Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa

Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa Christina Dalman Diana Corman, Henrik Dal, Anna-Clara Hollander, Beata Jablonska, Kyriaki Kosidou, Susanne Wicks, Jill Åhs Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi Samhällsmedicin September 2017 1

Innehåll 1. Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd bland barn och unga i Stockholms län 1.1 Förekomst av psykisk hälsa och ohälsa bland elever i högstadiet och gymnasiet i Stockholms län, under åren 2004-2016 4 I korthet... 5 Metod... 6 Resultat... 7 1.2 Förekomst av psykiatriska tillstånd bland barn och unga i Stockholms län, under åren 2011-2016... 14 I korthet... 14 Metod... 14 Resultat... 15 1.3 Andel barn och unga som får vård för psykisk ohälsa i Stockholm län, under åren 2011-2016... 22 I korthet... 22 Metod... 22 Resultat... 23 2. Kartläggning av vissa riskgrupper 2.1 Sexuella minoriteter och könsinkongruens: Hur stor är förekomsten bland unga i Stockholms län och hur är deras psykiska hälsa?... 26 I korthet... 26 Metod... 27 Resultat... 27 2.2 Barn till föräldrar som slutenvårdats inom psykiatri eller beroendevård: Hur stor grupp är det i Stockholms län?... 30 I korthet... 30 Metod... 30 Resultat... 30 2.3 Barn med dåliga skolprestationer: Har risken för aktivitetsersättning för av psykisk ohälsa ökat under senare år?... 32 I korthet... 32 Metod... 32 Resultat... 33 2

2.4 Unga immigranter som fått uppehållstillstånd fram till år 2011;Hur stor är deras psykiatriska vårdkonsumtion (specialistpsykiatri inklusive beroendevård) och uttag av psykofarmaka i jämförelse med personer födda i Sverige?... 34 I korthet... 34 Metod... 34 Resultat... 34 3. Första linjens psykiatri för barn och unga i Stockholms län år 2016 3.1 Andel barn, unga och äldre med vårdkonsumtion inom första linjens psykiatri (husläkarmottagningar, BUMM med tilläggsavtal) samt en jämförelse med specialiserad psykiatrisk vård år 2016... 40 I korthet... 40 Metod... 40 Resultat... 41 3.2 Andelen psykofarmaka från första linjens psykiatri respektive specialiserad psykiatri för barn och unga i Stockholms län år 2016... 43 I korthet... 43 Metod... 43 Resultat... 43 3

1. Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd bland barn och unga i Stockholms län För definitioner av begreppen psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hänvisas till rapporten Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Bremberg & Dalman, 2014, FORTE. Som mått på förekomst av psykisk hälsa, ohälsa och psykiatrisk tillstånd har vi använt tre olika mått; Mätningar av psykisk hälsa och ohälsa med hjälp enkätdata som utförs inom Stockholms län vartannat år i Åk 9 resp. Åk 2 i gymnasiet. Vård för olika psykiatriska diagnoser; depression, ångest, stressreaktioner, ätstörningar, psykotiska tillstånd, bipolära tillstånd, ADHD och autismspektrumtillstånd inom såväl primärvård som specialiserad psykiatri. Ett bredare mått på vård för psykisk ohälsa; Vård oavsett diagnos inom specialiserad psykiatri samt vård för psykisk ohälsa inom annan vård (definierat som psykiatrisk diagnos( F-kapitlet samt Z65, Z73 enligt ICD-10), behandling med antidepressiva mediciner och psykosociala kontakter (psykolog, kurator). För samtliga dessa mått beskriver vi utvecklingen över tid för åldersgrupperna 0-12, 13-17 och 18-24 år samt förekomst per kommun och stadsdel (där antalen räcker till uppdelning). Vi undersöker också om sociala faktorer förklarar skillnaderna mellan kommuner och stadsdelar genom att utföra korrelationsanalyser på ekologisk nivå för mått på psykisk hälsa och ohälsa. 4

1.1 Förekomst av psykisk hälsa och ohälsa bland elever i högstadiet och gymnasiet i Stockholms län, under åren 2004-2016 I korthet Från Stockholmsenkäten som vänder sig till åk 9 och åk 2 i gymnasiet och som innehåller bland annat frågor: Känner du dig ledsen och deppig utan att veta varför? och Hur ofta tycker du att det är riktigt härligt att leva? samt ett sammanvägt index varierande mellan 0-100 (byggt på frågor om psykosomatiska symtom och sömnsvårigheter) där höga värden anger psykisk hälsa, har vi sammanställt resultat för år 2016 samt förändringar över tid 2004-2016. Indexvärdet på god psykisk hälsa låg på drygt 60 bland pojkar medan motsvarande siffra för flickor var 50. Det var också fler pojkar (68-71%) än flickor (60-63%) som rapporterade att det var riktigt härligt att leva. Det förelåg skillnader mellan olika kommuner och stadsdelar. Könsskillnaderna var betydligt större för psykisk ohälsa (jämfört med psykisk hälsa). Drygt dubbelt så många flickor som pojkar uppgav att de ofta var ledsna eller deppiga utan att veta varför, 38-41% vs. 14-17%. Även mellan kommunerna och stadsdelarna var variationerna större vad gäller psykisk ohälsa jämfört med psykisk hälsa. Psykisk hälsa och ohälsa samvarierade signifikant med områdeskarakteristika, framförallt bland pojkar. Ju mindre fördelaktiga socioekonomiska faktorer i området (t.ex. hög andel låginkomsttagare och arbetslösa) och ju högre grad av upplevda ordningsproblem i området och låg social kontroll desto färre ungdomar (både pojkar och flickor) rapporterade psykisk hälsa. I dessa områden rapporterade också pojkarna i signifikant högre grad psykisk ohälsa d.v.s. att de kände sig ledsna och deppiga utan att veta varför. Vi undersökte också förändringar över tid från 2004 till 2016. Indexvärdet för psykisk hälsa sjönk något över tid för båda könen. Information om variabeln riktigt härligt att leva saknades tyvärr för uppföljningsperioden. Andelarna som ofta kände sig ledsna eller deppiga utan att veta varför, var relativt konstanta under perioden 2004-2010. Därefter sågs en ökning av andelarna som rapporterar detta tillstånd, framför allt bland flickor. Sammantaget visar undersökningen att indexvärdet för grad av psykisk hälsa endast har sjunkit marginellt från 2004 till 2016. Även den psykiska ohälsan har legat relativt stabilt mellan 2004 och 2010 men därefter ses en försämring, framförallt bland flickor. Detta mönster över tid överensstämmer till viss del med den nationella mätningen Skolbarns hälsovanor (Folkhälsomyndigheten) och Stockholms läns landstings Folkhälsoenkät. Även vårdkonsumtionsdata för psykiatriska tillstånd ökar tydligt (se nedan). Detta är en utveckling som setts sedan 1990-talet men det är ett observandum att en ytterligare ökning nu tycks föreligga sedan år 2010. Ökade preventiva insatser bör sättas in, både under förskole- och skolålder. Studien visar också att det finns samband med områdets sociala karakteristika, framförallt bland pojkar, vilket borde föranleda riktade insatser till vissa områden. En uppföljning bör ske efter den samlade satsningen för att förbättra den psykiska hälsan som nu genomförs i länet och övriga landet. 5

Metod Uppgifterna om självrapporterad psykisk hälsa och ohälsa har hämtats från Stockholmsenkäten år 2016. Stockholmsenkäten är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar inom Stockholms län i grundskolans årskurs 9 samt i gymnasiets år 2. Enkäten genomförs vartannat år och den består av frågor som rör ungdomars vanor, attityder, levnadsvillkor och psykiska hälsa. År 2016 deltog 22 av länets 26 kommuner i undersökningen. Den totala svarsfrekvensen var 79 procent och 416 skolor i länet deltog i undersökningen. Som indikator på psykisk hälsa används följande frågor: Grad av god psykisk hälsa enligt ett index 1 som kan variera mellan 0 och 100. Ju högre indexvärde desto bättre psykisk hälsa. Hur ofta tycker du att det ar riktigt härligt att leva? Frågan har fem svarsalternativ: Väldigt ofta, Ganska ofta, Ibland, Någon enstaka gång och Sällan. De två första svarsalternativen anses vara uttryck för psykisk hälsa. Som indikator på psykisk ohälsa används frågan: Känner du dig ledsen och deppig utan att veta varför? Frågan har fem svarsalternativ: Väldigt ofta, Ganska ofta, Ibland, Någon enstaka gång och Sällan. De två första svarsalternativen anses vara uttryck för psykisk ohälsa. Uppgifter om områdets sociala och ekonomiska karakteristika har hämtats från Områdesdatabasen (ODB). ODB innehåller sociodemografiska data för Stockholms län sammanställda på ett flertal geografiska nivåer. Den administreras av SCB på uppdrag av Tillväxt och regionplaneförvaltningen (TRF). Följande sex indikatorer valdes för socioekonomisk struktur: - andel utrikes födda (alla åldrar) - andel med gymnasiet som högsta utbildningsnivå (i åldrarna 20-74 år) - andel barnfamiljer med ensamstående föräldrar (barn i åldrarna 0-21 år) - andel med låg inkomst (andel av kommunens/stadsdelens invånare i åldrarna 20-64 år som tillhör den lägsta kvintilen av inkomstfördelningen). - andel som inte är i förvärvsarbete (i åldrarna 25-64 år) - andel arbetssökande (i åldrarna 20-64 år) - andel biståndsmottagare (18+ år) 1 Index på basis av följande frågor: Hur ofta har du haft huvudvärk detta läsår? Hur ofta har du dålig aptit? Hur ofta har du under detta läsår haft nervös mage (t.ex. magknip, magkramper, orolig mage, illamående, gaser, förstoppning eller diarré)? Hur ofta har du under detta läsår haft svart att somna? Hur ofta har det hänt under detta läsår att du sovit oroligt och vaknat under natten? 6

Självrapporterade uppgifter om grad av ordningsproblem 2 samt informell social kontroll 3 i bostadsområdet hämtades från den ovan beskrivna Stockholmsenkäten. Statistiska analyser Resultaten presenteras i form av beskrivande statistik och i form av s.k. ekologiska bivariata korrelationer. Studien har en ekologisk design där association mellan exponering (här: områdeskarakteristika) och utfall (här: psykisk hälsa och ohälsa) studerats på aggregerad nivå och över geografiska områden (här: kommuner och stadsdelar). Korrelationer beräknades med Pearsons korrelationskoefficient r som kan anta värden -1 r 1 med statistisk säkerhet (p). Ett p-värde på <0,05 är en indikation på att det finns ett samband mellan de två aktuella måtten. Resultat Psykisk hälsa 2016 Indexvärde på god psykisk hälsa ligger på drygt 60 bland pojkar medan motsvarande siffra för flickor är 50. Det är också fler pojkar (68-71%) än flickor (60-63%) som rapporterar att det är härligt att leva (Tabell 1). Tabell 1. Självrapporterad psykisk hälsa bland ungdomar 2016 Pojkar åk 9 % Pojkar gymn 2 % Flickor åk 9 % Flickor gymn 2 % God psykisk hälsa index 63 65 50 49 Tycker att det är riktigt härligt att leva 71 68 60 63 Indexvärde på god psykisk hälsa varierar bland yngre pojkar från 61 i Haninge till 70 i Danderyd och bland de äldre från 59 i Sundbyberg till 65 i Danderyd, Enskede-Årsta-Vantör, Lidingö, Sollentuna, Upplands-Väsby och Österåker. Lägsta indexvärde bland yngre flickor återfinns i Salem (45) och högsta i Vallentuna och Kungsholmen (57). Motsvarande siffror bland äldre flickor är 41 i Österåker och 55 i Sundbyberg (Bilaga 1). Andelarna som tycker att det är riktigt härligt att leva varierade bland yngre pojkar från 63% i Vallentuna till 81% i Bromma och bland äldre pojkar från 57% i Rinkeby-Kista till 77% i Österåker. Den lägsta andelen yngre flickor som tycker att det är riktigt härligt att leva finns i Vallentuna (48 %) och den största i Vaxholm (80%). Bland äldre flickor varierar motsvarande andelar från 45 % i Skarpnäck till 78% i Danderyd (Bilaga 1). 2 Index på basis av följande frågor: Vandalism (klotter, olaglig graffiti, förstörelse) är vanligt i bostadsområdet; Det finns personer som säljer narkotika i bostadsområdet; På vardagskvällar finns det många berusade utomhus i bostadsområdet; Det är ovanligt med våldsbrott (misshandel, rån, våldtäkt) i det här bostadsområdet. Indexvärdet kan variera mellan 0 och 100. Ju högre indexvärde desto högre grad av upplevelse av ordningsproblem i området. 3 Index på basis av följande frågor: Om en vuxen såg mig göra något olagligt i mitt bostadsområde skulle nog mina föräldrar få reda på det; Vuxna skulle ingripa om det blev ett slagsmål framför mitt hus; Om jag blev rånad på en allmän plats i bostadsområdet skulle vuxna ingripa; Mina grannar brukar heja/hälsa på mig när vi möts. Indexvärdet kan variera mellan 0 och 100. Ju högre indexvärde desto högre grad av upplevelse av informell social kontroll i området. 7

Psykisk hälsa och dess association med områdeskarakteristika Det finns stora skillnader inom Stockholms län vad gäller socioekonomiska förhållanden. I stadsdelen Rinkeby-Kista är andelen med ekonomiskt bistånd drygt 13 gånger högre jämfört med det område som har lägst andel (0,5 %) och motsvarande siffra för andelen arbetslösa är nästan 5. Stockholms läns kommuner och stadsdelar skiljer sig i befolkningens etniska struktur. I en del områden (Ekerö, Nykvarn, Norrtälje och Värmdö) är bara om kring 10 % utrikes födda medan det i Rinkeby-Kista och Skärholmen är över hälften av de boende som är utrikes födda. Bland yngre barn återfinns de lägsta värden för graden av upplevd social kontroll i stadsdelen Rinkeby-Kista (52 för pojkar och 56 för flickor), medan de högsta värden bland yngre pojkar noteras i Nacka, Bromma och Salem (74) och bland yngre flickor i Vaxholm (81). Bland äldre pojkar är det Skärholmen och Rinkeby-Kista som har de lägsta värdena för graden av upplevd social kontroll (46 respektive 48) och bland äldre flickor är graden av upplevd social kontroll lägst i Skarpnäck (54) och Skärholmen (55). Högsta värden för pojkar noteras i Vaxholm (76) och Värmdö (75) och för flickor i Ekerö (79) och Vaxholm (78). De högsta värden för graden av upplevda ordningsproblem, oavsett ålder och kön, återfinns i stadsdelar Rinkeby-Kista och Skärholmen (50-46 för pojkar och 52-45 för flickor). Graden av upplevda ordningsproblem bland pojkar är lägst på Lidingö (17 för yngre och 16 för äldre). Lägsta värdena för yngre flickor noteras i Danderyd (16) och för äldre flickor i Vaxholm (15). Det finns inga samband mellan områdets socioekonomiska karakteristika och indexvärde på god psykisk hälsa förutom att ju större andel familjer med ensamstående föräldrar desto lägre är indexvärdet bland yngre pojkar (r=-0,41, p=0,01) (resultaten redovisas inte i tabellformat). Indexvärde på god psykisk hälsa tycks inte heller samvariera med graden av upplevda ordningsproblem och informell social kontroll i bostadsområdet förutom bland yngre pojkar som rapporterar ett högre indexvärde på god psykisk hälsa ju högre den upplevda graden av informell social kontroll är (r=0,43, p=0,01; resultaten redovisas inte i tabellformat). Det finns inga samband mellan områdets socioekonomiska karakteristika och andel yngre pojkar som rapporterar att det är riktigt härligt att leva, medan måttliga till starka negativa korrelationer återfinns bland de äldre pojkarna. Ju högre koncentration av människor med mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden desto färre av de äldre pojkarna rapporterar att det är riktigt härligt att leva (Tabell 2). Andel flickor som rapporterar att det är riktigt härligt att leva, oavsett ålder, samvarierar negativt med andelen barnfamiljer med ensamstående förälder, Bland äldre flickor ses också en negativ korrelation med andel biståndsmottagare (Tabell 2). Andelen barn som rapporterar att det är riktigt härligt att leva samvarierar med graden av upplevda ordningsproblem samt informell social kontroll i bostadsområdet. Ju högre grad av upplevda ordningsproblem desto färre barn som uppger att det är riktigt härligt att leva. Det omvända förhållandet råder för graden av upplevd informell social kontroll (Tabell 2). 8

Tabell 2. Korrelationer mellan och områdeskarakteristika och andel barn som rapporterat att det är riktigt härligt att leva Pojkar åk 9 r p Pojkar gymn 2 r p Flickor åk 9 r p Flickor gymn 2 r p Andel utrikes födda -0,29 0,09-0,55 0,00-0,18 0,30-0,31 0,07 Andel som har högst -0,22 0,21-0,52 0,00-0,23 0,19-0,32 0,06 gymnasial utbildning Andel barnfamiljer med -0,21 0,23-0,44 0,01-0,38 0,03-0,57 0,00 ensamstående förälder Andel med låg inkomst -0,24 0,17-0,39 0,02-0,03 0,87-0,14 0,43 Andel som inte är i -0,28 0,11-0,50 0,00-0,10 0,56-0,26 0,13 förvärvsarbete Andel arbetssökande -0,28 0,11-0,55 0,00-0,17 0,33-0,27 0,11 Andel -0,28 0,10-0,54 0,00-0,17 0,34-0,37 0,03 biståndsmottagare Ordningsproblem -0,37 0,03-0,60 0,00-0,37 0,03-0,64 0,00 Grad av socialkontroll 0,30 0,08 0,47 0,00 0,52 0,00 0,59 0,00 Psykisk ohälsa 2016 Den mest påtagliga könsskillnaden i svarsmönster återfinns för frågan som gäller den psykiska ohälsan. Drygt dubbelt så många flickor som pojkar uppger att de ofta är ledsna eller deppiga utan att veta varför, 38-41% vs. 14-17% (Tabell 3). Tabell 3. Självrapporterad psykisk ohälsa bland ungdomar 2016 Pojkar åk 9 % Pojkar gymn 2 % Flickor åk 9 % Flickor gymn 2 % Känner sig ofta ledsna eller deppiga utan att veta varför 14 17 38 41 Andelen som ofta känner sig ledsen eller deppig utan att veta varför varierar bland yngre pojkar från 8 % i Hägersten-Liljeholmen till 21% i Rinkeby-Kista och bland äldre pojkar från 12% i Norrmalm till 22% i Södertälje (Bilaga 2). Den lägsta andelen yngre flickor som ofta känner sig ledsna eller deppiga finns i Upplands-Bro (29 %) och den största i Vallentuna (50 %). Bland äldre flickor varierar motsvarande andelar från 30 % i Sollentuna till 55 % i Farsta (Bilaga 2). Psykisk ohälsa och dess association med områdeskarakteristika Andelar pojkar, både yngre och äldre, som rapporterar att de ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför, samvarierar positivt med alla socioekonomiska karakteristika på områdesnivå, medan inga samband kunde påvisas för flickor. Således, ju högre koncentration av människor med mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden desto fler pojkar som uppger att de mår psykiskt dåligt enligt den använda indikatorn (Tabell 4). 9

Andelen pojkar som rapporterar att de ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför samvarierar med graden av upplevda ordningsproblem samt informell social kontroll i bostadsområdet. Ju högre grad av upplevda ordningsproblem desto fler pojkar som uppger att de ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför. Det omvända förhållandet råder för graden av upplevd informell social kontroll, d.v.s. ju högre grad av upplevd social kontroll desto färre pojkar som ofta känner sig ledsna eller deppiga (Tabell 4). Tabell 4. Korrelationer mellan andel barn som rapporterar att de ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför och områdeskarakteristika Pojkar åk 9 r p Pojkar gymn 2 r p Flickor åk 9 r p Flickor gymn 2 r p Andel utrikes födda 0,59 0,00 0,56 0,00-0,15 0,41-0,10 0,58 Andel som har högst 0,35 0,04 0,31 0,07 0,23 0,18 0,13 0,47 gymnasial utbildning Andel barnfamiljer med 0,53 0,00 0,31 0,07 0,12 0,51 0,25 0,14 ensamstående förälder Andel med låg inkomst 0,55 0,00 0,42 0,01-0,20 0,24-0,06 0,74 Andel som inte är i 0,60 0,00 0,48 0,00-0,15 0,41-0,02 0,91 förvärvsarbete Andel arbetssökande 0,57 0,00 0,54 0,00-0,13 0,47-0,09 0,59 Andel 0,62 0,00 0,53 0,00-0,03 0,87 0,01 0,95 biståndsmottagare Ordningsproblem 0,61 0,00 0,46 0,00 0,12 0,48 0,22 0,20 Grad av socialkontroll -0,50 0,00-0,31 0,07-0,11 0,51-0,27 0,12 Psykisk hälsa och ohälsa förändring över tid (stadsövergripande resultat) Pojkar, i båda årskurserna, hade generellt sett betydligt högre indexvärden på psykisk hälsa jämfört med flickor. Indexvärdena sjönk något över tid bland båda könen (Figur 1). Figur 1: Grad av god psykisk hälsa (index), uppdelat på kön och årskurs, 2004-2016 10

Andelarna som ofta kände sig ledsna eller deppiga utan att veta varför, var relativt konstanta under perioden 2004-2010. Därefter sågs en ökning av andelarna som rapporterade detta tillstånd, framför allt bland flickor (Figur 2). Figur 2. Andelar som ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför (%), uppdelat på kön och årskurs, 2004-2016. 11

Bilaga 1. Självrapporterad psykisk hälsa bland ungdomar uppdelat på kommun/stadsdel Kommun/Stadsdel Grad av god psykisk hälsa (Index) Andel som ofta tycker att det är riktigt härligt att leva (%) Pojke Pojke Flicka Flicka Pojke Pojke Flicka Flicka gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 Botkyrka 61 65 47 52 63 66 55 57 Bromma 64 69 52 51 75 81 72 67 Danderyd 65 70 46 52 72 67 78 71 Eker 63 65 54 51 69 73 69 60 Enskede-Årsta-Vantör 65 65 49 51 64 70 60 58 Farsta 61 65 48 51 63 69 50 59 Haninge 60 61 48 48 64 70 64 54 Hägersten- 62 69 47 51 66 80 57 58 Liljeholmen Hässelby-Vällingby 64 65 47 50 67 73 58 60 Järfälla 64 65 50 49 71 70 70 56 Kungsholmen 64 64 46 57 67 69 59 60 Lidingö 65 64 51 52 76 71 75 66 Nacka 63 65 51 53 73 71 67 67 Norrmalm 63 66 54 52 76 71 67 61 Nynäshamn 62 64 43 49 67 70 56 61 Rinkeby-Kista 64 65 51 52 57 69 59 60 Salem 63 68 49 45 60 71 61 68 Sigtuna 64 64 46 50 65 73 68 59 Skarpnäck 64 62 45 51 68 64 45 53 Skärholmen 62 65 46 49 59 66 53 59 Sollentuna 65 67 51 52 66 68 65 61 Solna 63 63 50 48 69 69 58 58 Spånga-Tensta 61 64 50 52 68 64 72 58 Sundbyberg 59 65 55 51 65 72 67 61 Södermalm 61 62 49 47 70 67 57 53 Södertälje 64 67 49 53 66 71 54 65 Täby 62 67 49 48 67 72 65 59 Upplands Väsby 65 67 44 49 67 70 58 57 Upplands-Bro 62 62 46 52 59 73 60 60 Vallentuna 63 64 48 45 65 63 66 48 Vaxholm 60 65 49 50 62 70 63 80 Värmd 62 65 48 50 75 69 68 59 Älvsjö 61 67 53 49 71 75 60 56 Östermalm 63 65 49 49 73 79 75 63 Österåker 65 66 41 48 77 77 64 59 12

Bilaga 2. Självrapporterad psykisk ohälsa bland ungdomar uppdelat på kommun/stadsdel. Kommun/Stadsdel Andel som ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför (%) Pojke Pojke Flicka Flicka gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 Botkyrka 20 13 43 38 Bromma 14 9 35 31 Danderyd 14 12 42 37 Eker 19 14 37 34 Enskede-Årsta-Vantör 18 15 40 42 Farsta 17 18 55 38 Haninge 17 18 42 41 Hägersten-Liljeholmen 21 8 44 37 Hässelby-Vällingby 17 15 43 37 Järfälla 18 13 41 43 Kungsholmen 17 16 41 31 Lidingö 15 13 35 34 Nacka 15 14 38 35 Norrmalm 12 14 36 36 Nynäshamn 13 13 48 47 Rinkeby-Kista 21 21 38 34 Salem 16 15 38 43 Sigtuna 20 14 37 37 Skarpnäck 13 15 50 44 Skärholmen 21 19 40 42 Sollentuna 15 17 30 35 Solna 17 12 45 38 Spånga-Tensta 21 18 38 35 Sundbyberg 21 18 31 42 Södermalm 19 18 46 45 Södertälje 22 20 42 35 Täby 21 21 38 34 Upplands Väsby 13 15 43 38 Upplands-Bro 15 12 37 29 Vallentuna 22 13 53 50 Vaxholm 14 12 41 41 Värmd 14 15 38 40 Älvsjö 15 15 41 38 Östermalm 15 13 40 34 Österåker 14 13 43 40 13

1.2 Förekomst av psykiatriska tillstånd bland barn och unga i Stockholms län, under åren 2011-2016 I korthet I Stockholms läns landstings vårdregister VAL-databaserna undersöktes andelen vårdade med depression, ångest, stressreaktioner, ätstörningar, psykotiska tillstånd, bipolära tillstånd, ADHD och autismspektrumtillstånd (ICD koder F20-F29, F30-F34, F38-F39, F40-F43, F50, F84, F90). Andelen personer som vårdas för de aktuella diagnoserna ökade mellan år 2011 och 2016 i samtliga åldersgrupper; från 1,5 % år 2011 till 2,8 % år 2016 för den yngsta åldersgruppen, från 5,4 % år 2011 till 11,4 % år 2016 för 13-17-åringarna och från 7,2 % år 2011 till 11,5 % år 2016 för 18-24-åringar. År 2016 har således mer än var tionde tonårig och ung vuxen i Stockholms län en psykiatrisk diagnos. Överlag domineras diagnosbilden av liknande tillstånd i de tre undersökta åldersgrupperna: ADHD i alla åldersgrupper och ångest i de två äldre åldersgrupperna. Det är stora variationer mellan olika geografiska områdena. För det sammanslagna måttet av alla de undersökta diagnoserna varierar andelarna från 3,5 till 7,2 % för 0-17 åringarna och från 7,4 till 17,0 % för 18-24 åringarna. Andelar personer som vårdas för ADHD varierar mellan 0,6 och 4,9 % bland 0-17 åringarna, och för 18-24 åringar är motsvarande siffror mellan 0,8 % och 6,6 %. Andelar personer som vårdas för ångest varierar för 0-17 åringar mellan 0,7 % och 2,4 % medan för 18-24 åringar varierar andelen mellan 4,0 % och 9,4 %. Sammantaget är således variationen mellan de geografiska områdena större för unga vuxna jämfört med barn och tonåringar. De geografiska variationerna kommer att utredas i kommande studier. Sammanfattningsvis visar vårddata på en starkt stigande värdkonsumtion för psykiatriska tillstånd. Denna utveckling har setts sedan 1990-talet men har nu ökat ytterligare. År 2016 är det mer än 11 % av tonåringar och unga vuxna som fått en psykiatrisk diagnos enligt vår definition. Detta mönster ses också i befolkningsbaserade enkätundersökningar (se ovan). Orsaker till denna ökning är delvis minskande mörkertal men en verklig ökning av upplevd ohälsa föreligger också. En uppföljning bör ske efter den samlade satsningen för att förbättra den psykiska hälsan som nu genomförs i länet och övriga landet. Metod Materialet hämtades ur landstingets befintliga vårdregister, de så kallade VAL-databaserna med uppgifter från landstingsfinansierad öppenvård (d.v.s. även privata vårdgivare som upphandlats av landstinget) hos såväl husläkare som specialiserad psykiatri, slutenvård, samt besök hos arvoderade privatpsykiatrer. Andelen personer boende och vårdade i Stockholms län presenteras för åren 2011-2016. Åldersgrupperingarna 0-12, 13-17, 18-24 användes. För gruppering av diagnoser se tabell 1. Indelning på kommun/stadsdel gjordes för år 2016 och för de största diagnosgrupperna. För detta ändamål begränsas åldersgrupperna till 0-17 och 18-24 år. 14

Genom åren har vissa kliniker ändrat driftform (från landstingsdriven till privat regi). För att möjliggöra jämförelser över tid redovisas resultaten oavsett driftform. Samtliga data är befolkningsrelaterade. Tabell 1. Gruppering av diagnoser Diagnos ICD10-kod Kommentar Depression/förstämningssyndrom Ångest Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress Ätstörningar F32-F34, F38-F39 F40-F43 F43 F50 Obs, ingår även i diagnosgruppen ångest Psykos (icke-affektiv) F20-F29 Ej aktuell för yngsta åldersgruppen Bipolär sjukdom F30-F31 Ej aktuell för yngsta åldersgruppen ADHD Autism spektrum tillstånd (AST) Någon (av ovanstående) psykiatrisk diagnos Psykiska störningar orsakade av psykoaktiva substanser Sömnstörningar F90 F84 F20-F29, F30-F34, F38- F39, F40-F43, F50, F84, F90 F12-F14, F16, F18-F19 F51, G47 Ej aktuell för yngsta åldersgruppen Resultat Diagnosgrupper under åren 2011-2016 Andelen personer som vårdas för någon av de aktuella diagnoserna (för defintion se Tabell 1) har ökat mellan 2011 och 2016 i samtliga åldersgrupper; från 1,5 % år 2011 till 2,8 % år 2016 för den yngsta åldersgruppen, från 5,4 % år 2011 till 11,4 % år 2016 för 13-17-åringarna och från 7,2 % år 2011 till 11,5 % år 2016 för 18-24-åringar. Se figur 1-4. År 2016 har således mer än var tionde tonårig och ung vuxen i Stockholms län en psykiatrisk diagnos. I gruppen 0-12 år är det framför allt ADHD (1,6 % år 2016) och ATD (0,9% år 2016) som är både andelsmässigt störst och som ökar över tid. 15

I 13-17 års gruppen är ADHD (5,8 % år 2016 )och ångest (4,0 % år 2016) andelsmässigt de vanligaste. I18-24-årsgruppen är det andelsmässigt vanligast med ångest (6,6 % år 2016) och depression (3,6 % år 2016) samt även ADHD (3,5% år 2016) de senare åren. Överlag domineras diagnosbilden av liknande tillstånd i de tre undersökta åldersgrupperna: ADHD i alla åldersgrupper och ångest i de två äldre åldersgrupperna. Figur 1. Andelen 0-12 åringar i Stockholms län vårdade (öppenvård/slutenvård) för psykiatriska diagnoser. % 14,0 0-12 år 12,0 10,0 8,0 Ångest Depresssion ADHD ASD 6,0 4,0 2,0 Ätstörningar Anpassningsstörningar/reaktion på svår stress Sömnstörningar Någon diagnos 0,0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 16

Figur 2.Andelen 13-17 åringar i Stockholms län vårdade (öppenvård/slutenvård) för psykiatriska diagnoser. % 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 13-17 år 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ångest Depresssion ADHD ASD Psykos Ätstörningar Psykiska störningar orsakade av psykoaktiva substanser Bipolär sjukdom Anpassningsstörningar/reaktion på svår stress Sömnstörningar Någon diagnos Figur 3. Andelen 18-24 åringar i Stockholms län vårdade (öppenvård/slutenvård) för psykiatriska diagnoser. % 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 18-24 år 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ångest Depresssion ADHD ASD Psykos Ätstörningar Psykiska störningar orsakade av psykoaktiva substanser Bipolär sjukdom Anpassningsstörningar/reaktio n på svår stress Sömnstörningar Någon diagnos 17

Diagnosgrupper per kommun stadsdel år 2016 På grund av att en uppdelning på 39 kommuner/stadsdelar kräver ett större underlag så redovisas åldersgrupperna 0-17 och 18-24 år för det sammanslagna måttet av samtliga undersökta diagnoser (se metod, tabell 1) samt de två största diagnosgrupperna; ADHD och ångest. Observera att skalorna är olika mellan diagnosgrupperna. Det är stora variationer mellan de olika geografiska områdena Figur 5-10). För det sammanslagna måttet av alla de undersökta diagnoserna varierar andelarna från 3,5 till 7,2 % för 0-17 åringarna och från 7,4 till 17,0 % för 18-24 åringarna. Andelar personer som vårdas för ADHD varierar mellan 0,6 och 4,9 % bland 0-17 åringarna, och för 18-24 åringar är motsvarande siffror mellan 0,8 % och 6,6 %. Andelar personer som vårdas för ångest varierar för 0-17 åringar mellan 0,7 % och 2,4 % medan för 18-24 åringar varierar andelen mellan 4,0 % och 9,4 %. Sammantaget är således variationen mellan de geografiska områdena större för unga vuxna jämfört med barn och tonåringar. Vad dessa skillnader beror på kan vi inte uttala oss om med detta underlag. Antalsmässigt små kommuner får förstås lite osäkrare tal och en del av de som utmärker sig är små antalsmässigt. 18

Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL Figur 5. Andelen 0-17 åringar i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvården. 18,0 0-17 år, någon av de aktuella diagnoserna 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL Figur 6. Andelen 18-24 åringar i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvården. 18-24 år, någon av de aktuella diagnoserna 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 19

Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL Figur 7. Andelen 0-17 åringar i Stockholms län med en ADHD-diagnos inom öppenvård eller slutenvården. 10,00 ADHD 0-17 år 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL Figur 8. Andelen 18-24 åringar i Stockholms län med en ADHD-diagnos inom öppenvård eller slutenvården. 10,00 ADHD 18-24 år 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 20

Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL Figur 9. Andelen 0-17 åringar i Stockholms län med en ångestdiagnos inom öppenvård eller slutenvården. 10,00 Ångest 0-17 år 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL Figur 10. Andelen 18-24 åringar i Stockholms län med en ångestdiagnos inom öppenvård eller slutenvården. 10,00 Ångest 18-24 år 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 21

1.3 Andel barn och unga som får vård för psykisk ohälsa i Stockholm län, under åren 2011-2016 I korthet Ett bredare mått än det ovan beskrivna är att undersöka hur många barn och unga som får vård för psykisk ohälsa oavsett diagnos inom specialiserad psykiatri samt vård för psykisk ohälsa på vårdcentraler (definierat som psykiatrisk diagnos, behandling med antidepressiva mediciner och psykosociala kontakter (psykolog, kurator). Vad gäller besök inom vården för psykisk ohälsa är det nästan 14 % bland ungdomar, 13-17 år, och nästan 16 % bland unga vuxna år 2016 som har någon form av kontakt med vården p.g.a. psykisk ohälsa (enligt definitionen ovan). Under tidperioden 2011-2016 ses ökningar i de tre åldersgrupperna på 20-30 % med högst värden bland de unga vuxna. Det finns variationen mellan kommuner och stadsdelar och i vissa områden kan andelen personer med vård för psykisk ohälsa vara nästan dubbelt så stor som i andra områden. Sammanfattningsvis visar sammanställningen att nästan 15 % av tonåringar och unga vuxna har kontakt med vården år 2016 p.g.a. psykisk ohälsa. Ökningar ses i samtliga åldersgrupper mellan åren 2011 och 2016. Detta mönster överensstämmer med övriga indikatorer på förekomst av psykisk ohälsa beskrivna i detta kapitel. Den ökade vårdkonsumtionen antas bero på minskade mörkertal (minskad stigmatisering av psykisk ohälsa, bättre vårdutbud, ökad kunskap om psykisk ohälsa) men även på en faktisk ökning. En uppföljning bör ske efter den samlade satsningen för att förbättra den psykiska hälsan som nu genomförs i länet och övriga landet. Metod Ett bredare mått än psykiatriska diagnoser är att undersöka hur många barn och unga som får vård för psykisk ohälsa oavsett diagnos inom specialiserad psykiatri samt vård för psykisk ohälsa på vårdcentraler definierat som: 1) psykiatrisk diagnos (F-kapitlet i ICD-10 samt Z-diagnoser som beskriver psykosociala problem; Z65 (Problem som har samband med andra psykosociala förhållanden) och Z73 (Problem som har samband med svårigheter att kontrollera livssituationen); 2) behandling med antidepressiva mediciner och 3) psykosociala kontakter (psykolog, kurator). Samtliga data har hämtats från VAL-databaserna. Medicinering omfattar uttagna recept utfärdade från husläkare och specialiserad psykiatri. Psykosociala insatser innefattar besök på vårdcentral hos kurator, psykolog, psykoterapeut. 22

Resultat Vad gäller besök inom vården för psykisk ohälsa är det nästan 14 % bland ungdomar, 13-17 år, och nästan 16 % bland unga vuxna år 2016 som har någon form av kontakt med vården p.g.a. psykisk ohälsa (enligt definitionen ovan). Under tidperioden 2011-2016 ses ökningar i de tre åldersgrupperna på 20-30 % med högst värden bland de unga vuxna. Andelar barn och unga som vår vård för psykisk ohälsa varierar stort mellan de olika områdena, se tabell 1. För 0-12 åringarna finns den lägsta andelen med 3,3% i Huddinge och den högsta på 6,0% på Värmdö, tätt följt av Skarpnäck på 5,9%. För 13-17 åringar varierar andelarna mellan 6,4% på Östermalm till 12,8 i Farsta och 12,9% i Skarpnäck. Även bland unga vuxna är variationen stor ; från 8,2% i Rinkeby-Kista till 15,1% på Värmdö. Dessa skillnader kommer att undersökas vidare i framtiden. Figur 1. Andel barn och unga 0-12, 13-17, 18-24 år (%) som fått någon form av vård för psykisk ohälsa från vårdcentral eller psykiatrin/beroendevården i Stockholms län under åren 2011-2016. 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0-12 år 13-17 år 18-24 år 23

Tabell 1. Andel barn och unga 0-12, 13-17, 18-24 år (%) i Stockholms län som fått som fått någon form av vård för psykisk ohälsa från vårdcentral eller psykiatrin/beroendevården år 2016 uppdelat på kommun och stadsdelsnivå. 0-12 år (%) 13-17 år (%) 18-24 år (%) Botkyrka 5,0 8,5 8,9 Bromma 4,7 9,6 12,4 Danderyd 3,4 6,9 10,1 Ekerö 6,2 11,0 14,0 Enskede-Årsta-Vantör 4,4 11,1 12,6 Farsta 5,6 12,8 12,9 Haninge 4,9 12,1 13,2 Huddinge 3,3 8,7 11,0 Hägersten- Liljeholmen 3,5 10,5 12,2 Hässelby-Vällingby 3,9 10,1 11,9 Järfälla 4,5 8,7 10,5 Kungsholmen 3,8 8,8 12,0 Lidingö 3,6 8,3 11,1 Nacka 5,2 9,1 11,9 Norrmalm 4,7 10,3 11,0 Norrtälje 5,0 12,6 15,4 Nykvarn 4,1 8,7 13,3 Nynäshamn 4,1 11,1 13,3 Rinkeby-Kista 4,4 7,7 8,2 Salem 4,7 12,0 12,9 Sigtuna 5,6 7,9 10,6 Fortsättning på nästa sida 24

Fortsättning på tabell 1. Andel barn och unga 0-12, 13-17, 18-24 år (%) i Stockholms län som fått som fått någon form av vård för psykisk ohälsa från vårdcentral eller psykiatrin/beroendevården år 2016 uppdelat på kommun och stadsdelsnivå. 0-12 år (%) 13-17 år (%) 18-24 år (%) Skarpnäck 5,9 12,9 14,6 Skärholmen 4,2 9,4 9,8 Sollentuna 3,9 9,1 11,0 Solna 4,7 10,8 10,7 Spånga-Tensta 4,7 8,5 10,1 Sundbyberg 4,2 8,6 10,7 Södermalm 3,7 11,4 14,5 Södertälje 4,2 9,9 11,7 Tyresö 4,4 11,7 12,6 Täby 3,8 7,8 11,8 Upplands-Bro 4,4 10,8 12,4 Upplands Väsby 6,7 12,0 13,9 Vallentuna 4,4 11,1 15,2 Vaxholm 4,4 9,3 13,2 Värmdö 6,0 11,4 15,1 Älvsjö 4,5 8,9 10,7 Östermalm 3,4 6,4 10,0 Österåker 4,7 11,6 14,0 Stockholms län 4,5 9,9 11,9 25

2. Kartläggning av vissa riskgrupper Detta kapitel fokuserar på fyra olika riskgrupper för psykisk ohälsa i samhället: 2.1. Sexuella minoriteter och personer som upplever könsinkongruens 2.2. Barn till föräldrar som slutenvårdats inom psykiatri eller beroendevård under barnets uppväxt 2.3. Barn med dåliga skolprestationer 2.4. Unga immigranter som fått uppehållstillstånd fram till år 2011 (asylsökande undersöks f.n. i ett separat uppdrag som ska redovisas i november 2017. Immigranter som anlände åren 2011-2016 kommer att undersökas när vi har mottagit erforderliga data register från Socialstyrelsen och SCB vilket är beställt som ett uppdrag för år 2018.) För samtliga grupper 1-4 anger vi andel personer inom respektive risk-grupp samt förekomst av psykisk ohälsa (olika mått för vardera riskgrupp p.g.a. att olika material använts). För gruppen barn till psykiskt sjuka har vi ännu inte data om deras psykiska mående. 2.1 Sexuella minoriteter och könsinkongruens: Hur stor är förekomsten bland unga i Stockholms län och hur är deras psykiska hälsa? I korthet I en undersökning utförd år 2014 identifierade sig cirka 3 % 16-24 åringar i SLL som homosexuella och 7 % som bisexuella, vilket skulle motsvara ca 6500 respektive 16000 personer i absoluta tal. Självrapporterad psykisk ohälsa, självmordstankar och självmordsförsök var vanligare bland de sexuella minoriteterna överlag men framför allt bland de bisexuella individerna jämfört med heterosexuella. Cirka en fjärdedel av de bisexuella individerna hade försökt ta livet av sig jämfört med 4,5 % bland de heterosexuella. Över hälften hade haft självmordstankar (heterosexuella 20 %) och nästan 60 % av de bisexuella uppgav psykisk ohälsa (heterosexuella 35 procent). Cirka 6 % av 16-24 åringar i SLL, motsvarande 14000 personer i absoluta tal, upplevde någon grad av könsinkongruens (att känna sig som ett annat kön). Denna grupp verkar också, liksom bisexuella, vara en särskilt utsatt grupp vad gäller psykisk ohälsa och självmordsbeteende. Sammanfattningsvis visar undersökningen att en stor andel av unga i Stockholms län uppger sexuell minoritets tillhörighet och könsinkongruens. Speciellt unga med bisexuell läggning och könsinkongruens uppger psykisk ohälsa och suicidalt beteende i mycket hög grad. Detta är riskgrupper som ytterligare bör uppmärksammas i det preventiva arbetet mot psykisk ohälsa. En uppföljning bör ske efter den samlade satsningen för att förbättra den psykiska hälsan som nu genomförs i länet och övriga landet. 26

Metod Studiepopulationen består av de 1827 unga i åldrarna 16-24 år som besvarade Stockholms läns landstings Folkhälsoenkät år 2014. Enkäten skickades till ett slumpmässigt urval av cirka 53 000 personer i åldern 16 år och uppåt, boende i Stockholms län, varav 22 250 svarade (42 procent). I enkäten ingick frågor om sexuell läggning ("Betraktar du dig idag som: heterosexuell, homosexuell, bisexuell, inte som något av ovanstående alternativ.") och könsinkongruens ( Jag känner mig som en person av annat kön med svarsalternativ "Stämmer lite eller ibland, stämmer ganska bra, stämmer helt" eller Stämmer inte alls ). Svaren på frågan om könsinkongruens kodades som Ja eller Nej. Självrapporterad psykisk ohälsa mättes i enkäten med frågebatteriet General Health Questionnaire- 12 (GHQ-12). Instrumentet ger inga precisa diagnoser men identifierar i huvudsak personer med depression och/eller ångest. I den här studien har tröskelvärdet för självrapporterad psykisk ohälsa satts till lika med eller över 3 för att indikera psykisk ohälsa. Två frågor I enkäten handlade om självmordstankar och självmordsförsök ( Har du någon gång allvarligt övervägt att ta ditt liv? och, Har du någon gång försökt ta ditt liv? med fyra svarsalternativ Nej, aldrig; Ja, för mer än ett år sedan; Ja, under det senaste året; Ja, under den senaste veckan.) Svaren på dessa frågor kodades som Ja eller Nej. Vi har beräknat andel med psykisk ohälsa, självmordstankar och självmordsförsök bland unga i de olika sexuella läggnings kategorierna och bland unga med och utan könsinkongruens. Kalibreringsvikter har använts for att justera för snedvridet bortfall i enkäten. Resultat Psykisk ohälsa bland unga i sexuella minoritetsgrupper Tabell 1 visar andel och absoluta tal av unga i SLL som anger minoritets sexuell läggning. Cirka 3 % av 16-24 åringar i SLL identifierade sig som homosexuella och 7 % som bisexuella, vilket skulle motsvara ca 6500 respektive 16000 personer i absoluta tal. Självrapporterad psykisk ohälsa, självmordstankar och självmordsförsök (Tabell 2) var vanligare bland de sexuella minoriteterna överlag, men framför allt bland de bisexuella jämfört med de heterosexuella. Cirka en fjärdedel av de bisexuella hade försökt ta livet av sig jämfört med 4,5 % bland de heterosexuella. Över hälften hade haft självmordstankar (heterosexuella 20 %) och nästan 60 % av de bisexuella uppgav psykisk ohälsa (heterosexuella 35 %). Tabell 1. Andel och absoluta tal 16-24 åringar i SLL som anger minoritets sexuell läggning, SLLs Folkhälsoenkät år 2014 % n Homosexuella 2,7% 6636 Bisexuella 6,8% 16352 Heterosexuella 83,3% 201403 Betraktar mig inte som något av ovanstående alternativ 7,2% 17457 Total Sexuell minoritet 16,7% 40445 27

Tablell 2. Andel och absoluta tal 16-24 åringar i SLL med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ-12>=3), självmordstankar och självmordsförsök, stratifierade enligt sexuell läggning, SLLs Folkhälsoenkät år 2014 Psykisk ohälsa (GHQ-12>=3) Självmordstankar Självmordsförsök % n % n % n Homosexuella 41,6% 2761 31,1% 2066 4,9% 326 Bisexuella 57,9% 9463 53,5% 8747 24,2% 3963 Heterosexuella 33,9% 67724 19,4% 38699 4,5% 8989 Betraktar mig inte som något av ovanstående alternativ 26,5% 4558 23,5% 3959 8,5% 1454 Psykisk ohälsa bland unga med könsinkongruens Cirka 6 % av 16-24 åringar i SLL, eller 14000 personer i absoluta tal, upplevde någon grad av könsinkongruens (Tabell 3). Dessa verkar liksom bisexuella vara en särskilt utsatt grupp vad gäller psykisk ohälsa. Tabell 3. Andel och absoluta tal 16-24- åringar i SLL som upplever könsinkongruens, SLLs folkhälsoenkäten år 2014 Jag känner mig som en person av annat kön. % n Stämmer lite eller ibland. 4,1% 9964 Stämmer ganska bra. 0,9% 2096 Stämmer helt. 0,8% 1984 Stämmer inte alls. 94,2% 229463 Totalt positiva svar 5,8% 14044 Mer än hälften av de med könsinkongruens angav psykisk ohälsa, jämfört med en tredjedel av de utan sådana problem. Självmordstankar och självmordsförsök var betydligt vanligare bland unga med könsinkongruens. Över hälften av de med könsinkongruens uppgav självmordstankar och cirka var femte hade försökt ta livet av sig, jämfört med endast 1 av 20 bland av de utan könsinkongruens. 28

Tabell 4. Självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ-12>=3), självmordstankar och självmordsförsök bland 16-24 åringar i SLL som upplever könsinkongruens, SLLs Folkhälsoenkät år 2014 Psykisk ohälsa (GHQ- 12>=3) Självmordstankar Självmordsförsök Jag känner mig som en person av annat kön. % (n) % (n) % (n) Ja 53.8% 7282 55.0% 7433 21.5% 2914 Nej 34.0% 77570 20.2% 46002 5.3% 12006 29

2.2 Barn till föräldrar som slutenvårdats inom psykiatri eller beroendevård: Hur stor grupp är det i Stockholms län? I korthet I en undersökning baserad på register från Socialstyrelsen Statistiska Centralbyrån identifierade vi barn födda i 1978-1994 och undersökte hur stor andel som haft en förälder som slutenvårdats inom psykiatri eller beroendevård under barnets uppväxt (0-17 år). Hela 6-7 % av barn och unga har under uppväxten haft en förälder som lider av psykiatriskt tillstånd av sådan allvarlighetsgrad att inläggning varit indicerad. Detta motsvarar ca 17 500 personer födda 1978-1994 i absoluta tal. Barn till psykiskt sjuka är en känd riskgrupp för psykisk ohälsa och i kommande studier ska vi följa upp denna population utifrån såväl ohälsa, sociala utfall och skyddande faktorer. En uppföljning bör ske efter den samlade satsningen för att förbättra den psykiska hälsan som nu genomförs i länet och övriga landet. Metod Materialet hämtades från nationella register från Socialstyrelsen (Nationella Patientregistret) och Statistiska Centralbyrån (Flergenerationsregistret och Registret över totalbefolkningen). Barn födda i Sverige 1978-1994 med kända biologiska föräldrar selekterades. Boende i Stockholm definierades som boende i Stockholms län under hela barndomen (0-17 år). Som kontroll undersöktes också definitionen boende i Stockholms län under minst 10 av barndomsåren eller under minst 5 år under barndomen- med liknande resultat. Föräldrars (mammas eller pappas) slutenvård för psykisk sjukdom definierades som vård på psykiatrisk klinik Om denna inläggning tidsmässigt förekom under barnets uppväxt (0-17 år) kategoriserades barnet såsom ett barn som exponerat för förälder med psykisk sjukdom. Resultat I varje födelsekohort har cirka 3,5-4 % en mamma som varit slutenvårdad under barnets uppväxt (Tabell 1). Andelen är något högre i de äldre kohorterna. En rimlig förklaring till detta är att vården alltmer inriktat sig på öppenvård under denna tidsperiod. Andelen för papporna är något lägre den varierar mellan 3-3,4 %. Andelen som under sin uppväxt haft någon av sina föräldrar slutenvårdad inom psykiatrin (inklusive beroendevård) är 6-7%. Detta motsvara i absoluta tal ca 17500 personer födda 1978-1994 i Stockholms län som under uppväxten haft en förälder som slutenvårdats inom beroende och psykiatri. När 6-7 % av barn och ungdomar är exponerade för en förälder som under barnets uppväxt både lider av en psykisk sjukdom och dessutom är inlagd på sjukhus vid något eller flera tillfällen är det förstås angeläget att ta reda på hur det går för dessa barn. Barn till psykiskt sjuka är en känd riskgrupp för psykisk ohälsa och i kommande studier ska vi följa upp denna population utifrån såväl ohälsa, sociala utfall och skyddande faktorer. 30

Tabell 1. Andel (%) personer med en förälder som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin Födelsekohort Andel (%) personer med en mamma som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin Andel (%) personer med en pappa som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin Andel (%) personer med en förälder som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin Antal barn med en förälder som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin 1978 4,0 3,4 7,1 845 1979 3,6 3,7 6,9 878 1980 3,6 3,7 6,9 931 1981 3,5 3,6 6,7 868 1982 3,8 3,5 6,9 896 1983 3,7 3,3 6,6 841 1984 3,7 3,4 6,7 899 1985 3,5 3,1 6,3 897 1986 3,9 3,0 6,6 995 1987 3,3 3,3 6,4 1015 1988 3,5 3,2 6,4 1103 1989 3,4 3,0 6,1 1111 1990 3,5 3,1 6,4 1261 1991 3,6 3,1 6,4 1249 1992 3,7 3,0 6,6 1331 1993 3,3 3,0 6,1 1209 1994 3,4 3,0 6,2 1212 31

2.3 Barn med dåliga skolprestationer: Har risken för aktivitetsersättning för av psykisk ohälsa ökat under senare år? I korthet Barn och unga med dåliga skolprestationer utgör en riskgrupp för psykisk ohälsa som i allvarliga fall kan leda till aktivitetsersättning. I denna studie ville vi undersöka om denna riskgrupp (barn med dåliga betyg) är i större behov av aktivitetsersättning för psykisk ohälsa idag jämfört med 10 år sen. Detta skulle kunna tyda på att det vid en viss begränsning blivit svårare att klara sig i dagens samhälle. Den studerade populationen bestod av den del av Stockholms läns befolkning, som gick ut från grundskolan mellan 2000 och 2007 (N=169125). Data avseende aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa, skolprestationer samt psykisk ohälsa under grundskoletiden hämtades från olika register. Dåliga skolprestationer i årskurs 9 definierades som ett genomsnittligt meritvärde motsvarande den lägsta kvintilen av meritvärdet (beräknad som summan av minst åtta fullständiga betyg där betygen har räknats om till siffror). Analyserna visade att senare avgångskullar, både de med bra och dåliga betyg, hade ökad risk för aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa jämfört med avgångskullen 2000. Den ökade risken för aktivitetsersättning var dock betydligt mer uttalad i gruppen med dåliga skolprestationer. Även om man räknade bort de personer som haft tecken till psykisk ohälsa under själva skoltiden kvarstod de förhöjda riskerna. Risken ökade också för varje årskull. Sammanfattningsvis visar studien att risken för allvarliga konsekvenser i form av aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa har ökat i gruppen med låga skolprestationer jämfört med elever med goda prestationer under det första decenniet av 21-talet. Att främja skolprestationer hos ungdomar och att samtidigt anpassa arbetsmarknaden till individuella variationer i skolprestationer verkar vara centrala tillvägagångssätt för att motverka denna negativa trend. En uppföljning bör ske efter den samlade satsningen för att förbättra den psykiska hälsan som nu genomförs i länet och övriga landet. Metod Underlaget för denna studie utgörs av registerbaserad statistik avseende aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa, skolprestationer samt psykisk ohälsa under grundskoletiden. Data har hämtats från följande register: Försäkringskassans databas MiDAS (MikroData för Analys av Socialförsäkringen), Skolverkets skolregister, Patientadministrativt system för Barn- och ungdomspsykiatrin (Pastill) och VAL-databaserna. Den studerade populationen bestod av den del av Stockholms läns befolkning, som gick ut från grundskolan mellan 2000 och 2007 (N=169125). Urvalet följdes upp i Försäkringskassans databas MiDAS från 2003 till 2011. MIDAS innehåller information om samtliga sjukskrivningsfall och fall av sjuk- eller aktivitetsersättning där ersättning har utgått från Försäkringskassan. 32