Numrerade platser på kartorna 1 Ruthens lada. Byggd 1905, nedbrunnen 1991. I dag återstår enbart tillfartsramperna 2 Skeviks grotta. 20 m hög klippbrant med två stora stenblock. Grottan användes av Skevikarna av de s.k. Skevikarna en religössekt som hade sin hemvist i Skevik mellan 1746 och 1832. Gustavsbergs C N Gustavsberg 3 Kvartsmilsten Betsede 4 Rester av torpet Höjden. Torpet är omnämnt 1802 under Kårboda. Betsede 5 Kårboda gårdstomt. Två synliga husgrunder. N Betsede 6 Grund och spisröse av torpet Långdalskärr. Ca 1730-1870. Svårt att hitta i dag p. g. a. Granplantering. NO Gustavsberg 7 Grund efter vattenkvarn. Kvarnen anlades troligen 1787 av Skevikarna N Gustavsberg 8 Torp- o källargrund från ett torp omnämnt på en ägomätning 1706 under Skevik. NV Gustavsberg 9 Stensatt vattenränna som tillhörde Koviks vattensåg på 1800-talet. Ö Kovikstippen 10 Källargrund från torpet Snickartorp. 1800-tal. Ö Insjön 11 Mörby gamla gårdstomt från 1700-talet. Husgrunder och spisrösen. N Insjön 12 Torpargrund bestående av sylstenar o spisrösen. Torpet användes på 1700- talet. NV Östra Ekedal 13 Husgrund från skomakare Hagbergs stuga från 1800-talets slut. N Farstaviken 14 Lämningar av dagbrott från försöksbrytningar av kvarts utförda under 1880/90-talet av geologen J Jönsson på uppdrag av Gustavsbergs porslinsfabrik. 15 Berget Blåsut var en plats till viken brukets befolkning gick på Himmelfärdsdagen och ibland också vid midsommar. N Farstaviken N Farstaviken 16 Milstolpe med texten 2 mil till Stockholm S Insjön 17 Kvartsmilsten (Gamla vägen 19) Se även milstolpe 128???? Höjdhagen 18 Skålgropar/älvkvarnar. Söder om finns en husgrund. Ekedalsskolan 19 Skålgropar/älvkvarnar Ekedalsskolan
20 Jättestenar 21 Offerkällorna. Ett 10-tal jättegrytor 0,3-2,2 m i diameter och 0,3-1,9 m djupa. Enligt uppgift ska de ha använts som offerkällor. Ö Gustavsberg 22 12 jättegrytor, 0,3-1 m i diameter och 0,3-2,2 m djupa. Ö Gustavsberg 23 Skålgropar/älvkvarnar samt jättegrytor varav en under vatten Ö Gustavsberg 24 5 jättegrytor. Enligt uppgift ska en vara 6 m i diameter men väldigt svår att se. Ö Gustavsberg 25 Höjdgatan xxxxxxxxx Gustavsberg 26 K-märkta hus Gustavsberg 27 Grafält med två stenar fån mitten av 1800-talet Hästhagen 28 Jättegryta 0,8 m i diameter. Igenvuxen Hästhagen 29 Informationsskylt om landhöjningen under förhistorisk och historisk tid. Betsede 30 Farsta gårds järnåldersgravfält Gustavsberg 31 Boplatsområde från yngre järnåldern Gustavsberg 32 Farsta gårds engelska park från tidigt 1800-tal Gustavsberg 33 Gammal väg från 1700-talet. I norr slutar vägen vid Bråvalla villaträdgård och slutar i söder vid vägen till Lillängen. Detta är en del av en gammal väg mellan Ingarö och Stockholm. 34 Gården Gottholma är känd sedan år 1400. Den sista bebyggelsen brändes av ryssarna 1719. Farstalandet V Gustavsberg 35 Fiskeanläggning från 1300-talet. Tjustvik 36 Stensatt latrin latringrund från Tjustviks gård. 1800-tal. Tjustvik 37 Grundrester av Nyvikskvarn. 1850-tal. V Långträsket 38 Grundrester av gården Lilla Korsnäs, medeltid-1600-tal V Baggensnäs 39 Grundrester som möjligen kan utgöra rest av gården Stora Korsnäs som avhystes under 1600-talet. N Beatelund 40 Gravar o ryssugnar Storängsudd 41 Gravfält bestående av ca 25 fornlämningar. Storängsudd 42 Beatelund Beatelund
43 5 jättegrytor varav 2 tydliga, 0,4-2,5 i diameter och 0,3.1 m djupa, V Lemshaga 44 Jättegryta 1,5 m diameter och 2 m djup. V Lemshaga 45 Gravfält Ö Lemshaga 46 Fornborg med två synliga stenmurar Ö Lemshaga 47 Kallmurad källargrund Ö Lemshaga 48 Gravfält med 12 fornlämningar Lemshaga 49 Gravfält med 12 fornlämningar Lemshaga 50 Gravfält med 8 fornlämningar V Södersved 51 Gravfält med 12 fornlämningar Södersved 52 Fagerdals krog. Uppgifter från historisk kartläggning 1745. Södersved 53 Begravningsplats som användes vod koleraepedemin på Värmdö 1853. Södersved 54 Grund efter torpet Storholmen, 1714-1925. Stugan nedbrunnen 1958. Storholmen 55 Lämnigar från tegelbränning. Markerades som tegelbruksrummet vid ägomätning 1745. Storholmen 56 Gravfält med ca 25 fornlämningar Lövhamra 57 Skeppssättning Återvall 58 Stensättning V Återvall 59 Skärgårdens största vikingatida gravfält. Ca 140 gravanläggningar varav flera s.k. storhögar. Säby 60 Gravfält bestående av 13 fornlämningar. Säby 61 Jättegryta, ca 0,8 m i diameter. NV långvik 62 Jättegryta V Långvik 63 Husgrunder Björnö 64 Ramsviksträsk, f.d. Trollsjön. Vattenytan sänktes i omgångar när det planerades en omfattande bebyggelse på Björnö. 1995 höjdes vattennivån till den ursprungliga nivån. Björnö 65 Milsten Grisslinge 66 Rest sten, 1,6 m. Enligt expert ska här en rysk general ha blivit skjuten. Ålstäket
67 Gravfält bestående av 6 fornlämningar Vik 68 Gravfält bestående av 25 fornlämningar Vik 69 Gravfält bestående av 5 fornlämningar Vik 70 Boplats S Hagaberg 71 Grunder och hopsjunken jordkällaren från torpet Hagaberg. Brunn på ängen SO Hagaberg 72 Tydliga grundrester från Uppgården. Från början av 1600-talet SO Hagaberg 73 Hålväg från en planerad järnväg till Stockholm i början av 1900-talet. Pengarna tog emellertid slut redan efter ett par hundra meter. V Hagaberg 74 Otydliga grundrester från torpet Nybygget. Slutet av 1700-talet. Ö Hagaberg 75 Tydliga grundrester från torpet Kullsveden. Början av 1800-talet. Hemmesta 76 Gravfält med ett 30-tal högar och sensättningar. Hemmesta 77 Väderkvarnsgrund. Del av kvarnsten ligger på kvarngrundens NO del. Hemmesta 78 Gravfält med 9 fornlämningar varav en rest sten. Hemmesta 79 Gravfält med ett 20-tal tydliga gravhögar. Hemmesta 80 Gravfält med 11 fornlämningar varav 2 gravhögar. Hemmesta 81 Gränsmärke Ö Nolsund 82 Här låg torpet Tottkällan i slutet av 1500-talet. S Nolsund 83 Råmärke S Nolsund 84 Husgrnd Ploglandet 85 Råmärke SV Ploglandet 86 Tydliga grundrester av torpet Klippan. Torpet existerade före 1731. S Ploglandet 87 Råmärke S Ploglandet 88 Jättegryta SV Nora 89 Två tydliga grundmurar från torpet Eriksberg. Från början av 1800-talet. SO Hemmesta 90 Ryssugn från 1940-talet NO Skeppsdalsstr. 91 Torpet Rosendal fanns redan 1731. V Skeppsdals.
92 Rester av torpställe med kvarn från slutet av 1500-talet. Fick under en tid heta Westerdalen. Enligt karta från 1700-talet användes torpet av båtsmän. SV Nora 93 Vargstenarna V Gärdesträsk 94 Tydliga grundrester från torpet Daleke S Gärdesträsk 95 Grundrester från torpet Lill-Brevik. Torpet finns omnämnd på 1700-talets början. N Brevik 96 Brygganläggning V Brevik 97 Grundrester från torp Ö Morträsket 98 Grundrester från torp V Sågen 99 Skvaltkvarnsgrund N Finntorpet 100 Jättegrytor Hampträsket 101 Grundrester från torp N Brevik 102 Grundrester av torpet, Fredriksberg. Inritat på häradskartan från 1902-1903 103 Lämningar från båtmanstorpet, Pettersberg. Torpet är omnämnt första gången på en rågångsbestämning frå 1810-11. Vid arkeologisk utredning 2004 påträffades minst 7 husgrunder. SO Tuna träsk O Tuna träsk 104 Husgrund och murad källare inritad på Generalstabskarta från 1877. O Tuna träsk 105 Husgrund O Tuna träsk 106 Del av gammal landsväg mot Fagerdala. Vägens norra ände ansluter till ridstigen vars sträckning västerut ursprungligen var en del av vägen. Sträckningen fanns med på en arealavmätningskarta från 1703. 107 Avrättningsplats mellan 1650 och 1827. Tidigare trodde man att platsen var belägen 350 m NV om nuvarande markering. O Tuna träsk Ö Småristräsk 108 Trollskogen V Vinterhamnen 109 Skärgårdsmuseum Stavsnäs 110 Försvarsvärn från 1900-talets början Stavsnäs 111 Husgrunder och brunn Djurönäset 112 Milsten Torsby
113 Jättegrytor av mindre storlek Torsby 114 Militär anläggning? Torsby 115 Husgrund O Dragudden 116 Gammal väg O Dragudden 117 Milstolpe O Dragudden 118 Gravfält NO Nysved 119 Gravfält NO Nysved 120 Varggrop NO Nysved 121 Gravfält med bl 4 gravhögar NO Nysved 122 Grunder efter Värmdö gamla prästgård Värmdö kyrka 123 Gravfält med bl a 18 gravhögar Värmdö kyrka 124 Källargrund från torpet Petersberg Södernäs 125 Gravfält bestående av 80 fornlämningar med bl a 19 gravhögar Södernäs 126 Berg med tradition. Jätten Skalle bodde högst upp på berget. I berget lär det på toppen finnas en fördjupning liknande ett jättelikt fotavtryck och en klyfta eller spricka i berget som var bottenlös och skulle kunna sluta sig själv. I denna skulle en silverskatt vara belägen. Olov Sköt-konung kommer och säger åt Skalle att ta en spira från skatten och sätt den på kyrkan som man höll på att bygga. Skalle klättrar upp på taket och ramlar ner och bryter nacken. På så vis blev kyrkan utan spira när den byggdes. Utan spira är den än i dag. N Ängsvik 127 Gammal latringrop. Oxön 128 Jättegryta S Velamsund 129 Detta mäktigt femstenaröse var nollpunkt där fem egendomar möttes. På goda grunder kan anta att röset fanns där hundratals år innan Klara kloster 1288 kom att bli ägare till markerna. Uppgifter från Boo Hembygdsförening. 130 Milsten 131 Velamsund. Anor från Magnus Ladulås och 1200-talet. Rester av trädgården runt den nedbrunna herrgårdsbyggnaden.
132 Vinberget. Uppfördes ursprungligen på 1670-talet 133 På en karta över Bo från år 1680 markeras gränsmärket 134 En rund stensamling med 30 meters diameter. Ett bra exempel på isens smältning och en flodvirvels lämning.