Kompletterande handlingar till fullmäktiges sammanträde 2010-12-13

VALLENTUNA KOMMUN 2010-12-08 SID 1/1 Kompletterande handlingar till fullmäktiges sammanträde 2010-12-13 Kompletterande handlingar till ärende 16 och 17: 16. Fastställande av inträdesordning för ersättare 17. Annonsering av fullmäktiges sammanträden Nya ärenden till fullmäktiges sammanträde 2010-12-13 Till föredragningslistan för kommunfullmäktiges sammanträde den 13 december 2010 läggs följande ärenden som nummer 27 respektive 28: 27. Gymnasieskolpeng 28. Utlåning till Roslagsvatten KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

Kompletterande handlingar till fullmäktiges sammanträde 2010-12-13 Ärenderubrik Diarienummer 16 Fastställande av inträdesordning för ersättare KS 2010.253 17 Annonsering av kommunfullmäktiges KS 2010.278 sammanträden 27 Gymnasieskolpeng KS 2010.276 28 Utlåning till Roslagsvatten AB KS 2010.143

Ärende 16

VALLENTUNA KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2010-12-06 172 Ersättares inträde, närvarorätt i nämnder m.m Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige Att följande regler för ersättares inträde, närvarorätt m.m gäller för perioden 2010-2014. 1. Ledamot ersätts i första hand av ersättare inom samma partigrupp, om ingen annan ordning bestäms och fullmäktige i enskilda fall, enligt kommunfullmäktiges ordning vid val av nämnd. 2 Ledamot ersätts i andra hand av ersättare från annat parti enligt nedan angiven ordning: M: KD, C, FP, S KD:M,FP,C FP: C, M,KD C :FP, M, KD, MP S: V, MP MP:S 3 Ledamot ersätts i tredje hand av ersättare som är den till levnadsålder den äldste. 4 Ersättare har rätt att närvara och har yttranderätt vid nämndens sammanträde om inte kommunfullmäktige beslutar något annat. 5 En ersättare som börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. 6 En ledamot eller ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 7 En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. 8 kommunstyrelsens ordförande samt ledamöter av kommunstyrelsens arbetsutskott har rätt att närvara vid samtliga nämnders sammanträden och får delta i överläggningarna. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 16 (19)

VALLENTUNA KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2010-12-06 Anteckning Miljöpartiet deltar ej i beslutet. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 17 (19)

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2010-12-02 DNR KS 2010.253 SID 1/2 VICTOR KILÉN CHEF KOMMUNSTYRELSENS KANSLI 08-587 861 20 VICTOR.KILEN@VALLENTUNA.SE KOMMUNFULLMÄKTIGE Tjänsteskrivelse Ersättares inträde, närvarorätt i nämnder m.m Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att Följande regler för ersättares inträde, närvarorätt m.m gäller för perioden 2010-2014. 1. Ledamot ersätts i första hand av ersättare inom samma partigrupp, om ingen annan ordning bestäms av fullmäktige i enskilda fall, enligt kommunfullmäktiges ordning vid val av nämnd. 2. Ledamot ersätts i andra hand av ersättare från annat parti enligt nedan angiven ordning: M: KD, C, FP, S KD:M,FP,C FP: C, M,KD C :FP, M, KD, MP S: V, MP MP:S 3. Ledamot ersätts i tredje hand av ersättare som är den till levnadsålder den äldste. 4. Ersättare har rätt att närvara och har yttranderätt vid nämndens sammanträde om inte kommunfullmäktige beslutar något annat. 5. En ersättare som börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 01 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2010-12-02 DNR KS 2010.253 SID 2/2 en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. 6. En ledamot eller ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 7. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. 8. Kommunstyrelsens ordförande samt ledamöter av kommunstyrelsens arbetsutskott har rätt att närvara vid samtliga nämnders sammanträden och får delta i överläggningarna. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. Handlingar 1. Ersättares inträde, närvarorätt i nämnder m.m Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Victor Kilén chef kommunstyrelsens kansli Ska expedieras till: Akt Alla nämnder

Ärende 17

VALLENTUNA KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2010-12-06 171 Annonsering av kungörelse Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att annonsering av kungörelse för kommunfullmäktige även ska ske i ortstidningen Vallentuna nya tidning. Ärendet i korthet I dagsläget sker annonsering av fullmäktiges kungörelse genom tidningen Vallentuna Steget. Enligt kommunallagen ska kungörelsen införas i de ortstidningar som fullmäktige beslutar. I Vallentuna kommun finns två ortstidningar Vallentuna Steget och Vallentuna nya tidning. För att kommunen ska upprätthålla sin konkurrensneutralitet bör även kungörelsen för fullmäktiges sammanträden annonseras i Vallentuna nya tidning. Bakgrund Enligt kommunallagen ska tid och plats för fullmäktiges sammanträden införas i de ortstidningar som fullmäktige beslutar. Med ortstidningar menas sådana tidningar som genom sin spridning bringar tillkännagivandet till de flesta kommuninvånares kännedom. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 15 (19)

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2010-12-02 DNR KS 2010.278 SID 1/2 VICTOR KILÉN CHEF KOMMUNSTYRELSENS KANSLI 08-587 861 20 VICTOR.KILEN@VALLENTUNA.SE KOMMUNFULLMÄKTIGE Tjänsteskrivelse Annonsering av kungörelse Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att annonsering av kungörelse för kommunfullmäktige även ska ske i ortstidningen Vallentuna nya tidning. Ärendet i korthet I dagsläget sker annonsering av fullmäktiges kungörelse genom tidningen Vallentuna Steget. Enligt kommunallagen ska kungörelsen införas i de ortstidningar som fullmäktige beslutar. I Vallentuna kommun finns två ortstidningar Vallentuna Steget och Vallentuna nya tidning. För att kommunen ska upprätthålla sin konkurrensneutralitet bör även kungörelsen för fullmäktiges sammanträden annonseras i Vallentuna nya tidning. Bakgrund Enligt kommunallagen ska tid och plats för fullmäktiges sammanträden införas i de ortstidningar som fullmäktige beslutar. Med ortstidningar menas sådana tidningar som genom sin spridning bringar tillkännagivandet till de flesta kommuninvånares kännedom. Handlingar 1. Annonsering av kungörelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 01 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2010-12-02 DNR KS 2010.278 SID 2/2 Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Victor Kilén Chef kommunstyrelsens kansli Ska expedieras till: Akt IKT-avdelningen

Ärende 27

VALLENTUNA KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2010-12-06 Beslut 173 Gymnasieskolpeng 2011 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att Införa en gymnasieskolpeng från och med januari 2011 vilken omfattar samtliga elever inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Ramen för gymnasieskolpengen för 2011 sätts till 127,1 miljoner kronor Finansiering sker genom att utbildningsnämndens ram för 2011 minskas med motsvarande belopp Hänskjuta frågan om finansiering för åren 2012 och framåt till beslutet om Kommunplan 2012-2014 Fastställa gymnasieskolpengens nivå för 2011 utifrån prislistan nedan Justera paragrafen omedelbart. Program Gymnasieskolpeng (kr) Enligt beslut av KSL 2010-10-07 Barn- och fritidsprogrammet 72 016 Byggprogrammet 102 683 Elprogrammet 94 454 Energiprogrammet 100 351 Estetiska programmet 92 127 Estetiska programmet, inriktning musik 104 875 Fordonsprogrammet 118 351 Fordonsprogrammet, inriktning transport och logistik 158 933 Handels- och administrationsprogrammet 76 510 Handels- och restaurangprogrammet 108 014 Hantverksprogrammet 93 761 Industriprogrammet 100 919 Livsmedelsprogrammet 118 929 Mediaprogrammet 100 504 Naturbruksprogrammet 141 780 Naturvetenskapsprogrammet 75 193 Omvårdnadsprogrammet 75 782 Samhällsvetenskapsprogrammet 68 371 Teknikprogrammet 82 349 Enligt förslag från UN 2010-11-18 International Baccalaureate 95 231 Gymnasiesärskola 198 798 Individuella programmet, IV 92 616 Introduktionsutbildning nyanlända, IVIK 171 360 Kommuner utanför länet (genomsnitt) 137 700 Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 18 (19)

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2010-12-02 DNR KS 2010.276 SID 1/5 HENRIK BERGGREN HENRIK.BERGGREN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN OCH KOMMUNFULLMÄKTIGE Tjänsteskrivelse Gymnasieskolpeng 2011 Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsen Införa en gymnasieskolpeng från och med januari 2011 vilken omfattar samtliga elever inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Ramen för gymnasieskolpengen för 2011 sätts till 127,1 miljoner kronor Finansiering sker genom att utbildningsnämndens ram för 2011 minskas med motsvarande belopp Hänskjuta frågan om finansiering för åren 2012 och framåt till beslutet om Kommunplan 2012-2014 Fastställa gymnasieskolpengens nivå för 2011 utifrån prislistan nedan Program Gymnasieskolpeng (kr) Enligt beslut av KSL 2010-10-07 Barn- och fritidsprogrammet 72 016 Byggprogrammet 102 683 Elprogrammet 94 454 Energiprogrammet 100 351 Estetiska programmet 92 127 Estetiska programmet, inriktning musik 104 875 Fordonsprogrammet 118 351 Fordonsprogrammet, inriktning transport och logistik 158 933 Handels- och administrationsprogrammet 76 510 Handels- och restaurangprogrammet 108 014 Hantverksprogrammet 93 761 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 01 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2010-12-02 DNR KS 2010.276 SID 2/5 Industriprogrammet 100 919 Livsmedelsprogrammet 118 929 Mediaprogrammet 100 504 Naturbruksprogrammet 141 780 Naturvetenskapsprogrammet 75 193 Omvårdnadsprogrammet 75 782 Samhällsvetenskapsprogrammet 68 371 Teknikprogrammet 82 349 Enligt förslag från UN 2010-11-18 International Baccalaureate 95 231 Gymnasiesärskola 198 798 Individuella programmet, IV 92 616 Introduktionsutbildning nyanlända, IVIK 171 360 Kommuner utanför länet (genomsnitt) 137 700 Ärendet i korthet Förslaget innebär att Vallentuna kommun inför en gymnasiepeng från och med januari 2011. Gymnasieskolpengen omfattar samtliga elever inom gymnasieskola och gymnasiesärskola. Enligt förslaget fastställer kommunfullmäktige årligen, på förslag från utbildningsnämnden, nivån på gymnasieskolpengen. För de nationella programmen utgår kommunen från den gemensamma prislista för Stockholms län. Denna beslutas årligen av Kommunförbundet Stockholms län. För övriga gymnasieutbildningar tas prisförslag fram av barn- och ungdomsförvaltningen utifrån nuvarande ersättningar. Utbildningsnämnden erhåller antal gymnasieskolpengar i förhållande till antal elever enligt kommunens befolkningsprognos och förväntad efterfrågan samt val av program. Justering utifrån faktiskt antal elever sker vid årets slut. Utbildningsnämnden ansvarar för hanteringen av systemet.

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2010-12-02 DNR KS 2010.276 SID 3/5 Ärendet Kommunerna i Stockholms län har slutit ett samverkansavtal för kommunala friskolor. Avtalet omfattar samtliga kommuner i länet och samtliga nationella program med undantag för naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammet i Stockholms kommun. Avtalet innebär att elever fritt kan söka den utbildning de önskar. Av utbildningsnämndens budget avser cirka två tredjedelar så kallad interkommunal ersättning. Denna är kommunens utgift för de elever som väljer att gå sin gymnasieutbildning i en annan kommun eller i en friskola. Det är den mottagande kommunen som sätter priset. I och med det fria valet har utbildningsnämnden liten eller obefintlig möjlighet att styra över en stor del av sin budget. Den 7 oktober beslutade Kommunförbundet Stockholms län (KSL) att rekommendera länets kommuner att tillämpa en gemensam prislista för ersättning mellan kommunerna avseende gymnasieelever. Prislistan utgör även ett underlag för ersättning till friskolor eftersom bidrag till dessa ska baseras på kommunens budgeterade kostnader för de utbildningar som kommunen erbjuder. Givet att kommunen internt tillämpar samma prislista mot det egna gymnasiet öppnar sig möjligheten att införa en gymnasieskolpeng. Denna bör, likt skolpengen för för- och grundskola, ligga under kommunfullmäktige. Det innebär att om utfallet blir utfallet lägre än budgeterat går överskottet tillbaka till fullmäktige och om utfallet blir högre än budgeterat så skjuter fullmäktige till pengar motsvarande det verkliga utfallet. Genom att tillämpa samma prislista förenklas administrationen kring ersättningen för gymnasieelever och prislistan skapar tydlighet och lika villkor för ersättningen. Därtill skapas bättre förutsättningar för att göra prognoser över kommunens kostnader för gymnasieelever då dagens 26 prislistor blir en. Gymnasieskolpengen fastställs utifrån det gemensamma priset för utbildningar i Stockholms län och sammanställs fram av KSL. Ersättningen används vid ersättning till gymnasieskolan i den egna kommunen gymnasieskola i annan kommun inom samverkansavtalet för Stockholms län samt till fristående gymnasieskolor

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2010-12-02 DNR KS 2010.276 SID 4/5 Den gemensamma prislistan innehåller inte prisuppgifter för International Baccalaureate individuella programmet (IV) introduktionsutbildning nyanlända (IVIK) gymnasiesärskolan samt ersättning till kommuner utanför länet Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram ett förslag till prisuppgifterna för de ovanstående fallen. Förslaget utgår från den nuvarande ersättningen. Gymnasiesärskolan är beräknad utifrån riksprislistan. Ersättningen för elever som går i gymnasieskola i kommuner utanför Stockholms län anges som ett genomsnitt. Gymnasieskolpengen avser ersättning för undervisning, läromedel och utrustning, skolbibliotek, elevvård och hälsovård, måltider, administration och lokalkostnader. Pengen innefattar inte reseersättning, inackorderingstillägg eller tillägg för elever i behov av särskilt stöd. Beloppet per elev ska täcka samtliga kostnadsposter som avser verksamheten för gymnasieelever. Handlingar 1. Gymnasieskolpeng 2011

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2010-12-02 DNR KS 2010.276 SID 5/5 Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Henrik Berggren Ska expedieras till: Akten UN

Ärende 28

VALLENTUNA KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2010-12-06 169 Utlåning till Roslagsvatten AB Dnr KS 2010.143 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1. att bevilja ett räntefritt lån till Vallentunavatten AB på maximalt 73 miljoner kronor 2. att godkänna avtal mellan Vallentuna kommun och Vallentuna vatten enligt bilaga Ärendet i korthet Vallentunavattens styrelse har den 22 juni 2010 beslutat att hos Vallentuna kommun begära ett räntefritt lån om maximalt 80 miljoner kronor för utbyggnad av allmänna va-huvudledningar mellan södra Vallentuna och Ösby. Ärendets tidigare behandling KS 2010-11-22, återremiss. Handlingar 17. Utlåning till Vallentunavatten AB 18. Avtal finansiering VA-huvudledningar Ösby-Stockholmsvägen 19. Styrelseprotokoll 2010-06-22 Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 12 (19)

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) 2010-06-24 KS 2010.143 KOMMUNSTYRELSEN Kommunledningskontoret TELEFON VX 08-587 850 00 FAX henrik.berggren@vallentuna.se Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Handläggare: Henrik Berggren Direkt tfn: 08-587 850 37 Utlåning till Vallentunavatten AB Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsen 1. att föreslå kommunfullmäktige att bevilja ett räntefritt lån till Vallentunavatten AB på maximalt 73 miljoner kronor 2. att föreslå kommunfullmäktige att godkänna avtal mellan Vallentuna kommun och Vallentuna vatten enligt bilaga 1 Ärendet i korthet Vallentunavattens styrelse har den 22 juni 2010 beslutat att hos Vallentuna kommun begära ett räntefritt lån om maximalt 80 miljoner kronor för utbyggnad av allmäna va-huvudledningar mellan södra Vallentuna och Ösby. Bakgrund Norrtälje kommun och Norrvatten har beslutat att dra en huvudvattenledning till Norrtälje via Vallentuna. Norrvatten har utrett andra möjliga sträckningar och kommit fram till att den aktuella sträckningen är den mest kostnadseffektiva ur Norrvattens perspektiv. Roslagsvatten har i samband med dettta projekt sett över det framtida behovet av va-ledningar i Vallentuna utifrån vad som beslutats i översiktsplanen. För att kunna expandera bebyggelsen i Karby/Brottby krävs en utökad kapacitet i huvudledningsnätet. För att möjliggöra en expansion av Kristineberg krävs nya överföringsledningar för att ansluta området till allmänt VA. Befintligt VA-nät har nått sin maximala kapacitet.

TJÄNSTESKRIVELSE 2 (4) 2010-06-24 KS 2010.143 Roslagsvatten menar att den mest kostnadseffektiva lösningen på ovan beskrivna problem är att genomföra en samförläggning på delar av sträckan med Norrvatten. Samförläggningen skulle enligt Roslagsvatten innebära cirka 20 miljoner kronor i lägre kostnader genom gemensamt hanterade av markinlösen, ledningsrätt, projektering, inköp av material och byggande. Kostnad Enligt Roslagsvatten uppskattas anläggningskostnaden under åren 2010 till 2015 till cirka 80 miljoner kronor. Till detta kommer en årlig avskrivning på 1,7 miljoner kronor. Investeringen kommer i att vara självfinansierad av anläggningsavgifter. Detta förutsätter dock en generell höjning anläggningsavgifterna med 7 000 kronor. Allt efter att fastigheter ansluts till va-nätet kommer Roslagsvatten att betala av lånet. Enligt nuvarande kalkyl skulle lånet vara amorterat år 2035. Denna investering kräver cirka 3 200 anslutna fastigheter. Kalkylen bygger på att bostadsbyggandet följer kommunens bostadsbyggnadsprognos (BBP 10A) vilken är antagen av kommunfullmäktige (KF 2010-09-06 48). Finansiering Vid tidigare mindre utbyggnader av va-nätet (inom detaljplaneområde) har Roslagsvatten själv lånat upp

TJÄNSTESKRIVELSE 3 (4) 2010-06-24 KS 2010.143 investeringsmedel med kommunal borgen. Dessa investeringar har fullt ut finansierat via anläggningsavgifter från i huvudsak befintlig bebyggelse och i viss mån från avstyckningar. I dessa fall brukar upp till 90 procent av anläggningsavgifterna vara betalda inom fem till åtta år. Vid nya områden bekostar och bygger exploatören de allmäna va-anläggningarna. För va-huvudanläggning erlägger de en avgift för varje lägenhet/grupphus/villa som byggs inom exploateringsområdet. Den föreslagna investeringen är av större karaktär med en betydligt lägre anslutningstakt. Skulle kommunen ändra inriktningen av bostadsbyggnadet ändras de finansiella förutsättningarna för investeringen. Kommunen äger således projektets finansiella förutsättningar. Finansiering av va-verksamheten Alternativet till ett räntefritt lån från kommunen är att finansiera investeringen (räntedelen) genom ökade va-avgifter. Att belasta va-kollektivet med denna kostnad har bedömts som mindre lämplig. Orsaken till denna bedömning är dels att de befintliga abonennterna inte kommer ha någon direkt nytta av denna investering, dels att ledningen är en förutsättning för kommunens största utbyggnadsområde de närmaste 20 åren. Det senare motiverar en delfinansiering av skattekollektivet. Vallentuna kommuns kommande investeringar och dess finansiering Kommunen har de senaste åren haft en god likviditet på grund positiva resultat och försäljningen av fastigheterna i Vallentuna centrum. Enligt Kommunplan 2011 2013 ska Vallentuna kommun investera för 570 miljoner kronor den närmaste treårsperioden. Stor del av dessa investeringar måste lånefinansieras. En utlåning på 73 miljoner till Roslagsvatten kommer således att innebära att kommunen i sin tur måste låna upp motsvarande belopp. Den ytterligare upplåningen kan hanteras utan att kommunens soliditet äventyras. Den kommer dock att påverka kommunens ränteutgifter. Totalt innebär en utlåning till Roslagsvatten med 73 miljoner enligt den kalkyl som presenteras en ytterligare ränteutgift på cirka 35 till 40 miljoner under de 25 år som kommunen lånar ut pengarna. Handlingar

TJÄNSTESKRIVELSE 4 (4) 2010-06-24 KS 2010.143 1. Utlåning till Vallentunavatten AB 2. Avtal finansiering VA-huvudledningar Ösby- Stockholmsvägen 3. Styrelseprotokoll 2010-06-22 Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Henrik Berggren Tf ekonomichef Ska expedieras till: Akten Vallentunavatten AB Roslagsvatten AB Redovisningsansvarig Marie Wallin Redovisningsekonom Pia Söderlind

Mellan Vallentunavatten AB(556655-9836), såsom huvudman för den allmänna va-anläggningen i Vallentuna kommun, nedan kallad Vallab och Vallentuna kommun (212000-0027), nedan kallad kommunen har följande avtal upprättats. LÅNEAVTAL 1. Bakgrund Vallab planerar att bygga ut allmänna VA-huvudledningar tillsammans med Norrvatten mellan Ösby och Stockholmsvägen. Detta är en stor framtung investering med förväntad lång återbetalningstid. 2. Kommunens åtagande Kommunen ger Vallab ett räntefritt lån på maximalt 73 miljoner kronor för att enbart användas för ovan nämnd utbyggnad av VA-huvudledningar. Lån ges etappvis för varje delutbyggnad. 3. Vallab åtagande Vallab avropar varje del av lånet först efter beslut av Vallentunavatten AB:s styrelse. Vallab amorterar lånet med 19 000 kr per lägenhet, 24 000 kr per gruppbostad (radhus, kedjehus), 32 000 kr per villa respektive 200 kr per BTA industri-/handel-/kontorsfastighet inom områdena Ösby, Brottby, Karby, Hacksta, Olhamra/Okvista, Kristineberg och Nyborg som ansluts till aktuella VA-huvudledningar. Amortering betalas årsvis i januari året efter anslutning. 4. Begränsningar Områden som ej är belägna i direkt anslutning till denna VA-huvudledning (t.ex. Gillinge och Lövsättra) omfattas ej av detta avtal eftersom dessa områden kräver ytterligare investeringar i nya VA-huvudledningar för att kunna anslutas till allmänt VA. Dessa nya VA-huvudledningar måste finansieras via separat överenskommelse. Detta avtal är upprättat i två exemplar varav parterna tagit var sitt Åkersberga 2010- - För Vallentunavatten AB Vallentuna 2010- - För Vallentuna kommun Mikael Medelberg, VD

FÖRSLAG 2010-06-30 ÄGARDIREKTIV FÖR ROSLAGSVATTEN AB och i tillämpliga delar dess dotterbolag 1. Bolaget Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade ägardirektiv. Detta ägardirektiv ersätter tidigare utfärdade ägardirektiv som fastställts av årsstämman 2008-06- 05. Förutom av lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunerna genom: a) bolagsordning b) aktieägaravtal c) av fullmäktige och av kommunstyrelsen utfärdade särskilda direktiv beträffande verksamheten i den egna kommunen d) förekommande avtal mellan kommunerna och bolaget e) uppdrags- och samarbetsavtal mellan Österåker, Vaxholm, Vallentuna och Knivsta kommuner. 2. Syfte och mål med bolagets verksamhet Kommunernas syfte med att äga bolaget är att tillsammans (Österåkers kommun, Vallentuna kommun, Vaxholm stad och Knivsta kommun) med bolaget säkerställa en långsiktig effektiv och kundorienterad verksamhet, som bättre möter framtidens krav och behov än vad var och en av kommunerna klarar. I övrigt framgår syftet i godkända uppdrags- och samarbetsavtal samt aktieägaravtal. att bolaget har ansvar för sin del av ägarkommunernas beredskapsansvar enligt lag och att bolaget har en beredskapsansvarig Kommunernas mål för bolaget är att bolaget i all verksamhet agerar miljöanpassat samt har en god ekonomisk hushållning.

3. Kommunernas insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av respektive kommuns kommunstyrelser. Kommunstyrelsen i respektive kommun utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget. Kommunstyrelsen skall ges den information och tillställas de handlingar som den begär. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar inte handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen har att fortlöpande se över och anpassa organisationen så att den på bästa sätt skall stödja bolagets ändamål. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för ägarna och de som utnyttjar bolagets tjänster. 5. Ekonomiska mål Bolaget ska bedriva sin verksamhet till lägsta möjliga kostnad över en längre tid med överenskommen kvalitet. Bolaget skall i sin verksamhet tillämpa de kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna enligt gällande lagstiftning. Bolaget skall ge ägarna skälig avkastning på insatt kapital. 6. Bolagets roll i den kommunala planeringen inom Österåkers, Vaxholms, Knivsta och Vallentuna kommuner Bolaget ska delta i kommunernas fortlöpande planeringsarbete, varvid gäller att bolaget ska utföra och bekosta för verksamheten erforderliga utredningar och projekteringar samt tillhandahålla underlag för planer, föreskrifter och taxor. Bolaget ska lägga ut va-verksamhetsområden enligt kommunernas anvisningar för bostäder och arbetsplatser m m.

För större projekt eller särskilda beställningsarbeten, som inte ger kostnadstäckning, ska kommunerna och bolaget träffa överenskommelse om ersättningen. 7. Tillsyn och kontroll Verksamheten ska bedrivas i nära samarbete med berörda tillsynsmyndigheter och enligt deras anvisningar. Ansvar för genomförande av kontrollprogram, provtagning, analyser m m åvilar bolaget, utöver sedvanlig egenkontroll. 8. Underställningsplikt Samtliga kommunfullmäktiges godkännande skall inhämtas såvitt avser: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) köp, försäljning och/eller större investeringar i bolagets anläggningar, d) övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. 9. Kapitalförvaltning Styrelsen skall tillse att bolagets medelsförvaltning sker på ett effektivt sätt och med tillfredsställande säkerhet. I detta syfte skall, för ledningens hantering av finansfrågorna, finnas en finanspolicy fastställd av styrelsen. 10. Uppföljning av verksamheten Bolaget skall till ägarna vid delårsbokslut avge ekonomisk rapport samt bokslutsprognos. Om ägarna så önskar skall en ekonomisk rapport avlämnas vid behov baserad på bolagets månatliga rapportering. Senast i september varje år lämna en översiktlig budget för kommande år. Därutöver ska en allmän beskrivning göras av företagets ekonomiska situation för ytterligare två år i form av investeringar, resultatutveckling och finansiella förutsättningar.

11. Årsredovisning och bolagsstämma Bolaget skall årligen, i enlighet med respektive ägarkommuns fastställda tidplan, tillhandahålla det underlag som krävs för upprättande av respektive kommunkoncerns årsredovisning. Bolagsstämma skall hållas i så god tid att en fastställd årsredovisning kan intas i kommunernas årsredovisning. I förvaltningsberättelsen skall redovisas hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala syftet och målen med desamma. 12. Revision Bolagets revisorer skall, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, mot bakgrund av det kommunala syftet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. Revisionsrapporten skall innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit samt om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål. Bolagets lekmannarevisorer skall, mot bakgrund av det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelser om innehållet och den tidpunkt då lekmannarevisorns granskningsrapport skall lämnas till bolagets styrelse återfinns i aktiebolagslagen. 13. Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Bolaget omfattas enligt lag av offentlighetsprincipen. Frågan om utlämnande av allmän handling avgörs av verkställande direktören eller annan person om VD så beslutar. Vägran att utlämna handling skall på begäran prövas av bolagets styrelse. Allmänna handlingar skall förvaras enligt fastställd dokumenthanteringsplan.. Bolaget omfattas av Österåkers kommuns arkivreglemente och skall tillämpa den för kommunen vid var tid gällande taxan för utbekommande av allmänna handlingar.

FÖRSLAG 2010-06-30 ROSLAGSVATTEN AB 556142-2394 BOLAGSORDNING FÖR ROSLAGSVATTEN AB FIRMA 1 Bolagets firma är Roslagsvatten AB. SÄTE 2 Styrelsen skall ha sitt säte i Österåkers kommun. FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET 3 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att tillhandahålla dricksvatten, avleda och rena avloppsvatten, insamla, transportera, återvinna och bortskaffa avfall, bedriva konsultverksamhet inom dessa områden samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall också äga och förvalta aktier i bolag vilka är ägare till kommunala anläggningar. Bolagets verksamhet skall vara förenlig med kommunal kompetens. AKTIEKAPITAL 4 Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst 3 000 000 kronor och högst 12 000 000 kronor. ANTAL AKTIER 5 Antal aktier skall vara lägst 30 000 stycken och högst 120 000 stycken.

STYRELSE 6 Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst sju ledamöter med högst fyra suppleanter. Av styrelseledamöterna skall, såvida ägarna inte överenskommer om annat, Österåkers kommunfullmäktige utse två ledamöter och Vaxholms, Vallentunas och Knivstas kommunfullmäktige en ledamot. Av suppleanterna äger Österåkers, Vaxholms, Vallentunas och Knivstas kommunfullmäktige rätt att utse en suppleant vardera. Ledamöter och suppleanter utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den ordinarie årsstämma som följer närmast efter nästa val till kommunfullmäktige i Österåkers kommun. konstituering sker inom styrelsen. Bolagets styrelse äger rätt att adjungera personer med särskild kompetens inom bolagets verksamhetsområden. REVISORER 7 För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor med en suppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma enligt 9 kap 21 1 st aktiebolagslagen (2005:551) som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. LEKMANNAREVISORER 8 För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall kommunfullmäktige i Österåkers kommun, Vaxholms stad, Vallentuna kommun och Knivsta kommun utse vardera en lekmannarevisor med suppleant.

KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA 9 Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. ÄRENDE PÅ ÅRSSTÄMMA 10 På årsstämman skall följande ärenden förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val en eller två justeringsmän 5. Fastställande av dagordningen för stämman 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 7. Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport samt koncernredovisning och koncernrevisionsberättelsen 8. Beslut om a. Fastställelse av resultat- och balansräkning samt koncernresultaträkning och koncernbalansräkning b. Dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställande balansräkningen c. Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av antal styrelseledamöter och suppleanter 10. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter 11. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant 12. I förekommande fall anmälan av kommunfullmäktiges val av styrelse, ordförande, samt lekmannarevisorer med suppleanter. 13. Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen RÄKENSKAPSÅR 11 Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår.

RÖSTRÄTT 12 Vid bolagsstämman får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av honom ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. HEMBUD 13 Har aktie övergått till person, som inte förut är aktieägare i bolaget skall aktien genast hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall därvid styrkas samt, där aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om den betingade köpeskillingen. Lösen får ske av ett mindre antal aktier än hembudet omfattar. När anmälan gjorts om akties övergång, skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad, vars postadress är införd i aktieboken eller eljest är känd för bolaget, men en anmodan till den som önskar begagna lösningsrätten, att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om akties övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarie publicus, dock att om samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt kan ske, skall jämnt fördelas bland dem som framställt lösningsanspråk. Lösenbeloppet skall utgöras, där fånget är köp, av köpeskillingen, men eljest av belopp, som i brist av åsämjande, bestämmas i den ordning lagen (1999:116) om skiljemän stadgar. Lösenbeloppet skall erläggas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. Om förvärvaren och den som har begärt att få lösa aktierna inte kommer överens i frågan om inlösen, får den som har begärt inlösen väcka talan inom två månader från den dag lösenanspråket framställdes hos bolagets styrelse. Om inte inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen inte erlägges inom föreskriven tid, äger den som gjort hembudet, att bli registrerad för aktien.

UPPSÄGNING 14 För det fall Part säger upp aktieägaravtalet till upphörande, utan att avtalsbrott föreligger, skall Parten ha rätt och skyldighet att förvärva aktierna i Partens Dotterbolag för nominella värdet. Vid uppsägning av Part enligt ovan är sådan Part skyldig att hembjuda sina aktier i Bolaget till övriga Parter. Efter övertagande av Parts aktier enligt ovan skall detta Aktieägaravtal fortsätta att gälla mellan övriga Parter men Aktieägaravtalet och Bolagets bolagsordning skall justeras i tillämpliga delar. BESLUT AV PRINCIPIELL BETYDELSE 15 Kommunfullmäktige i Österåkers, Vaxholms, Vallentuna och Knivsta kommuner skall ges tillfälle att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten fattas som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING 16 Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Österåkers, Vaxholms, Vallentuna och Knivsta kommuner.

Sida 1 av 13 AKTIEÄGARAVTAL mellan Österåkers kommun, org nr 212000-2890, 184 86 ÅKERSBERGA ( Österåker ), Vaxholms stad, org nr 212000-2908, 185 83 VAXHOLM ( Vaxholm ), Knivsta kommun, org nr 212000-3013, 741 75 KNIVSTA ( Knivsta ), Vallentuna kommun, org nr 212000-0027, 186 86 VALLENTUNA ( Vallentuna ) Avseende Roslagsvatten AB, org nr 556142-2394, ( Bolaget ) och dess direkt och indirekt ägda bolag ( Koncernen )

Sida 2 av 13 1. BAKGRUND 1.1 Roslagsvatten AB bildades år 1989 genom att VA-verksamheten i Österåkers kommun bolagiserades. År 1994 tillkom VA-verksamheten i Vaxholm genom att Vaxholms stad köpte en andel av bolaget från Österåkers kommun och dotterbolagen Österåkersvatten AB och Vaxholmsvatten AB bildades. Från den 1 januari 2003 ingår VA-verksamheten i Knivsta kommun och från den 1 april 2004 ingår VA-verksamheten i Vallentuna kommun enligt samma modell. Därutöver ägs aktier i Bolaget av Täby kommun och Danderyds kommun. Dessa kommuner är dock inte Parter i detta Aktieägaravtal. 1.2 Bolagets aktier innehas enligt följade: Österåkers kommun, 61,8 % Vaxholms stad, 15,6 % Knivsta kommun, 10,1 % Vallentuna kommun 10,1 % Täby kommun 1,6 % Danderyds kommun 0,8 % 1.3 Bolaget har fyra Dotterbolag och ägarandelar i dessa enligt följande: Österåkersvatten AB, org nr 556482-7946, (99 %) Vaxholmsvatten AB, org nr 556483-2987, (99 %) Knivstavatten AB, org nr 556633-6227, (99,9 %) Vallentunavatten AB, org nr 556655-9836 (99,9 %) Återstående ägarandelar innehas av respektive Parts kommun. 1.4 Aktieägaravtalet omfattar Parternas samtliga nuvarande och framtida aktier i Koncernen samt inom Koncernen utgivna konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt vid nyteckning och vinstandelsbevis. 1.5 Genom detta avtal önskar Parterna reglera sina inbördes rättigheter och skyldigheter med anledning av aktieinnehavet i Bolaget och därmed sammanhängande frågor. Parterna är överens om att regleringen i detta avtal är av rimlig omfattning med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.

Sida 3 av 13 2. DEFINITIONER I detta Aktieägaravtal skall följande benämningar ha den innebörd som här anges: ABVA avser Allmänna Bestämmelser för Vatten och Avlopp som respektive Parts kommun fastställer för va-verksamheten. Aktieägaravtalet avser detta avtal med dess bilagor. Avfallsplan avser den plan för avfallsverksamheten som respektive Parts kommun antar för avfallsverksamheten. Bolaget avser Roslagsvatten AB, org nr 556142-2394, Dagvatten ingår i benämningen vatten och avlopp. Dotterbolagen avser Bolagets direkt och indirekt ägda bolag, (f n i punkt 1.3 angivna bolag). Koncernen avser Bolaget och dess direkt och indirekt ägda bolag. Parterna avser Österåkers kommun, org nr 212000-2890, 184 86 ÅKERSBERGA ( Österåker ), Vaxholms stad, org nr 212000-2908, 185 83 VAXHOLM ( Vaxholm ), Knivsta kommun, org nr 212000-3013, 741 75 KNIVSTA ( Knivsta ), Vallentuna kommun, org nr 212000-0027, 186 86 VALLENTUNA ( Vallentuna ). Renhållningsföreskrifter avser de föreskrifter som respektive kommun antar för avfallsverksamheten. Renhållningsordning är den samlade benämningen på kommunens Renhållningsföreskrifter och Avfallsplan. Renhållningstaxa avser den taxa som respektive Parts kommun antar för fastställande av avgifter för avfallsverksamheten. VA-verksamhetsområde avser det område inom respektive Parts kommun där kommunalt vatten och avlopp tillhandahålls.

Sida 4 av 13 VA-taxa avser den taxa som respektive Parts kommun antar för fastställande av anläggningsavgifter och brukningsavgifter för vatten och avlopp. Ägardirektiv avser det avtal som Parterna ingått avseende målstyrningen för Bolagets verksamhet. VTL, Vattentjänstlagen. 3. BOLAGETS ÄNDAMÅL, SYFTE OCH VERKSAMHET 3.1 Kommunfullmäktige i respektive Part har överlåtit sina VA-anläggningar till Bolagets respektive Dotterbolag och överlämnat åt Bolaget den kommunala angelägenheten att sköta Dotterbolagets VA-anläggningar och driva VA-verksamheten för respektive kommun. VA-anläggningarna skall vara allmänna VA-anläggningar och Dotterbolagen skall vara huvudman enligt lag (2006:412) om allmänna vatten tjänster (VTL) eller sådan författning som kan komma att ersätta densamma. 3.2 Kommunfullmäktige i respektive Part har även gett Bolaget uppgiften att, efter särskilt beslut i respektive kommun, sköta hela eller delar av dess avfallsverksamhet. Respektive Dotterbolag skall vara huvudman för avfallsverksamheten (insamling, transport, återvinning och bortskaffande) enligt 15 kap miljöbalken. Dotterbolagen kan härvid, efter särskild överenkommelse, även överta till verksamheten hörande anläggningar. 3.3 Bolagets ändamål skall vara förutom att äga och förvalta aktier i Dotterbolagen att direkt eller indirekt genom Dotterbolag, inom Parternas kommuner mot ersättning tillhandahålla dricksvatten, avleda och rena avloppsvatten, insamla, transportera, återvinna och bortskaffa avfall, bedriva konsultverksamhet inom dessa områden samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet. 3.4 Bolaget skall med användande av Dotterbolagens anläggningar, och i enlighet med gällande lagar och förordningar samt myndigheters föreskrifter och rekommendationer, svara för VA-verksamheten, och i förekommande fall avfallsverksamheten, i respektive Parts kommun. Driftsansvaret innefattar såväl administration som teknisk och ekonomisk drift.

Sida 5 av 13 3.5 Bolagets verksamhet skall drivas enligt självkostnadsprincipen eller motsvarande definition i vid var tid gällande lagstiftning. Bolaget äger dock rätt att i begränsad omfattning bedriva entreprenad- och konsultverksamhet inom kompetensområdet gentemot andra kommuner och privata aktörer på affärsmässiga grunder. Se även p. 15.4. 3.6 För att uppnå hög effektivitet och hög standard i Bolaget skall hög teknisk standard eftersträvas och ekonomiadministration, kundtjänst, beredskapsorganisation och andra organisatoriska funktioner skall vara enhetliga inom koncernen. Direktiv, policies och regleringar om detta samt principer för fördelning att tillämpas lika inom koncernen beslutas av Bolagets styrelse. 3.7 Parterna förbinder sig att tillse att Bolaget ges erforderligt tillträde och dispositionsrätt till respektive Dotterbolags anläggning som behövs för att Bolaget skall kunna bedriva verksamhet enligt detta avtal. 3.8 Parterna skall lojalt verka för Koncernens bästa och förbinder sig att solidariskt ansvara för att Bolaget och Dotterbolagen drivs på ett sådant sätt att obestånd inte uppkommer. 4. BOLAGSORDNING 4.1 Bolagets bolagsordning skall ha det innehåll som framgår av bilaga 4.1. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordningen och detta Aktieägaravtal skall Aktieägaravtalets bestämmelser ha företräde. 5. BOLAGENS LOKALISERING 5.1 Bolagets styrelse skall ha säte i Österåkers kommun. 5.2 Dotterbolagens styrelser skall ha säte i respektive Parts kommun.

Sida 6 av 13 6. STYRELSE 6.1 Bolaget skall ha en styrelse som utses i enlighet med gällande bolagsordning, bilaga 4.1. Parterna skall tillse att styrelsens ledamöter har kunskap och erfarenhet anpassad till Bolagets verksamhet. Parterna förbinder sig att rösta i enlighet med nomineringarna. Suppleant får endast tjänstgöra i stället för ledamot som nominerats av samma Part. 6.2 Styrelseordförande utses av kommunfullmäktige i Österåkers kommun, övrig konstituering sker inom styrelsen. 6.3 Styrelsesuppleant som inte inträtt i styrelseledamots ställe har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden. 6.4 Dokumentation och bakgrundsmaterial skall där så är möjligt tillhandahållas styrelseledamöterna i god tid före styrelsemöte. 7. REVISORER 7.1 Revisor och en suppleant för denne skall utses av bolagsstämman i enlighet med Bolagets bolagsordning, bilaga 4.1. 8. LEKMANNAREVISORER 8.1 Lekmannarevisorer och suppleanter skall utses av kommunfullmäktige i respektive Part i enlighet med bestämmelserna i Bolagets bolagsordning, bilaga 4.1. 9. BOLAGSSTÄMMA 9.1 Bolagsstämma skall hållas då så erfordras enligt lag eller enligt bolagsordning. Sammanträde med personlig närvaro behöver dock endast ske om part så begär.

Sida 7 av 13 10. ENIGHET VID VISSA BESLUT 10.1 Enligt aktiebolagslagen gäller som huvudregel att styrelsens och bolagsstämmans beslut skall utgöras av den mening som mer än hälften av de närvarande röstar och att ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal. Enighet mellan samtliga röstande skall alltid eftersträvas. För giltigt beslut i följande frågor rörande Koncernen skall oavsett vad aktiebolagslagen eller bolagsordningen stadgar enighet föreligga mellan Parterna. a) Ändring av bolagsordning (skall godkännas av respektive kommunfullmäktige). b) Ändring av kapitalstruktur, såsom ökning eller nedsättning av aktiekapitalet, beslut om villkorade eller ovillkorade aktieägartillskott, samt utgivning av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt vid nyteckning, vinstandelsbevis, eller andra aktierelaterade värdepapper, c) Vinstutdelning, d) Beslut om att bolag inom Koncernen skall träda i likvidation i annat fall än då så skall ske enligt lag eller detta Aktieägaravtal, e) Investering med ett kapital överstigande 10 Mkr i Bolaget, f) Avtal som i väsentlig mån påverkar något i Koncernen ingående bolags verksamhet, g) Bildande, förvärv, försäljningar eller nedläggning av bolag inom Koncernen. h) Avtal eller förändring av avtal med någon av Parterna eller någon som är närstående till Part. i) Val av revisorer och revisorssuppleanter, j) Fastställande av årsbudget för varje räkenskapsår.

Sida 8 av 13 10.2 Förekommer till behandling på styrelsesammanträde eller bolagsstämma sådan fråga som enligt föregående stycke fordrar enighet mellan Parterna och kan inte enighet uppnås skall frågan avföras från dagordningen och tas upp på nytt vid senare styrelsesammanträde eller bolagsstämma. 10.3 Bolagets styrelse skall tillse att Parts kommunfullmäktige får ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas såsom fusion av företag, förvärv eller bildande av dotterföretag och förvärv och försäljning av fastighet eller annan anläggningstillgång av väsentlig betydelse. 11. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 11.1 Bolagets styrelse utser verkställande direktör. Verkställande direktören får inte vara ledamot eller suppleant i Koncernens styrelser. 12. INSTRUKTION FÖR VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN OCH ARBETSORDNING FÖR STYRELSEN 12.1.1.1 Koncernens styrelse skall fastställa skriftlig instruktion för verkställande direktören. 12.1.1.2 Koncernens styrelser skall anta arbetsordning för sitt eget arbete. 13. FIRMATECKNING 13.1 Firman tecknas av styrelsen, av verkställande direktören ensam samt av två styrelseledamöter i förening. 14. DOTTERBOLAG 14.1 Inget i detta avtal skall utgöra någon begränsning av Parts möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten i respektive Dotterbolag.

Sida 9 av 13 15. EKONOMI 15.1 Dotterbolagens intäkter utgörs av avgifter från abonnenterna i respektive Parts kommun. Avgifterna debiteras abonnenterna genom Bolagets försorg. 15.2 Dotterbolagen skall hålla ekonomin avseende VA-verksamheten och avfallsverksamheten åtskild. 15.3 Samtliga kostnader för Bolagets åtaganden enligt detta avtal skall bäras av respektive Dotterbolag. Bolaget skall fortlöpande äga rätt att debitera Dotterbolagen för alla kostnader för verksamheten i respektive Dotterbolag. 15.4 Uppdragsavtal med andra kommuner skall anmälas till respektive kommun. 15.5 Eventuellt överskott av verksamheten i Bolaget, som inte ianspråktas för koncernbidrag till Dotterbolag, skall stå till Parternas disposition. 15.6 Om underskott skulle uppstå i respektive Dotterbolag förbinder sig respektive Part att tillse att, vid behov, sådant underskott täcks. 16. VA-VERKSAMHETSOMRÅDE, VA-TAXA OCH ABVA 16.1 VA-Verksamhetsområdet för respektive Parts kommun, VA-taxa vilken skall fastställas så att verksamheten täcker sin självkostnad och allmänna bestämmelser för vatten och avlopp ( ABVA ) skall för Parterna fastställas enligt punkt 16.2-16.4 nedan. 16.2 Bestämmelser om VA-Verksamhetsområde, VA-taxa och ABVA skall fastställas av respektive Parts kommunfullmäktige. 16.3 Beslut om ändring av fastställda avgifter i VA-taxan, samt investeringar i Dotterbolagens VA-anläggningar skall fastställas av styrelsen för respektive Dotterbolag enligt de bestämmelser som respektive Parts kommunfullmäktige antagit och enligt de principer som anges i 30-33 VTL eller sådan författning som kan komma att ersätta densamma.

Sida 10 av 13 16.4 Taxorna och avgifterna för kommunalt vatten och avlopp och investeringar i Dotterbolagens VA-anläggningar skall dessutom fastställas så att Dotterbolagets verksamhet inte ger underskott och så att utrymme för nödvändiga investeringar skapas. 17. RENHÅLLNINGSTAXA, RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER OCH AVFALLSPLAN 17.1 Bestämmelser om renhållningstaxa, renhållningsföreskrifter och avfallsplan skall fastställas av respektive kommunfullmäktige. 17.2 Beslut om ändring av fastställda avgifter i renhållningstaxan, samt investeringar i Dotterbolagens anläggningar skall fastställas av styrelsen för respektive Dotterbolag enligt de bestämmelser som respektive Parts kommunfullmäktige antagit och enligt de principer som anges i 27 kap 4-7 miljöbalken eller sådan författning som kan komma att ersätta densamma 17.3 Taxorna och avgifterna för avfallsverksamheten och investeringar i Dotterbolagens anläggningar skall dessutom fastställas så att Dotterbolagets verksamhet inte ger underskott och så att utrymme för nödvändiga investeringar skapas. 18. ÄGARDIREKTIV 18.1 Bolaget skall i sin verksamhet följda de Ägardirektiv som utfärdats av Parterna och som antagits av respektive Parts kommunfullmäktige, bilaga 18.1. Varje Part äger rätt att enskilt eller samfällt utfärda ägardirektiv som rör aktuell Parts åtagande. 19. AVTALSTID 19.1 Detta avtal träder i kraft sedan det undertecknats av Parterna och godkänts av respektive Parts kommunfullmäktige. 19.2 Avtalet gäller för tiden 1 januari 2010 31 december 2011 med en uppsägningstid på 12 månader. Om inte någon av Parterna skriftligen säger upp avtalet löper detta vidare på oförändrade villkor med ett år i taget med motsvarande uppsägningstid.