Arkeologisk utredning MLAH 2017:1. Kråkmarö, bytomt. Gryts socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län. ML Arkeologi och Historia Markus Lindberg

Transkript

1 Arkeologisk utredning MLAH 2017:1 Kråkmarö, bytomt Gryts socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län ML Arkeologi och Historia Markus Lindberg

2 Tekniska uppgifter Fastighet: Kråkmarö 1:45 mfl fastigheter (Kråkmarö gamla bytomt) Socken: Gryt Kommun: Valdemarsviks kommun Län: Östergötland Fornlämning: invid Raä 230, 234. Studien innefattar även Raä 226 och 227. Typ av undersökning: Arkeologisk utredning, etapp 1. Länsstyrelsens Dnr: 431-xxxx-17 Utförarens serienummer: 2017:1 Uppdragsgivare: Magnus Ledin Kostnadsansvarig: Magnus Ledin Utförare: Markus Lindberg, ML Arkeologi och Historia Arbetstid: 17 tim

3 Inledning Med anledning av planerad nybyggnation av fritidshus utförde ML Arkeologi och Historia en arkeologisk utredning inom Kråkmarö gamla bytomt (Kråkmarö 1:45 m.fl.). Den arkeologiska utredningen genomfördes på uppdrag av Magnus Ledin som också var kostnadsansvarig. Arbetet har förankrats hos Länsstyrelsen Östergötland och har godkänts som en arkeologisk utredning, etapp 1, enligt KML, beslut LSt dnr 431-xxxx-17. Utredningen utfördes av Markus Lindberg som också sammanställt rapporten. Syfte och metod Syftet med utredningen var att undersöka om okända eller dolda lagskyddade fornlämningar fanns inom exploateringsområdet och i så fall föreslå vidare åtgärder. Utredningen omfattade kartstudier, käll- och litteraturstudier samt okulär fältbesiktning och stickprov med jordsond. Områdesbeskrivning Kråkmarö ligger i Gryts skärgård. Området har sedan lång tid nyttjats för fiske och jakt, sannolikt också för betesdrift. Fasta bosättningar uppstod möjligen under senmedeltiden. Undersökningsområdet utgörs av Kråkmarö bys tomt i den inre delen av Bryggviken. Byn var tät med gårdar innehållande ett stort antal ekonomibyggnader men också undantagslägenheter och backstugor. Byn splittrades genom laga skifte Inom området finns Raä 230 och 234 som utgörs av stenkonstruktion från modern tid respektive husgrund från historisk tid. Sydväst om området ligger Raä 226 och 227 vilka är registrerade som fossila åkrar. Exploateringsområdet ligger inom den gamla bytomten och utgörs av berg i dagen, bebyggda tomter, gräsmark och bete. Utredningsresultat Bebyggelsehistoria utifrån historiska kartor och laga skiftesakten Kråkmarö gård dyker upp som kronohemman Gården brukades av Johan som 1587 betalade 14 daler för besittningsrätten. Han var också Skattebonde i Gryt (Gräslund 2003 bd. 1, s.50f). Kråkmarö liksom andra öar har säkert länge nyttjats för säsongsfiske, jakt och bete men det finns inget som tyder på en tidigare etablering av fast bosättning än 1500-talet. Det är just under Vasatiden som kronan gör ökade anspråk på den s.k. kungstredingen av allmänningsmarken och dessutom visar ett ökat intresse för skärgårdens ekonomiska möjligheter. Det är här viktigt att notera att gården utgör just ett kronohemman och att det av arealavmätningen 1702 framgår att kronohemmanet utgör ganska exakt en tredjedel av ön. Kronohemmanets tomt låg av arealavmätningskartorna att döma på norra sidan av det som nu är åkermark ungefär vid tomterna 1:40 och 1:41. Exakt belägenhet kan inte utläsas av de historiska kartorna eftersom de inte är rektifierade. Kronohemmanet är odelat 1702 men under och 1800-talen genomförs en ganska extrem hemmansklyvning resulterande i bildandet av byn. Byn skiftades under åren varvid flera gårdar flyttades ut från bytomten. Kvar inom bytomten finns ett antal grunder från de utskiftade gårdarna. Fältbesiktning I området finns enstaka röjstenar och mindre röjningsrösen ofta med inslag av sten upplockade vid grävarbeten i nutid. Inget av dessa bedöms ha lagstadgat fornminnesskydd eller antikvariskt värde.

4 Vid strandkanten nedanför tomt 1:45 Brantevik finns lämningar efter äldre brygga synlig på laga skifteskartan. Lämningen utgör inte lagstadgat fornminne men har ett antikvariskt värde. Runt bytomten och inägomarken finns stengärdsgårdar. Dessa har idag ett skydd genom biotopskydd. De utgör inte lagstadgade fornminnen men man bör notera att de har ett antikvariskt värde genom att de visar på den historiska driften på ön. Man har hägnat in åker och äng medan betesdjuren har gått fritt i övrigt. Däremot finns inget antikvariskt hinder för mindre ingrepp t.ex. om öppningar behöver flyttas vid förändringar i tomterna. Husgrunder finns på flera ställen inom bytomten. På berget mellan tomt 1:40 och 1:44 finns två möjligen tre grunder varav ett med spisröse. På tomt 1:40 mellan södra husgaveln och tomtgränsen mot 1:41finns en grund med spisröse och delar av syllen. Här finns också bestånd av kvävegynnade växter som nässlor och hallon. På berget ovanför ligger grunden som utgör Raä 234. Den har bevarad syll runt om och spisröse samt en kvadratisk liten utbyggnad åt norr. Grunden är en typisk enkelstuga. Nedanför överväxt med slånbuskar finns en ytterligare en grund. Grunderna består av huggen sten med inslag av tegel i spisrösena. De ger i inget fall ett intryck av hög ålder. Samtliga kan, för Raä 234 dock med viss tvekan, hänföras till byggnader som flyttades i samband med laga skiftet. De utgör därmed inte lagskyddade fornminnen och har heller inget större antikvariskt värde. För platsens berättelse har de däremot ett visst värde vilket bör beaktas vid nybyggnation. I området södra del, strax NV om den inredda ladugården på 1:45 finns två jordkällare och resterna av ytterligare en. Dessa utgör inte lagskyddade fornminnen och har inte något antikvariskt värde. Raä 230 är en sentida konstruktion, enligt uppgift gjord av en idag levande person. Den saknar antikvariskt värde. Stickprov med jordsond gjordes över hela området och i och runt grunderna. På inget ställe kunde kulturlager iakttas. Inte heller påträffades äldre strandskoningar eller bryggfundament i sluttningen mot bryggviken. Noterat om Raä 226 och 227 Raä 226 och 227 ligger utanför exploateringsområdet men har relevans för fornminnesbeståndet och tolkningen av den fasta bebyggelsens etablering. De är båda registrerade som fossila åkrar. De ligger i en ekbevuxen SV-sluttning mot Sandviken. I området finns fler anläggningar än de två registrerade. De utgörs av små stenröjda ytor som är svagt skålade. Det skulle i så fall vara en typ av åkrar med mycket hög ålder, yngst äldre järnålder. Denna tolkning är tveksam av två skäl, dels pga av landhöjningen och dels för att jordlagret endast är runt 10 cm. Att det inte är naturformationer står helt klart. Men det är lika klart att det inte är fossila åkrar. Det skulle kunna vara påbörjade åkrar eftersom lantmätaren vid laga skiftet anger området som tjänligt till odling. Det kan också vara tomtningar som använts för tillfälligt boende säsongsvis (om typen se Norman 1995, s71f). Området utgör inte en del av exploateringsområdet men vid en eventuell framtida exploatering måste området utredas vidare.

5 Slutsatser Risken att dolda fornminnen påverkas av den planerade bebyggelsen är mycket liten. Befintliga lämningar inom området saknar antikvariskt värde. Därför torde ytterligare arkeologiska insatser inte vara nödvändiga. De kallmurade stengärdsgårdarna har redan ett biotopskydd men har också ett antikvariskt värde. Om möjligt bör man undvika ingrepp i husgrunderna eftersom de bidrar till platsens berättelse men de utgör inte lagskyddade fornlämningar. Likaså bör man beakta bryggfundamentet i Bryggsvikens NÖ hörn. Källor och litteratur: Kartmaterial, Lantmäteriet Gryts socken Kråkmarö nr 1. Geometrisk ägoavmätning Gryts socken Kråkmarö nr 1. Ägomätning Gryts socken Kråkmarö nr 1 Laga skifte 1875, Skiftesakt D29-40:2 Gryts socken Kråkmarö nr 1 Laga skifte 1883, Skiftesakt m karta 05-GRY-175. Gräslund, P Kråkmaröborna : skärbor i Gryts socken, Östergötland. 2 Bd. Gryts skärvårdsfören. Uppsala. Norman, P Gravar hamnar- vårdkasar. Fornminnesinventering i Östergötlands skärgård. I: Eriksson, J. Mörkfors, G. Olsson, A. (Reds.) Östergötlands skärgård. Meddelande från Östergötlands Länsmuseum. Linköping.