Motioner 2010 1. Medlemsavgifter Värmland 2. Bygdegårdarnas hemsidor Sjuhärad 3. Systematiskt ungdomsarbete Dalarna 4. Konst i bygdegårdarna Jönköping 5. Konst åt alla Dalarna 6. Bygdegårdarnas roll i en ny kulturpolitik Dalarna 7. Gemensamma inköp S a Kalmar 8. Juridisk kompetens Skaraborg 1
Motion 1 ang. Medlemsavgift Värmlands distrikt av Bygdegårdarnas Riksförbund Distriktsstämman Motion angående medlemsavgift till riksförbundet Den årliga medlemsavgift som föreningarna betalar till riksförbundet består av en fast avgift på 1 000 kronor samt en rörlig med 3:50 /m2 av bygdegårdens yta. Vi anser den rörliga avgiften, baserad på ytan, missgynnar föreningar med större lokaler, då dessa inte kan nyttja riksförbundets tjänster och erbjudanden i större utsträckning än föreningar med mindre lokaler. Förslag från Karlanda Jordbrukare-ungdoms byggnadsförening. Att den fasta avgiften behålles. Att den rörliga avgiften kvarstår vid 3:50 / m2, men begränsas så till vida den högsta rörliga avgift en förening betalar blir efter medelstorleken av Sveriges bygdegårdar. Karlanda Jordbrukare-ungdoms byggnadsförening 2010-01-22 Roland Magnusson Roland Magnusson Ordförande Fredrik Spjut Fredrik Spjut Sekreterare Värmlands styrelses yttrande Förelåg en motion från Karlanda Jordbrukare-ungdoms byggnadsförening till distriktsstämman ang. den rörliga medlemsavgiften till Bygdegårdarnas riksförbund. Styrelsen instämmer i den rörliga medlemsavgiften och medlemsnyttan inte är proposionell mot byggnadsytan på en förenings lokaler utan beror på helt andra kriterier? Däremot är den fasta premien för försäkringen så konkurenskraftig mot andra bolag en viss utjämning ändå sker där. Enl. statistik från Försäkringskansliet är medelstorleken av de försäkrade bygdegårdarna i landet 360 kvm och därmed skulle den rörliga medlemsavgiften enl. motionen bli 1.260 kronor eller total medlemsavgift bli högst 2.260 kronor. Ett genomförande av motionen skulle innebära en avsevärd minskning av förbundets intäkter och skulle förmodligen medföra den rörliga avgiften på idag 3.50 kr per kvm skulle höjas för alla med motsvarande belopp? Styrelsen beslutar härmed föreslå distriktsstämman bifaller motionen och den vidarebefordras till förbundsstämman för beslut. Stämman biföll styrelsens yttrande 2
Yttrande Motion nr 1 ang. Medlemsavgift När bygdegårdsförsäkringen infördes för 20 år sedan (på förbundsstämman i Sunne 1990) infördes samtidigt en rörlig medlemsavgift. Avgiftens storlek hade diskuterats på tidigare stämmor med svårigheter höja avgiften. Detta blev möjligt i samband med den gemensamma upphandlingen av försäkring då de allra flesta föreningar fick en sänkning av den totala försäkringsavgiften trots ett uttag av en rörlig medlemsavgift. Sänkningen var i flertalet fall relaterat till bygdegårdens storlek. Den rörliga medlemsavgiften ger förbundet en intäkt på cirka 1,5 miljoner kronor per år. Om det systemet skulle införas som motionären föreslår skulle det innebära ett inkomstbortfall på cirka 400 000 450 000 kronor per år. Det skulle också ge ett lägre stöd från Boverket, då ett av kriterierna för fördelning av stödet till riksorganisationen baseras på hur mycket organisationen tar in i medlemsintäkter dvs. del av självfinansiering. Distriktet föreslår i sitt yttrande avgiften kan höjas för alla dvs. för kompensera inkomstbortfallet. Då måste en höjning ske med 1 krona per kvm för alla. Det är dock svårt se detta är mer rättvist då det främst drabbar de små föreningarna. Vi tror och hoppas alla föreningar känner man har nytta av sitt medlemskap. Som bilaga till yttrandet bifogas PM:et medlemsnyttan. Det finns exempel på föreningar som övertagit ett för stort hus utifrån sina behov. Av den anledningen finns i stadgarna en möjlighet för föreningar ansöka om neds avgift. Denna möjlighet måste givetvis nyttjas ytterst restriktivt. Hittills har denna möjlighet endast nyttjas under en kortare period för några föreningar. Ingen förening har nyttjat denna möjlighet. Det ser vi som ett tecken på den avgift förbundet har är rimlig. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta motionen avslås. 3
Motion 2 ang. Bygdegårdarnas hemsidor. Efter ha fått Hallands hemsidesprojekt presenterat vid deras distriktsstämman så syntes potentialen för detta projekt. Att få en anslagstavla för hela bygden måste vara en väldig fördel. Detta bör få många besökare, då alla föreningar och även lokala företag, har möjlighet synas på ett och samma ställe. Att sidan dessutom bygger på BR:s grafiska profil gör den borde vara lätt implementera över hela landet. Förslag till beslut Att motionen skickas till Förbundsstämman Att BR tar fram en plan om hur hemsidesverktyget kan implementeras över hela landet. Att denna modell ersätter nuvarande undersidor för distrikt och bygdegårdar på www.bygdegardarna.se. Svenljunga 2010-04-24 Christer Olausson Ordf. Sjuhärads bygdegårdsdistrikt. Vid distriktsstämma i Björketorp 2010-04-25 beslutades bifalla motionen i sin helhet och skicka den till Förbundsstämman. Yttrande Motion nr 2 ang. Bygdegårdarnas hemsidor IT-frågorna har varit föremål för diskussion under lång tid men med lite extra fokus det senaste året som uppföljning av förbundsstämmans beslut 2009. Ett arbete har genomförts under året i ett IT-nätverk. Detta skedde i form av en e-cirkel där bland annat Hallandsprojektet redovisades och diskuterades. Vid styrelsen i maj antas en IT-policy och till stämman läggs en åtgärdsplan för fortsa IT-satsningar. Arbetet med hemsidor är en del av åtgärdsplanen. Från starten av Hallandsprojektet var tanken göra ett nationellt projekt. Men det landade praktiskt och ekonomiskt i ett projekt i Halland, ett projekt som initierat av Hallandsdistriktet och som drivits föredömligt. En delrapport av projektet gjorde vid ordförandeträffen på stämman 2009 och vi ser nu fram emot få en rapport i anslutning till årets ordförandekonferens. När projektet är så långt framme vi kan ta del av helheten, vidtar en utvärdering och framtagande av en plan för hur arbetet kan gå vidare för erbjuda de erfarenheter man nu har i Halland till hela Bygdegårds-Sverige. Exakt vilka sidor som ska ersättas på BR:s hemsida är i nuläget inte lämpligt ta ställning till. De sidor som presenterar alla bygdegårdar är kopplad direkt till BR:s register och är en bra grundservice för alla föreningar. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta ta tillvara erfarenheterna från hemsidesprojektet i Halland i förbundets arbete med mallar och funktioner för det fortsa utvecklingsarbetet med hemsidor. därmed anse motionen besvarad. 4
Motion 3 ang. Systematiskt ungdomsarbete Utveckling av ungdomsverksamheten i våra bygdegårdsföreningar är en av de viktiga uppgifter vi alltid har arbeta med i bygdegårdsrörelsen. Med 1400 lokala föreningar som var och en kan vara en fantastisk tillgång för våra ungdomar finns stora möjligheter till utveckling; såväl för våra ungdomar som föreningarna själva men även för alla våra bygder där bygdegården har en viktig roll. Under åren har samarbeten och ungdomsprojekt lett arbetet framåt på ett många gånger förtjänstfullt sätt. Värdefulla modeller för kommunikation med unga och för ungdomars egen besiktning av lokalerna har bland annat utarbetats. Det finns dock alltid risk framgångsrika kraftsamlingar och projekt inte fullt ut leder till den långsiktigt goda utveckling som de skulle kunna ge. Aktiva insatser får inte stanna av när kortare projekt tar slut, utan där istället övergå i ett systematiskt långsiktigt arbete. Ett systematiskt arbete där erfarenheter från goda projekt och insatser över landet leder vidare och blir till starka långsiktiga resultat för ungdomsarbetet i våra föreningar. Detta är ett arbete som kräver hållbarhet i längden och som är avgörande om vi ska vara en stark och vital folkrörelse. Vi i Dalarnas bygdegårdsdistrikt föreslår förbundsstämman besluta förbundsstyrelsen ges i uppdrag utveckla lösningar för stärka ett systematiskt långsiktigt ungdomsarbete i hela bygdegårdsrörelsen. Dalarna på valborgsmässoafton 2010 Bygdegårdarnas Riksförbund, Dalarnas distrikt Yttrande Motion nr 3 ang. Systematiskt ungdomsarbete Förbundsstyrelsen delar helt motionärernas syn på vikten av ungdomsverksamhet i bygdegårdarna. Visionerna för BR:s ungdomsarbete finns väl formulerade i vår idégrund. För göra verklighet av våra visioner om ungdomsverksamheten har BR under två och ett halvt år nu drivit centrala projekt. Det har varit möjligt tack vare ett stöd från Boverket. Under första projektåret 2008 drevs utvecklingsarbetet i samverkan med Dalarnas distrikt. Under 2009 drevs projekt i samverkan med Västerbottens och Kalmar distrikt. Under båda dessa år har projektet drivits i nära samarbete med Förbundet Vi Unga och Studieförbundet Vuxenskolan i respektive län, bland annat för säkerställa en kontinuitet i verksamheten. Erfarenheterna från projekten med idéer till forts utveckling av ungdomsverksamheten finns nu samlad i skriften Ung i bygdegården, som kom i februari i år. 2010 har vår ungdomssatsning forts även nu med stöd av Boverket. Vi driver nu ett nationellt projekt för sprida kunskap och erfarenheter om ung verksamhet, men arbetar också lite extra mot distrikten Stockholm, Uppsala och Sörmland. 5
Vi kan konstatera det stöd som kunnat ges i de olika projekten har gjort skillnad. Utvärdering har skett efter varje projekt men en samlad utvärdering av det arbete som gjorts under de tre projektåren krävs för gå vidare. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfning om en systematisk plan för fortsättningen bör tas fram. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta bifalla motionen. Motion 4 ang. Konst i bygdegårdarna Deposition av konstverk i bygdegårdar runt om i landet har under lång tid varit viktigt för höja trivsel och skönhet i gårdarna. Konstverken har varit av skilda slag och har inköpts centralt för sedan efter förfrågan deponerats i bygdegårdarna. Den ekonomiska basen i verksamheten har varit kulturbidrag från staten och där finns tyvärr vissa farhågor detta kommer försvinna inom en snar framtid. Trots detta har styrelsen för Jönköpings distrikt av Bygdegårdarnas Riksförbund valt skriva denna motion. Vi hoppas bidraget inte helt kommer försvinna utan någon del blir kvar och förbundsstyrelsen arbetar för så ska bli fallet. Under förutsättning det finns ekonomi för det föreslår vi man istället för köpa in konstverk centralt och som sedan placeras i bygdegårdarna man istället låter distrikten få en summa köpa konst för lokalt. Dels kan man uppmuntra lokala konstnärer, dels kan konst som upplevs relevant i det egna distriktet få en plats i en offentlig miljö och därmed upplevas som viktig för innevånarna och besökarna i bygdegårdarna. Med ledning av ovanstående föreslås distriktsstämman besluta uppmana förbundsstyrelsen arbeta för inköp av konst för utplacering i bygdegårdarna sker lokalt Bälaryd 2010-04-18 Distriktsstyrelsen för Jönköpings distrikt av Bygdegårdarnas Riksförbund Distriktsstämman beslöt bifalla motionen Yttrande Motion nr 4 ang. Konst i bygdegårdarna Motionärerna föreslår BR:s konstinköp ska ske lokalt. Så sker idag och så har skett ända sedan det årliga statliga konstanslaget infördes. Då, 1977, skapades Konst åt alla. Det är en inköpsverksamhet gemensamt för BR, Folkets Hus och Parker och Våra Gårdar med målet är göra konsten tillgänglig för så många som möjligt. Vi genomför den med en 6
inköpsverksamhet som genomförs över hela landet och där yrkesverksamma konstnärer ställer ut och får möjlighet sälja sina verk. Ingen jurybedömning sker utan all inlämnad konst (tre per konstnär) ställs ut och inköpen visas offentligt, vilket är en viktig princip. Inköp av offentliga medel ska också redovisas offentligt. Vi har formulerat våra mål så här: Genom ett långvarit samarbete mellan de lokalhållande organisationerna och genom samverkan med olika aktörer inom konstområdet som KRO, KC, länskonstnärer, kommunal kulturförvaltning och studieförbund har vi följande målsättning med vår konstverksamhet: Att bedriva konstverksamhet med hög kvalitet i hela landet Att alla i Sverige oberoende av bostadsort ska ha tillgång till kvalitetskonst Att nå nya grupper och etnisk mångfald Att yrkesverksamma konstnärer i hela landet ska beredas möjligheter visa, marknadsföra och sälja sin konst Att publiken i hela landet får tillgång till konstbildning (levande kulturliv i förorter och utanför storstadsområdena) Att bedriva konstpedagogiskt arbete för barn- och ungdom Att göra konsten tillgänglig för dem som har funktionsnedsättningar (de allmänna samlingslokalerna arbetar ständigt med tillänglighetsfrågan) Att utveckla arbetet med konst i det offentliga rummet När vi berättar om Konst åt alla brukar tala om en hat trick : 1. Den konst som köps ger en inkomst till yrkesverksamma konstnärer. Genom våra inköp sprids konsten över landet, en del av verksamheten som är mycket uppskat av konstnärerna. 2 De inköpsutställningar som arrangeras blir en lokal kulturaktivitet i någon av våra egna lokaler. När utställningarna genomförs arrangeras olika aktiviteter, skolor bjuds in etc. 3. Den inköpta konsten, som ägs av riksförbundet, deponeras i bygdegårdarna. En del av konsten har ibland levt två liv genom den nyttjats i vandringsutställningar. Tyvärr blev anslaget för 2010 mer än halverat. En intensiv informations- och debkampanj pågår för återfå anslaget som varit av stort värde både för konstnärerna, för utsmyckning av våra lokaler och för den konstbildningsverksamhet som förbundet bedriver. Motionärerna föreslår medel bör finnas för inköp av konst regionalt/lokalt. Att splittra det centrala stödet vore djupt olyckligt. Vi skulle då inte kunna uppfylla de mål som verksamheten har. I stället bör varje distrikt/region som vill driva en sådan verksamhet söka stöd för den verksamheten regionalt. Önskar en förening ett verk av en lokal konstnär är det både säkrare och roligare själva äga verket. Vi har exempel på insamlingar gjorts för inköp av en i bygden verksam konstnär. Vi har distrikt som genomför konstlotterier med inköp av konstnärer från länet (Halland och Gotland) Detta är exempel på aktiviteter som vi vill sprida och uppmuntra. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta avslå motionen. 7
Motion 5 ang. Konst åt alla De tre samlingslokalägande organisationerna Folkets Hus och Parker, Riksföreningen Våra Gårdar och Bygdegårdarnas Riksförbund har sedan 1977 arrangerat inköpsutställningar under namnet Konst åt alla. Detta har varit möjligt genom ett statligt anslag som fördelats mellan organisationerna. Innan detta anslag infördes gjorde de tre organisationerna endast sporadiska konstköp och ofta köptes alldaglig inte speciellt kontroversiell konst. Slump, kontakter, personligt tyckande fick avgöra inriktning och inköp. Genom ett rejält anslag infördes till centralorganisationerna möjliggjordes en regelmässighet, och kompetens byggdes upp på nationell nivå. Bygdegårdsrörelsen har sedan dess köpt in verk till vad som nu är en ansenlig konstsk. Inte med stora värden i pengar, men i konst som berikar, retar och lyfter våra samlingslokaler och framförallt människorna som besöker dem. Långt över 4 000 verk finns registrerade hos BR, och dessa är deponerade i bygdegårdar som annars sällan skulle tagit pengar från sin egen kassa för konstinköp. Inte heller kan vi förutsätta bygdegårdsföreningar och distrikt har kompetens för konstinköp. I den nya modellen för statens bidrag till kultur förs medel ut till regioner och län. Analogt med detta har anslaget till det centralt organiserade Konst åt alla nu mer än halverats. I detta finns en tankevurpa. Just Konst åt alla är en utpräglat lokal aktivitet. Utställningarna anordnas i samlingslokaler i våra län. Endast yrkesverksamma konstnärer i just de bygderna bjuds in. Lokalt verksamma konstnärer erbjuds möjligheter sälja sina verk och sprida dem över hela landet. Förutom pengarna går direkt till konstnärerna, utan mellanhänder, så är varje utställning en möjlighet för bygdens folk se bra konst och för konstnärerna visa sina alster för en bredare publik. I statsbudgeten 2010 mer än halverades anslaget till Konst åt alla och faran är det helt tas bort nästa år. Möjlighet möta konst av hög kvalitet måste finnas för alla och vara en naturlig del även av en förnyad kulturpolitik. Konstnärer ska kunna nå människor i alla åldrar och bygder. Konst åt alla har varit en garant för detta. Med miljontals besökare och närmare 3000 hus har samlingslokalerna blivit en självklar arena för samtidskonst. Funktionshindrade kan få tillgång till konst genom samlingslokalerna ständigt aktivt arbetar med tillgänglighet. Vi i Dalarnas bygdegårdsdistrikt föreslår förbundsstämman besluta förbundsstyrelsen ges i uppdrag med kraft verka för - Verksamheten Konst åt alla erhåller anslag på nationell nivå, - Bidragsnivån minst ska motsvara 2009 års anslag, - BRs samarbete med Folkets hus och Parker och Riksföreningen Våra gårdar stärks och utvecklas. Dalarna på valborgsmässoafton 2010 Bygdegårdarnas Riksförbund, Dalarnas distrikt 8
Yttrande Motion nr 5 ang. Konst åt alla Målen för Konst åt alla-verksamheten och hur denna bedrivs finns även beskriven i yttrande till motion nr 4 ang. konsten. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfning Konst åt alla har en stor och viktig betydelse. Det kom som en stor överraskning anslaget för 2010 mer än halverades. Det rimmade inte med de signaler vi fått från Statens Kulturråd med flera, som uppskat den verksamhet som samlingslokalorganisationerna driver. När beskedet kom om det minskade anslaget har en intensiv kampanj startat i samverkan med Folkets Hus och Parker och Våra Gårdar för återfå stödet till Konst åt alla. Vi befarar ett av skälen till anslagsminskningen beror på bristande kontakter mellan kulturrådet och kulturdepartementet. (Sistnämnda har skrivit fram budgeten.) Vi kan konstatera i våra kontakter med departementet det finns kunskapsluckor. I den kampanj som nu drivs ingår bland annat följande: En power point-presentation av Konst åt alla har tagits fram En namninsamling sker på www.namninsamling.se Uppvaktningar av olika slag planeras. Vi har tyvärr fått nej från kulturministern men andra uppvaktningar planeras En ny hemsida www.konståtalla.se har skapats för informera om vad som sker. En grupp inom facebook har skapats Debartiklar och insändare centralt har gjorts och regionala uppmuntras Reportage i tidningen Bygdegården nr 2/2010 Ett antal personliga kontakter har tagits med såväl handläggare som beslutfare. Förbundsstyrelsen kan konstatera arbetet drivs i enlighet med motionärernas förslag. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad. 9
Motion 6 ang. Bygdegårdarnas roll i ny kulturpolitik Bygdegården spelar en viktig roll för ett levande lokalt kulturliv. I bygdegården möts amatörer i eget skapande. Bygdegården är en estrad för professionella kulturarbetare. Bygdegårdsrörelsen är en ledande och respekterad aktör för kultur i hela landet och en viktig samarbetspart för nationellt verksamma organisationer och institutioner på kulturområdet. Allt detta är fastslaget i Bygdegårdarnas Riksförbunds idéprogram. Nu har riksdagen beslutat om en ny kulturpolitik. För oss som menar all förändring ska betyda utveckling, finns nu nya möjligheter påverka och ta tillvara nya kulturpolitiska förutsättningar. Som grund för riksdagens beslut skriver regeringen bland annat: I stora delar av Sverige, i synnerhet utanför de större städerna, spelar folkbildningen, föreningslivet och annan ideellt buren verksamhet det som ofta benämns den civila sektorn en stor roll för kulturlivet. Det kan röra sig om lokala riksteaterföreningar, kyrkokörer, hembygdsföreningar eller annan föreningsdriven programverksamhet. Arrangörsledet baserar sig ofta i grunden på frivilligt arbete, om än med offentlig delfinansiering. De samlingslokaler runt om i landet som i hög utsträckning ägs och förvaltas av den ideella sektorn har en stor betydelse som arenor för kulturupplevelser och kulturmöten. Vi är övertygade om kulturen är en viktig drivkraft för regional tillväxt och utveckling. På samma gång är ett vitalt kulturliv beroende av övriga delar av samhället utvecklas positivt. Genom den regionala nivån ges ett ökat inflytande över det statliga stödet flyttas också kulturpolitiken närmare medborgarna och behovet av ett regionalt engagemang och ansvarstagande för kulturfrågorna blir större. Därför föreslår regeringen en ny modell införs för samspelet mellan staten och den regionala nivån när det gäller kulturfrågor. Staten ska även framöver främja det finns ett starkt kulturliv i hela landet och verka för regional rättvisa och kvalitet. Riksdagen har beslutat om en ny modell för statens bidrag till kultur i landskap och regioner. Detaljstyrda statsbidrag till utvalda kulturinstitutioner som länsmuseer, länsmusik och länsteatrar ska stegvis ersättas med staten i en nysamverkansmodell överlämnar pengar till regional nivå. Modellen förutsätter en överenskommelse mellan region/landsting och stat. Samverkansmodellen bygger på ett helt nytt synsätt. Behov, förutsättningar och visioner i regionen ska vägleda dialogen med staten. För kunna presentera sin kulturplan behöver beslutsfarna i landsting och regioner dialog med och förankring hos både yrkesverksamma kulturutövare och oss i det ideellt burna kulturlivet. Varje bygdegårdsdistrikt får en central roll som talesperson för och kontaktyta till bygdegårdsföreningarna, som erbjuder kulturen både scener salonger och energiska arrangörer. Vi i bygdegårdsrörelsen behöver förbereda oss väl. Vilka resurser och visioner har vi för kulturen i vårt landskap vår region? Vilka synpunkter har vi på helheten i kulturpolitiken? Den nya kulturpolitiken låter sig inte nöja med beslut regionala kulturinstitutioner ska producera utställningar och föreställningar. Frågan är också hur de ska nå fram till sin publik även till nya grupper i alla delar av regionen. Aktörer som väcker nyfikenhet och 10
intresse, arrangörer som är aktiva värdar och lokalägare som upplåter överraskande arenor blir nu lika viktiga medspelare som kulturinstitutionerna. Med synen kulturpolitik går på två ben kultur förutsätter både kulturutbud buret av konstnärer och kulturinstitutioner och människors eget skapande i studieförbund, körer och andra amatörgrupper blir det också viktigt efterlysa nya initiativ. Vilka åtgärder behövs för främja amatörkulturen? Hur kan vi skapa nya spännande möten mellan professionella och amatörer och mellan olika genrer? Överenskommelsen mellan region och stat ska gälla inriktning på kultursatsningarna och statbidragets nivå. Kulturmedlen fördelas sedan genom beslut i regionen. Finns det risk experimentell och nyskapande kultur inte får utrymme? Hur ska unga bli delaktiga i både kulturplanering och kulturliv? Bygdegårdar fungerar som möjliggörare. Som arrangörer av kultur arbetar många bygdegårdsföreningar enträget för kulturupplevelser ska finnas för människor i våra bygder. För kunna arbeta kunnigt med kultur krävs kompetens en kompetens som tills nu främst har samlats på central nivå. BR är ju som övriga Folkrörelse-Sverige uppbyggt av lokala föreningar som slutit sig samman i distrikt och i förbund på nationell nivå. Med en ny samverkansmodell i kulturpolitiken är det inte längre tillräckligt kunskap, kontaktytor och spetskompetens finns på nationell nivå. Varje bygdegårdsdistrikt behöver delta i regional kulturdialog och kulturplanering. Bygdegårdsrörelsen behöver vara alert. Vi måste skaffa kunskaper om de nya strukturerna. Vi behöver skaffa oss goda arbetsmetoder. Stort ansvar för leda denna process ligger hos förbundsstyrelsen och det nationella programrådet. Den nya samverkansmodellen introduceras nu. År 2015 ska den vara fullt genomförd i alla regioner i hela Sverige. Vi i Dalarnas bygdegårdsdistrikt föreslår förbundsstämman besluta förbundsstyrelsen ges i uppdrag - sprida kunskap om den nya kulturpolitiken, - skapa nätverk mellan kulturansvariga i distriktsledningar landet runt, - stödja och inspirera bygdegårdsdistriktens medverkan i den nya samverkansmodellen för kulturpolitik. Dalarna på valborgsmässoafton 2010 Bygdegårdarnas Riksförbund, Dalarnas distrikt 11
Yttrande Motion nr 6 ang. Bygdegårdarnas roll i ny kulturpolitik Kartan för den nationella kulturpolitiken håller på ritas om. Hela processen beskrivs väl i motionen. BR har varit aktiv under hela resan. Inledningsvis genom uppvaktningar och deltagande i olika hearings inför framtagandet av kulturproppen. Vi har yttrat oss över såväl remiss för en ny kulturpolitik som förslaget om hur den ska sjösättas (utredningen Spela samman ). Med den nya kulturpolitiken kommer stora förändringar som vi måste förhålla oss till. Det blir många tuffa utmaningar för den ideella sektorn det har vi insett. Vi har också insett vi inte kan spela ensamma på den arenan utan det är viktigt den ideella sektorn samverkar. Bygdegårdarnas Riksförbund var därför med redan i starten av Ideell Kulturallians en sammanslutning av ett 50-tal aktörer inom den ideella kultursektorn. Syftet med Ideell Kulturallians är arbeta för allas rätt till deltagande i kulturlivet medborgarnas inflytande i kulturpolitiken utveckla de ideella organisationernas roll bli en samtalspartner för lokala, regionala och nationella beslutsfare. Arbetet har fram till februari i år drivits helt utan särskilda medel. Från februari har Riksteatern ställt en tjänst till förfogande under ett år för stödja den ideella kultursektorn formera sig regionalt. Detta arbete har startat och i april hölls det tre regionala träffar i Västra Götaland, Halland och Skåne. På varje plats utsågs en mindre grupp med uppgift arbeta vidare. BR var representerade på alla tre träffarna. Senare i vår hålls träffar i Norrbotten och Gotland. Läs mer om dessa träffar i tidningen Bygdegården nr 2/2010 och på hemsidan. Motionären pekar på ett stort problem. Vi är inte tillräckligt väl rustade i BR på regional nivå för möta regionaliseringen av kulturen. De mål vi tog redan i BR:s program 1978: vi skulle ha aktiva programråd i varje distrikt har vi aldrig riktigt lyckats med. I de flesta distrikt finns dock en aktiv programansvarig, och många distriktsstyrelser har varit aktiva på kulturområdet och stöttat den programansvariga i många bra kulturprojekt. Ändå räcker vi inte till. När vi nu ska gå vidare bör vi därför också se över vår egen organisation. Hur kan vi rusta oss bättre för möta de nya utmaningarna? Hur mycket klarar vi av på ideell basis? Hur möter den professionella kulturen amatörkulturen? Detta är också frågeställningar som vi nu måste arbeta vidare med och hitta lösningar på. Förbundsstyrelse föreslår stämman besluta bifalla motionen 12
Motion 7 ang. Gemensamma inköp Vi i Långasjö bgf har i flera olika fall märkt nödvändiga inköp blir allt dyrare. Som exempel kan nämnas: elavtal bränslen medverkan i telefonkataloger och deras nätupplagor husgeråd bord och stolar Medverkan i Lokaldelen kostar exempelvis 1500 kr per år för vår förening! Likadant är det hos andra katalogföretag. Detta borde kunna upphandlas gemensamt till ett bättre pris för föreningarna. Ett bra exempel där det fungerar är vår gemensamma försäkring. Styrelsen i Långasjö bygdegårdsförening vill: möjligheterna undersöks för gemensam upphandling av bl.a. el, bränslen och medverkan i telefonkataloger, för de bygdegårdsföreningar som så önskar. detta sker på distriks- eller förbundsnivå motionen vidarebefordras till förbundsstämman. Långasjö 2010-02-28 Styrelsen i Långasjö bygdegårdsförening gm. Berit Elofsson sekreterare Distriktsstyrelsens yttrande Distriktsstyrelsen är väl medveten om prisutvecklingen på de varor och tjänster vi har behov av i våra Bygdgårdsföreningar har en betydligt snabbare utvecklingstakt än våra intäkter, och därför är motionen synnerligen befogad. Vad det gäller telefonkataloger har en förfrågan från styrelsen till de mest kända företagen resulterat i samma svar från samtliga, nämligen det inte har varit möjligt på lokal nivå erbjuda några lägre priser eller samannonsera under en rubrik. Styrelsen har en ambition utveckla vår hemsida på ett raktivt sätt och där ge möjlighet länka till de föreningar som har en egen hemsida, samt för övriga föreningar ha en sida med kontaktuppgifter för på så sätt ge möjliga hyresgäster tillgång till vad vi har erbjuda. Ambitionen från styrelsen är också hemsidan ska vara utformad på så sätt den ger många träffar vid olika sökningar. Tanken är också hemsidan ska innehålla någon form av formulär där de olika föreningarna kan lägga in uppgifter om vilka produkter de är intresserade av införskaffa, och med denna sammanställning som grund kan distriktsstyrelsen gå ut med en upphandling för på så sätt försöka erbjuda ett bättre pris än vad varje förening kan åstadkomma. 13
När det gäller elavtal finns ett bolag som heter Kraft & Kultur som håller bra priser och där vinsten i bolaget kommer kulturen till godo. Organisationen Hela Sverige ska leva har idag ett avtal med Kraft & Kultur och vi vill uppmana föreningarna titta på vad bolaget har erbjuda. Man bör också komma ihåg det i många fall inte alltid är det mest ekonomiska för enskilda föreningar med landsomfande avtal, eftersom det ständigt kommer nya erbjudanden från andra företag och man i många fall genom det upplägget med lokala upphandlingar som nämns tidigare i motionssvaret kan kombinera bra priser med lokal företagsamhet. Styrelsen föreslår motionen med detta anses besvarad motionen vidarebefordras till förbundsstämman Yttrande Motion nr 7 ang. Gemensamma inköp Motionären tar upp mycket angelägna frågor. BR har inte haft något centralt avtal på el pga. elmarknaden är så decentraliserad. Vi har dock haft möjlighet nytta LRF:s avtal. Eftersom föreningar kunnat använda det som hävstång i upphandling lyckas man oftast få ett lägre avtal lokalt. Några distrikt har tecknat avtal men även här har man haft svårigheter den senaste tiden få till bra avtal. BR har i mars 2010 tecknat ett avtal med Kraft och Kultur. Inte på grund av marknadens billigaste el men väl ett bra pris. Kraft och Kultur har dock andra fördelar. De levererar endast grön el och de sponsrar en del kulturverksamhet bl.a. Riksteatern. Vi har också i vårt avtal en informationsersättning till distrikt respektive förbund på 0,15 öre per kwh. Avtalet vänder sig inte bara till bygdegårdsföreningar utan också till alla medlemmar och personer som vill stödja bygdegårdarna. Läs mer på www.kraftochkultur.se/bygdegardsel Vad gäller annonser i telefonkataloger så är det en fråga lokalt och regionalt. Vi vill dock peka på många idag använder den digitala tekniken för söka kontakt och telefonnummer. BR har kontaktuppgifter till alla medlemsföreningar på hemsidan (som är aktuella under förutsättning årsrapportering skett). Men det är också viktigt alla föreningar arbetar för skaffa sig en egen hemsida med fylligare information som kan länkas till BR, kommun etc. Vad gäller möbler och exempelvis varor som ljus, ljud, och konferensutrustning har BR inga formella avtal. Vi har dock ett antal leverantörer som vi samverkar med och som vi vet har bra varor till rimliga priser. Adressuppgifter på olika leverantörer finns i vår materialbank under medlemsinformation på hemsida. Vi har också annonser då och då från dem i vår tidning. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta anse motionen besvarad. 14
Motion 8 ang. Juridisk kompetens Till årets distriktsstämma med Skaraborgs distrikt av Bygdegårdarnas Riksförbund inkom skrivelse från Essunga bygdegårdsförening med framställan om en motion till förbundsstämman och stämman gav styrelsen i uppdrag skriva en motion i ämnet. Distriktsstyrelsen anser det viktigt kunna ge våra medlemmar stöd och råd i dessa frågor som i många fall är avgörande för föreningens framtid och fortsa existens. De juridiska frågorna är ofta komplicerade och kräver fackkunskap samtidigt som det är av vikt den som ger råd och stöd är införstådd med vad en bygdegårdsförening är och de förutsättningar under vilka de verkar. Vi inser det kan vara svårt för förbundet hålla denna specialkompetens men anser det inte tillfred-ställande en medlem får svaret man inte kan få hjälp. En lösning bör kunna vara teckna samarbetsavtal med någon firma eller organisation som besitter kunskap i juridiska frågor för vid behov kunna hänvisa till denna. Genom styra dessa frågor till en samarbetspartner samlar man likaså kompetens från hela landet till denna part och stärker därigenom kompetensen ytterligare. En möjlighet bör även kunna vara samarbeta med de övriga samlingslokalorganisationerna. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi Förbundsstyrelsen säkrar tillgången till juridisk kompetens i både fastighetsjuridiska frågor likväl som i juridiska frågor inom organisationsfären. Grästorp den 26 april 2010 Styrelsen för Skaraborgs distrikt av Bygdegårdarnas Riksförbund Sören Pettersson Ordförande 15
Yttrande Motion nr 8 ang. Juridisk kompetens inom Bygdegårdarnas Riksförbund Motionären tar upp en angelägen fråga. Några gånger per år kommer det frågor till förbundet som vi inte har kompetens och resurser lösa. Antalet är dock få och i dessa fall har vi rekommenderat man vänder sig till LRF Konsult på den egna orten. I något fall har vi också hänvisat till kommunens jurister. Vi har inte följt upp dessa ärenden men vår bild är man där fått den hjälp som behövts. BR har inte möjlighet bekosta dessa tjänster för svårare fall. Vi ska se över möjligheten teckna ett avtal med t.ex. LRF Konsult för tillhandahålla juridisk hjälp och utveckla ett samarbete eller hitta den specifika kompetens som en bygdegårdsförening söker. Rättskyddet i Bygdegårdsförsäkringen är en trygghet för föreningen. Vi diskuterar också inom SamSam om vi kan samordna servicen på något sätt. Denna fråga har diskuterats tidigare. Eftersom efterfrågan inte varit så stor och de lokala kontakterna löst frågorna, har inga ytterligare åtgärder vidtagits. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta uppdra till förbundsstyrelsen se över möjligheterna för juridiskt hjälp. 16
MEDLEMSNYTTAN 2010 MED BYGDEGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND (BR) Ur BR:s stadgar: Bygdegårdarnas Riksförbund, som är partipolitiskt och religiöst obundet, har till ändamål vara riksorganisation för landets bygdegårdsföreningar och andra föreningar som driver en allmän samlingslokal, verka för främjandet av föreningsdrivna allmänna samlingslokaler för erbjuda mötesplatser och för värna mötesfriheten, genom aktiva insatser för en decentraliserad kulturverksamhet medverka till kulturell jämlikhet, samt i övrigt verka i enlighet med förbundets stadgar och program. ORGANISATION Rådgivning kring föreningsfrågor och möjligheter erhålla normalstadgar för bygdegårdsföreningen, mötesaffischer, hyreskontrakt, medlemskort, fakturor m.m. Ekonomisk rådgivning och aktuell information om sker, deklarationer, arbetsgivaravgifter, hyror m.m. BYGGNAD Råd och information om lämplig utformning av samlingslokaler. Tips och information om finansiering av drift och ombyggnad av bygdegård. Stöd vid upprättande av ansökningshandlingar om statligt stöd för ny-, om- och tillbyggnader samt handikappanpassning. Råd angående drift och underhåll. Hjälp vid kontakter med stat och kommun i byggnadsärenden samt driftsfrågor. Information och stöd kring tillgänglighetsanpassning. Råd för det lokala miljöarbetet, miljöcertifiering av bygdegården enligt BR:s certifiering med miljödiplom 1, 2 och 3. Bygdegårdsförsäkringen bestående av grundförsäkring (ansvar, förmögenhetsbrott, rättskydd och olycksfall), byggnadsförsäkring och verksamhetsförsäkring. Hjälp till ett aktivt skadeförebyggande och säkerhetshöjande arbete genom investeringsbidrag, premieraber, råd och stöd. Bygdegårdsförsäkringen tfn 0200-22 99 99. 17
VERKSAMHET Möjlighet ta del av ett bra utbud av kulturaktiviteter som förbund och distrikt arrangerar i nära samarbete med bl.a. Studieförbundet Vuxenskolan. Erbjudanden om kulturutbud (teater, musik, konst, film) lämpliga för bygdegårdar. BR samarbetar bl.a. med Riksteatern, Amatörteaterns Riksförbund (ATR), Riksutställningar och Folkrörelsernas Konstfrämjande. Möjlighet få god konst deponerad i bygdegården. Föreningen får behålla konsten så länge den är medlem i BR. Tillgång till vandringsutställningar. Rådgivning, service och utbildning till bygdegårdsbiografer samt central bokningsservice av videofilm. Rådgivning kring utveckling av digitala hus. INFORMATION Föreningsaktuellt via brev med information i frågor som rör bygdegårdsföreningar minst 3 gånger/år. Därutöver aktuell information via BR:s intranät, intern informationsoch diskussionssida via internätet. Tidningen Bygdegården, som utkommer med 4 nummer/år, en prenumeration ingår i medlemsavgiften. Dessutom erhåller föreningens kassör och programrådsansvarige tidningen. (Beslutas av BR:s förbundsstyrelse för ett år i taget.) Möjlighet till marknadsföring av den egna bygdegården via gemensamma distriktsfoldrar, BR:s hemsida m.m. Utan kostnad stå med på förbundets hemsida www.bygdegardarna.se med uppgift om föreningens namn, kommun, antal personer i stora och lilla salen, telefon till uthyrare samt länk till lokala hemsidor. Denna information är direkt kopplad till vårt register. Möjlighet nyttja BR:s aktivitetskalender Det händer på BR:s hemsida för informera om lokala aktiviteter. Kan kopplas till den egna hemsidan. UTBILDNING Inbjudan till kommungrupps- och distriktsträffar för information oerfarenhetsutbyte. Utbildning av föreningsfunktionärer och medlemmar i bygdegårdsföreningar i frågor som rör bygdegårdens arbete, bygdegårdens drift och förvaltning, föreningens ekonomi och verksamhet som konst, film, program och kulturfrågor. Inbjudan vår och höst till delta i e-studiecirklar. Bygdegårdarnas Riksförbund Förbundet leds av en styrelse på 13 personer. Ordförande är Anders Åkesson, Kalmar. Centrala kansliet finns i Bygdegården Anna Whitlock, Stockholm med 10 medarbetare. Distrikten Förbundet är indelat i 24 distrikt som i stort följer länsgränserna. Distriktets leds av en styrelse och har inom styrelsen utsedda ansvarsområden. Distrikten kan ge råd och service till föreningarna och håller såväl informationsdagar som kurser. Bygdegårdarnas Riksförbund Box 26017, 100 41 Stockholm. Tfn 08-440 51 90 Fax 08-611 55 18