Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning Underlagsmaterial till Boverkets regeringsuppdrag beträffande energieffektivisering i byggnader 050907
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Förutsättningar för den samhällsekonomiska bedömningen... 4 2. Samhällsekonomiska kostnader vid olika uppvärmningsformer... 6 2.1 Direktverkande el... 6 2.2 Vattenburen elvärme... 7 2.3 Olja... 8 2.4 Olja/el... 9 3. Känslighetsanalys... 11 3.1 Direktverkande el... 11 3.2 Vattenburen el... 12 3.3 Olja... 12 3.4 Olja/el... 13 4. Statsfinansiell analys... 14 5. Slutsatser... 16 Olja och olja/el... 16 Direktverkande och vattenburen elvärme... 16 Källförteckning... 17 Bilaga... 18 2
Sammanfattning Denna rapport är ett utdrag ur en kommande rapport från Boverket gällande delmål 7 inom miljömålet God bebyggd miljö. Den kommande rapporten utreder vilka uppvärmningssystem som tekniskt, privatekonomiskt, samhällsekonomiskt och miljömässigt är de minst kostsamma för befintliga permanentbebodda småhus i Sverige. Syftet är också att utifrån dessa resultat diskutera olika typer av styrmedel som kan leda till att småhusägare investerar i lämpliga uppvärmningssystem. Rapporten är författad av Jonas Molinder och Martin Storm. Detta utdrag visar de samhällsekonomiska kostnader som uppkommer vid alternativa uppvärmningsformer i dessa befintliga permanentbebodda småhus. Avsikten är att, under en fyrtioårsperiod, visa de samhällsekonomiska effekterna av ett behållande av direktverkande elvärme, vattenburen elvärme, oljepannor och olje-/elpannor, samt konverteringar från ovanstående till pelletspannor, fjärrvärme och bergvärmepumpar. Beräkningarna är gjorda utifrån ett s.k. typhus, vars årliga energibehov uppgår till 24 600 kwh. Härav är 4 600 kwh avsedda för hushållsel, och återstoden 20 000 kwh åtgår till uppvärmning av hus och vatten. Beräkningarna bygger vidare på att dagens energipriser och skatter kommer att råda under hela perioden. En känslighetsanalys med förändrade el- och oljepriser innefattas också, likaså beräkningar på hur statens intäkter påverkas av olika konverteringsalternativ. Beräkningarna visar att en minskning av oljeuppvärmda småhus vore fördelaktigt både ur samhällsekonomisk och miljömässig synvinkel. Staten skulle dock förlora skatteintäkter på uppemot 20 miljarder kronor om samtliga småhus som i dag värms upp med olja skulle byta uppvärmningssystem inom 20 år. Med restriktionerna att Sverige på marginalen importerar sin el, och att andra sektorer i samhället inte minskar sin elanvändning, kommer en fortsatt uppvärmning med hjälp av direktverkande och vattenburen elvärme att bli mycket dyrt för samhället. Installationer av värmepumpar eller en övergång till andra energislag såsom pellets eller fjärrvärme skulle kunna minska miljöbelastningen och sänka de samhällsekonomiska kostnaderna. Dock torde en sådan utveckling minska statens skatteintäkter med upp till 35 miljarder kronor. Utan dessa restriktioner, och med antagandet att den marginella elen produceras lika miljövänligt som den genomsnittliga elproduktionen, vore det en samhällsekonomisk förlust på 10 till 30 miljarder kronor om småhusägarna byter uppvärmning från direktverkande och vattenburen elvärme. Det avgörande för hur kostsam elanvändningen är för samhället beror sålunda helt och hållet på hur elen produceras. 3
1. Förutsättningar för den samhällsekonomiska bedömningen Denna rapport visar de samhällsekonomiska kostnader som uppkommer vid alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus. Avsikten är att visa de samhällsekonomiska effekterna av ett behållande av direktverkande el, vattenburen elvärme, oljepannor och olje-/elpannor, samt konverteringar från ovanstående till pelletspannor, fjärrvärme och bergvärmepumpar. Det finns fler alternativ som kan vara konkurrenskraftiga, främst olika kombinationer där flera energibärare används (olja-pellets-el, pellets-el m.fl.). Fördelen med att använda flera bränslen är att man kan utnyttja det som är billigast för årstiden. Exempelvis kan man använda billigare el på sommaren, och när elpriset stiger på vintern kan man övergå till pellets. Vi har dock koncentrerat oss på enstaka värmekällor, allt för att undvika osäkerhet i antaganden om användning av olika enskilda energislag. Därför har vi också avgränsat oss till att enbart se på primära värmekällor. Sekundära installationer såsom luftvärmepumpar har därmed uteslutits. 1 De samhällsekonomiska effekterna är beräknade med utgångspunkt från de fyra befintliga uppvärmningssystemen direktverkande elvärme, vattenburen elvärme, olja och olja/el. För vart och ett av dessa har beräkningar gjorts utifrån fyra alternativ: bibehållande av nuvarande värmesystem samt konvertering till antingen pellets, fjärrvärme eller bergvärme. Alla alternativen är beräknade över en fyrtioårsperiod från år 2005 till och med år 2044. Valet av tidsperiod motiveras av att livslängden på värmeinstallationerna antas vara 20 år. Därefter beräknas återinvesteringar göras på respektive värmeinstallation, vilket förlänger livslängden med ytterligare 20 år. I och med att livslängden förutsätts vara 20 år, görs ett antagande att 1/20 av småhusen byter eller återinvesterar i nytt värmesystem varje år. Efter tjugo år har sålunda samtliga småhus antingen det ursprungliga uppvärmningssystemet eller ett nytt. Inga nya konverteringar görs efter tjugo år. Det finns naturligtvis brister med dessa förenklade antaganden. En är naturligtvis att det är osannolikt att alla småhus kommer att konvertera inom en tjugoårsperiod. En annan är att samtliga småhus inte kommer att konvertera till ett och samma energislag. Vidare är det varken praktiskt eller ekonomiskt möjligt att bygga ut fjärrvärmenätet i den omfattning som skulle krävas för att alla småhus skulle innefattas i det. Hushållens kunskap, värderingar, tid och intresse för energifrågor kan också hämma den takt konverteringar sker. Dessutom kan vissa hushålls bristande finansieringsmöjligheter vara ett hinder. Slutligen kan det finnas flaskhalsar i form av brist på bränsle, pelletspannor och värmepumpar samt arbetskraft för att installera dessa om samtliga småhus skulle konvertera till dessa värmekällor. Syftet med beräkningarna är dock inte att de ska vara så verklighetstrogna som möjligt, utan att de ska ge en uppskattning av hur stora samhällets kostnader kan bli om en fullständig konvertering skulle ske. Detta kan vara speciellt intressant exempelvis vid ett eventuellt förbud att använda direktverkande el som uppvärmningsform. De effekter som den samhällsekonomiska bedömningen innefattar är energianvändning, investeringskostnader, drift- och underhållskostnader samt miljöeffekter. Beräkningarna är gjorda utifrån ett s.k. typhus, vars årliga energibehov uppgår till 24 600 kwh. Härav är 4 600 kwh avsedda för hushållsel, och återstoden 20 000 kwh åtgår till uppvärmning av hus och vatten. I och med att samtliga hushåll använder hushållsel är bedömningen avgränsad till att gälla uppvärmning av bostad och vatten. 2 Förutsättningarna för beräkningar beträffande energianvändning, energipriser exklusive skatter, investeringskostnader, drift- och underhållskostnader, verkningsgrader för respektive värmekälla, utsläppsnivåer samt värde på utsläpp redovisas i bilaga. 3 Miljöeffekterna kommer att 1 Enda undantaget från att enbart se på renodlade uppvärmningssystem är olja/el, vilket är ett referensalternativ i analysen. 2 Att använda ett typhus som grund för beräkningarna innebär naturligtvis att de generella slutsatserna bör nyanseras något. Stora avvikelser kan förekomma beroende på geografiskt läge i landet, hur nära ett fjärrvärmeområde som huset ligger, yta på bostaden m.m. 3 Typhusets energianvändning, investerings-, drifts- och underhållskostnader, verkningsgrader på värmekällor samt utsläppsnivåer är hämtade från Konsumentverkets webbaserade tjänst Energikalkylen, www.konsumentverket.se. 4
redovisas dels utifrån s.k. marginalel, dels utifrån s.k. Sverigemix 4. De miljöeffekter som inkluderas är utsläpp av VOC-emissioner, svaveldioxid, kväveoxid och koldioxid. Dessa miljöeffekter kan anses vara regionala eller globala. De lokala miljöeffekterna i form av utsläpp av stoft har exkluderats i de ekonomiska beräkningarna, främst på grund av svårigheten att fastställa ett adekvat värde. De lokala stoftutsläppen kommenteras dock i respektive analys. Alla kostnader är nuvärdesberäknade till 2005 års priser. Den diskonteringsränta som har använts är 4 procent. Den samhällsekonomiska bedömningen innefattar inte några direkta beräkningar på effekter för sysselsättningen. Vattenskador och andra effekter på inomhusmiljön ingår inte. Merkostnader för utbyggnad av fjärrvärmenätet till icke-tätortsområden samt sök- och informationskostnader för hushållen är inte heller inkluderade. 4 Sverigemix är medelvärdet för utsläppen då förbrukningen av el förutsätts vara producerad i de proportioner som gäller för Sverige. Marginalel är utsläppen vid den marginella produktionen av el på den nordiska elmarknaden. Denna produktion sker från anläggningar som använder kol. Ur teoretisk synvinkel är det den sistnämnda som bör användas vid miljööverväganden, eftersom det är den produktion som antas minska vid minskad elanvändning. Å andra sidan, om energianvändningen minskar så pass mycket i Sverige att elkraften inte blir importerad eller om priset på utsläppen från kolkondensverk blir så högt att det inte blir lönsamt att producera el i dessa, kan det vara motiverat att använda sig av Sverigemix. Se även Energimyndigheten (2003), s. 25-26. 5
2. Samhällsekonomiska kostnader vid olika uppvärmningsformer I den kommande redovisningen av resultaten visas de samhällsekonomiska kostnaderna av att samtliga permanentbebodda småhus under en tjugoårsperiod konverterar till pellets, fjärrvärme eller bergvärme samt även ett nollalternativ, vilket är att samtliga studerade småhus behåller nuvarande uppvärmningsform. Efter de första tjugo åren görs en återinvestering, eftersom livslängden på samtliga värmekällor antas vara just tjugo år. 2.1 Direktverkande el Enligt SCB fanns det 2003 285 000 permanentbebodda småhus som värms upp med direktverkande el. 1/20 (eller 5 %) av dessa antas årligen antingen konvertera till pellets, fjärrvärme eller värmepump eller rusta upp sitt innevarande uppvärmningssystem. Med andra ord, för varje år den närmaste tjugoårsperioden är det 14 250 småhus som rustar upp eller konverterar sina uppvärmningssystem. I tabeller 2.1 och 2.2 nedan redovisas de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kostnaderna för de fyra alternativa scenarierna när utsläppsnivåerna baseras dels på marginalel, dels på Sverigemix. Tabell 2.1 Samhällsekonomiska kostnader i miljarder kronor för permanentbebodda småhus med direktverkande el (Miljöeffekter beräknade utifrån marginalel) Direktverkande el Pellets Fjärrvärme Värmepump Energi-, 108,9 148,1 112,2 113,5 investerings-, driftsoch underhållskostnader Miljöeffekter 171,4 47,2 73,4 105,4 Totala kostnader i 280,3 195,3 185,6 218,9 fasta priser Nuvärdesberäknad totalkostnad 144,2 112,7 107,2 125,8 Om miljöeffekterna beräknas utifrån marginalel vore det samhällsekonomiskt mest effektivt att småhusen konverterade från direktverkande el till fjärrvärme 5. Under förutsättning att den minskade elproduktionen medför minskad användning av kolkraft skulle ett förbud av direktverkande el minska de samhällsekonomiska kostnaderna med 20 till 30 miljarder kronor. Kolkraften ger mycket negativa miljöeffekter vilket främst fördyrar de samhällsekonomiska effekterna för direktverkande el och värmepump. Värdet av utsläppen från elproduktionen överstiger med råge energi-, investerings-, drifts- och underhållskostnaderna för direktverkande el. Pellets är det miljömässigt bästa alternativet i detta sammanhang, men det måste också påpekas att de lokala miljöeffekterna av stoftutsläpp (vilka inte innefattas i ovanstående beräkning) är rejält mycket högre från pelletspannor än övriga värmekällor 6. 5 Denna slutsats bygger på att kostnader för framtida fjärrvärmeutbyggnad inte överstiger dagens nivåer. 6 Det är de enskilda kommunerna som reglerar användningen av biobränslebaserade värmekällor. 6
Tabell 2.2 Samhällsekonomiska kostnader i miljarder kronor för permanentbebodda småhus med direktverkande el (Miljöeffekter beräknade med Sverigemix) Direktverkande el Pellets Fjärrvärme Värmepump Energi-, 108,9 148,1 112,2 113,5 investerings-, driftsoch underhållskostnader Miljöeffekter 7,3 8,2 20,2 4,5 Totala kostnader i 116,2 156,2 132,4 118,0 fasta priser Nuvärdesberäknad totalkostnad 59,9 81,4 69,9 68,2 Om miljöeffekterna beräknas utifrån Sverigemix är det således samhällsekonomiskt mest effektivt om småhusen behåller direktverkande el som uppvärmningssystem. Ett eventuellt förbud av direktverkande el i befintliga småhus skulle ge samhällsekonomiska merkostnader på 8 till drygt 20 miljarder kronor. Det beror dels på att byte från direktverkande el är förknippat med väsentliga investeringskostnader för hushållen i form av nya vattenburna system, skorstenar och pannrum, dels på att elpriset exklusive skatter inte är tillräckligt högt i förhållande till fjärrvärme- och pelletspriserna. Värmepump är dock det miljömässigt bästa alternativet, främst tack vare den lägre energianvändningen. För hushåll som i dag har direktverkande el är de fyra alternativen relativt jämbördiga ur privatekonomisk synvinkel. Hur stora de samhällsekonomiska kostnaderna blir är helt beroende av hur elen produceras. Om elen produceras med kolkraft blir de negativa miljöeffekterna mycket betydande. Fjärrvärme är då det alternativ som får anses som mest fördelaktigt för samhället. Om den el som används produceras utifrån de proportioner som i nuläget gäller för Sverige i dag vore det minst dyrt för samhället om småhusen värms upp med direktverkande el även i framtiden. 2.2 Vattenburen elvärme Enligt SCB fanns det 2003 215 000 permanentbebodda småhus som värms upp med vattenburen elvärme. 1/20 (eller 5 %) av dessa antas årligen antingen konvertera till pellets, fjärrvärme eller värmepump eller rusta upp sitt innevarande uppvärmningssystem. Med andra ord, för varje år den närmaste tjugoårsperioden är det 10 750 småhus som rustar upp eller konverterar sitt uppvärmningssystem. I tabeller 2.3 och 2.4 nedan redovisas de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kostnaderna för de fyra alternativa scenarierna när utsläppsnivåerna baseras dels på marginalel, dels på Sverigemix. Tabell 2.3 Samhällsekonomiska kostnader i miljarder kronor för permanentbebodda småhus med vattenburen elvärme (Miljöeffekter beräknade utifrån marginalel) Vattenburen el Pellets Fjärrvärme Värmepump Energi-, 83,9 103,5 78,1 79,6 investerings-, driftsoch underhållskostnader Miljöeffekter 129,3 35,5 55,4 79,5 Totala kostnader i 213,2 139,0 133,5 159,1 fasta priser Nuvärdesberäknad totalkostnad 109,7 79,1 76,1 90,4 Om miljöeffekterna beräknas utifrån marginalel vore det ur samhällsekonomiskt synvinkel minst negativt att småhusen konverterade från vattenburen el till fjärrvärme. En ensidig konvertering från vattenburen elvärme till fjärrvärme skulle minska de samhällsekonomiska kostnaderna med drygt 30 miljarder kronor. Kolkraften ger mycket negativa miljöeffekter vilket främst fördyrar de samhällsekonomiska effekterna för vattenburen el och värmepump. Pellets är det 7
miljömässigt bästa alternativet i detta sammanhang, med påpekandet att dess kraftiga negativa lokala effekter inte är medtagna i beräkningen. Tabell 2.4 Samhällsekonomiska kostnader i miljarder kronor för permanentbebodda småhus med vattenburen el (Miljöeffekter beräknade med Sverigemix) Vattenburen el Pellets Fjärrvärme Värmepump Energi-, 83,9 103,5 78,1 79,6 investerings-, driftsoch underhållskostnader Miljöeffekter 5,5 6,2 15,2 3,4 Totala kostnader i 89,3 109,6 93,4 83,0 fasta priser Nuvärdesberäknad totalkostnad 46,0 55,5 48,1 46,9 Om miljöeffekterna beräknas utifrån Sverigemix är det således samhällsekonomiskt minst kostsamt om småhusen behåller vattenburen elvärme som uppvärmningssystem. Såväl fjärrvärme som värmepump kan emellertid ses likvärdiga alternativ. Dock skulle ensidiga konverteringar till pellets ge samhällsekonomiska merkostnader på närmare 10 miljarder kronor. Att pelletspannan ses som ett mindre ekonomiskt alternativ beror främst på dess relativt sämre verkningsgrad. Miljömässigt framstår fjärrvärme som det sämsta alternativet, främst på grund av höga svaveldioxidutsläpp. För hushåll som i dag har vattenburen el kan det vara privatekonomiskt lönsamt att byta uppvärmningsform. I ett samhällsekonomiskt perspektiv är fjärrvärme det bästa alternativet, förutsatt att elen produceras med kolkraft. Om elen produceras utifrån s.k. Sverigemix är dock vattenburen elvärme det samhällsekonomiskt bästa valet. 2.3 Olja Enligt SCB fanns det 2003 93 000 permanentbebodda småhus som värms upp med enbart olja. 1/20 (eller 5 %) av dessa antas årligen antingen konvertera till pellets, fjärrvärme eller värmepump eller rusta upp sitt innevarande uppvärmningssystem i form av en ny olje-/elpanna. Med andra ord, för varje år den närmaste tjugoårsperioden är det 4 650 småhus som rustar upp eller konverterar sitt uppvärmningssystem. I tabeller 2.5 och 2.6 nedan redovisas de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kostnaderna för de fyra alternativa scenarierna när utsläppsnivåerna baseras på Sverigemix respektive marginalel. Tabell 2.5 Samhällsekonomiska kostnader i miljarder kronor för permanentbebodda småhus med enbart olja som uppvärmning (Miljöeffekter beräknade utifrån marginalel) Olja/el Pellets Fjärrvärme Värmepump Energi-, 38,1 44,1 33,1 33,8 investerings-, driftsoch underhållskostnader Miljöeffekter 22,7 8,2 16,7 27,3 Totala kostnader i 60,8 52,3 49,8 61,1 fasta priser Nuvärdesberäknad totalkostnad 31,5 27,9 26,7 32,9 Om miljöeffekterna beräknas utifrån marginalel vore det samhällsekonomiskt mest effektivt att småhusen konverterade från olja till fjärrvärme. En ensidig konvertering från vattenburen elvärme till fjärrvärme skulle minska de samhällsekonomiska kostnaderna med ca 5 miljarder kronor. Importerad el från kolkraft gör uppvärmning med värmepump samhällsekonomiskt kostsam. Pellets är 8
det miljömässigt bästa alternativet i detta sammanhang, med påpekandet att dess kraftiga negativa lokala effekter inte är med i beräkningen. Tabell 2.6 Samhällsekonomiska kostnader i miljarder kronor för permanentbebodda småhus med enbart olja som uppvärmning (Miljöeffekter beräknade med Sverigemix) Olja/el Pellets Fjärrvärme Värmepump Energi-, 38,1 44,1 33,1 33,8 investerings-, driftsoch underhållskostnader Miljöeffekter 22,7 8,2 12,0 7,0 Totala kostnader i 60,8 52,3 45,2 40,8 fasta priser Nuvärdesberäknad totalkostnad 31,5 27,9 24,8 24,3 Om miljöeffekterna beräknas utifrån Sverigemix är det således samhällsekonomiskt effektivt om småhusen inte värms upp med olja. Konverteringar till värmepump och fjärrvärme kan ge besparingar på ca 7 miljarder kronor och konverteringar till pellets en besparing på 3,5 miljarder kronor. Att fortsätta värma upp småhusen med olja/el kan anses vara både miljömässigt och samhällsekonomiskt ofördelaktigt. De hushåll som i dag värmer sina småhus och sitt varmvatten med olja bör utifrån både privat- och samhällsekonomisk utgångspunkt byta uppvärmningsform. Ur samhällsekonomisk synvinkel kan fjärrvärme ses som det bästa alternativet generellt sett, men om elen produceras med s.k. Sverigemix är värmepump det mest effektiva. 2.4 Olja/el Enligt SCB fanns det 2003 88 000 permanentbebodda småhus som värms upp med en kombination av olja och el. 1/20 (eller 5 %) av dessa antas årligen antingen konvertera till pellets, fjärrvärme eller värmepump eller rusta upp sitt innevarande uppvärmningssystem. Med andra ord, för varje år den närmaste tjugoårsperioden är det 4 400 småhus som rustar upp eller konverterar sitt uppvärmningssystem. I tabeller 2.7 och 2.8 nedan redovisas de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kostnaderna för de fyra alternativa scenarierna när utsläppsnivåerna baseras på Sverigemix respektive marginalel. Tabell 2.7 Samhällsekonomiska kostnader i miljarder kronor för permanentbebodda småhus med olja och el (Miljöeffekter beräknade utifrån marginalel) Olja/el Pellets Fjärrvärme Värmepump Energi-, 36,3 42,0 31,6 32,2 investerings-, driftsoch underhållskostnader Miljöeffekter 20,8 6,9 15,0 24,9 Totala kostnader i 57,0 48,9 46,6 57,1 fasta priser Nuvärdesberäknad totalkostnad 29,3 25,9 24,8 30,6 Om miljöeffekterna beräknas utifrån marginalel vore det samhällsekonomiskt mest effektiva att småhusen konverterade från olja/el till fjärrvärme. En ensidig konvertering från olja/el till fjärrvärme skulle minska de samhällsekonomiska kostnaderna med ca 6 miljarder kronor. Den importerade elen från kolkraften gör värmepumpen till ett ineffektivt alternativ, främst p.g.a. de kraftigt negativa miljöeffekterna. Pellets är det miljömässigt bästa alternativet i detta sammanhang, med påpekandet att dess kraftiga negativa lokala effekter inte är monetärt beräknade. 9
Tabell 2.8 Samhällsekonomiska kostnader i miljarder kronor för permanentbebodda småhus med olja och el (Miljöeffekter beräknade med Sverigemix) Olja/el Pellets Fjärrvärme Värmepump Energi-, 36,3 42,0 31,6 32,2 investerings-, driftsoch underhållskostnader Miljöeffekter 20,8 6,9 10,6 5,7 Totala kostnader i 57,0 48,9 42,1 37,9 fasta priser Nuvärdesberäknad totalkostnad 29,3 25,9 22,8 22,4 Om miljöeffekterna beräknas utifrån Sverigemix är det samhällsekonomiskt lönsamt att småhusen byter uppvärmningssystem. Konverteringar till fjärrvärme eller värmepump skulle ge samhällsekonomiska besparingar på närmare 7 miljarder kronor. Att behålla olja/el för att värma upp småhusen är både kostsamt för miljön som samhällsekonomin. För hushåll som i dag värmer sina småhus med olja och el är det lönsamt att byta uppvärmningssystem. I ett samhällsekonomiskt perspektiv vore fjärrvärme det bästa alternativet. Värmepump är effektivt om elen produceras med s.k. Sverigemix, och även pellets minskar kostnaderna för samhället, förutsatt att de negativa lokala miljöeffekterna inte beaktas. 10
3. Känslighetsanalys Nedan visas hur de samhällsekonomiska kostnaderna påverkas av förändrade el- och oljepriser. De förändrade kostnaderna är beräknade utifrån att bruttopriset (priset hushållen får betala) på el och olja antingen stiger med 10 % eller sjunker med 10 %. Huvudscenariet är de kostnader som har redovisats under avsnitten 2.1 till 2.4. Känslighetsanalysen är huvudsakligen beräknad på utsläppsnivåer utifrån s.k. Sverigemix. Utsläpp med marginalel har inkluderats när det gäller till vilka energipriser som krävs för att de alternativa uppvärmningsformerna ska bli lönsamma. 3.1 Direktverkande el I tabell 3.1 nedan visas hur priset på el påverkar de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kostnaderna i fallet med ett eventuellt byte av uppvärmningssystem från direktverkande el till pellets, fjärrvärme eller värmepump. Utgångspunkten är ett elpris på 80,5 öre/kwh inklusive skatt. En höjning med 10 % ger ett pris inklusive skatt på 88,55 öre/kwh. Efter borttagande av moms och elskatt erhålls ett pris på 45,4 öre/kwh, att jämföra med 37,5 öre/kwh som är elpriset i huvudscenariet. Det lägre elpriset blir 32,6 öre/kwh enligt motsvarande beräkning. Tabell 3.1 Känslighetsanalys direktverkande el med olika elpris, samhällsekonomiska kostnader i miljarder kronor Lågt elpris Huvudscenario Högt elpris Direktverkande elvärme 51,9 59,9 67,6 Pellets 78,5 81,4 84,3 Fjärrvärme 66,9 69,9 72,7 Värmepump 62,8 68,2 73,5 Direktverkande elvärme framstår som det samhällsekonomiskt mest lönsamma uppvärmningsformen oavsett om elpriset stiger eller sjunker med 10 %. Dock kan konstateras att andra uppvärmningsformer blir relativt sett mer lönsamma ju mer elpriset stiger. Fjärrvärme skulle i ett samhällsekonomiskt perspektiv vara mer lönsamt än direktverkande el om elpriset översteg 52 öre/kwh före skatt (96,75 öre/kwh inklusive skatt) eller om priset på fjärrvärme sänktes till 19 öre/kwh 7. Om elpriset stiger till 61 öre/kwh före skatt (108 öre/kwh inklusive skatt) skulle värmepump bli mer lönsamt än direktverkande el. För pellets är motsvarande elpris 68 öre/kwh (116,75 öre/kwh inklusive skatt). Dessutom skulle pellets bli lönsamt för samhället om pelletspriset sjönk från 1760 kr/ton (2200 kr/ton inklusive skatt) till 650 kr/ton (812 kr/ton inklusive skatt). Om utsläppen beräknas utifrån marginalel, har elpriset låg inverkan på den samhällsekonomiska lönsamheten. Oavsett hur lågt elpriset blir kommer direktverkande el alltid att vara mer kostsamt för samhället än de övriga uppvärmningsformerna. Pellets blir dock mindre lönsamt än direktverkande el om priset på pellets överstiger 3 400 kr/ton (4 300 kr/ton inklusive skatt). Motsvarande pris för fjärrvärme är 80 öre/kwh (125 öre/kwh inklusive skatt). Värmepumpen kommer alltid att vara ett bättre alternativ än direktverkande el om utsläppen beräknas med marginalel. 7 Priset på fjärrvärme exklusive skatt är i beräkningarna antaget till 32 öre/kwh. 11
3.2 Vattenburen el I tabell 3.2 nedan visas hur priset på el påverkar de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kostnaderna i fallet med ett eventuellt byte av uppvärmningssystem från vattenburen el till pellets, fjärrvärme eller värmepump. Känslighetsanalysen är gjord med samma beräkningsantaganden som i avsnitt 3.1. Tabell 3.2 Känslighetsanalys vattenburen el med olika elpris, samhällsekonomiska kostnader i miljarder kronor Lågt elpris Huvudscenario Högt elpris Vattenburen elvärme 40,1 46,0 51,9 Pellets 53,3 55,5 57,7 Fjärrvärme 45,8 48,1 50,2 Värmepump 42,9 46,9 51,0 Med ett högre elpris framstår en konvertering från vattenburen elvärme till fjärrvärme eller värmepump som de samhällsekonomiskt mest lönsamma alternativen. Om elpriset överstiger 43 öre/kwh (85,5 öre/kwh inklusive skatt) är såväl fjärrvärme som värmepump mindre kostsamma för samhället än vattenburen elvärme. Om dessutom fjärrvärmepriset understiger 29 öre/kwh är det mer lönsamt än vattenburen elvärme. Pellets framstår som det mest kostsamma alternativet, men om elpriset överstiger 56 öre/kwh (101,75 öre/kwh inklusive skatt) eller om pelletspriset sjunker till 1125 kr/ton (1400 kr/ton inklusive moms) blir det samhällsekonomiskt attraktivt gentemot vattenburen elvärme. Om däremot elpriset sjunker kommer vattenburen elvärme att förbli det minst kostsamma uppvärmningsalternativet för samhället. När utsläppen beräknas utifrån marginalel, kommer värmepump alltid att vara mer lönsamt än vattenburen elvärme. Oavsett elpris kommer likaså pellets och fjärrvärme att vara mindre kostsamt än vattenburen elvärme. Pellets blir dock mindre lönsamt än vattenburen elvärme om priset på pellets överstiger 3 910 kr/ton (4 890 kr/ton inklusive skatt). Motsvarande pris för fjärrvärme är 90 öre/kwh (137,50 öre/kwh inklusive skatt). 3.3 Olja I tabell 3.3 nedan visas hur priset på el påverkar de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kostnaderna i fallet med ett eventuellt byte av uppvärmningssystem från olja till en ny olje-/elpanna, pellets, fjärrvärme eller värmepump. Utgångspunkten är ett oljepris på 7 500 kr/m 3 inklusive skatt. En höjning med 10 % ger ett pris inklusive skatt på 8 250 kr/m 3. Efter borttagande av moms och punktskatt erhålls ett pris på 3 300 kr/m 3, att jämföra med 2 700 kr/m 3 i huvudscenariet. Det lägre oljepriset blir 2 100 kr/m 3 enligt motsvarande beräkning. Tabell 3.3 Känslighetsanalys olja med olika oljepris, miljarder kronor Lågt oljepris Huvudscenario Högt oljepris Olja/el 28,9 31,5 34,0 Pellets 26,9 27,9 29,0 Fjärrvärme 23,6 24,8 25,7 Värmepump 23,1 24,3 25,3 Ett högre oljepris gör oljan till ett ännu dyrare uppvärmningsalternativ utifrån samhällsekonomiska utgångspunkter. Ett lägre oljepris kan göra olja/el lönsammare än pellets, men det krävs att oljepriset sjunker till 1 270 kr/m 3 (5 700 kr/m 3 inklusive skatt). Fjärrvärme och värmepump kommer dock alltid att vara mer lönsamma än olja/el för samhället oavsett hur lågt oljepriset sjunker, främst på grund av oljans negativa miljöeffekter. 12
Högre priser på pellets, fjärrvärme och el kan dock medföra att olja/el blir den samhällsekonomiskt minst kostsamma uppvärmningsformen. För det krävs att pelletspriset stiger med 32 %, att fjärrvärmepriset stiger med 84 % och att elpriset stiger med 260 % exklusive skatt (149 % inklusive skatt). Med utsläpp beräknat med marginalel blir förutsättningarna något annorlunda. I huvudscenariet är värmepump det enda alternativ som är mindre lönsamt för samhället än olja/el. För att värmepumpen ska bli ett samhällsekonomiskt effektivt alternativ krävs antingen att elpriset sjunker till 20 öre/kwh (56,75 öre/kwh inklusive skatt) eller att oljepriset stiger till 3 280 kr/m 3 (8 225 kr/m 3 inklusive skatt). För att olja/el ska vara mer lönsamt än fjärrvärme krävs att fjärrvärmepriset stiger till 51 öre/kwh (88,75 öre/kwh inklusive skatt). För pellets gäller samma förutsättningar som vid beräkningar med Sverigemix. 3.4 Olja/el I tabell 3.4 nedan visas hur priset på el påverkar de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kostnaderna i fallet med ett eventuellt byte av uppvärmningssystem från olja/el till pellets, fjärrvärme eller värmepump. Känslighetsanalysen är gjord med samma beräkningsantaganden som i avsnitt 3.3. Tabell 3.4 Känslighetsanalys olja/el med olika oljepris, miljarder kronor Lågt oljepris Huvudscenario Högt oljepris Olja/el 27,0 29,3 31,5 Pellets 25,1 25,9 26,7 Fjärrvärme 22,0 22,8 23,6 Värmepump 21,6 22,4 23,2 För olja/el är effekterna av ändrade oljepriser desamma som för olja, vilka redovisades i avsnitt 3.3. Detta gäller oavsett om utsläppen beräknas utifrån Sverigemix eller marginalel. Ett högre oljepris gör oljan till ett ännu dyrare uppvärmningsalternativ utifrån samhällsekonomiska utgångspunkter. Ett lägre oljepris kan göra olja/el lönsammare än pellets, men det krävs att oljepriset sjunker till 1 300 kr/m 3 (5 750 kr/m 3 inklusive skatt). Fjärrvärme och värmepump kommer alltid att vara mer effektiva än olja/el för samhället, oavsett hur lågt oljepriset sjunker. Högre priser på pellets, fjärrvärme och el kan dock medföra att olja/el blir den samhällsekonomiskt minst kostsamma uppvärmningsformen. För det krävs att pelletspriset stiger med 33 %, att fjärrvärmepriset stiger med 84 % och att elpriset stiger med 260 % exklusive skatt (149 % inklusive skatt). Med utsläpp beräknat med marginalel blir effekterna desamma som för olja, se avsnitt 3.3. 13
4. Statsfinansiell analys Energiskatternas primära syfte var att bidra till finansieringen av offentlig verksamhet. Under senare år har skatterna mer och mer motiverats med att styra användning och produktion av energi mot olika energi- och miljöpolitiska mål. Den rådande energibeskattningen har som syfte att bidra till en effektivare energianvändning, gynna användningen av biobränslen, öka incitamenten för att minska företagens miljöbelastning samt skapa förutsättningar för inhemsk produktion av el. 8 De intäkter staten erhåller från småhusens uppvärmning är både direkta och indirekta. De direkta skatterna är energiskatterna från användning av el och olja samt produktion av fjärrvärme. Dessutom betalar hushållen 25 % i moms på energianvändningen, men också på investeringar samt drift och underhåll. Således får staten intäkter både från energianvändningen, men också från hushållens övriga energirelaterade utgifter. 9 Nedan följer en redovisning av hur statens intäkter påverkas av att de permanentbebodda småhusen antingen behåller sitt nuvarande uppvärmningssystem, eller konverterar till pellets, fjärrvärme respektive värmepump. Beräkningarna av de statsfinansiella effekterna, som bygger på nuvarande skattenivåer, är gjorda för en fyrtioårsperiod och nuvärdesberäknade till 2005 års prisnivå. Tabell 4.1 Minskade statsfinansiella intäkter i miljarder kronor om småhus konverterar från direktverkande el Pellets Fjärrvärme Värmepump Minskade intäkter för staten 19,1 4,1 9,9 Ett eventuellt förbud av direktverkande el i befintliga småhus skulle minska statens skatteintäkter med 4 till 19 miljarder kronor. Effekten skulle bli störst om hushållen övergick till värma upp småhusen med pellets. Det beror på kombinationen av en relativt hög skatt på el och att pellets är befriat från energiskatt. Tabell 4.2 Minskade statsfinansiella intäkter i miljarder kronor om småhus konverterar från vattenburen el Pellets Fjärrvärme Värmepump Minskade intäkter för staten 16,1 4,4 8,8 Om alla befintliga permanentbebodda småhus med vattenburen elvärme konverterade till pellets, fjärrvärme eller värmepump skulle staten gå miste om 4 till 16 miljarder kronor i skatteintäkter. Även här är pellets det sämsta alternativet för staten. Tabell 4.3 Minskade statsfinansiella intäkter i miljarder kronor om småhus konverterar från olja Pellets Fjärrvärme Värmepump Minskade intäkter för staten 11,1 6,0 7,9 Om småhusen inte längre värms upp med olja går staten miste om 6 till 11 miljarder kronor. Det beror dels på att energiskatten på olja är relativt hög, dels på att oljepannan har lägre verkningsgrad än övriga värmekällor. 8 Energimyndigheten (2004b), s.10. 9 Underlaget för beräkningarna redovisas i tabell B i bilaga. 14
Tabell 4.4 Minskade statsfinansiella intäkter i miljarder kronor om småhus konverterar från olja/el Pellets Fjärrvärme Värmepump Minskade intäkter för 10,4 5,6 7,4 staten Om småhusen inte längre värms upp med olja och el går staten miste om 5 till 10 miljarder kronor. Orsakerna är desamma som med konvertering från rena oljepannor. Med dagens skattestruktur kommer staten alltså att gå miste om flera miljarder kronor i skatteintäkter om småhusen byter uppvärmning från direktverkande el, vattenburen el och olja till pellets, fjärrvärme eller värmepump. Orsaken till det är naturligtvis att el och olja är hårdare beskattade än pellets och fjärrvärme. Det är sålunda en paradox att en övergång till mer miljövänliga energislag kommer att minska statens intäkter. Å andra sidan är det ur utifrån nationalekonomisk teori just det som är tanken med miljöbeskattningen. Om man genom en extra pålaga får betala för miljöeffekterna (s.k. internalisering av externa effekter) ska ju energiproduktionen styras över till mer miljövänliga alternativ. I slutändan blir effekten en renare miljö och en ökad samhällelig nytta. Priset för detta blir minskade skatteintäkter. 15
5. Slutsatser Riksdagens mål är att miljöbelastningen från energianvändningen i bostadssektorn ska minska, att den totala energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minska, samt att andelen energi från förnybara energikällor ska öka. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör detta dock inte ske till vilket pris som helst. Samhället bör sträva efter att förbättra miljön på ett kostnadseffektivt sätt. Dessutom kan de statsfinansiella effekterna vägas in när olika politiska beslut fattas. Olja och olja/el Olja och olja/el är två uppvärmningsformer som både är skadliga för miljön och dyra samhällsekonomiskt. Om alla permanentbebodda småhus som i dag värms upp med olja eller olja/el konverterade till pellets eller fjärrvärme skulle de samhällsekonomiska kostnaderna minska med närmare 10 miljarder kronor. En konvertering till fjärrvärme minskar dessutom miljöbelastningen. En övergång till pellets torde minska de globala och regionala utsläppen men öka de lokala miljöskadorna. En övergång från olja till värmepumpar bör ge en ökad total elanvändning. Därmed är risken stor att den importerade elen från kolkraften ökar, vilket kan ge negativa miljökonsekvenser. Om däremot en ökad elanvändning från värmepumpar kan kompenseras av en minskad elanvändning i andra sektorer i samhället, kan även värmepumpar vara ett utmärkt alternativ både miljömässigt och samhällsekonomiskt. Staten är emellertid den stora förloraren om småhusen inte värms upp med olja eller olja/el. Om alla småhus byter uppvärmningssystem riskerar staten att minska sina skatteintäkter med upp till ca 20 miljarder kronor. Direktverkande och vattenburen elvärme Beträffande småhusens användning av direktverkande och vattenburen el, är dess miljöbelastning är helt och hållet beroende på hur elen produceras. Med restriktionerna att Sverige på marginalen importerar sin el, och att andra sektorer i samhället inte minskar sin elanvändning, blir både direktverkande el och vattenburen el mycket dyra för samhället. Det beror på att den s.k. marginalelen i dagsläget antas vara producerad med kolkraft, vilket ger stora negativa miljöeffekter. För att minska på importen av den smutsiga elen finns två huvudsakliga alternativ: att minska elanvändningen genom att konvertera till värmepump eller att övergå till andra energislag såsom pellets eller företrädelsevis fjärrvärme. Samtliga dessa alternativ skulle minska miljöbelastningen och sänka de samhällsekonomiska kostnaderna. Dock skulle staten förlora skatteintäkter på 8 till 35 miljarder kronor om så skedde. Om man däremot räknar med s.k. Sverigemix, är miljöbelastningen från el relativt låg jämförelsevis med andra energislag. Med en sådan beräkningsgrund är det mest lönsamma för samhället att hushållen fortsätter att värma sina småhus med direktverkande och vattenburen el. En övergång till andra uppvärmningsformer skulle öka de samhälleliga kostnaderna med 10 till 30 miljarder kronor. Med ett bibehållande av elen som uppvärmning skulle dessutom staten ha kvar stora skatteintäkter. 16
Källförteckning Tryckta källor: Energimyndigheten, (2003), Värme i Sverige 2002: En uppföljning av värmemarknaderna. Eskilstuna: Energimyndighetens förlag Energimyndigheten, (2004a), Energiläget i siffror, Energy in Sweden: Facts and figures 2004. Eskilstuna: Energimyndighetens förlag Energimyndigheten, (2004b), Energiläget 2004. Eskilstuna: Energimyndighetens förlag Energimyndigheten, (2004c), Värme i Sverige år 2004: En uppföljning av värmemarknaderna med fokus på fjärrvärme Hemgren P, Wannfors H, (2003), Husets ABC. Västerås: ICA Förlaget. ISBN 91-534-2299-6 Naturvårdsverket, (2004a), Miljömålen når vi dem?: de Facto 2004. Falköping. ISBN 91-620-1237-1 Naturvårdsverket, (2004b), Miljömålen allas vårt ansvar!. Falköping. ISBN 91-620-1235-5. ISSN 0282-7298 SCB, (2004), STATISTISKA MEDDELANDEN: Energistatistik för småhus 2003. ISSN 1404-5869 SCB, (2005), STATISTISKA MEDDELANDEN: Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2003. ISSN 1404-5869 SIKA (2002), Översyn av samhällsekonomiska metoder och kalkylvärden på transportområdet. (SIKA-rapport 2002:4). Stockholm: Statens institut för kommunikationsanalys. Otryckta källor: Elrådgivningsbyrån, www.elradgivningsbyran.se, 050125 Konsumentverket, www.konsumentverket.se, 050204 & 050207 17
Bilaga Förutsättningar för de samhällsekonomiska värmeinstallationsberäkningarna Studien utgår från att samtliga befintliga permanentbebodda småhus konverterar från värmekällorna direktverkande el, vattenburen elvärme, olja samt olja/el under en tjugoårsperiod. Enligt SCB fanns det 2003 285 000 småhus med direktverkande el, 215 000 småhus med vattenburen el, 93 000 småhus med enbart olja samt 88 000 småhus med olje- och eluppvärmning. 10 Beräkningarna är gjorda utifrån ett s.k. typhus, vars årliga energibehov uppgår till 24 600 kwh 11. Härav är 4 600 kwh avsedda för hushållsel, och återstoden 20 000 kwh åtgår till uppvärmning av hus och vatten. Den uppskattade användningen samt investerings- och drifts- och underhållskostnader för respektive värmekälla redovisas i tabell 1 nedan. Samtliga kostnader är hämtade från Konsumentverkets räkneverktyg Energikalkylen, vilken finns på dess hemsida. Tabell A Energianvändning exklusive hushållsel, investerings- och driftskostnader (exkl. moms) 12 Värmekälla Energianvändning Investering Årlig DoU Pellets 25 000 kwh = 5,1 ton 52 000 kr (+ 40 000 kr 800 kr pellets om konvertering från direktverkande el) Fjärrvärme 20 800 kwh 36 800 kr (+ 32 000 kr 240 kr om konvertering från direktverkande el) Värmepump 10 300 kwh 96 000 kr (+ 32 000 kr 800 kr om konvertering från direktverkande el) 13 Direktverkande 20 800 kwh 24 000 kr 240 kr el Vattenburen el 20 800 kwh 28 000 kr 240 kr Olja 25 000 kwh = 2,53 m 3 48 000 kr 800 kr olja Olja/el 25 000 kwh = 2,03 m 3 olja + 4 160 kwh el 14 48 000 kr 800 kr Verkningsgraden för ny utrustning har satts till 95 % för elpanna och fjärrvärme, 300 % för värmepump samt 85 % för olja och pellets. 10 SCB (2004), sid 6. 11 Beräknat utifrån Konsumentverkets Energikalkyl (www.konsumentverket.se). 12 Uppgifterna om förbrukning, investerings- och driftskostnader är hämtade från Konsumentverkets Energikalkyl (www. konsumentverket.se). 13 En återinvestering i värmepump efter ca 20 år uppgår till 48 000 kr. Det är hälften av den initiala kostnaden som även inkluderar borrning. 14 Här görs ett antagande att 20 % av uppvärmningen sker med el och 80 % med olja. 18
Tabell B Bränslepriser samt pris på elenergi och fjärrvärme 15 Värmekälla Pris exkl. skatt Skatt Pris inkl. skatter Pellets 1 760 kr/ton 440 kr/ton 2 200 kr/ton Fjärrvärme 32 öre/kwh 33 öre/kwh 65 öre/kwh El 39 öre/kwh 41,5 öre/kwh 80,5 öre/kwh Olja 2700 kr/m 3 4 800 kr/m 3 7 500 kr/m 3 Samtliga energislag är belagda med moms. El och olja har dessutom punktskatter i konsumtionsledet (25,4 öre/kwh respektive 3344 kr/m 3 ). Fjärrvärmen beskattas i produktionsledet, en skatt som har uppskattats till 20 öre/kwh. I elpriset ingår ej nätavgifter och fasta avgifter, eftersom alla hushåll använder hushållsel och därför måste betala dessa oavsett vilken värmekälla som används för uppvärmning av småhuset. Tabell C Utsläpp av skadliga ämnen i kg per hus och år 16 Värmekälla VOC kg SO 2 kg NO x kg CO 2 kg Pelletspanna 2,7 0,05 8,45 110 Fjärrvärme 0,85 4,76 6,16 1 851 (Sverigemix) Fjärrvärme 0,87 6,07 6,91 3 661 (marginalel) Värmepump 0,11 0,50 0,59 306 (Sverigemix) Värmepump 0,18 6,24 3,82 8 199 (marginalel) Elpanna 0,23 1,02 1,19 618 (Sverigemix) Elpanna 0,36 12,60 7,72 16 557 (marginalel) Olja 0,33 0,95 6,13 7 550 Olja/el 0,32 1,00 5,34 6 417 Tabell D Värde på utsläpp av skadliga ämnen per kg 17 Skadligt ämne Värde per kg VOC 33 SO 2 22 NO x 66 CO 2 0,85 15 Skattebeloppen gäller för 2005 och återfinns i Energimyndigheten (2004b), sid. 11. Pelletspriset är hämtat från Energimyndigheten (2004c), s. 76. Priset på fjärrvärme baseras på Energimyndighetens uppskattning utifrån ett genomsnitt av 30 slumpvis valda fjärrvärmeföretag, se Energimyndigheten (2004c), s. 30. El- och oljepriserna är 2004 års medelpriser för hushållsel och olja enligt SCB (2005). 16 Utsläppsnivåerna är beräknade utifrån Konsumentverkets Energikalkyl, med följande hänvisning till källan IVL Svenska Miljöinstitutet AB, maj 2001. För fjärrvärme och elpanna är utsläppen beräknade med både Sverigemix och marginalel. Sverigemix är medelvärdet för utsläppen då förbrukningen av el förutsätts vara producerad i de proportioner som gäller för Sverige. Marginalel är utsläppen på marginalen av produktion av el på den nordiska elmarknaden. Den sker från anläggningar som använder kol. 17 SIKA (2002), s. 119 och 126. Utsläppsvärdena är i källan beräknade till 1999 års prisnivå, men är i våra beräkningar uppräknade med konsumentprisindex till 2004 års prisnivå. 19
Värdet på utsläpp av VOC, svaveldioxid och kväveoxid avser regionala naturskade- och hälsoeffekter och har värderats indirekt utifrån politiska ställningstaganden. Värdet på utsläpp av koldioxid avser globala effekter, främst förstärkt växthuseffekt och påverkan på stratosfärens ozonskikt, och bygger på Konjunkturinstitutets beräkningar för att nå det nationella klimatpolitiska målet. 20