över uteslutna företag. Folksam har 27 företag i sin uteslutningslista. Sju företag är uteslutna utifrån tobakskriteriet och sex företag utifrån klustervapen och antipersonella landminor. Övriga 14 företag är uteslutna utifrån internationella normer. Etisk exkludering utifrån branscher Folksam LO exkluderar producerande tobaksföretag. I Folksam LO:s etiska placeringskriterier specificerar fondbolaget att det inte investerar i företagsgrupper där någon andel av omsättningen kommer från produktion av tobak eller tobaksprodukter. Detta innebär företag som äger tobaksplantager och företag som producerar cigaretter, cigarrer, piptobak, snus, tuggtobak samt andra tobaksprodukter. Med någon andel av omsättningen avser Folksam LO mer än 10 miljoner kronor eller 1 procent av rapporterad årsomsättning. Folksams chef för Ansvarsfullt ägande, Carina Lundberg Markow säger att det inte finns några planer på att utveckla det uteslutande branschkriteriet till att inkludera andra branscher. FOLO:s styrelses resonemang har varit att ur ett hälsoperspektiv finns det i tobaksanvändning ett beroende som på samma sätt inte finns om man brukar alkohol eller spel. Folksam gör kontinuerligt även kundundersökningar tillsammans med KPA Pension där det framgår vilka etikfrågor som småsparare anser som viktigast att prioritera. Där har det framkommit att FOLO:s kunder endast vill exkludera producerande tobaksföretag. Carina Lundberg Markow menar vidare att FOLO hellre ville fokusera på påverkan för att bli en kraft som påverkar företag vad gäller 40. FOLO, http://www.folo.nu/sidor/om_folo/om_folo.asp?navbar=om 41. I Folksamgruppen ingår Folksam Liv, Folksam LO Fond, Folksam Sak, Förenade Liv Gruppförsäkning, Konsumentkooperations Rapport om etiska fonder 15
miljö och mänskliga rättigheter än att ha som strategi att välja bort vissa branscher per automatik. 42 Etisk exkludering utifrån internationella normer FOLO:s exkludering utifrån internationella normer utgår från internationellt vedertagna dokument, till exempel FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s barnkonvention, ILO:s kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och Global Compact. Två gånger per år får FOLO rapportering från sin externa analysleverantör GES över grava etikincidenter. Carina Lundberg Markow säger att det sällan rör sig om svenska företag utan att det ofta är utländska företag. Av de rapporterade etikincidenterna väljer FOLO att föra dialog med samtliga företag där fall har uppdagats. I dagsläget för FOLO dialog med cirka 25 företag gällande grava incidenter och dessa fall ligger kvar ett antal år. Generellt sett brukar det vid varje rapportering från GES tillkomma cirka tre-fyra fall. I dialogen med företagen har FOLO en maxgräns på att det vid grova överträdelser inte får dröja mer än sex månader för företag att svara. Om FOLO får kontakt och får igång en dialog kan denna pågå en längre tid. Folksam har ingen absolut tidsgräns för hur länge en dialog kan pågå eller när ett företag bör uteslutas. Diskussioner kan även pågå med företag som FOLO har uteslutit, så är till exempel fallet med gruvföretaget Freeport McMoRan. Vad gäller allvarliga etikincidenter utesluts företag när överträdelser emot internationella normer är dokumenterade. När det gäller utländska företag påverkar Folksam främst genom att rösta på bolagsstämmor och under 2009 hade Folksam 15 aktuella utländska fall 43. Årligen röstar Folksam för FOLO:s innehav via den externa leverantören Riskmetrics på ett hundratal bolagsstämmor i ESG-frågor genom en elektronisk röstningsplattform. I ägarresolutioner kan det exempelvis handla om att Folksam röstar i frågor om att företag ska ha en policy rörande arbetsrättsliga frågor eller policy för underleverantörer. Ägardialog FOLO väljer att inte utesluta företag direkt utan för först en dialog. FOLO för även dialog med de företag som uppvisar brister vad gäller miljöaspekter för att dessa ska ta större ansvar för sin miljöpåverkan samt att de ska förebygga risker för framtida skador och olyckor. Årligen har koncernen Folksam/KPA företagsmöten med de 20 största svenska innehaven och 20 största innehaven i flera riskbranscher. Carina Lundberg Markow berättar att det kan överlappa och att det nödvändigtvis inte behöver vara 40 olika företag men 40 kontakter med företag totalt sett. En del företag träffar Folksam oftare än årligen och andra träffar Folksam vartannat år. Det beror på om företaget ligger i riskzonen, det vill säga om det för ett företag finns en generell risk att FOLO utesluter företaget utifrån allvarliga etikincidenter. FOLO har valt just 20 företag för att kunna ha ett hanterbart antal. Det har varit planer på att utöka antalet men istället har fokus varit att öka dialog med utländska företag 44. Inkludering utifrån hållbarhetskriterium och ägardialog FOLO har dessutom positiva placeringskriterier eller som bolaget kallar det stödjande kriterier om miljö, mänskliga rättigheter och mot korruption. Utifrån dessa kriterier ska FOLO aktivt investera i företag som tar ansvar inom dessa områden. Med miljö menas företag som aktivt arbetar med miljöarbete som resulterar i att den negativa påverkan på miljön minskas. Kriteriet om mänskliga rättigheter innebär att FOLO ska påverka företag och branscher att systematiskt arbeta med grundläggande arbetsrättsliga frågor för de anställda. Med korruptionskriteriet påverkar FOLO genom sina placeringar att systematiskt förebygga alla former av mutor och bestickning i sina affärsrelationer. Detta görs genom företags handlingsplaner och strategier exempelvis genom att företag som FOLO placerar i ska ha överblick över transaktioner 45. Under 2009 har FOLO tillsammans med KPA investerat i ett 70-tal energiföretag. Fondbolagen har skrivit brev till företagen, studerat deras hållbarhetsrapporter och haft telefonkonferenser med företagen för att försöka utröna vad de har för mål med sitt hållbarhetsarbete. Carina Lundberg Markow menar att FOLO har fört en aktiv dialog med företagen genom att prata med dem ansikte mot ansikte och att ha någon slags kommunikation. 42. Intervju med Carina Markow Lundberg, 2009-12-01 43. Intervju med Carina Markow Lundberg, 2009-12-01 44. Intervju med Carina Markow Lundberg, 2009-12-01 45. Telefonintervju med Emilie Westholm, 2010-01-07 16 Rapport om etiska fonder
Dialogen med samtliga 70 energiföretagen kommer att sträcka sig till första halvåret 2010. I februari 2010 ska Folksam ha ett internt möte där det ska fastställas vilka av företagen som ska uteslutas och vilka som Folksam och KPA kan ha kvar innehav i. Carina Lundberg Markow säger att det redan i dagsläget går att konstatera att vissa kommer att falla bort. Några har inte ens gett någon respons på Folksam/KPA:s första mailkontakt. Förklarande titel till nedanstående graf?? Swedbank Folksam Liv Swedbank Robur AB Folksam LO Fond AB Folksam Fond AB Folksam LO Obligation Folksam LO Sverige Folksam Framtidsfond Folksam Globala Fastighetsfonden Folksam Realräntefonden Folksams Aktiefond Asien Folksams Aktiefond Europa Folksams Aktiefond Japan Folksams Aktiefond Sverige Folksams Aktiefond USA Folksams Förvaltningsfond Folksams Globala Aktiefond Folksams Idrottsfond Folksams Obligationsfond Folksams Penningmarknadsfond Folksams Tjänstemannafond Folksams Tjänstemannafond Folksams Tjänstemannafond Världen KPA Etisk Aktiefond KPA Etisk Blandfond 1 KPA Etisk Blandfond 2 KPA Etisk Räntefond Folksam LO Världen Folksam LO Västfonden KPA Pension Inga egna fonder Rapport om etiska fonder 17
Folksam Aktiefond Sverige (Folksam Fond AB fonder) Folksam Fond AB:s fonder ägs och förvaltas sedan början av 2007 av Swedbank Robur. I Folksam Fond AB ingår 16 Folksam-fonder och även KPA:s fyra fonder (se sida 20-22). Swedbank Robur köpte kapitalförvaltningen av Folksam Fond AB:s fonder men Folksamgruppen har distributionsavtal med Folksam Fond att sälja fonderna till kunder i Folksam. Analysen för Folksam Fond AB:s innehav görs av Swedbank Robur. Vid slutet av 2008 förvaltade de 16 Folksam-fonderna inom Folksam Fond AB (inte medräknat KPA-fonderna) totalt cirka 18 miljarder, varav innehavet i Folksam Aktiefond Sverige uppgick till cirka 2,5 miljarder. Folksam Aktiefond Sverige är en aktiefond som placerar minst 75 procent i aktier noterade i Sverige. I slutet av 2008 omfattade fonden aktier från 60 företag. Folksam Fond AB:s miljö- och etikarbete Folksam Fond AB etiska fonder utgörs av KPA Etiska fonder (se nedan stycke 6.5). Fondbolaget har däremot allmänna etiska placeringskriterier som är desamma som för Folksam LO Fond AB och Folksam Fond AB:s samtliga Folksamfonder. Folksam Fond AB:s styrelse fastställer de etiska investeringskriterierna. Styrelsen har fastställt att samma etiska investeringskriterier ska gälla för fonderna som gäller för Folksam Liv och KPA Pension. Folksam Fond har skrivit under UNPRI. Styrelsen och Swedbank Robur har sedan köpet inte ändrat etikkriterierna för Folksam eller KPA-fonderna utan följer Folksam Liv och KPA Pensions kriterier och kriterietolkningar. För Folksamfonderna görs analysen utifrån Folksams kriterium om uteslutande av tobaksproducerande företag. Folksamgruppen meddelar Swedbank Robur vilka företag som utöver detta som ska exkluderas vid förvaltningen av Folksamgruppens eget kapital. Det gäller företag där dialog utifrån Folksams exkludering utifrån internationella normer inte gett ett tillfredsställande resultat. Dessutom exkluderas företag med koppling till klustervapen och personminor. Dessa beslut tillämpas även för Folksam Fond AB:s fonder. För mer information om Folksams etikarbete se sida 17. Lärarfond 21-44 år (Svenska Lärarfonder) Svenska Lärarfonder bildades i samarbete med fackförbundet Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Svenska Lärarfonder AB (f.d. Carlson Lärarfonder) ägs till 51 procent av SkandiaBanken AB och till 49 procent av Svenska Lärarförsäkringar AB. Lärarfonderna förvaltas av DnB NOR Asset Management (DNAM) som är en internationell kapitalförvaltare med nordisk förankring. DNAM tar fram beslutsunderlag och gör analys av innehaven åt Svenska Lärarfonder. Svenska Lärarfonder fattar beslut om vilka företag som ska inkluderas eller exkluderas i fondinnehaven. Svenska Lärarfonder har tre fonder, Lärarfond 21-44år, Lärarfond 45-58 år och Lärarfond 59+. I slutet av 2008 förvaltades cirka 3,3 miljarder kronor i de tre fonderna varav innehaven i Lärarfond 21-44 år uppgick till cirka 1,3 miljarder kronor. Svenska Lärarfonder har ingen heltidsanställd som enbart arbetar med etik- och miljö. Fonden Lärarfond 21-44 år har som riktvärde att 50 procent av placeringarna sker i svenska aktier och 50 procent i utländska aktier. I halvårsredo görelsen 2009 hade fonden innehav i 172 företag. Svenska Lärarfonders miljöoch etikarbete Svenska Lärarfonder har inga fonder som de profilerar som särskilt etiska, däremot har fondbolaget etiska placeringskriterier som är desamma för samtliga tre fonder. Fondbolagets etikarbete fokuserar på etisk exkludering utifrån internationella normer och exkludering av företag som är involverade i kontroversiella vapen (nolltolerans). Med kontroversiella vapen avses för Svenska Lärarfonders del antipersonella minor, klustervapen och massförstörelsevapen. Massförstörelsevapen innefattar kärnvapen, biologiska vapen 18 Rapport om etiska fonder
samt kemiska vapen. Svenska Lärarfonder har inte skrivit under UNPRI. 48 Lärarfonder har begränsad information om fondbolagets etikarbete på sin hemsida. Där finns endast Svenska Lärarfonders etik och miljöpolicy samt en kort redogörelse för etik- och samhällsansvar i halvårsrapporten 2009. Det finns ingen information om analysarbetet eller om de temaområden som fondbolagets analysleverantör DnB NOR använder sig av i sitt etikarbete. I Svenska Lärarfonders halvårsrapport 2009 listar fondbolaget, utifrån normuteslutande kriterier, tio aktualiserade och uteslutna företag. Svenska Lärarfonder listar dessutom 20 företag som uteslöts på grund av involvering i kontroversiella vapen. Etisk exkludering utifrån internationella normer Lärarfonders etiska exkludering utifrån internationella normer följer andemeningen i internationella konventioner och överenskommelser om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption. Analys och bedömningar baseras främst på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s barnkonvention, ILO-konventioner, FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt internationella miljökonventioner. I de fall där företag som Svenska Lärarfonder har innehav i och som antas driva verksamhet i strid med för fondbolaget uppsatta normer kan fondbolaget verka genom aktivt ägande. För mer information om aktivt ägande se sida 20-22 om Carlson/DnB Nors etikarbete. KPA Etisk Aktiefond (KPA Etiska fonder) KPA Etiska fonder ingår i Folksam Fond AB, vars fonder ägs och förvaltas av Swedbank Robur sedan början av 2007. KPA Pension har distributionsavtal med Folksam Fond att sälja KPA Etiska fonder till kunder i KPA Pension. KPA:s fyra fonder är KPA Etisk Aktiefond, KPA Etisk Blandfond 1, KPA Etiska Blandfond 2 och KPA Etiska Räntefond. KPA Pension har två personer som arbetar med etik- och miljöarbete. Swedbank Robur ansvarar för analysen av Folksam Fond AB:s innehav. Vid slutet av 2008 förvaltades i KPA-fonderna totalt 4,2 miljarder kronor, varav innehaven i KPA Etisk Aktiefond uppgick till 1,9 miljarder. KPA Etisk Aktiefond är en etisk aktiefond som placerar 50 procent i aktier noterade i Sverige och 50 procent i aktier från övriga världen. I slutet av juni 2009 hade KPA Etisk Aktiefond innehav i 811 företag. Folksam Fond AB:s miljö- och etikarbete Folksam Fond AB:s etiska fonder utgörs av KPA Etiska fonder. Dessa profileras som specifikt etiska. Fondbolaget har etiska placeringskriterier; dels övergripande som gäller för samtliga Folksamfonder och dels specifika för KPA Etiska fonder. Folksam Fond AB:s styrelse fastställer de etiska investeringskriterierna. Styrelsen och Swedbank Robur har sedan de förvärvade fondbolaget 2007, inte ändrat etikkriterierna för Folksam- eller KPAfonderna. Swedbank Robur ansvarar för analys av innehaven i fonderna. För KPA Etiska fonder exkluderas de fyra branscherna alkohol, tobak, spel och vapen. KPA Pensions miljö och etikarbete KPA Pension gör etisk exkludering utifrån branscher, etisk exkludering utifrån internationella normer och inkludering utifrån hållbarhetskriterier. Folksamgruppen har skrivit under UNPRI vilket innebär indirekt att KPA Pension också följer UNPRI. KPA Pension gör, sedan elva år tillbaka, kundundersökningar vartannat till var tredje år. I undersökningarna tillfrågas kunder vilka etikfrågor som är viktiga. Den senaste undersökningen gjordes under våren 2009 och den visade att 86 procent av de tillfrågade vill ha etisk förvaltning. Det framkom också att frågor som rör mänskliga rättigheter och miljö ansågs som viktigast. När det gäller uteslutande branscher var vapenindustrin den bransch som människor helst vill se utesluten. Information till småsparare om KPA Pensions etikarbete finns att tillgå genom KPA Pensions hemsida. Där finns dels information om fondbolagens etikarbete och besökare kan även ladda 48. Intervju med Allan Emmanuelson, 2009-11-26 Rapport om etiska fonder 19
hem årsrapporten om etiska placeringar Vårt ansvar. På KPA:s uteslutningslista (som gäller för KPA samtliga fyra fonder) från juni 2009 fanns 380 företag som KPA Pension inte investerar i. Av dessa var 86 företag uteslutna utifrån vapenkriteriet, elva företag utifrån tobakskriterier, 37 företag utifrån alkoholkriteriet, 48 företag utifrån spelkriteriet, fem företag utifrån brott mot mänskliga rättigheter och övriga 193 företag utifrån miljöaspekter. Etisk exkludering utifrån branscher KPA Pension gör etisk exkludering utifrån branscher och utesluter företag som producerar vapen, tobak, alkohol och kommersiell spelverksamhet. KPA Pension utesluter företagsgrupper som producerar vapen och har således nolltolerans för nämnda bransch. KPA Pension investerar inte i företagsgrupper där någon del av omsättningen kommer från produktion av tobak eller tobaksprodukter. Med någon del av verksamheten avses mer än tio miljoner kronor eller 1 procent av rapporterad årsomsättning. Samma gränsvärde gäller för produktion av alkoholhaltiga drycker och kommersiell spelverksamhet. I dagsläget har KPA Pension inget uteslutande kriterium för pornografi. Sofia Hagman, CSRansvarig på KPA Pension, säger att det kan vara svårt för KPA Pension att hitta en gräns mellan distribution, produktion och även vad som ska räknas som pornografi eller inte. I förekommande fall har KPA ändå valt att utesluta vissa grupper av företag. Sofia Hagman tycker att ur ett finansiellt perspektiv kan det vara svårt att införa ytterligare ett uteslutande område. Hon menar att det skulle innebära att ännu fler företag måste uteslutas särskilt om det gäller både produktion och distribution av pornografi. Swedbank Robur ansvarar för etikanalysen. KPA Pension har även lagt ut analysen på analysföretaget GES. Etisk exkludering utifrån internationella normer KPA Pensions etiska exkludering utifrån internationella normer utgår från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ILO:s kärnkonventioner, FN:s barnkonvention samt OECD:s etiska riktlinjer för multinationella företag. Utifrån den analys som GES gör åt KPA Pension graderas de företag som fått sämst betyg, avseende miljö och mänskliga rättigheter. Det är dessa företag som KPA Pension årligen besöker. Det är inte alltid samma företag som besöks utan om något företag har förbättrat sig och fått ett bättre betyg är det inte säkert att KPA Pension besöker dem. Det har även förekommit att om företag har en pågående uppföljning så har KPA Pension väntat ett halvår. Under 2009 gjorde KPA Pension tio stycken företagsbesök i Sverige. Utifrån Folksamsgruppens bolagsstyrningsarbete görs även besök av de 20 största svenska innehaven, de 20 största innehaven i en riskbransch samt svenska och i förekommande fall utländska företag där det finns misstanke om etiköverträdelser. Kontakten med de utländska innehaven sköts främst av Folksamgruppen. Det sker framför allt genom röstning vid bolagsstämmor via webben och i enstaka fall görs även företagsbesök. Det har bland annat gjorts till gruvföretag. Inkludering utifrån hållbarhetskriterium och ägardialog Utifrån ett miljöperspektiv har KPA Pension tillsammans med Folksam under 2009 tittat på energiföretag, som tidigare nämnts i rapporten. Knappt 70 bolag valdes in i portföljerna under våren 2009. Beslutet att ta in dessa energi företag som tidigare varit uteslutna gjordes av KPA Pensions styrelse. Det fanns en vilja att bli mer aktiv ägare och att ställa större krav på företagen. Sofia Hagman berättar att argumentet har varit att det är energiföretag som måste arbeta med utvecklingen av förnyelsebar energi och att KPA Pension därför vill vara med som aktiv ägare och driva utvecklingen framåt och ställa krav på energiföretagen. I samband med att företagen köptes upp skrevs brev där det formulerades vad företagen ska göra inom områden som mänskliga rättigheter och miljö. Det förklarades även att det ska ske en uppföljning inom ett år. I december 2009 hade KPA Pension haft telefonkonferens med elva av företagen och 20-30 företag hade återkommit via e-post eller telefon. I december 2009 hade Folksamgruppen åt bland annat KPA:s räkning haft djupare dialog med de fem företagen Anglo- American, ENI, RWE, National Grid och Imperial Oil. 20 Rapport om etiska fonder